Tillägget på årsredovisningslagen som tillkom 2017 kräver att stora och medelstora företag redovisar sitt hållbarhetsarbete. Den nya lagen innebär stora utmaningar för företag som ska redovisa sitt hållbarhetsarbete för första gången. Problematiken med att redovisa sin påverkan är osäkerheten i beräkningarna, framför allt beräkningar av koldioxidutsläpp från mobila förbränningsenheter. För att kunna beräkna koldioxidutsläppen krävs det att rätt data samlas in enhetligt i organisationen. Zengun som är en byggentreprenör och en decentraliserad organisation står inför sin första hållbarhetsredovisning. Det innebär att Zengun måste samla in enhetlig information i hela organisationen, där även Zenguns underentreprenörer inkluderas. Syftet med studien är ta fram en rutin för insamling av koldioxiddata och undersöka i vilken utsträckning rutinen kan bidra till företagets hållbarhetsarbete. Ytterligare ett syfte är att kartlägga den interna kommunikationen kring hållbarhetsarbetet i en decentraliserad organisation och undersöka hur kommunikationen kan underlätta rutinens implementering. Resultatet utgår från insamlat material utifrån dokumentstudier och intervjuer med nyckelpersoner hos Zengun och Zenguns underentreprenörer. Resultatet visar på att Zenguns komplexa organisationsstruktur är en utmaning vid implementering av en rutin. Detta eftersom synen på en rutin och hållbarhetsarbetet ser olika ut i företaget. Subjektivitet och extra arbete är några av aspekterna som nämndes som problematiska. Med stöd från teorier och tidigare forskning har en rutin utvecklats och studien visar på att rutinen inte i sig kommer att bidra till företagets hållbarhetsarbete, men att den är början på en långvarig process som kan ses som en lärande loop. Implementeringen av rutinen kan ge uppkomst till motsättningar inom systemet. Genom kommunikation via företagets interna kommunikationskanaler och avtal kan motsättningarna hanteras. / The addition of the Annual Reports Act which was introduced in 2017, require large and medium-sized companies to report on their sustainability work. The new law creates great challenges for companies who will now report their sustainability work for the first time. The problem with reporting their environmental impact is the uncertainty with the calculations, especially with calculations from carbon dioxide emission from mobile sources. To calculate the carbon dioxide emission correct data must be collected uniformly in the organization. Zengun, which is a building entrepreneur and a decentralized organization will be doing their first sustainability reporting for 2017. It means that Zengun must collect data uniformly in the organization, where subcontractor is included. The aim of this study is to configure a routine to collect carbon dioxide data and investigate how the routine can contribute to the company’s sustainability work. Another aim is to map the internal communication regarding sustainability work in a decentralized organization. This result is based on material collected from a document study and interviews with key people within Zengun and Zengun’s subcontractors. The result shows that Zengun’s complex organization structure is a challenge when a routine will be implemented. The reason is that the view of a routine and sustainability work is different within the company. Subjectivity and extra work is some of the aspects which is mentioned as problematic. With support from the theories and previous research a routine has been configurated and the study shows that a routine will not in itself contribute to the company’s sustainability work, but it´s the start of a long progress towards a learning loop. Contradictions within the system can occur during the implementation of the routine. To handle the contradictions the communication through internal communication channels and contracts are crucial.

Sveriges regering har beslutat att år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Detta beslut innebär att alla branscher i Sverige bör ställa om och börja arbeta mer aktivt för att nå det uppsatta målet. Inom byggsektorn har initiativet ”Färdplan 2045” startats för att uppnå nettonollutsläpp. Entreprenadföretagen har ofta egna framarbetade visioner och uppsatta krav och mål gällande hållbarhetsarbete. Utöver dessa har beställare för byggprojekt olika krav på arbetet med hållbarhet. Ett problemområde är komplexiteten i att arbeta hållbart hos ett entreprenadföretag där hänsyn ska tas till företagets egen strategi, beställarens krav samt att ledningen ska kommunicera ut hur det hållbara arbetet konkret ska genomföras i produktionen. Det gäller för entreprenadföretag att arbeta för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna i produktionen för att arbeta hållbart, bibehålla kvalité och vara konkurrenskraftiga. Syftet med examensarbetet har varit att kartlägga hur ledningar hos entreprenadföretag arbetar med krav och mål inom ekologisk hållbarhet och hur dessa konkretiseras och kommuniceras till produktionen och deras chefer idag. Detta har genomförts som en fallstudie på ett entreprenadföretag där representanter från staben, projektchefer och platschefer medverkat. Målet med studien är att utveckla ett arbetssätt som bidrar till att skapa förutsättningar för ett gott projekt genom att ta fram förslag på en handlingsplan som utgår från företagets egen hållbarhetsstrategi. För att studera detta nyttjas både ett top-down perspektiv och ett bottom-up perspektiv. För att uppfylla studiens syfte har en studie av utforskande karaktär nyttjats. Detta för att öka förståelsen och genomföra en nulägeskartläggning av hur arbetet och kommunikationen kring ekologisk hållbarhet fungerar idag hos fallföretaget. Den ansats som nyttjas för studien är av induktiv karaktär med observationer i verkligheten i form av intervjuer och en fokusgrupp. Detta har sedan analyserats mot befintlig litteratur inom de berörda områdena för att slutligen ta fram förslag på en handlingsplan för att utveckla arbetet. Forskningsstrategin som nyttjats för studien är kvalitativ. Detta eftersom studiens fokus är att skapa en större medvetenhet och öka förståelsen för arbetet och kommunikationen kring ekologisk hållbarhet. För att samla in data till studien har en litteraturstudie, tio intervjuer och en fokusgrupp genomförts. Fallföretagets intranät har också använts. För att säkra kvalité och studiens validitet har handledare som fått ge feedback nyttjats tillsammans med triangulering. För att stärka replikerbarheten av studien har ett avsnitt med operationalisering av studiens metodisk arbetats fram.  Studien bekräftar att det idag ofta ställs många krav inom ekologisk hållbarhet på entreprenadföretagen då beställare har ett antal varierande krav, beroende på hur engagerade de själva är i frågan kring hållbarhet, tillsammans med entreprenadföretagens interna krav och eventuella krav från myndigheter som ska uppfyllas. Entreprenadföretagen måste därför vara flexibla och kunna anpassa sig till olika krav.  Utifrån intervjuerna med representanter från fallföretaget och den genomförda nulägesanalysen har staben i dagsläget bäst förutsättningar att arbeta med ekologisk hållbarhet. Hos projektcheferna finns en del förutsättningar idag, men det uppstår brister i förutsättningarna eftersom outputs från staben inte stämmer överens med upplevda inputs hos projektcheferna. Beträffande platscheferna är förutsättningarna för att arbeta med hållbarhet sämre än hos staben och projektcheferna. Detta beror på att projektchefernas outputs inte stämmer överens med platschefernas upplevda inputs. Stabens outputs når därmed inte heller hela vägen ner till platscheferna. Det finns med utgångspunkt i detta ett antal förbättringsområden inom arbetet med ekologisk hållbarhet för att få en helhet i kedjan från stab ner till platschefer. Utifrån dessa förbättringsområden har ett förslag till handlingsplan arbetats fram som en fokusgrupp sedan fått bidra till. Handlingsplanen består av kolumnerna upplevda förbättringsområden, mål, förslag på aktiviteter, varför, ansvarig och förslag tidplan. Syftet med handlingsplanen är att ge ett förslag på hur fallföretaget kan utveckla hållbarhetsarbetet inom ekologisk hållbarhet och därmed skapa bättre förutsättningar för goda projekt. / The Swedish Government has decided that by year 2045, Sweden will have no net emissions of greenhouse gases. This decision means that all industries in Sweden should change and start working more actively to achieve the set goal. In the construction sector, the initiative “Färdplan 2045” (Roadmap 2045) has been started to achieve net zero emissions. The contracting companies often have their own visions and set requirements and goals regarding sustainability work. In addition to these, clients for construction projects have different requirements for work with sustainability. One problem area is the complexity of working in a sustainable way at a contracting company where the company’s own strategy and the client’s requirements must be considered. Beyond that, the management at the company must communicate how the work with sustainability should be carried out correctly in the production. It is important for construction companies to work and create the best possible conditions in the production to work sustainably, maintain quality and be competitive.  The aim of the thesis has been to map how the management of construction companies work with requirements and goals in ecological sustainability and how these are concretized and communicated to the production and their managers today. This has been carried out as a case study at a construction company in which representatives from the staff, project managers and site managers participated. The goal with the study is to develop a way of working that contributes to creating the conditions for a good project by developing proposals for an action plan based on the company’s own sustainability strategy. To study this, a top-down and a bottom-up perspective are used.  To achieve the aim, an exploratory research has been used. This is to increase the understanding and carry out a current situation survey of how the work and communication with ecological sustainability works today at the chosen construction company. The research approach used for the thesis is of an inductive nature based on observation in form of interviews and a focus group. Further on, this has been analysed against existing literature in relevant areas to finally produce proposals for an action plan to develop the work. The research strategy used for the thesis is qualitative. This is because the focus of the thesis is to create awareness and increase the understanding of the work and communication about ecological sustainability. To collect data for this thesis a literature study, ten interviews and a focus group were conducted. The case company’s intranet has also been used. To ensure quality and validity of the thesis, supervisors has provided feedback. Triangulation has also been used. To strengthen the replicability of the thesis, a section with operationalization of the thesis methodological work has been developed.  The study confirms that there are many requirements regarding ecological sustainability for construction companies due to that clients have several varying requirements, depending on how committed they themselves are to the issue of sustainability. This together with the construction companies’ internal requirements and eventual requirements from authorities means many varying requirements for the construction companies. Contractors must therefore be flexible and able to adapt to different requirements.  Based on the interviews with representatives from the case company and the completed current situation analysis, the staff currently has the best conditions to work with ecological sustainability. The project managers have some prerequisites today, but there are shortcomings in the prerequisites because outputs from the staff do not correspond with perceived inputs from the project managers. Regarding the site managers, the conditions for working with sustainability are worse than with the staff and project managers. This is because the project managers outputs do not match the site managers perceived inputs. Hence, the outputs from the staff do not reach all the way down to the site managers either. Based on this, there are several areas for improvement in the work with ecological sustainability to get a whole chain from staff down to site managers. Based on these areas for improvement, a proposal for an action plan has been developed which a focus group has contributed to. The action plan consists of the columns perceived areas for improvement, goals, suggestions for activities, why, responsible person and a suggestion of schedule. The aim with the action plan is to provide a proposal on how the case company can develop the sustainability work within the ecological sustainability and thereby create better conditions for good projects.

Bakgrund: I samband med att näringslivet och samhället i stort strävar mot en hållbar utveckling blir kraven på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvarstagande större. För att lyckas driva på en hållbar utveckling är det relevant att stora samhällsaktörer visar på engagemang. Viktiga aktörer som med hänsyn till att de verkar i en förtroendekänslig bransch är banker. I bankens strävan mot att bedriva hållbart företagande och visa engagemang i arbetet mot en hållbar utveckling upprättas det en hållbarhetsredovisning. En hållbarhetsredovisning är bred i sitt innehåll och har ett flertal användningsområden varav den fyller olika syften inom ett företag och därmed kan den inneha ett antal interna roller. Syfte: Syftet med denna studie är att utforska hållbarhetsredovisningens interna roller i form av att verka som en hållbarhetsmotor, uppföljning- och profileringsdokument,utifrån en banks interna perspektiv i relation till en förbättringsprocess av en banks hållbarhetsredovisning.  Metod: För att undersöka detta används bankens hållbarhetsredovisningar samt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med en hållbarhetsredovisningschef och två hållbarhetsspecialister inom en stor, svensk bank. Resultat: Studiens resultat visar att Banken uppfattar tre interna roller som hållbarhetsredovisningen innehar varav dessa är hållbarhetsmotor, uppföljning- och profileringsdokument. Hållbarhetsmotor i den aspekt att hållbarhetsredovisningen tillsammans med ett företags strategi, mål och visioner hjälper till att driva hållbarhetsarbetet framåt. Rollen som uppföljningsdokument innebär att den verkar som ett underlag för banken att använda till kontroller och utvärdering. Hållbarhetsredovisningen kan också ses som ett profileringsdokument i syfte att stärka ett företags identitet och visa upp både internt och extern vad som genomförs och planeras inom hållbarhetsarbetet. Resultatet från intervjuerna avslöjar också svårigheter för banken med att nå ut internt med hållbarhetsredovisningens syfte och att kommunikation är ett sätt att motverka den utmaningen. Utöver de tre nämnda rollerna visar studien även på att ramverk, däribland Principle for Responsible Banking (PRB) and Task force on Climate-related Financial Disclosure (TCFD) är av stor betydelse för bankens hållbarhetsredovisnin / Background: In connection with the business community and society as a whole striving for sustainable development, the demands on economic, social and environmental responsibility become greater. In order to succeed in driving sustainable development, it is relevant that major societal actors show commitment. Important players who, given that they operate in a trust-sensitive industry, are banks. In the bank's efforts to conduct sustainable business and show commitment in the work towards sustainable development, a sustainability report is prepared. A sustainability report is broad in its content and has several areas of use, of which it fulfils different purposes within a company and thus it can have several internal roles. Purpose: Purpose of this study is to explore the internal roles of the sustainability report in the form of acting as a sustainability engine, follow-up and profiling document, from a bank's internal perspective in relation to an improvement process of a bank's sustainability report. Method: To investigate this, the bank's sustainability reports and a qualitative method with semi-structured interviews are used. These interviews were conducted with a sustainability accounting manager and two sustainability specialists within a large Swedish bank. Results: The results of the study show that the Bank perceives three internal roles held by the sustainability report, of which these are the sustainability engine, follow-up and profiling documents. Sustainability engine in the aspect that the sustainability report together with a company's strategy, goals and visions help to drive sustainability work forward. The role as a follow-up document means that it acts as a basis for the bank to use for controls and evaluation. The sustainability report can also be seen as a profiling document in order to strengthen a company's identity and show both internally and externally what is being implemented and planned within the sustainability work. The results from the interviews also reveal difficulties for the bank in reaching out internally with the purpose of the sustainability report and that communication is a way of counteracting that challenge. In addition to the three roles mentioned, the study also shows that frameworks including the Principle for Responsible Banking and Task force 6on Climate-related Financial Disclosure are of great importance for the bank's sustainability reporting.

Forskningsfråga:                           Hur påverkar införandet av lagstadgad CSR i Sverige användningen av diskretionära periodiseringar? Syfte:                                                         Syftet med studien är att undersöka och förklara sambandet mellan obligatorisk Corporate Social Responsibility och Earnings Management i svenska börsnoterade bolag med stöd av agentteorin. För att besvara syftet kommer Jones modifierade modell och DeAngelo modellen tillämpas samt jämföras med ESG-poäng. Metod:                                                       Studien tillämpade en kvantitativ metod och utgick från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Studieperioden var mellan år 2019–2022 och urvalet bestod av svenska börsnoterade bolag som möter kraven för obligatorisk CSR. Insamlingen av data har skett med hjälp av Business Retriever och Refinitiv Eikon. Jones modifierade modell och DeAngelo modellen har använts för att mäta diskretionära periodiseringar. Slutsats:                                 Studien finner ett signifikant positivt samband mellan obligatorisk CSR och EM när Jones modifierade modellen tillämpats. När sambandet med hjälp av DeAngelo modellen mäts erhålls inte ett statistiskt samband och kan därmed inte utifrån den modellen tolka resultatet. / Research question:               How does the introduction of statutory CSR in Sweden affect the use of discretionary accruals? Purpose:                                 The purpose of the study is to investigate and explain the correlation between mandatory Corporate Social Responsibility and Earnings Management in Swedish listed companies with the support of agency theory. To answer the purpose of the study, the Jones modified model and the DeAngelo model will be applied and compared with ESG-scores. Method:                                                   The study applied a quantitative method and is based on a positivist research philosophy with a deductive approach. The study period was between the years 2019–2022 and the sample consisted of Swedish listed companies who met the requirements for mandatory CSR. The data collection took place with the help of Retriever Business and Refinitiv Eikon. The Jones modified model and DeAngelo model have been used to measure discretionary accruals.  Conclusion:                             The study finds a significant positive correlation between mandatory CSR and EM when the Jones modified model was applied. When the relationship is measured using the DeAngelo model, a statistically significant correlation is not obtained, and the result therefore cannot be interpreted based on that model.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns något sammanband mellan hållbarhetsarbete och lönsamheten hos de företag som är noterade på Nasdaq OMX Stockholm.    Metod: För att uppnå syftet med studien har en kvantitativ metod använts. En tvärsnittsdesign har varit grunden för de statistiska undersökningarna. Den empiriska data som har samlats in är av sekundär art där hållbarhetsarbetet har operationaliserats med hjälp av Folksam index för året 2013. Måtten på företagens lönsamhet består av nyckeltalen avkastning på eget kapital, avkastning på sysselsatt kapital och vinstmarginal. Dessa mått är inhämtade från företagens årsredovisningar från räkenskapsåret 2015. Vidare har den insamlade data analyserats med hjälp av deskriptiv statistik, Pearsons korrelationstest och linjära regressioner. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar hur ett positivt samband finns mellan samtliga nyckeltal som berör den finansiella lönsamheten i företagen och dess redovisade hållbarhetsdata. Avkastningen på eget kapital har ett svagt positivt samband med en signifikansnivå på 0,05. Avkastning på sysselsatt kapital har ett svagt positivt samband där signifikansnivån 0,1 analyserades. Vinstmarginalen har det starkaste sambandet med en förklaringsgrad på 52,1 procent och en signifikansnivå på 0,01. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att göra en studie under en längre period, men även att jämföra hållbarhetsarbete inom Europa. Den nya lagen som träder i kraft under 2017 är även en intressant ståndpunkt. Detta för att se hur det kan påverka sambandet mellan hållbarhetsarbete och lönsamhet.   Uppsatsens bidrag: Denna studies praktiska bidrag visar hur sambandet mellan noterade företag hållbarhetsarbete och lönsamhet ser ut. År 2013 var de ungefär 226 företag som redovisade sitt hållbarhetsarbete vilket även utformar studiens population. Det teoretiska bidraget i denna studie är att se vilket samband hållbarhetsarbete och lönsamhet verkligen har och studien berör tre olika mått på företagens finansiella prestation. Samt om det förekom ett positivt, negativt eller neutralt samband mellan den beroende och oberoende variabeln. / Aim: The aim of this study is to investigate whether there is a relationship between sustainability performance and profitability of the companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. Method: In order to achieve the aim of the study a quantitative method used. A cross-sectional design has been the basis of the analyses. The empirical data that have been collected from the secondary nature in which sustainability work has been operationalized with the help of Folksam Index for the year 2013. The dimensions of financial performance consist the keywords, return on equity, return on capital employed and profit margin. These measurements are obtained from annual reports from the year of 2015. Furthermore, the collected data were analyzed using descriptive statistics, Pearson correlation test and linear regressions. Results & Conclusions: Our results demonstrate how a positive correlation exists between all the key figures relating to the financial profitability of businesses and its reported sustainability data. Return on equity has a weak positive correlation with a significance level of 0.05. After the analyze return on capital employed has a weak positive correlation with significance level of 0.1. The profit margin has the strongest relationship with an explanation rate of 52.1 percent and a significant correlation at a significance level of 0.01. Suggestions for future research: A proposal for further research is to make a study for a longer period, but also to compare the different European countries CSR. The new law that takes effect in 2017 is also an interesting position to see how it affects the relationship between CSR and corporate profitability during a specific timeline. Contribution of the thesis: This study practical contribution shows how the relationship between listed companies' sustainability performance and profitability looks. In 2013 it was approximately 226 companies that reported its sustainability work and these companies are the population in this study. The theoretical contribution of this study was to see what connection work on sustainability and profitability, indeed, and the study involves three different measures of corporate financial performances. If there was a positive, negative or neutral relationship between the dependent and independent variable.

All companies, municipalities, governments and private individuals are in need of a functioning banking system. Research shows that for the long-term survival of banks, sustainability is important. However, there are several reasons why the banks are working with sustainability. The purpose of this study is to contribute to a deeper understanding of the sustainability work of banks operating in Sweden and to see how sustainability work differs between banks. The purpose is also to contribute to a deeper understanding of why the banks work with sustainability. The study has examined the banks Nordea, Handelsbanken, Danske Bank, Swedbank, SEB and Ekobanken. The study has a deductive approach and uses mixed methods. Semi-structured interviews have been conducted, sustainability reports have been reviewed, the number of customers and customer satisfaction have been taken into account. The study consists of interviews with Handelsbanken, Danske Bank, Ekobanken, Swedish Financial Supervisory Authority and Fair Finance Guide. A thematic analysis has been made based on the collected data. The study has come to the conclusion that the banks are working with sustainability to meet the expectations of their stakeholders, reduce risks, achieve trust, marketing goals and profitability. The banks work with both long-term social measures and short-term financial targets. The banks, Swedish Financial Supervisory Authority and Fair Finance Guide believe that the climate is a current issue. It is also through the indirect impact they have the greatest opportunity to influence the world towards a more sustainable society. Sustainability is constantly changing as society norms and expectations change. There is also a gap between the banks' policies and what they do in practice regarding their work with sustainability. / Alla företag, kommuner, stater och privatpersoner är i behov av ett fungerande banksystem. Forskning menar att för bankernas långsiktiga överlevnad är hållbarhetsarbetet viktigt, dock finns flera olika anledningar till att bankerna arbetar med hållbarhet. Syftet med denna uppsats är att bidra till en djupare förståelse för hållbarhetsarbetet inom bankerna med verksamhet i Sverige samt att se hur hållbarhetsarbetet skiljer sig mellan olika banker. Syftet är även att bidra till en djupare förståelse för varför bankerna arbetar med hållbarhet. Studien har undersökt bankerna Nordea, Handelsbanken, Danske Bank, Swedbank, SEB och Ekobanken. Studien har en deduktiv ansats och använder sig av metodtriangulering. Semistrukturerade intervjuer har utförts, hållbarhetsrapporter har granskats, antalet kunder och kundnöjdhet har tagits i beaktande. De som har intervjuats är Handelsbanken, Danske Bank, Ekobanken, Finansinspektionen och Fair Finance Guide. En tematisk analys har gjorts med utgångspunkt i den insamlade datan. Studien har kommit fram till att bankerna arbetar med hållbarhet för att leva upp till sina intressenters förväntningar, minska risker, uppnå förtroende, marknadsföringssyfte och för lönsamheten. Bankerna arbetar både långsiktigt med sociala mått och kortsiktigt med finansiella mått. Bankerna, Finansinspektionen och Fair Finance Guide anser att klimatfrågan är väldigt viktig just nu. Det är även genom den indirekta påverkan de har störst möjlighet att påverka världen mot ett mer hållbart samhälle. Hållbarhetsarbetet förändras hela tiden i takt med att samhällets normer och förväntningar förändras. Det finns dessutom ett gap mellan bankernas policy och vad de gör i praktiken när det kommer till deras hållbarhetsarbete.

The early stages of the construction process are crucial for achieving an optimal product from an environmental and sustainable perspective. It is primarily organizational and human factors limiting environmental and sustainability efforts. The barriers are described as time and cost constraints, knowledge, experience-feedback, ability to handle tools and a heterogeneous culture. Development contributes to change that need to be addressed with increased commitment and interest in all levels of the organization. The environmental and sustainability aspects need to be integrated into all working methods involving employees to increase understanding and raise knowledge. / De tidiga faserna inom byggprocessen är avgörande för att nå en optimal produkt ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Det är främst organisatoriska och mänskliga faktorer som begränsar miljö- och hållbarhetsarbete. Dessa barriärer beskrivs som tid- och kostnadsrestriktioner, kunskap, erfarenhetsåterföring, förmåga att hantera hjälpmedel samt en heterogen kultur. Utveckling bidrar till förändringsströmmar som behöver bemötas med ökat engagemang och intresse inom alla led av organisationen. Miljö- och hållbarhetsaspekten behöver integreras inom samtliga arbetsmetoder med involvering av medarbetare för att öka förståelse och höja kunskapsnivån.

Purpose: The purpose of our study is to understand how companies communicate sustainability internally. Furthermore, the study also aims to contribute with increased knowledge of employees’ insight into corporate sustainability reporting. Research questions: ❖How is sustainability communicated internally?❖To what extent are employees aware of corporate sustainability work? Method: In order to achieve the purpose and answer the study's questions, we have chosen to carry out a case study with two types of data collection. The empirical material for the study has been collected using both qualitative and quantitative methods. The qualitative material comes from structured interviews with the sustainability managerand three employees, while the quantitative data is based on a collection of 219 questionnaires that have been answered by employees at Spendrups. Conclusion: The study's results have shown that communication of sustainability work can take place in different ways and that different departments may prefer to absorb information by different sources of information. Knowledge of the sustainability work has been influenced by the employees' attitude towards sustainability. In addition, there are patterns that different departments have relatively more knowledge of sustainability issues related to their daily routines and tasks. / Syfte: Syftet med vår studie är att förstå hur företag kommunicerar hållbarhet internt. Vidare syftar studien även till att bidra med ökad kunskap om medarbetaresinsikt i företags hållbarhetsredovisning. Forskningsfrågor: ❖Hur kommuniceras hållbarhet internt?❖I vilken utsträckning är medarbeterna medvetna om företags hållbarhetsarbete? Metod: För att uppnå syftet och svara på studiens frågeställningar har vi valt att utföra en fallstudie med två typer av datainsamlingar. Det empiriska materialet för studien har samlats in med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod. Det kvalitativa materialet kommer från strukturerade intervjuer med en hållbarhetsansvarig och tre medarbetare, medan det kvantitativa underlaget i studien bygger på en insamling av 219 enkäter som har besvarats av medarbetare på Spendrups. Slutsatser: Studiens resultat visar att kommunikationen av hållbarhetsarbetet kan ske på olika sätt samt att olika avdelningar kan preferera att ta till sig informationen via olika informationskällor. Kännedom om hållbarhetsarbetet har påverkats av medarbetarnas attityder gentemot hållbarhet. Dessutom finns det mönster om att olika avdelningar har relativt mer kännedom om hållbarhetsfrågor som rör deras dagliga rutiner och arbetsuppgifter.

Textilbranschen är en utav världens största och smutsigaste branscher som vi har idag. Medoerhörda mängder vatten som används och kemikalier samt koldioxidutsläpp som släpps ut varje dag, har modebranschen en stor påverkan på vår miljö. Konsumtionen tillsammans med ett ökat begär av att vara i tiden och följa trender som ständigt uppdateras i modebranschen. Tillsammanskan konsumenter och företag hitta tillvägagångssätt och lösningar på miljöförstöringen som textilbranschen medför. Att återanvända eller återvinna plagg är inget som är nytt på marknaden, dock uppstår allt fler sätt att ta tillvara på textilt avfall fram genom återvinning. Recycling, redesign och remake är några av de vanligaste sätten att ta hand om det textila avfallet och att skapa nya kläder. Plaggen tas isär och bryts ner på fibernivå och därefter vävs eller stickas nya plagg som konsumenter kan använda på nytt. Att återvinna textilier är en krävande process och det är viktigt att ha rätt fiber för att kvalitén i plagget ska kvarstå efter att återvinningen är gjord. Syftet med den här studien har varit att undersöka sportföretags förhållningssätt till begreppet upcycling samt framtidsplaner och förbättringsområden när det kommer till deras hållbarhetsarbete. I den här studien kommer frågor kring hållbarhetsarbeten ställas med syftet att få fram svaren kringförbättringsområden i arbetena. Rapporten kommer även att beskriva vad företagen har föruppfattning gällande upcycling och vad de kopplar till begreppet upcycling. Upcycling innebär att man förlänger ett plaggs liv utan att bryta ner det på fibernivå och därigenom öka dess värde. Under studiens gång har företag inom sportbranschen med grund i Sverige kontaktats. Arbetet har till största delen utförts i Borås. Frågeställningarna har undersökt begreppet upcycling, hur det går att tillämpa i praktiken och samtliga intervjuade företags hållbarhetsarbeten. Genom intervjuerna hämtades värdefull information kring upcycling och hållbarhet, som inte hittats när det söktes information bland litteraturen. Information har hämtats från litteratur samt vetenskapliga artiklar. Rapporten är skriven med fokus på ett hållbarhetsperspektiv och nya lösningar när det kommer tilltextilt avfall. Därmed undersöks upcycling och om den processen har en potential att växa inom sportindustrin. Avgränsningar görs gentemot företag som inte är grundade i Sverige. Studien kommer endast att ta upp grundläggande ekonomiska aspekter med fokus på produkt. / The textile industry is one of the world's largest and dirtiest industries we have today. With the enormous amount of water, chemicals and carbon dioxide emissions that are released every day, the fashion industry has a major impact on our environment. Consumption together with an increased desire to buy fast fashion clothes and follow trends that are constantly updated, is a difficult task to achieve. Together, consumers and companies can find approaches and solutions to the environmental deterioration that the textile industry brings. Reusing or recycling garments is nothing new in the market, however, more and more ways of utilizing textile waste are emerging through recycling. Recycling, redesign and remake are some of the most common ways of handling textile waste and creating new clothes after that. When it comes to recycling, the garments is taken apart and broken down at fiber level and then woven or knit new garments. Consumers can thereafter reuse their old clothes that has turned into new ones. Recycling textiles is a demanding process and it is important to have the right fiber in order for the quality of the garment to remain after the recycling is done. The purpose of this study has been to investigate sports companies' approach to the concept of upcycling as well as future plans and areas of improvement when it comes to their sustainability work. In this study, questions about sustainability work will be asked with the aim of obtaining answers about areas of improvement. The report will also describe how companies view upcycling and what they relate to the concept of upcycling. Upcycling means extending the life of a garment without breaking it down at fiber level and increasing its value. During the course of the study, companies in the sports industry based in Sweden were contacted. The work has largely been carried out in Borås. The issues have examined the concept of upcycling, how it can be applied in practice and all interviewed companies' sustainability work. Through the interviews valuable information on upcycling and sustainability was added to the study because not enough facts were found in the litterature. The information has also been taken from literature and scientific articles. The report is written focusing on a sustainability perspective and new solutions when it comes to textile waste. Thus, upcycling is being investigated and whether that process has the potential to grow in the sports industry. Limitations are made to companies that are not based in Sweden. The study will only address basic economic aspects with a focus on product.

In recent times, sustainability has become a top management priority as well as a competitive advantage for organizations. Green-tech companies that develop and commercialize innovations and technology, that protect the environment by alleviating environmental market failures while preserving natural resources, have increased as a result. Additionally, more companies pursue corporate sustainability (CS), which is a comprehensive term that includes CSR and the long-term effects of corporate actions to maximize the organization’s contribution to SD. Management systems can help companies to achieve certain dimensions of CS, however, no single management system is comprehensive enough to capture the entire scope of CS. The most commonly used management systems related to CS are the quality management system ISO 9001:2015, environmental management system ISO 14001:2015, energy management system ISO 50001:2018, and occupational health and safety management system ISO 45001:2018. However, the adoption of multiple, separate MSs can lead to counterproductivity and difficulties in managing them. This issue is often solved by creating an integrated management system (IMS), defined as a fusion of two or more MSs. IMSs can enable the operationalization and implementation of CS into business processes and an IMS augmented with CS principles is defined as a sustainability management system (SMS). In literature, there are conceptual frameworks for the development of SMSs, but they lack empirical evidence in multiple industries and countries, especially in green-tech companies.   The study aimed to develop a framework for how green-tech companies can achieve an SMS. The aim was realized by studying state-of-the-art literature, testing the applicability of an SMS framework in a case study, evaluating the applicability, and suggesting improvements. The case study was done at a battery cell manufacturer, which was chosen because this industry faces a number of sustainability threats and is emerging rapidly parallel to the automotive industry’s electrification. The originality of the work lies in testing the applicability of the current frameworks in practice at a green-tech company.  The main contribution of this study is the development of an updated framework for the implementation of an SMS in green-tech companies, based on the literature and empirical findings. The framework provides managers with an understanding of the path towards incorporating CS and working towards a sustainable development. Another contribution is the compliance analysis which can be used to evaluate the implementation of an SMS. The authors consider the findings to be applicable to other green-tech companies and battery cell manufacturers with a sustainability-focus. The framework adapted to the case study’s circumstances shows how to apply the solution in practice. / På senare tid har hållbarhet blivit högsta prioritet i företagsledningar eftersom det många gånger innebär konkurrensfördelar för organisationer. Så kallade green-tech-företag har utvecklats i takt med nutidens hållbarhetsutmaningar, i syfte att utveckla och kommersialisera innovationer och teknik som skyddar miljön och lindrar miljömässiga marknadsmisslyckanden, samtidigt som naturresurser bevaras. Allt fler organisationer arbetar numera också med företags hållbarhetsarbete (corporate sustainability, CS) vilket är ett omfattande begrepp som innefattar, utöver alla aspekter av socialt ansvarstagande (CSR), även ett långsiktigt perspektiv till hållbar utveckling. Arbetet med CS kan underlättas med ledningssystem specialiserade i varje dimension av CS, men enbart ensamma ledningssystem kan inte åstadkomma CS. De vanligaste ledningssystemen relaterade till CS är kvalitetsledningssystemet ISO 9001:2015, miljöledningssystemet ISO 14001:2015, energiledningssystemet ISO 50001:2018 och arbetsmiljöledningssystemet ISO 45001:2018. Företag som innehar flera olika ledningssystem upptäcker dock snart att det kan leda till kontraproduktivitet och svårigheter att hantera de olika systemen. Detta löses ofta genom att skapa ett integrerat ledningssystem (IMS) som definieras som en sammanslagning av två eller fler ledningssystem. Ett IMS kan möjliggöra integrering av CS in i ett företags processer och ett IMS kompletterat med CS definieras som ett hållbarhetsledningssystem (SMS). Det finns konceptuella ramverk för SMS i litteraturen, men de saknar empiri i många olika typer av industrier, företag och länder, inte minst inom green-tech.   Studien syftade till att utveckla ett ramverk för hur green-tech-företag kan uppnå ett SMS. Syftet kunde åstadkommas genom att studera aktuell SMS-litteratur, testa tillämpbarheten av ett SMS-ramverk genom en fallstudie, utvärdera tillämpbarheten och därefter föreslå förbättringsförslag gällande de studerade ramverken. Fallstudien utfördes på en battericellstillverkare eftersom denna industri står inför hållbarhetsutmaningar och växer parallellt med elektrifieringen av bilindustrin. Originaliteten i arbetet ligger i att testa tillämpbarheten för nuvarande ramverk i praktiken på ett green-tech-företag. Studiens huvudsakliga bidrag är ett uppdaterat ramverk för implementeringen av ett SMS i green-tech-företag, baserat på litteratur och empiri. Ramverket kan bidra till att öka förståelsen i företagsledningar gällande den praktiska implementeringen av operativt hållbarhetsarbete. Ett annat bidrag är verktyget compliance analysis, som utvecklades i studien för att utvärdera implementationen av ett SMS. Författarna anser att studiens resultat är tillämpbart för andra green-tech-företag men även battericellstillverkare med hållbarhetsfokus. Det anpassade ramverket visar även hur studiens resultat kan tillämpas i praktiken.