Bakgrund Resultatmanipulering innebär att ledningen använder sig av redovisningsval för att justera bolagets resultat. Resultatmanipulering associeras i regel med något negativt. Hållbarhetsarbete däremot, anses ha en mer positiv innebörd och redovisning av hållbarhetsarbete är sedan tre år lagstadgat i Sverige. Det innebär att bolag har ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar gentemot samhället. Frågan kring begreppens olika föreställningar ledde studien till att förklara sambandet mellan resultatmanipulation och hållbarhetsarbete. Syfte Studiens syfte är att förklara sambandet mellan resultatmanipulation och hållbarhetsarbete hos noterade svenska bolag med ett marknadsvärde över en miljard euro. Metod Studien har utgått från en kvantitativ metod med en deduktiv ansats där den avser att testa hypoteser formulerade utifrån teori. Datainsamling har skett genom sekundärdata via Thomson Reuters Eikon där två urvalsgrupper undersökts. Både longitudinell design och tvärsnittsdesign använts för att studera resultatmanipulering. Studien har använt både DeAngelo modellen och modifierade Jones modellen vid beräkning av resultatmanipulation. Resultat Studiens resultat visar att det finns ett signifikant positivt samband mellan hållbarhetsarbete och resultatmanipulering mätt enligt DeAngelo modellen för en av urvalsgrupperna. Resterande tester för sambandet mellan hållbarhetsarbete och resultatmanipulering visade ingen signifikans och det kan därför inte dras någon ytterligare slutsats. / Background Earnings Management (EM) is a term used for when management use accounting choices to manipulate earnings. Earnings Management is usually perceived as something negative while Corporate Social Responsibility (CSR) has a positive perception. CSR-reporting has been statutory in Sweden for three years and entails companies financial, social, and environmental responsibility towards society. Reflection upon their different perceptions has led the study to explain the relation between EM and CSR. Purpose This study aims to explain the relation between EM and CSR in Swedish listed companies with a market cap over one billion euro. Method The study is based on a quantitative method with a deductive approach where it intends to test hypotheses formulated based on theory. Data collection was done through secondary data via Thomson Reuters Eikon where two sample groups were examined. Both longitudinal design and cross-sectional design have been used to study EM. The study has used both the DeAngelo model and the modified Jones model when estimating EM Results The result of the study shows a significant positive correlation between EM and CSR measured with The DeAngelo model for one group. Remaining test  for the correlation between EM and CSR showed no significance and therefore no further conclusion can be drawn.

Bakgrund: Samhällets medvetenhet om klimathot har ökat det senaste decenniet, vilket medfört att fler företag både vill och måste redogöra för sitt ansvar, i och med nya lagkrav och direktiv om hållbarhetsrapporten. Hållbarhetsredovisningen kan ses som ett internt verktyg som hjälper företag att samla in, analysera och kommunicera hållbarhetsinformation. Tidigare forskning saknas om den komplexitet som kan uppstå inom organisationer vid upprättandet av hållbarhetsredovisningen, där strukturer och människor har en inverkan. Syfte och frågeställning: Uppsatsen syftar till att utforska och öka förståelsen för vilken betydelse strukturer och människor har för redovisningens kvalitet och omfattning. Studiens frågeställning är: Utifrån ett internt perspektiv, på vilket sätt har strukturer och människor en inverkan på hållbarhetsredovisningens innehåll? Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod som inkluderar semistrukturerade intervjuer med sju personer från sju olika företag. Intervjuerna kompletteras med dokumentstudier genom att granska varje deltagande företags hållbarhetsredovisning. Resultat: Studiens resultat visar att regler har en inverkan på hållbarhetsredovisningen genom att de skapar struktur och tydliggör vad som måste rapporteras, hur informationen ska presenternas och vilka standarder som måste följas. Rutiner säkerställer att företag samlar in, bearbetar och rapporterar sitt hållbarhetsarbete på ett konsekvent och tillförlitligt sätt. Vidare spelar resurser en viktig roll eftersom företag måste ha tillgång till tillräckliga resurser både i form av tid, finansiella medel och personal för att kunna rapportera om sina hållbarhetsprestationer. I studien framkommer även att människor har en inverkan på hållbarhetsredovisningens innehåll genom sina handlingar, beteende och engagemang, likaså hjälper tidsaspekter företag att beskriva och mäta hur de har presterat över tid. Slutsats: Studien visar att tydliga regler, rutiner och tillräckliga resurser hjälper företag att upprätta en hållbarhetsredovisning av god kvalitet och omfattning. Människors handlingar, driv och tidsaspekter visar sig vara avgörande för hur hållbarhetsredovisningen utformas. / Background: Society's awareness of climate threats has increased in the last decade, which means that more companies both want and have to report on their responsibilities, partly due to new legal requirements and directives on the sustainability report. The sustainability report can be seen as an internal tool that helps companies collect, analyze and communicate sustainability information. Previous research is lacking on the complexity that can arise within organizations when preparing the sustainability report, where structures and people have an impact. Purpose and question: The purpose of this study is to explore and increase understanding of the importance of structures and people for the quality and extent of the accounting. The study's question is: From an internal perspective, in what way do structures and people have an impact on the content of the sustainability report? Method: The study is based on a qualitative method that includes semi-structured interviews with seven people from seven different companies. The interviews are supplemented with document studies by reviewing each participating company's sustainability report. Results: The study's results show that rules have an impact on sustainability reporting by creating structure and clarifying what must be reported, how the information must be presented and which standards must be followed. Routines ensure that companies collect, process and report their sustainability work in a consistent and reliable way. Furthermore, resources play an important role because companies must have access to sufficient resources both in the form of time, financial means and personnel to be able to report on their sustainability presentations. The study also shows that people have an impact on the content of the sustainability report, partly through their actions, behaviour and commitment, time aspects also help companies to describe and measure how they have performed over time. Conclusion: The study shows that clear rules, routines and sufficient resources help companies to create a sustainability report of good quality and extent. People's actions, commitment and time aspects prove to be decisive for how the sustainability report is designed.

Hållbarhetsrapporter används av företag som ett verktyg för att kommunicera ut arbete kring socialt, ekologiskt och ekonomisk hållbarhetsarbete till interna och externa intressenter (Tewari & Dave 2012). Enligt en enkätstudie gjord mellan 2019 och 2020 av KPMG (2020) använder 96 procent av de 250 största företagen i världen någon form av hållbarhetsrapportering. I denna studie upptäcks en konflikt då tidigare forskning förklarar vikten av att kommunicera hållbarhetsrapporter till intressenter, eftersom det genererar finansiell avkastning, förstärkt rykte och ökat börsvärde. Å andra sidan hävdar andra forskare att många företag kommunicerar rapporten utan att veta vad intressenter efterfrågar. Syftet med studien är således att undersöka hur stora svenska företag upprättar hållbarhetsrapporter samt hur hållbarhetsarbetet kommuniceras ut till intressenter. Detta för att ta reda på vilket arbetssätt samt kommunikation som är mest framgångsrik. För att besvara forskningsfrågorna genomförs en intervjustudie med tio företag. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i signalteorin. Fokuset ligger på att analysera vilka signaler företagets avsändare skickar till intressenter samt vilken feedback mottagarna återkopplar med. Resultaten visar att hållbarhetsrapportens innehåll, utöver lagkraven, framför allt styrs av företagets bransch samt dess intressenter. Vidare tyder resultatet på att hållbarhetsrapporter inte är effektiva att kommunicera sitt hållbarhetsarbete via. I stället ger sociala medier samt företags hemsidor upphov till en effektivare tvåvägskommunikation. / Sustainability reports are an important tool for corporations to communicate their efforts to improve ecological, social and economic sustainability to stakeholders (Tewari & Dave 2012). According to a survey done in 2020 by KPMG, 96 percent of the world's top 250 corporations publish some form of sustainability reporting. Previous studies emphasize on the importance of communicating sustainability to improve financial returns, reputation and market capitalization. However, other studies argue that big corporations are rarely familiar with their stakeholders' interests. The aim of this thesis, which is written in Swedish, is therefore to understand how Swedish companies create sustainability reports and how they communicate their sustainability work to their stakeholders. The reason being is to find out which means of communication is the most effective. The study is based on ten interviews from companies which are analyzed through signal theory. During the analysis, the main focus is to construe which signals are being sent to stakeholders and the feedback that they later create. The conclusion is that the content of the sustainability reports, aside from the legal requirements, is both affected by the companies’ industry and their stakeholders’ expectations. Furthermore, it shows that the reports are not an effective form of communication, hence companies using social media and their websites instead to achieve a two-way communication.

Global warming is becoming an increasingly pressured problem for the climate and worldeconomy. The trend and importance of sustainability is growing and is a heavily researchedarea. Real estate accounts for approximately 40% of global energy consumption and 33% ofcarbon emissions. Naturally, the potential and significance of sustainability is an increasinglyimportant topic within the sector.On the foundation of global climate change, this thesis aims to uncover the financial benefitsof active sustainability work for listed real estate companies on the Stockholm StockExchange. Previous research within the field has focused heavily on tangible sustainabilitywork and the effects on the property level rather than the company level by primarily usingquantitative research methods. This paper combines a quantitative and qualitative researchmethod to dig deeper into the market's view of financial effects given to real estate companiesworking actively with sustainability.The study commenced with a panel data regression model analysis where a dummy for activesustainability work in the form of membership in the organisation GRESB was used todetermine the financial effects of active sustainability work on the daily total return index.GRESB guides members in their work with sustainability where membership indicates a willto improve. Results landed in a random effects model which showed that GRESB is positiveand significant for daily total return index, explaining 3% of development. Results from thequantitative study were used in the qualitative research method when designing an interviewguide for semi-structured interviews.It can be concluded that active sustainability work has positive effects on the total return oflisted real estate companies in Sweden. Sustainability work differs in its effectiveness andsuitability depending on the real estate companies size and core business area. GRESB islikely to be an umbrella for other sustainability-related factors and future research shouldexpand the number of sustainability variables used for analysis. There is no universal workmodel for sustainability and every organisation needs to design their sustainability strategywith regards to their business. Organisations seeking sustainability rewards should aim to domore than the minimum needed; real estate companies at the top of sustainability brackets arethe ones receiving the highest portion of the rewards. / Den globala uppvärmningen är ett alltmer pressande problem för klimatet ochvärldsekonomin. Trenden och vikten av hållbarhet växer och är ett stort forskningsområde.Fastigheter står för cirka 40% av den globala energiförbrukningen och 33% avkoldioxidutsläppen. Potentiallen och betydelsen av hållbarhet är ett fortsatt viktigt ämne inombranschen.På grunden av globala klimatförändringar syftar denna uppsats till att utvärdera deekonomiska belöningarna av aktivt hållbarhetsarbete för börsnoterade fastighetsbolag påstockholmsbörsen. Tidigare forskning inom området har fokuserat på reellt hållbarhetsarbeteoch dess effekter på fastighetsnivå snarare än företagsnivå genom att främst utnyttjakvantitativa forskningsmetoder. I denna studie kombineras en kvantitativ och kvalitativforskningsmetod för att gå djupare in i marknadens syn på de finansiella belöningar som gestill fastighetsbolag som arbetar aktivt med hållbarhet.Studien inleddes med en panel data regressionsanalys där en dummy för aktiv hållbarhet iform av medlemskap i organisationen GRESB användes för att bestämma de ekonomiskaeffekterna av aktivt hållbarhetsarbete på dagligt avkastningsindex. GRESB guidarmedlemmar i sitt arbete med hållbarhet där medlemskap i organisationen indikerar en vilja attförbättras. Resultaten landade i en random effects model som visade att GRESB är positivtoch signifikant för dagligt avkastningsindex med en förklaringsgrad om 3% av utvecklingen.Resultatet från den kvantitativa forskningsmetoden användes i den kvalitativaforskningsmetoden för att utforma intervjuguiden som användes vid semistruktureradeintervjuer.Slutsatsen kan dras att aktivt hållbarhetsarbete har positiva effekter på dagligtavkastningsindex för börsnoterade fastighetsbolag i Sverige. Hållbarhetsarbete skiljer sig åt isin effektivitet och lämplighet beroende på fastighetsbolags storlek och affärsområden.GRESB är sannolikt ett paraply för andra hållbarhetsrelaterade faktorer och framtidaforskning bör utöka antalet hållbarhetsvariabler som används vid analys. Det finns ingenuniversell arbetsmodell för hållbarhet, varje organisation bör utforma sina hållbarhetstrategimed hänsyn till sin verksamhet. Organisationer som söker hållbarhetspremier bör syfta till attgöra mer än minimumkraven, fastighetsbolag på toppen av hållbarhetssfären är de som fården största delen av premierna.

The purpose of this essay is to investigate, through qualitative content analysis, how Agenda 2030's gender equality goals are expressed, as a public value in a selection of Swedish municipalities. The aim is to analyse what happens when the local government starts to govern towards global cross-sectoral gender equality policy goals. The intention is further to investigate how the municipalities mediate, express, and communicate their sustainability work towards the citizens through their websites as well as in their policy documents. The theoretical construction is based on the theory of public value, by explaining how gender equality can be expressed as either qualitative gender equality, quantitative gender equality or undefined gender equality. If the municipalities' arguments can be explained with the principles of public value, the efforts can be defined as value for the community. The results show that gender equality-integrated sustainability goals are not quite self-evidently expressed as a public value, which can be explained as undefined gender equality. This because gender equality goals in a majority of surveyed municipalities are formulated as a special interest separated from the sustainability work. Local conditions determine the outcome and what is important for each municipality and its residents. / Syftet med denna uppsats är att genom kvalitativ innehållsanalys undersöka hur Agenda 2030s jämställdhetsmål kommer till uttryck som samhällsvärde i ett urval av svenska kommuner. Detta för att studera vad som händer när den lokala nivån börjar styra mot globala tvärsektoriella jämställdhetspolitiska mål. Avsikten är att undersöka hur kommunerna förmedlar, formulerar och kommunicerar sitt hållbarhetsarbete gentemot medborgarna på respektive hemsida, samt i plan och policydokument. Den teoretiska konstruktionen utgår från teori om offentligt värde vilket ligger till grund för det analytiska verktyget, genom att förklara hur jämställdhet kan komma till uttryck som antingen kvalitativ jämställdhet, kvantitativ jämställdhet eller odefinierad jämställdhet. Om kommunernas argument kan leva upp till eller förklaras med principerna som utgör ett offentligt värde kan arbetet därmed definieras som samhällsvärde. Resultatet visar att det vanligaste förekommandet i undersökta kommuner är att jämställdhetsintegrerade hållbarhetsmål inte helt självklart kommer till uttryck som samhällsvärde, det vill säga som odefinierad jämställdhet.  Detta genom att jämställdhetsmålen i en majoritet av undersökta kommuner separerats från hållbarhetsarbetet och formuleras som särintresse. Lokala förutsättningar styr utfallet och vad som är viktigt för respektive kommun och dess invånare.

Title: Sustainability in non-profit organizations. Exploring drivers, challenges, and opportunities This study explores the drivers, challenges, and opportunities that non-profit organizations face when adopting sustainability practices. By focusing on the drivers, challenges, and opportunities, the study investigates what motivates these organizations to adopt sustainability practices, challenges, and unique opportunities.  The method chosen for the study has enabled an in-depth analysis using triangulation of the organization's sustainability information and interviews. These have illustrated a complex interplay of cultural, strategic, collaborative, and institutional factors driving sustainability efforts. For example, resource constraints were consistently mentioned in interviews as a predominant challenge, whereas organizational documents pointed towards collaborative endeavors as a critical solution. This dual perspective underscores the balance between challenges and solutions in sustainability work. The findings indicate that sustainability in non-profit organizations is subject to change, influenced by internal dynamics, including the alignment with core objectives and the necessity to maintain societal relevance. External pressures, such as expectations from stakeholders such as donors, volunteers, and regulatory bodies, further shape these initiatives. These organizations encounter challenges, including resource limitations and knowledge gaps, which they address through collaborative initiatives and educational endeavors. Opportunities arising from sustainability include enhanced member engagement and environmental impact mitigation. This research portrays sustainability as an ongoing process with challenges and opportunities, emphasizing the importance of integrating sustainability into operational strategies. / Titel: Hållbarhetsarbete inom icke vinstridvande organisationer. En undersökning av drivkrafter, utmaningar och möjligheter. Denna studie utforskar de drivkrafter, utmaningar och möjligheter som ideella organisationer står inför när de inför hållbarhetspraktiker. Genom att fokusera på drivkrafter, utmaningar och möjligheter undersöker studien vad som motiverar dessa organisationer att införa hållbarhetsarbete, utmaningar och möjligheter.  Metoden som valts för studien har möjliggjort en djupgående analys genom triangulering utav intervjuer och hållbarhetsinformation hos fyra organisationer. Dessa har åskådliggjort en komplex samverkan av kulturella, strategiska, samarbetsmässiga och institutionella faktorer som driver hållbarhetsarbetet. Exempelvis nämndes resursbegränsningar konsekvent i intervjuer som en framträdande utmaning, samtidigt som rapporter pekade mot samarbete som en central lösning. Detta dubbla perspektiv understryker balansen mellan utmaningar och lösningar i hållbarhetsarbetet.  Resultaten indikerar att hållbarhet inom icke-vinstdrivande organisationer är föränderlig, påverkad av interna dynamiker och anpassning till mål, idé och vision. Externa påtryckningar, som förväntningar från intressenter och styrande organ, påverkar dessa initiativ. De studerande organisationerna står inför utmaningar, som resursbegränsningar och kunskapsbrist. Möjligheter kopplade till hållbarhet innefattar medlemsengagemang och minskning av miljöpåverkan. Denna studie betraktar hållbarhet som en process med både utmaningar och möjligheter.

Digitala lösningar och information- och kommunikationsteknik (IKT) har föreslagits som ett potentiellt kraftfullt verktyg för att skapa smarta hållbara lösningar som minskar utsläpp och energibehov. Det pågår däremot en debatt huruvida IKT-lösningar verkligen bidrar till minskade utsläpp och minskad energikonsumtion. Det finns ett behov att utvärdera IKT-lösningars påverkan på klimatet med utgångspunkt i ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Ett tillvägagångssätt att utvärdera klimateffekter är genom hållbarhetsanalyser. Elvenite och dess moderbolag har tagit fram en hållbarhetsanalys som kallas klimatnyttoanalys, vars huvudsakliga syfte är att öka kunskapen kring företagets digitaliseringslösningars positiva och negativa klimatpåverkan. Klimatnyttoanalysen är ny arbetsprocess på Elvenite och denna studie ämnar undersöka dess utvecklingsmöjligheter genom att kartlägga hur medarbetarna på Elvenite och en utvald kund ser på arbetet med klimatnyttoanalys. Baserat på kartläggningen kommer denna studie ge förslag och rekommendationer för fortsatt arbete med klimatnyttoanalys samt ge ett förslag på ett ramverk. Studien är avgränsad att endast ta hänsyn till de ekologiska aspekterna av hållbarhet. Den metod som används är en litteratursökning, en enkätundersökning som analyserades med kvalitativ innehållsanalys samt en intervjustudie som analyserades med tematisk analys. I resultatet presenteras klimatnyttoanalysen i relation till tidigare forskning, en sammanställning av enkätundersökningen samt en sammanställning av den tematiska analysen av intervjustudien. Studien kommer fram till åtta åtgärdsförslag på hur klimatnyttoanalysen behöver utvecklas samt vad Elvenite behöver göra för att fortsätta arbetet med klimatnyttoanalyser och en viktig tanke om social hållbarhet som Elvenite bör ta hänsyn till. Dessutom presenteras ett förslag på ett ramverk baserat på de åtta åtgärdsförslagen. / Digital solutions and information and communication technology (ICT) have been proposed as a potentially powerful tool for creating smart sustainable solutions that reduce emissions and energy needs. On the other hand, there is a debate about whether ICT solutions really contribute to reduced emissions and energy consumption. There is a need to evaluate the impact of ICT solutions on the climate based on ecological, economic, and social sustainability. One approach to evaluating climate effects is through sustainability analysis. Elvenite and its parent company have developed a sustainability analysis called climate benefit analysis, whose main purpose is to increase knowledge about the company's digitalization solutions' positive and negative climate impact. The climate benefit analysis is a new work process at Elvenite, and this study intends to investigate its development opportunities by mapping how the employees at Elvenite and a selected customer view the work with climate benefit analysis. Based on the survey, this study will provide proposals and recommendations for continued work with climate benefit analysis and provide a proposal for a framework. The study is limited to considering only the ecological aspects of sustainability. The method used is a literature search, a questionnaire survey that was analyzed with qualitative content analysis and an interview study that was analyzed with thematic analysis. The results present the climate benefit analysis in relation to previous research, a compilation of the questionnaire survey and a compilation of the thematic analysis of the interview study. The study comes up with eight proposals for measures on how the climate benefit analysis needs to be developed and what Elvenite needs to do to continue the work with climate benefit analyzes and an important idea of social sustainability that Elvenite should consider. In addition, a proposal for a framework based on the eight proposals for action is presented.

Sveriges regering har antagit en handlingsplan för omställningen till cirkulär ekonomi (CE). För utvecklingen mot CE spelar näringslivet en central roll. Olika branscher har olika förutsättningar och behöver därför hantera omställningen på olika sätt. Sakförsäkringen ligger inom tjänstesektorn men hanterar produkter och kan därför vara med och bidra till omställningen. För sakförsäkringen saknas det däremot gemensamma riktlinjer för vad CE innebär. Folksam arbetar idag med cirkulär skadereglering som grundar sig i CE. Det innebär att skadeanmälningar hanteras för att skapa cirkulära flöden. Studiens bakgrund är att Folksam lyft att det finns ett behov av kunskapsbyggande om CE i sakförsäkringen. Studiens övergripande syfte är att synliggöra hur cirkulär skadereglering bidrar till Folksams hållbarhetsarbete. För att synliggöra hur cirkulär skadereglering bidrar till hållbarhetsarbetet ämnar studien kartlägga vilka hållbarhetsindikatorer som är användbara för att utvärdera betydelsen cirkulär skadereglering. Vidare ämnar studien undersöka hur de som arbetar med cirkulär skadereglering ser på att använda hållbarhetsindikatorerna i kommunikationen och synen på cirkulär skadereglering som en del av hållbarhetsarbetet. I rapporten utvärderas skadeområdena IT, motor och bygg till följd av att Folksam beslutat att arbeta med cirkulär skadereglering inom dessa. Studien är avgränsad till att kartlägga sociala och ekologiska hållbarhetsindikatorer, vilket innebär att ekonomiska aspekter av hållbarhet inte inkluderas. Studiens övergripande metod innebär kartläggning av hållbarhetsindikatorerna och intervjuer med de som arbetar med cirkulär skadereglering. I resultatet presenteras 14 hållbarhetsindikatorer som är användbara för att utvärdera betydelsen av cirkulär skadereglering för Folksams hållbarhetsarbete och resultatet av intervjuerna. Studiens slutsats är att cirkulär skadereglering utgör en viktig del av hållbarhetsarbetet eftersom det innebär att Folksam både kan vara med och bidra i omställningen till CE och i arbetet med Agenda 2030. / The government of Sweden has adopted an action plan for the transition to circular economy (CE). In the transition towards CE, Swedish businesses plays´ a key role. Different industries have different pre-conditions for CE and therefore need to handle the transition in various ways. Companies that offer property insurance belong to the service sector but handle products, which means they are able to contribute to the transition to CE. Today there are no general guidelines for CE in property insurance. Folksam work with circular claim settlement that are based in CE, meaning claims are handled to create circular flows. This thesis is written on behalf of Folksam who have expressed the need for further education regarding CE in the property insurance. The general purpose of this study is to highlight the significance of circular claim settlement for Folksam’s sustainability work. The study aims to identify which sustainability indicators are useful to evaluate the significance of circular claim settlement for Folksam’s sustainability work. Furthermore, the study aims to examine the view of those who work with circular claim settlement on using sustainability indicators to communicate circular claim settlement and their perspective on circular claim settlement as a part of the sustainability work. This thesis evaluates circular claim settlement in IT, vehicle and construction claims. The study is delimited to evaluate social and ecological perspectives on sustainability. The general method was mapping sustainability indicators and interviews. In the results the identified sustainability indicators and the interviews are presented. It’s established that circular claim settlement is a valuable part of the sustainability work and enables Folksam to contribute to Agenda 2030 and the transition to CE.

The purpose of this essay was to lay the foundations for a model in the form of a question battery that can help buyers compare the sustainability responsibilities of different suppliers, so that the buyer can choose the supplier that contributes most to the Sustainable Development Goals (SDG). The model is designed as a question battery to enable the buyer to ask more comprehensive questions to the various suppliers regarding social, ecological and economic sustainability than they do today.   In order to find questions on an overall ethical level I have investigated how the global institutions intend us to navigate and prioritize between the SDGs, I have also applied the Aristotelian and Kantian ethics and Archie Carrol's model, the CSR pyramid, to broaden the ethical perspective in the questions to the companies.   The result is a question battery with questions about the company's vision and global goals, about the company's values ​​linked to all stakeholders, questions about whether the internal good and the external good are in harmony with society, questions about the company's value chain and business model and a larger stakeholder analysis.   How should a buyer then be able to evaluate a supplier's different answers? This essay aimed to create the first questionnaire with a broad question battery, the next step is to evaluate the different answers. / Syftet med den här uppsatsen var att lägga grunden till en modell i form av ett frågebatteri som kan hjälpa inköpare att jämföra olika leverantörers hållbarhetsansvar, så att inköparen ska kunna välja den leverantör som bidrar mest till de globala målen.  Modellen är utformad som ett frågebatteri för att inköparen ska kunna ställa mer omfattande frågor till de olika leverantörerna angående social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet än vad de gör idag.   Mitt tillvägagångssätt har varit att undersöka hur de globala institutionerna tänker sig att vi ska navigera och prioritera mellan de globala målen, genom att övergripande backa tillbaks till de hållbarhetsdokument som togs fram redan på 1980-talet och sedan arbeta mig vidare till de globala mål som kom 2015 och fram till de guider som finns för ett hållbart näringsliv idag. För att hitta frågor på en övergripande etisk nivå har jag tagit hjälp av den aristoteliska och den kantianska etiken samt Archie Carrols modell, CSR pyramiden, för att bredda det etiska perspektivet i frågeställningarna till företagen.  Resultatet blev ett frågebatteri med frågor om företagets vision och de globala målen, om företagets värderingar kopplat till samtliga intressenter, om det internt goda och det externt goda är i samklang med samhället, frågor om företagets värdekedja och affärsmodell samt en större intressentanalys. Hur ska en inköpare kunna värdera en leverantörs olika svar? Den här uppsatsen syftade till att skapa det första frågeformuläret med ett brett frågebatteri, nästa steg är att värdera de olika svaren.

SAMMANFATTNING   Titel: Hållbarhetsprestationer och bolagsskatt: Komplement eller substitut? - En kvantitativ studie om publika europeiska bolag   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Nicklas Johansson   Handledare: Jan Svanberg   Datum: 2017 - Januari   Syfte: Företagens sociala ansvar (CSR) är en viktig fråga för många av företagets intressenter, inte minst samhället. Hur företag betraktar bolagsskatt som en del av detta ansvar är därmed en betydelsefull fråga då statens skatteintäkter bidrar till välfärden i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan CSR och europeiska bolags effektiva skattesats, dels utifrån total CSR-prestation samt utifrån dimensioner av CSR.   Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi och en deduktiv ansats. Studien har vidare en kvantitativ strategi och en longitudinell design för att samla in sekundärdata från Thomson Reuters databas Datastream för åren 2011-2016. Urvalet består av 465 publika europeiska företag för vilka data analyserats med multipla regressionsanalyser i statistikprogrammet IBM SPSS.   Resultat & slutsats: Studiens resultat indikerar ett negativt samband mellan total CSR-prestation och bolagsskatt, men att detta samband drivs av att CSR-aktiviteter inom miljödimensionen har en starkare negativ inverkan än den positiva inverkan som CSR-aktiviteter inom den sociala dimensionen bidrar med. Slutsatsen därav är att CSR och bolagsskatt både kan utgöra substitut och komplement till varandra. CSR-aktiviteter inom miljödimensionen används som substitut till bolagsskatt medan bolagsskatt betraktas som ett komplement till CSR inom den sociala dimensionen.   Förslag till fortsatt forskning: Då sambanden visat sig skilja sig åt mellan olika dimensioner bör framtida forskning inte utgå från ett samlat mått på CSR utan gå in mer i detalj på de kategorier och indikatorer som bygger upp dimensionerna. Det kan också finnas skillnader mellan industrier och land, varför det vore intressant med studier som undersöker sambandet inom respektive industritillhörighet och land i Europa.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till att fylla forskningsgapet som existerat för europeiska bolag om sambandet mellan CSR och bolagsskatt samt till att undersöka sambandet på dimensionsnivå av CSR. Studien bidrar också till teorin om CSR och bolagsskatt som substitut, komplement eller oberoende aktiviteter. Slutligen kan studien öka förståelsen för hur bolags CSR- och skattebeteende hänger ihop hos myndigheter och organisationer som arbetar med lagstiftning och upprättandet av riktlinjer för hållbarhetsredovisning.   Nyckelord: CSR, ETR, ESG, socialt ansvar, hållbarhetsarbete, bolagsskatt, skattebetalningar, miljödimension, social dimension och företagsstyrningsdimension. / ABSTRACT   Title: Sustainability performance and corporate tax: Complement or substitute? - A quantitative study of public European companies   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Nicklas Johansson   Supervisor: Jan Svanberg   Date: 2017 - January   Aim: Corporate Social Responsibility (CSR) is an important issue for many of the company's stakeholders, not least society. How companies regard corporate tax as part of this responsibility is therefore an important issue as the state's tax revenues contribute to the welfare of society. The purpose of this study is to investigate the relationship between CSR and European companies' effective tax rate, partly based on total CSR performance as well as dimensions of CSR.   Method: The study is based on a positivistic research philosophy and a deductive approach. The study also has a quantitative strategy and a longitudinal design for collecting secondary data from the Thomson Reuters database Datastream for the years 2011-2016. The sample consists of 465 public European companies for which data were analyzed by multiple regression analyzes in the IBM SPSS statistics program.   Result & conclusions: The study's results indicate a negative relationship between total CSR performance and corporate tax, but this connection is driven by the stronger impact of CSR activities in the environmental dimension relative to the positive impact of CSR activities in the social dimension. The conclusion is that CSR and corporate tax can both be substitutes and complementary to each other. CSR activities within the environmental dimension are used as substitutes for corporate tax while corporate tax is considered as a complement to CSR in the social dimension.   Suggestions for future research: When the relationships were found to differ between different dimensions, future research should not be based on a single measure of CSR, but go into more detail on the categories and indicators that build the dimensions. There may also be differences between industries and countries, so it would be interesting with studies that examine the relationship within each industry and country in Europe.   Contribution of the thesis: The study contributes to filling the gap of research that exists for European companies on the relationship between CSR and corporate taxation and to investigate the relationship at the dimensional level of CSR. The study also contributes to the theory of CSR and corporate taxation as substitutes, complements or independent activities. Finally, the study can increase understanding of how companies' CSR and tax behavior relate to government agencies and organizations involved in legislation and the establishment of guidelines for sustainability reporting.   Keywords: ETR, Corporate Tax, Tax Payments, CSR, ESG, Social Responsibility, Sustainability, Environmental Dimension, Social Dimension and Corporate Governance Dimension.