En ny reglering har införts som innebär att företag måste redovisa om olika hållbarhetsområden i antingen årsredovisningen eller i en separat rapport från och med räkenskapsåret 2017. De områden som ska inkluderas i rapporten är, korruption, mänskliga rättigheter, sociala förhållande, miljö och personal. Syftet med studien är att undersöka om den nya regleringen av hållbarhetsredovisning medför förändring av hållbarhetsarbetet, samt att förklara vilka faktorer som påverkar hur företagen reagerar. Sambandet illustreras i en modell och utifrån modellen formuleras hypoteser för varje faktor. Faktorerna är bransch, storlek, lönsamhet, ägarkoncentration, anställda och extern granskning. För att testa hypoteserna har en webbaserad enkät skickats ut till 265 svenska börsnoterade företag. Enkäten besvarades av 31 respondenter och svaren presenteras i en beskrivande analys samt en korrelationsanalys.  Resultatet indikerar på att företagens arbete med samtliga hållbarhetsområden har blivit intensivare det senaste året, vilket tyder på en förändring i hållbarhetsarbetet. Förändringen antas till viss del bero på den nya regleringen eftersom reglering anses vara ett viktigt motiv för att arbeta med hållbarhet enligt cirka hälften av respondenterna. Slutsatsen är att det finns indikationer att hållbarhetsarbetet har förändrats inom vissa hållbarhetsområden. Däremot kan det inte säkerställas att förändringen beror på den nya regleringen. / A new regulation has been introduced which requires companies to inform about their work with sustainability in the annual report or in a separate report. Areas as corruption, human rights, social relations, environment and staff must be included in the report. The purpose of the survey is primarily to find out if the companies sustainability work is affected by the new regulation, but also to identify and explain the factors that influence the companies’ actions. These factors are illustrated in a model and hypotheses are formulated for each factor. The factors are, industry, size, profitability, ownership concentration, employees and external auditing. To test the hypothesis, a web-based questionnaire was sent out to 265 Swedish listed companies. 31 companies answered the questionnaire. The answers are presented in a descriptive analysis and a correlation analysis. The results shows that companies’ work with the sustainability areas has become more intense in the last year, which indicated a change in sustainability efforts. Because half of the respondents considered regulation as an important motive for work with sustainability, the change assumed to some extent due to the new regulation. The conclusions are that sustainability work has changed in some areas of sustainability. However, it can not be ensured that the change is due to the new regulation.

Evaluation of sustainable work within real-estate companies is a relativelynew way of working and the number of companies starting towork with this routine increases every day. Chalmersfastigheter is areal-estate company providing faculties for universities. The company ismainly focusing on decision-making and outsourcing. The aim of this essay is to evaluate decision-making processes andensuring that the right decision is made, with other words, evaluatingthe decision and not the result from the decision. By identifying whatsustainability means for Chalmersfastigheter and in which processesdecisions are made, an evaluation is easily made to see if every decisionis based on the three aspects of sustainability; ecology, economy andsocial. The result from this evaluation will highlight how Chalmersfastigheter prioritize in decisions concerning sustainabledevelopment. This study is based on the ISO 14001 standard and the definition ofsustainable development presented in the Brundtland report.Akademiska Hus is used as an example to present how another companyin the same business has operationalized sustainability. This study ismade on a request from Chalmersfastigheter and shall hopefully resultin a routine which becomes a part of their environmental managementsystem. / Utvärdering av hållbarhetsarbete inom fastighetsbolag är ett relativtnytt arbetsätt och allt fler företag har börjat etablera denna rutin i sinverksamhet. Chalmersfastigheter är ett fastighetsbolag inom universitetsverksamhetenoch jobbar som en beställarorganisation vars arbeteutgår ifrån beslutsprocesser. Uppsatsens syfte är att utvärdera beslutsprocesser, det vill säga attsäkerställa att rätt beslut har fattats. Med andra ord att utvärderabeslutet och inte det kvantitativa resultatet. Det här genom att identifieravilka hållbarhetsåtaganden ett företag har tagit, det vill säga vad deanser att hållbar utveckling är. Att identifiera vilka delprocesser verksamhetenbestår av och slutligen vilka beslut som fattas vid delprocesserna.Utifrån det här kan man urskilja om varje enskilt delbeslutupprätthåller de tre hållbarhetsaspekterna – de ekonomiska, ekologiskaoch sociala. Det vi ser utifrån det här är vad som prioriteras vid ettbeslut, när man ser detta kan man då på ett enklare sätt se om företagettillvaratar de tre hållbarhetsaspekterna. Studien utgår från ISO 14001-standarden samt Bruntlandsrapportensdefinition av hållbarhetsarbete. Chalmersfastigheter ställs gentemotAkademiska hus i en jämförelse för att se hur två företag inom sammabransch har valt att operationalisera begreppet hållbar utveckling.Studien är en beställning från Chalmersfastigheter och som förhoppningsvisska leda till en rutin som används i deras miljöledningssystem.

Bakgrund och problem: Företagen har tvingats att redovisa sitt ansvarstagande på senare tid eftersom intressenterna vill erhålla information, på grund av att många intressenter aktivt väljer bort företag som har ett oetiskt agerande. Under 80- och 90- talet förändrades synen på företagens agerande när det handlade om barnarbete, miljöfarlig tillverkning och liknande, i och med detta ställdes det högre krav på det etiska ansvaret och därmed behövde företagen skapa struktur och rutiner för detta, vilket gjordes genom hållbarhetsredovisningen. Den ökade kunskapen och medvetenheten kring hållbarhetsfrågor resulterade i att konsumenter, investerare, arbetssökande, anställda med flera valde hållbara företag och observerade deras värderingar. Detta ledde till aktivt arbete kring hållbarhetsfrågorna. Rättvisefrågor, socialt ansvar och andra syner på företagens ställnings i samhället blir allt mer viktigare på finansmarknaden. Ett viktigt begrepp som används är CSR som står för Corporate Social Responsibillity och behandlar företagens ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvar. Många fondbolag erbjuder etiska fonder och måste därmed erhålla information för att säkerställa att deras fonder följer etiska riktlinjer. Företagens hållbarhetsredovisning kan vara en del av bedömningsunderlaget, dock finns det en risk att företagen försöker förfina bilden av sig själva. För att en utveckling ska åstadkommas krävs det dialoger om företagens hållbarhetsarbete och ägarna bör även ställa krav och påverka företagen för att driva på utvecklingen. Syfte: Syftet är att förklara hur institutionella ägare bedömer företagens hålbarhetsarbete för att säkerställa att deras fonder följer etiska värderingar, samt att jämföra och beskriva relationen mellan hållbarhet och finansiella faktorer. Undersökningen ska även förklara hur de institutionella ägarna använder sig av hållbarhetsredovisningen. Vi vill även identifiera vilka krav som ägarna ställer på företagen, samt hur ägarna påverkar företagen inom hållbarhetsområdet. Studien ska gestalta hur företagen kan utvecklas inom hållbarhet med utgångspunkt från ägarna. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss till hur de största fondbolagen i Sverige bedömer företagens hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning. Valet av institutionella ägare berodde på att allt fler erbjuder etiska fonder till sina kunder eller har etiska riktlinjer. Metod: I vår forskningsansats har vi valt att använda oss av en induktiv ansats då den bäst beskriver hur vi har arbetet under studiens gång. I vår forskningsstrategi utgick vi från den kvalitativa strategin eftersom att våra forskningsfrågor är kvalitativt inriktade och vi betonar respondentens uppfattningar och tolkningar, samt vill även framhäva deras synpunkter kring ämnet. Slutsats: Fondbolagen bedömer företagen genom att använda sig av både positiva och negativa analyser, där etiska kriterier används tillsammans med finansiella. Vi har även observerat att de finansiella kriterierna är dominanta när det gäller fondbolagens analysering av företagen som de väljer att investera i. De utgår från dessa kriterier först, för att sedan komplettera med etiska kriterier. Forskningen gav oss en insyn om att hållbarhetsredovisningen används vid bedömningen av företagens hållbarhetsarbete, dock inte av alla fondbolagen vi talat med, men det anses vara en viktig informationskälla för en del. Tillförlitligheten och kvaliteten varierar men även anses erfarenhet vara det bästa verktyget för trovärdighetsbedömningen. Respondenterna vill inte ställa för höga krav, men ger gärna förslag på hur företagen ska agera. Vi har observerat ett aktivt ägande hos fondbolagen i form av dialoger, samt annan kommunikation mellan fondbolag och företag, allt för att driva på företagens utveckling. Slutligen har vi under forskningens gång observerat olika brister som vi omarbetar till råd för företagen som upprättar hållbarhetsredovisning, eller ska utveckla en sådan.

Idag är hållbar utveckling både en lokal och global utmaning. Kommunernas kärnuppdrag är att tillgodose medborgarnas behov. I detta ligger även att ge medborgarna förutsättningar för att kunna agera på ett långsiktigt och hållbart sätt. Kommuner kan ha olika roller i det hållbara lokalsamhället såsom företrädare, köpare och marknadsaktör. En kommun har möjlighet att påverka samhällsutveckling. För att kunna organisera hållbarhetsarbetet inom kommuner finns det ledningsverktyg som kan hjälpa till i arbetet för ett hållbart samhälle. I denna uppsats undersöks det praktiska användandet av tre verktyg för styrning av arbetet med hållbar utveckling, nämligen Eco-BUDGET, Aalborgdeklarationen och Botkyrkamodellen. Studien undersöker om man utifrån de studerade kommuners erfarenhet, kan identifiera vad som är speciellt viktigt att tänka på om en kommun vill börja använda ett verktyg för hållbarhetsledning. Frågor som diskuteras är; - vad har bidragit till att kommunerna har valt att utveckla miljöarbetet till hållbarhetsarbete? Har kommunernas verksamhetsstyrning påverkat valet av verktyg för hållbarhetsledning? Och vad har de olika hållbarhetsverktygen bidragit till i de studerade kommunerna? För att kunna svara på studiens syfte så genomfördes en förstudie och intervjuer med ansvariga för hållbarhetsarbetet i tre kommuner som använder sig av de specificerade ledningsverktygen. Resultatet av den insamlade empirin sammanställdes, analyserades och kopplades samman med tidigare studier. Slutsatserna visar att de olika hållbarhetsverktygen har bidragit med att kunna arbeta systematisk med hållbarhetsfrågorna. Verktygen har också bidragit till en ökad medvetenhet i verksamheten om vad hållbarhetsfrågorna är och hur man ska arbeta med dessa frågor. Kommunerna som ingick i den här undersökningen har varit delaktiga i olika typer av projekt som har vidgat deras syn till att vilja utveckla miljöarbetet till ett hållbarhetsarbete. Kommunerna valde att utveckla hållbarhetsarbetet utifrån redan existerande strukturer och ledningssystem i organisationen. Det var en utmaning för kommunerna att hantera alla de frågor som uppstår i hållbarhetsarbetet då hållbarhetsfrågorna är komplexa. Ledningssystemen har bidragit till allt ifrån mindre till större åtaganden, samt samarbeten med andra kommuner.

Samhället har under de senaste decennierna börjat ställa mer krav på att företag ska implementera hållbarhetsarbete i sin dagliga verksamhet. Det finns dock företag som väljer att bortse från dessa förväntningar då de anser att hållbarhetsarbete har en negativ inverkan på lönsamheten i form av ökade kostnader, till exempel genom omstruktureringar och utbildningar. De företag som inte har valt att arbeta hållbart är de företag som inte har en långsiktig syn på hållbarhetsarbete och inte heller kunskap om de fördelar som det kan leda till, både för företaget i sig, miljön och samhället i stort. En undersökning har visat att flera börsnoterade bolag i Sverige fortfarande har mycket att arbeta med inom hållbarhetsområdet. Däremot ökar medvetenheten kring att företag kan medverka till en mer hållbar utveckling. Den forskningsfråga som då blir aktuell är hur börsnoterade bolag i Sverige förenar lönsamhet och hållbarhet med fokus på miljöansvar. Syftet med studien är att försöka identifiera de faktorer som bidrar till en hållbar verksamhet utan att ha en negativ påverkan på lönsamheten. Det är kvalitativ metod som tillämpas i studien. Kvalitativ metod utgår från att undersöka problemet på djupet och kan även visa hur totalsituationen ser ut vilket kan vara till hjälp då undersökningen behandlar olika stora företag i olika branscher. Det har genomförts intervjuer med chefer inom aktuellt område på sju olika bolag som är noterade på Nasdaq OMX och finns på listorna large, mid eller small cap.  Till stöd för studien kommer problemet och empirin att analyseras utifrån intressentteorin och legitimitetsteorin då intressenter och legitimitet kan påverka hållbarhetsarbetet och lönsamheten i ett företag.  Studien visar att bolag måste ha en långsiktig syn på hållbarhetsarbete för att det ska kunna gynna både miljön och lönsamheten. För att kunna förena lönsamhet och hållbarhet är utbildning grundläggande för samtliga inom organisationen då hållbarhetsarbetet måste integreras i varje del för att det ska få bästa möjliga effekt. Den kostnad som uppstår vid implementering av hållbarhetsarbete är endast kortsiktig och ses också som det enda negativa med att arbeta hållbart.  Det har även visat sig att det finns en förväntan från intressenterna att bolagen ska arbeta hållbart. Genom att uppfylla den förväntan som finns skapas legitimitet och förtroende vilket i sin tur har en positiv inverkan på alla berörda parter. / Society has in recent decades begun to make more demands on companies to implement sustainability initiatives in their daily operations. However, there are companies that choose to ignore these expectations when they consider their sustainability efforts to have a negative impact on the profitability in form of increased costs, such as restructuring and education. The companies who have not chosen to work sustainably is the companies that do not have a long term view of sustainability efforts, nor knowledge of the benefits that it can lead to, both for the company itself, the environment and society. A study has shown that several listed companies in Sweden still has much to work within terms of sustainability. However, it raises awareness that companies can contribute to a more sustainable development. The research question that becomes pertinent is how listed companies in Sweden combines profitability and sustainability. The purpose of the study is to identify the factors that contribute to a sustainable business without having a negative impact on the profitability. It is a qualitative method used in the study. Qualitative method assumes that the problem should be investigated thoroughly and can also show the overall situation which can be helpful when the survey deals with various sized companies in various industries. The study is based on interviews with sustainability managers in seven companies listed on the Nasdaq OMX and in the lists large, mid or small cap. In support of the study, the problem and the empirical data will be analyzed based on the stakeholder theory and legitimacy theory, as stakeholders and legitimacy can affect the sustainability work and profitability of a company. The study shows that companies need to have a long term view on sustainability work for it to be beneficial for both the environment and the profitability. Education within the organization is fundamental in order to reconcile profitability and sustainability. To get the best effect, sustainability must be integrated into every part of the company. The cost incurred in the implementation of sustainability initiatives is only short term and is also seen as the only negative thing about working sustainably. It has also been shown that there is an expectation from stakeholders that companies are to work sustainably. By fulfilling the expectations, the sustainability work will create legitimacy and trust, which in turn has a positive impact on all stakeholders.

Under de senare åren har fenomenet CSR blivit oerhört aktuellt bland både företag, intressenter och samhället i övrigt. Det har framställts att det numera berör hur utvecklingen av CSR påverkar företags beslutsfattande. Här finns två sidor som talar emot varandra, dels en där forskarna menar på att CSR har en påverkan på beslutsfattande medan den andra sidan anser att CSR inte påverkar beslutsfattandet i någon vidare utsträckning. Syftet med denna studie är att utforska kring hur CSR påverkar företags beslutsfattande. Koncernen som kommer att beaktas i studien är ICA-Gruppen. Med hjälp av en abduktiv metod jämför vi en tidigare teori och vårt empiriska insamlade material för att finna mönster och förståelse av verkligheten.  Genom studiens kvalitativa metod har fem semistrukturerade intervjuer genomförts hos olika ICA-handlare då vi eftersträvar en djupare förståelse av hur CSR integreras i beslut. Intervjuerna fortlöpte utefter en intervjuguide som i sin tur baserades på vår teoretiska referensram. Avslutningsvis analyserades empiriskt material mot utvalda begrepp. Vår slutsats kring studien är att främst fem faktorer avgör hur CSR integreras i beslut där beslutets storlek har en avgörande aspekt. Dessa faktorer observeras i en modell i analysen. Ett framtida forskningsförslag är hur CSR påverkar investeringsbeslut. Intressant hade även varit att se hur beslutsstorlekens inverkan på CSR.  Vårt bidrag med denna studie är att öka förståelsen kring hur beslutsfattare, i vårt fall ICA-handlare, tar hänsyn till CSR när beslut ska fattas. Vi anser att resultatet kan i viss mån vara överförbart till andra branscher och företag men man får ta viss faktorer i beaktande. / During these past years the phenomena CSR has become highly topical to companies, stakeholders as well as common society. It has been determined that development of CSR affects companies decision making. However, there are two sides to this. While some researchers claim that CSR affect the decision making, some also mean that CSR’s influence to decision making is not very strong. Our purpose with this study is to investigate, analyze and increase the comprehension of how CSR affect decision making among companies. The group that will be observed in the study is ICA- Gruppen. Using an abductive method we compare an earlier theory and our empirical collected material to find patterns and understanding of reality. In order to attain a deeper understanding of how CSR affect decisions, through the study’s qualitative method, five semi structured interviews was made with different ICA retailers. The interviews were conducted with help of an interview template which we based on our theoretical references. In conclusion, empirical material was analyzed to selected terms. Our conclusion of the study shows that mainly five factors determine how CSR will be integrated in decisions where the decision size has a crucial aspect. These factor are observed in the study. Future research proposals would be to understand how the decision size affect CSR. Our contribution with this study is to provide increased understanding of how decision makers, in this case ICA retailers, take CSR into account. We think the results could be implemented in other trades and organizations, however certain factors must be taken into account.

Background: Corporate Social Responsibility (CSR) is a term that has become increasingly prominent in the corporate world. As the awareness of responsibly produced products is growing among both companies and consumers, it has become increasingly important for companies to get involved in sustainability issues. There may be several reasons why companies choose to integrate CSR in their business, where one reason may be related to company size. In the business category of micro, there is currently no widespread research, which makes this company size interesting to study. The choice of industry was made because coffee is one of the world's most important merchandise, and the coffee industry has come a long way with integrating CSR in comparision to many other industries. Purpose and research question: The purpose of this study is to create a deeper understanding of why coffee roasters in the business category of micro enterprises choose to incorporate CSR in their businesses. In connection with our purpose we have chosen the following research question: What are the main driving forces to why micro roasters choose to engage in CSR activities? Method: This study is based on a qualitative method with an abductive approach. We have conducted six semi-structured interviews to gather our empirical material. Conclusion: The main driving forces identified for micro roasters to engage in CSR activities include: Personal commitment, for-profit business, a meaningful work and convey messages. Keywords: Corporate Social Responsibility, CSR, sustainability, driving forces. / Bakgrund: Corporate Social Responsibility (CSR) är ett begrepp som blivit allt mer framträdande i företagsvärlden. I takt med att medvetenheten kring ansvarsfullt framtagna produkter ökar hos såväl företag som konsumenter, har det blivit allt viktigare för företag att engagera sig i hållbarhetsfrågor. Det kan finnas ett flertal förklaringar till varför företag väljer att integrera CSR i sin verksamhet, där en anledning går att relatera till företagsstorlek. Inom företagskategorin mikroföretag finns det idag inte någon utbredd forskning, vilket gör att denna företagsstorlek är av intresse att studera. Valet av bransch gjordes då kaffe är en av världens viktigaste handelsvaror och kaffebranschen har kommit längre i utvecklingen kring CSR än många andra branscher. Syfte och problemformulering: Avsikten med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse kring varför kafferosterier i företagskategorin mikroföretag väljer att arbeta med CSR. Detta syfte uppfylls med hjälp av vår problemformulering: Vilka är de främsta drivkrafterna till att mikrorosterier väljer att engagera sig i CSR-aktiviteter? Metod: Vi har i denna studie valt att arbeta utifrån en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Vi har genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt empiriska material. Slutsats: De främsta drivkrafterna som identifierats för mikrorosterier att engagera sig i CSR-aktiviteter är: Personligt engagemang, vinstdrivande verksamhet, mening i arbetslivet och förmedla budskap. Nyckelord: Corporate Social Responsibility (CSR), socialt ansvarstagande, hållbarhetsarbete, drivkrafter.

Bakgrund och problem: Offentlig förvaltning- och upphandling omsätter årligen omfattande summor i Sverige. Totalt spenderas kring 634 miljarder per år av svenska kommuner på inköp och upphandlingar som främst regleras av EU-direktiv och LOU. Långsiktig hållbarhet är någonting som ligger i tiden och Växjö kommuns marknadsföring med slogan ” Europas grönaste stad” kräver att kommunen har ett genomgående hållbarhetstänk i sin verksamhet. Offentlig upphandling är ett av de viktigaste styrmedlen för att uppnå samhällhällspolitiska mål. För att kunna uppfylla detta är det essentiellt att ställa rimliga och hållbara krav i upphandlingsprocessen. Vad som är det är inte alltid glasklart och ofta lättare sagt än gjort. Hur nyttjar Växjö kommun den offentliga upphandlingsprocessen för att få upprätthålla en social, miljömässig och ekonomisk långsiktig hållbarhet? Syfte: Syftet med denna studie är att komma med förslag som utvecklar och förbättrar Växjö kommuns hållbarhetsarbete i upphandlingsprocessen, med utgångspunkt i teori kring hållbart inköp. Metod: Studien tillämpar ett positivistiskt vetenskapligt synsätt med deduktion som angreppssätt. Djupare förståelse för inköp och hållbarhet var två av målsättningarna med studien varpå den är att betrakta som av mer kvalitativ karaktär. Detta har genomförts genom en fallstudie och diverse intervjuer. Slutsats: Växjö kommun bedriver ett gediget och kontinuerligt hållbarhetsarbete i sin upphandlingsprocess och värnar om att behålla positionen som ”Europas grönaste stad”. Detta arbete fungerar i stora drag väl, författarna har dock identifierat diverse problem i upphandlingsprocessens olika steg. Dessa problem innefattar bland annat bristfällig uppföljning, otydlig ansvarsfördelning samt tidsbrist. / Background and problem: Public management- and procurement in Sweden every years converts substantial amount of money. Every year a total spend of 634 billion SEK is being used by Swedish municipalities on public procurement which is mostly regulated by EU-directives and the LOU. Long-term sustainability is really something up-to-date and Växjös marketing with their slogan “Greenest city of Europe” really demand that the municipality has a thoroughgoing sustainability thinking in their activities. Public procurement is one of the most vital instrument to achieve sociopolitical goals. To be able to achieve this it is essential to create reasonable and sustainable demands in the public procurement process. What this involve is not always crystal clear and easier said than done. How does Växjö municipality utilize th e public procurement process to maintain a social, environmental and economic long-term sustainability? Purpose: The purpose with this study is to come up with suggestions on how to develop and improve Växjö municipality sustainable work in the public procurement process, with the vantage point in theory about sustainable procurement. Method: This study practice a positivistic scientific approach with deduction as a methodic approach. Deeper understanding regarding procurement and sustainability were two of the main ambitions with this study upon which it is to review as of qualitative character. This has accomplished by a case study and various interviews. Conclusion: Växjö municipality conducts a solidly and continuously sustainable work in their public procurement process and are urgent to defend their position as “Greenest city of Europe”. This work function well broadly, the authors have however identified some problems in the different steps of the public procurement process. These problems consist of inadequate follow up, unclear division of responsibilities and lack of time.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan hållbarhetsarbete och finansiell risk hos de företag vilka är noterade på Nasdaq OMX Stockholm Metod: För att kunna besvara studiens syfte präglas studien av en kvantitativ metod. Vidare har en tvärsnittdesign använts vid undersökningen. De data som har samlats in har hämtats från databasen Retriever, årsredovisningar samt Folksam index för ansvarsfullt företagande 2013. Samtlig data i studien är av sekundär art. Hållbarhetsarbete hos företag har operationaliserats genom Folksam index där poängsättningen från indexet har legat till grund för mätningen av hållbarhetsarbete. Den finansiella risken har i denna studie mäts via företagens skuldsättningsgrad från 2013. De insamlade data har presenterats samt analyserats genom deskriptiv statistik, Pearsons korrelationstest och multipel regressionsanalys. Resultat & slutsats: Resultatet i studien visar på ett negativt samband mellan hållbarhetsarbete och finansiell risk, däremot kan studien inte statistiskt säkerställa sambandet då studien inte uppnår ett signifikant resultat. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning inom ämnet är att göra en liknande undersökning på svenska företag under en längre tidsperiod samt mäta finansiell risk på ett mer omfattande vis. Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till den teoretiska diskussionen beträffande sambandet mellan hållbarhetsarbete och finansiell risk. Genom att studien mätt finansiell risk via skuldsättningsgraden bidrar studien till diskussionen om hållbarhetsarbete påverkar olika typer av finansiella risker inom företag. Studiens praktiska bidrag är att hållbarhetsarbete inte ska ligga som beslutsunderlag för företagsledningar beträffande företagets kapitalstruktur.

Frågeställning: Vad motiverar ICA Gruppen respektive MAXI-butikerna till hållbarhetsarbete och hur skiljer sig deras hållbarhetsmål åt? Hur integreras ICA Gruppens hållbarhetsarbete i de olika MAXI-butikerna? Vilka strategier kännetecknar ICA Gruppens och MAXI-butikernas hållbarhetsarbete? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva samverkan mellan ICA Gruppens och mellansveriges handlarägda MAXI-butikers hållbarhetsarbete. Metod: Denna kvalitativa uppsats med en abduktiv ansats, baseras på primärdata från fem separata intervjuer med chefer från fyra olika MAXI-butiker och en hållbarhetsansvarig på ICA:s huvudkontor. Förutom intervjuer har vetenskapliga artiklar med relevanta teorier, forskningsrapporter inom hållbarhetsarbete och adekvat litteratur studerats. För att utvärdera resultatet, har det empiriska materialet analyserats genom kodning. Slutsats: Både ICA Gruppen och MAXI-butikerna har ekonomiska såväl som filantropiska incitament för hållbarhetsarbetet. Det som skiljer dem åt är att butikernas hållbarhetsarbete främst sker i dess närmiljö med konsumenten i åtanke medan ICA Gruppen vill göra en insats för världen. Genom dialog och demokratiska processer sätts gemensamma mål upp. Det finns riktlinjer och olika digitala verktyg samt coacher för att hjälpa butikerna i arbetet. I butikerna sker hållbarhetsinitiativen mer spontant än hos ICA Gruppen. Där är arbetet mer långsiktigt och strategiskt med en tanke på hur varumärket kan stärkas. / Research questions: What motivates ICA Gruppen and the MAXI stores for their sustainability efforts and how do their sustainability goals differ? How do the sustainability efforts of ICA Gruppen integrate throughout the Maxi stores? What strategies characterize the sustainability efforts of ICA Gruppen and the MAXI stores? Purpose: The purpose of this paper is to describe the interaction between ICA Gruppen and the independent MAXI stores of central Sweden, concerning their sustainability efforts. Method: This qualitative study with an abductive approach is based on primary data from five separate interviews with corporate managers of four MAXI stores and one of the CSR managers at the head office of the organisation. In addition to the interviews, scientific articles on relevant theories, research reports on sustainability efforts, and adequate literature have been studied. In order to evaluate the results, the empirical data has been analysed by coding. Conclusion: Both ICA Gruppen and the MAXI stores have financial as well as philanthropic incentives for their sustainability efforts. What differs is that the CSR efforts of the stores take place in the immediate vicinity of the customer, while ICA Gruppen wants to make an effort for the world. Through dialogue and democratic processes, common goals are set. There are guidelines and various digital tools as well as coaches to assist the stores. The stores’ CSR initiatives take place more spontaneously than at ICA Gruppen, where the work is more long-term and strategic, with a view on how the brand can be strengthened.