Det är centralt för textilföretag idag att implementera hållbarhet i deras strategier och affärsmodell, ett organisatoriskt dokument som syftar till att redovisa ett företags hållbarhetsarbete gentemot deras intressenter är hållbarhetsredovisningar. FNs 17 globala mål (Agenda 2030) tillgodoser företag världen över med riktlinjer och fokusområden inom hållbar utveckling. Agenda 2030 har blivit ett verktyg som används i samband med hållbarhetsredovisning. Studien syftar till att undersöka svenska textilföretags hållbarhetsarbete kopplat till Agenda 2030 för att ge en ökad förståelse för hur textilföretag arbetar med Agenda 2030 målen med utgångspunkt i det traditionella ramverket triple bottom line i relation till det moderna ramverket regenerativ hållbarhet. Studien ligger till grund för vidare forskning kring huruvida FNs globala mål behöver uppdateras för att bli ett verktyg för att uppnå regenerativ hållbarhet. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsmetod baserad på dokumentstudie och semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt urval. Urvalsprocessen har utgångspunkt i att kartlägga svenska företag som är verksamma inom textilbranschen och arbetar med hållbarhet. I samband med att det empiriska materialet samlades in pågick analysarbete kontinuerligt där det identifierades fem kategorier som syftar till att kartlägga empirin och ligga till grund för en djupgående analys. Teoretiskt Perspektiv: Studien utgår från två teoretiska ramverk, triple bottom line vilket bygger på de tre tre dimensionerna av hållbarhet social, miljömässig och ekonomisk. Följt av regenerativ hållbarhet vilket adderar ett nytt synsätt på hållbarhetsarbetet baserat på återställa, bevara och förbättra. En kort presentation av hur de teoretiska ramverken relaterar till varandra presenteras initialt. Resultat/Analys & Slutsatser: Studien baseras på 12 svenska textilföretag, där majoriteten arbetar med Agenda 2030 samt hållbarhetsredovisar. Fem kategorier identifierades; samarbeten, transparens, produkt, cirkularitet och prioriteringar i empiri och analys. Dessa användes för att kartlägga vilka av Agenda 2030 målen som prioriteras inom textilbranschen och hur det avspeglar sig i textilföretags hållbarhetsarbete, samt om det finns ett samband mellan textilföretags hållbarhetsarbete med Agenda 2030 och regenerativ hållbarhet. Baserat på studien prioriteras främst mål 8, 12, 13 och 17 inom textilbranschen. I slutsats skiljer sig hållbarhetsarbetet med målen åt på olika textilföretag beroende på hur dem prioriterar målen samt arbetar med hållbarhet och huruvida företaget kopplar Agenda 2030 till sina interna mål. Det finns både ett indirekt och direkt samband med regenerativ hållbarhet kopplat till Agenda 2030 beroende på hur textilföretagens hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisningar är utformade. / Today it is crucial for textile companies to implement sustainability in their strategies and overall business model, sustainability reports are an organizational document that aims to mediate a company's sustainability work to its different stakeholders. The UN's 17 Global Goals (Agenda 2030) provide companies worldwide with guidelines and focus areas on sustainable development. Agenda 2030 has become a tool used in connection with sustainability reporting. The study examines Swedish textile companies' sustainability work linked to Agenda 2030 to provide an increased understanding of how textile companies implement the UN’s 17 Global Goals. Based on the traditional triple bottom line framework in relation to the modern regenerative sustainability framework. The study forms the basis for further research on whether Agenda 2030 needs to be updated to become a tool for achieving regenerative sustainability. Methodology: The study applies a qualitative research method with a document study and semi-structured interviews based on a goal-oriented sampling. The sampling process is based on Swedish companies within the textile industry that prioritize sustainability. The empirical material was collected and analyzed continuously, five categories were identified which aim to form the base for an in-depth analysis, discussion, and lastly conclusion. Theoretical Perspective: The study is based on two theoretical frameworks, triple bottom line which includes the three dimensions of sustainability; social, environmental, and economic. Followed by regenerative sustainability, which provides a new perspective on sustainability based on restoring, preserving, and improving. A short presentation on how the two frameworks relate to each other is presented. Empirical analysis and Conclusion: The study is based on 12 Swedish textile companies, where the majority work with Agenda 2030 and sustainability reporting. Five categories were identified during the empirical analysis; collaborations, transparency, product, circularity, and priorities. The five categories were used in order to conclude which of the UN’s 17 Global Goals are prioritized within the textile industry and how it is implemented in companies' sustainability work. Also regarding whether there is a linkage between textile companies' sustainability work, implementation of Agenda 2030, and regenerative sustainability. In conclusion, the most prioritized of the UN’s Global Goals within the textile industry are; 8, 12, 13, and 17. Sustainability work in linkage with Agenda 2030 differs depending on how the specific textile company chooses to prioritize the goals, on their sustainability strategies, and whether they connect Agenda 2030 directly to their internal objectives. There is both a direct and indirect correlation between regenerative sustainability and Agenda 2030, depending on the specific textile companies' sustainability work and reporting structure, strategy, and objectives.

I dagens klimatkris anses ohållbara livsmedelsystem i livsmedelsbranschen stå för en fjärdedel av den mänskliga klimatpåverkningen. Det kräver att företagen i branschen ställer om till ett hållbart företagande för att minska sin klimatpåverkan men även för att skapa en starkare organisation. Intresset för det hållbara företagandet ökar, dock kan företag bemöta svårigheter i hur de ska arbeta internt. Framför allt när det hållbara interna perspektivet efterfrågar att företagen behöver anpassa och expandera sin ekonomistyrning. Idag ses däremot den traditionella ekonomistyrningen som begränsad i att kunna involvera ett bredare perspektiv än enbart ekonomiska mål. För att genomföra sina hållbarhetsmål med hjälp av ekonomistyrningen krävs det att företaget planerar, genomför och följer upp sitt arbete. För att precisera processen har en management control systems modell (MCS-modell) med fem styrmedel av Malmi och Brown (2008) använts som utgångspunkt. Syfte och Frågeställning: Uppsatsen syftar till att beskriva hur livsmedelsföretag styr sitt hållbarhetsarbete utifrån användningen av ekonomistyrningen. Avsikten är att ge en förståelse för hur företagen kan tillämpa styrmedlen från MCS-modellen av Malmi och Brown (2008) för att styra sitt hållbarhetsarbete. Studiens frågeställning är därmed: Hur används ekonomistyrningen för att styra hållbarhetsarbetet i livsmedelsbranschen? Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod som baseras på semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från fyra olika företag som verkar inom livsmedelsbranschen. Intervjuade individer ansvarar för hållbarhetsarbetet på respektive företag. Slutsats: Studien anger vilka styrmedel som tillämpas och hur de används. Studiens resultat visar att vanligt förekommande är användandet av fyra av fem styrmedel för att skapa en hållbar ekonomistyrning i organisationen. I studien framkommer det även att användandet av styrmedel kan differentiera sig mellan företagen där värderingar och tillgång till mänskliga resurser indikeras ha en påverkan. / Background: In today's climate crisis, unsustainable food systems in the food sector are thought to account for a quarter of the human climate impact. This requires companies in the sector to shift to sustainable business practices in order to reduce their carbon footprint but also to create a stronger organization. Interest in sustainable business is growing, but companies may face difficulties in how to work internally. Especially when the sustainable internal perspective calls for companies to adapt and expand their management control. Today, however, traditional management is seen as limited in its ability to involve a broader perspective than just financial targets. To implement their sustainability objectives through management control systems, companies need to plan, implement and monitor their work. In order to specify the process, a management control systems (MCS) model with five management tools by Malmi and Brown (2008) has been used as a starting point. Purpose and Question:The paper aims to describe how food companies manage their sustainability work based on the use of management control systems. The intention is to provide an understanding of how companies can apply the control systems from the MCS-model of Malmi and Brown (2008) to manage their sustainability performance. The research question is thus: How is management control systems used to manage sustainability in the food industry? Methodology: The study uses a qualitative method based on semi-structured interviews with six respondents from four different companies operating in the food industry. The individuals interviewed are responsible for the sustainability work of the respective companies. ConclusionThe study specifies which control systems are applied and how they are used. The results of the study show that four out of five control systems are commonly used to achieve sustainable management control in the organization. The study also shows that the use of control systems can differ between companies, with values and access to human resources being indicated as having an impact.

Hållbarhetsarbete har blivit allt mer viktigt för företag i dagens samhälle. Denna typ av arbete kan vara väldigt krävande för små och medelstora företag, eftersom de inte har samma resurser som stora företag. För att lyckas med hållbarhetsarbetet behöver denna omställning till hållbarhet mötas upp med ett lärande för att underlätta processen. Tidigare forskning om hur rådgivare i projekt lär sig och andra kring hållbarhet är bristfällig. Därmed blir det intressant att skapa en förståelse för hur rådgivares lärandeprocesser i ett hållbarhetsprojekt kan stärka en omställning till hållbarhet i små och medelstora företag.  När syftet uppnås skapar detta en bild över hur de kan bidra till en omställning till hållbarhet inom företagen de arbetar med. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av rådgivare och andra inblandade inom projektet Konkurrenskraft 2030 (K2030) som leds av Energikontor Norr. Metodvalet möjliggjorde att skapa en djupare förståelse för hur rådgivarnas lärandeprocesser kan påverka omställningen i små och medelstora företag.   Studiens resultat visar att rådgivarna i projektet har flera olika typer av lärande och detta är centralt för denna typ av projekt. Studien visar att rådgivarna kan underlätta omställningsprocessen för små och medelstora företag (SME), men att individerna i projektet behöver vara öppen för lärande för att projektet ska vara effektiv. Studien visar att ju mer rådgivarna lärt sig under projektets gång har de enklare kunnat hantera de olika typerna av företag och därmed har utbudet till företagen blivit bättre. / Sustainability work has become increasingly more important for companies in today’s society. This type of work can be very demanding for small and medium-sized enterprises (SME), as they do not have the same resources as large companies. To succeed with sustainability work, the transition towards sustainability needs to be met up with learning to facilitate the process. Previous research is inadequate on how advisors in projects learn and teach others about sustainability. Therefore it becomes interesting to create an understanding of how advisors’ learning processes in a sustainability project can strengthen a transition towards sustainability in SME. When the purpose of this study is achieved it creates an understanding of how advisors can contribute to a transition toward sustainability within the companies. To achieve the purpose a qualitative method was conducted with semi-structured interviews. The respondents consisted of advisers and others involved in the project Konkurrenskraft 2030 (K2030), which is led by Energikontor Norr. The method choice made it possible to create a deeper understanding of how the advisers’ learning processes can affect the transition process towards sustainability in SMEs.  The result of the study shows that the project involves several different types of learning and that this is central to this type of project. The study shows that the advisors can facilitate the transition process in small and medium sized enterprises, but it requires that the individuals in the project need to be open towards learning in order to be effective. The study also showed that the more advisors learned during the project, the easier they could handle the different types of companies. Thus making the offer better for the companies.

As the world's population increases, so does the use of resources and thus also the amount of waste. This is an unsustainable resource use trend, with low resource efficiency and high throughput, but can be counteracted with a circular economy. In recent years, an increasing number of initiatives have been taken to strengthen sustainability work. On a global level, the UN developed Agenda 2030, and in 2020 the Swedish government presented a strategy for the transition to a circular economy in Sweden. One way to contribute to increased sustainability and a transition to a circular economy is through industrial and urban symbiosis (IUS). IUS is about increasing resource utilization through greater collaboration between organizations. One organization's residuals and waste can be another's resource. In addition to physical flows, IUS can involve the exchange of information and knowledge between different actors, or the sharing of services or equipment. Urban symbiosis means that the needs, flows and relationships of the city or urban areas are combined with those of industries. Waste contractors, universities, government agencies and production companies can all contribute to this collaboration. For IUS to develop in a planned way, a coordinating or facilitating actor is needed who can work both comprehensively and impartially. This role could be carried out by a municipality and according to the Swedish Instrument of Government, municipalities have a responsibility to try to act towards sustainability. In addition, many municipalities have directly or indirectly linked their strategies and overall goals to the sub-goals of Agenda 2030. Thus, there are many potential benefits for municipalities in achieving their sustainability objectives by implementing IUS in their operations. Since the 2000s, more and more research has been carried out on IUS, and an increasing number of municipalities have begun implementing it. However, most research focuses on private actors, and does not address the unique opportunities and limitations that a municipal organization may have, considering they are a politically controlled organization. There is a lack of an overall mapping, compilation, and tools for what specifically Swedish municipalities can have and use, in the form of drivers, barriers, approaches and consequences, when working with IUS. The purpose of this study has thus been to map how municipalities, within their existing organization, can include and enable the development of industrial and urban symbiosis, and create a tool to facilitate that development. To answer the research questions and fulfil the purpose, a qualitative case study was conducted through a literature review and a semi-structured interview study of five municipalities that have already initiated the development of IUS in their organizations. The five municipalities have been Sotenäs, Malmö, Helsingborg, Lidköping and Gotland and the selected respondents were municipal employees and elected politicians from four areas of the municipal organization. 19 individual interviews were recorded and transcribed, and the responses were then categorized as a driver, barrier, process, or consequence of working with IUS. The categorization of the collected empirical data was compiled into five tables which showed that 30 drivers, 32 barriers, 56 approaches, 32 positive consequences and 6 negative consequences had been mentioned during the interviews. The most prominent drivers were that the municipal organization is development-driven, there is strong political support early on, there is a large network of contacts and cooperation within the region, as well as the presence of champions. Several prominent obstacles were highlighted and the most obvious of these were the need for and the time required to create political anchoring, the organizational culture, and the lack of knowledge that comes with the fact that IUS is a complex subject that can be difficult to explain. The interview study also resulted in many approaches, which differed between the municipalities. However, there were some specific ones that all municipalities emphasized as important for the development of IUS. Some examples of these were collaborating with scientific academics, working more cross-sectorally, and taking inspiration from other municipalities. When it comes to consequences, most municipalities that have come quite far with the work have experienced at least one negative consequence, but the positive consequences are significantly more. Based on these tables, a tool was developed: Matrisen (‘The Matrix’), which is divided into three parts; 1. Identify the municipality's current situation based on factors, 2. Examine which processes can be used to influence the current situation, and 3. Make an action plan. The Matrix is designed as a focus group interview with inspiration from a workshop, which is intended to be part of a larger workshop that representatives from a municipality will participate in to begin its work to enable IUS in its municipality. The Matrix is also intended to be an iterative process that will be used continuously over the years. When the content of the tool was compared to scientific literature, several connections for most factors and processes were found. Unfortunately, the tool could not be tested and thus there are several risks and opportunities for improvement, but it is still considered to be of great value as it is unique in that it is the first tool focused on simplifying work with IUS for specifically Swedish municipalities. Another thing that makes the Matrix unique is that it both gives an overall view and is generalizing, while it at the same time provides the opportunity to be individual. It also focuses on developing the fundamental aspects needed for a municipality to be able to initiate work with IUS. There are many reasons why municipalities should work to implement IUS. Municipalities can, for example, contribute with a neutral meeting place because they do not have to act profitably or are exposed to rivalry in the same way as companies. In addition, the municipalities are responsible for some of society’s large systems with important flows and have a public responsibility by having to handle certain constitutional tasks. This means that the municipalities will be part of an IUS even if they do not actively choose to get involved. For these reasons, they can benefit others by also acting on several of the relevant roles needed in an IUS. For their own benefit, municipalities should work with IUS to help them achieve their business and sustainability goals quicker. Working with IUS, for a municipal organization, also brings benefits for other actors within the municipality and can affect the municipality's reputation in a positive way. Swedish municipalities should therefore work to introduce IUS in their organization, based on their own circumstances and capacity. / I takt med att jordens befolkning ökar, ökar också resursanvändningen och därmed även avfallsmängderna. Detta är en ohållbar resursanvändningstrend eftersom det innebär låg resurseffektivitet och hög genomströmningshastighet, vilket är något som cirkulär ekonomi motverkar. Under de senaste åren har ett ökande antal initiativ tagits för att stärka hållbarhetsarbetet; på global nivå har FN skapat Agenda 2030 och 2020 presenterade den svenska regeringen en strategi för omställningen till cirkulär ekonomi i Sverige. Ett sätt att bidra till ökad hållbarhet och cirkulär ekonomi är genom industriell och urban symbios (IUS). IUS handlar om att försöka öka resursutnyttjandet genom större samverkan mellan organisationer. En organisations restprodukt och avfall kan bli en annans resurs och utöver fysiska flöden kan det även handla om att öka utbytet av information och kunskap mellan olika aktörer eller att flera delar tjänster eller utrustning med varandra. Urban symbios innebär att stadens eller urbana områdens behov, flöden och relationer kombineras med de hos industrier. Så väl avfallsentreprenörer, universitet, myndigheter och producerande företag kan medverka till denna samverkan. För att IUS ska kunna utvecklas på ett planerat sätt behövs någon form av koordinerande eller faciliterande aktör som kan arbeta på ett övergripande och opartiskt sätt. Den koordinerande aktören skulle förslagsvis kunna vara en kommun och enligt Regeringsformen har kommuner ett ansvar i att försöka agera för hållbarhet. Flertalet kommuner har direkt eller indirekt kopplat sina strategier och övergripande mål till delmålen i Agenda 2030. Därmed finns det många potentiella vinster för en kommun och dess hållbarhetsarbete med att initiera IUS i sin verksamhet. Det har under 2000-talet börjat genomföras alltmer forskning inom ämnet IUS och allt fler kommuner har börjat arbeta med det. Den mesta forskningen fokuserar dock på allmänna aktörer, och tar inte in de unika möjligheter och begränsningar som en kommunorganisation kan ha, i och med att de är en politiskt styrd organisation. Det saknas en övergripande kartläggning, sammanställning och verktyg för vad specifikt svenska kommuner kan ha för drivkrafter, hinder, tillvägagångssätt och följder av att arbeta med IUS. Syftet med denna studie har därmed varit att kartlägga hur kommuner, inom sin befintliga organisation, kan inkludera och möjliggöra utvecklingen av industriell och urban symbios, samt skapa ett verktyg för att underlätta den utvecklingen. För att svara på frågeställningarna och uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ fallstudie genom en litteraturgranskning samt en semistrukturerad intervjustudie av fem kommuner som redan har initierat utvecklingen av IUS i sina organisationer. De fem kommunerna har varit Sotenäs, Malmö, Helsingborg, Lidköping och Gotland och de utvalda respondenterna var tjänstepersoner och förtroendevalda politiker från fyra områden av kommunorganisationen. 19 individuella intervjuer spelades in och transkriberades där svaren sedan kategoriserades som en drivkraft, hinder, process eller följd av arbete med IUS. Kategoriseringen av den insamlade empirin samanställdes i fem tabeller som visade att 30 drivkrafter, 32 hinder, 56 tillvägagångssätt, 32 positiva följder samt 6 negativa följder hade nämnts under intervjuerna. De mest framträdande drivkrafterna var att kommunorganisationen är utvecklingsdriven, att det finns en stark politisk stöttning tidigt, att det finns ett stort kontaktnät samt samarbete inom regionen och även förekomsten av eldsjälar. Det uppmärksammades flertalet framträdande hinder och de tydligaste av dessa var behovet av och tidsåtgången som krävs för att skapa politisk förankring, organisationskulturen samt kunskapsbristen som kommer med att IUS är ett komplext ämne som kan vara svårt att förklara. Intervjustudien resulterade även i ett stort antal tillvägagångssätt som skiljde sig kommunerna mellan, men det fanns vissa specifika som samtliga framhävde som viktiga för utvecklingen av IUS. Några exempel på dessa var att samarbeta med vetenskaplig akademi, arbeta mer tvärsektoriellt, samt ta inspiration från andraVkommuner. När det kommer till följder har de flesta kommuner som kommit en bit med arbetet upplevt någon enstaka negativ följd, men de positiva följderna är betydligt fler. Utifrån dessa tabeller togs ett verktyg fram: Matrisen, som är uppdelad i tre delar; 1. Identifiera kommunens nuläge utifrån faktorer, 2. Undersöka vilka processer som kan användas för att påverka nuläget, samt 3. Göra en handlingsplan. Matrisen är utformad som en fokusgruppsintervju med inspiration av workshop som är tänkt att vara en del av en större workshop som representanter från en kommun ska delta i för att påbörja sitt arbete med att möjliggöra IUS i sin kommun. Matrisen är också avsedd att var en iterativ process som ska användas kontinuerligt genom åren. När verktygets innehåll jämfördes mot vetenskaplig litteratur återfanns flertalet kopplingar för de flesta faktorer och processer. Verktyget kunde dessvärre inte testas och därmed finns det ett antal risker och förbättringsmöjligheter, men den anses ändå vara av stort värde då den är unik i form av att det är det första verktyget som är inriktat på att förenkla arbetet med IUS specifikt för svenska kommuner. Något annat som gör Matrisen unik är att den är både översiktlig och generaliserande, samtidigt som den ger möjlighet att vara individuell. Den fokuserar också på att ta fram de fundamentala aspekterna som behövs för att en kommun ska kunna initiera arbete med IUS. Det finns många anledningar på varför kommuner bör arbeta med att möjliggöra IUS. Kommuner kan exempelvis bidra med en neutral mötesplats eftersom de inte ska agera vinstdrivande eller är konkurrensutsatta på samma sätt som företag. Dessutom har kommunerna ansvar för stora samhällsystem med viktiga flöden samt har ett samhällsansvar genom att de ska sköta vissa lagstadgade uppgifter. Det leder till att kommunerna kommer vara en del av en IUS även om de inte aktivt väljer att engagera sig. Av dessa anledningar kan de göra nytta för andra genom att också agera flera av de relevanta rollerna som behövs i en IUS. För sin egen skull bör kommuner arbeta med IUS för att det kan hjälpa dem att snabbare nå sina uppsatta strategier och mål för exempelvis näringsliv och hållbarhet. Arbete med IUS för en kommunorganisation medför även vinster för övriga verksamheter i kommunen samt kan påverka kommunens rykte på ett positivt sätt. Svenska kommuner bör därför arbeta för att införa IUS i sin organisation, utifrån sina egna förutsättningar och kapacitet. / Cirkulär Ekonomi Genom Industriell Samverkan 2.0

Titel: Motivationer till frivilligt hållbarhetsarbete för SME   Nivå: Examensarbete på̊ grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Emelie Bast och William Henningsson Handledare: Asif M Huq  Datum: 2024 – maj  Syfte: Tidigare forskning visar en ökad trend med CSR aktiviteter bland SME trots att lagkraven inte påverkar dem ännu. Den här studien syftar till att undersöka varför små och medelstora företag (SME) engagerar sig i CSR aktiviteter även om de enligt lag inte är skyldiga att rapportera det. Där fokuset ligger på att öka kunskapen hur SME påverkas av CSRD, utifall CSR aktiviteter är ekonomiskt lönsamt för SME och utifall CSR ger långsiktiga konkurrensfördelar.   Metod: Studien utgår ifrån socialkonstruktivismen med ett hermeneutiskt synsätt med en abduktiv forskningsansats. Studien tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi, där studiens empiriska data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Där respondenterna bestod främst av ägare bland små och medelstora företag inom Gävle/Sandviken. Studien har analyserat den teoretiska referensramen som baserats på tidigare forskning och det empiriska datamaterialet analyserades utifrån studiens teman. Genom den abduktiva forskningsansatsen har författarna pendlat mellan teori och empiri för att besvara studiens syfte.  Resultat och slutsats: Studien tyder på att SMEs ökade kunskap samt kring CSR och CSRD samt implementering av CSR aktiviteter kan ge potentiella fördelar i verksamheten och samhället. CSR arbete bland SME kan ge en positiv påverkan på interna samt externa faktorer inom ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter.   Examensarbetets bidrag: Studien ger ett teoretiskt bidrag i en ökad kunskap om SMEs motiv samt engagemang till CSR arbete om de inte berörs av lagkrav. Studien ger även ökad information och insikter i SMEs åsikter om CSRD. Studien ger även ett praktiskt bidrag till SME där ökad kunskap samt information kring CSR och CSRD ger en positiv påverkan på verksamheten. Där företag bör implementera CSR arbete där de kan utifrån deras förutsättningar, då det kan ge positiva verkningar i framtiden.  Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning borde fokusera på hur SMEs relation och motiv till CSR kan skilja sig mellan olika branscher samt vilka aspekter som gör att det eventuellt skiljer sig mellan branscher. Vidare forskning bör även replikera denna studie inom några år då CSRD inte riktigt har påverkat SMEs ännu men kommer förmodligen att göra det i framtiden.  Nyckelord: Small and medium-sized enterprises (SME), Corporate Social Responsibility (CSR), Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), hållbarhetsarbete och motivationer. / Title: Motivations for voluntary sustainability work for SMEs  Level: Bachelor's degree thesis in business administration  Author: Emelie Bast och William Henningsson  Supervisor: Asif M Huq  Date: 2024 - may  Aim: Previous research shows an increasing trend of CSR activities among SMEs even though legal requirements do not yet affect them. This study aims to investigate why small and medium-sized enterprises (SMEs) engage in CSR activities even though they are not required by law to report it. The focus is on increasing knowledge of how SMEs are affected by CSRD, whether CSR activities are economically profitable for SMEs, and whether CSR provides long-term competitive advantages. Method: The study is based on social constructivism with a hermeneutic approach and an abductive research strategy. A qualitative research strategy is applied, where the empirical data of the study was collected through semi-structured interviews. The respondents mainly consisted of owners of small and medium-sized enterprises in Gävle/Sandviken. The theoretical framework of the study, based on previous research, and the empirical data were analyzed according to the study's themes. Through the abductive research approach, the authors have oscillated between theory and empirical data to address the study's purpose. Results and conclusions: The study indicates that increased knowledge and implementation of CSR activities among SMEs can provide potential benefits for the business and society. CSR work among SMEs can have a positive impact on internal and external factors within economic, social, and environmental aspects.  Contribution of the thesis: The study provides a theoretical contribution by increasing knowledge of SMEs' motivations and engagement in CSR work despite not being subject to legal requirements. It also provides increased information and insights into SMEs' opinions on CSRD. The study offers a practical contribution to SMEs, where increased knowledge and information about CSR and CSRD can positively impact the business. Companies should implement CSR activities based on their conditions, as it can have positive effects in the future.  Suggestions for future research: Future research should focus on how SMEs' relationships and motivations for CSR may differ between different industries and what aspects may cause these differences. Further research should also replicate this study in a few years, as CSRD has not yet significantly impacted SMEs but is likely to do so in the future.  Key words: Small and medium-sized enterprises (SME), Corporate Social Responsibility (CSR), Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), sustainability work and motivations.

<p>Det är idag uppenbart att miljön måste skyddas för att kunna säkerställa en god livskvalitet även för kommande generationer. I samband med dessa frågor spelar byggsektorn en oerhört central roll, vilken kan hänföras till den betydande miljöpåverkan industrin har på samhällsutvecklingen idag. Byggsektorn, också kallad "40-procents-sektorn" i miljösammanhang, svarar för 40 procent av den totala energi- och materialresursanvändningen i Europa och den nordiska marknaden. Det är därmed tydligt att byggindustrin har en signifikant påverkan på individers livskvalitet och miljö, varför det är av största vikt att sektorn tar ett aktivt ansvar för en hållbar samhällsutveckling. Kunder har konstaterats utgöra en av den viktigaste intressentgruppen, som med dess miljömedvetenhet och kännedom utgör de främsta påverkande faktorerna till den gröna revolutionen. Tänk då om byggbranschen skulle kunna påverka kunder, som väljer att investera i nyproducerade bostäder, till miljövänligare alternativ. Detta menar vi har potential att bidra till en markant effekt på hållbarhetsutvecklingen. Vi ställer oss dock frågande till om kunder i samband med nyproducerade bostäder erhåller möjligheten att göra medvetna konsumtionsval. Med denna bakgrund syftar vi i denna studie att undersöka om och hur byggnadsindustrin arbetar med miljö i sin bostadsmarknadsföring ut mot kund. Studien baseras på en undersökning bland fyra av Sveriges största byggföretag; Skanska, NCC, Peab samt det nyetablerade norska företaget Veidekke.</p><p>Samtliga byggföretag har tagit steg i rätt riktning och poängterar vikten av att integrera hållbarhetsarbetet och den gröna aspekten i samtliga verksamhetsgrenar genom ambitiösa miljöpolicys och målsättningar. Dock är det endast fåtalet bostadsprojekt som framhålls miljövänligare. Vi kan konstatera att kunder inte erhåller tillräckliga möjligheter för att göra aktiva konsumtionsval ur miljösynpunkt på bostadsmarknaden. I samband med bostadsmarknadsföringen har brister identifierats vid tillämpandet av Internet och mäklare/säljare som kommunikationskanaler. Samtliga företag fallerar på ett eller annat sätt att upplysa bostadskonsumenten om byggbolagets gröna initiativ, samt vilka miljövänligare byggnations- och inredningsval kunderna erbjuds. Endast fåtalet byggbolag tillvaratar möjligheten att genom marknadsföring vid interaktion med kunder påverka dess konsumtionsval. De synliggör heller inte möjligheten att göra ett aktivt bostadsval till fördel för samhällsutvecklingen, stort ansvar läggs istället på kunden att söka denna information. Vi kan dra slutsatsen att byggbranschen tillsammans med dess kunder kan bidra till förändring. Byggbranschen bör dock, med hänsyn till konsumenters befarade okunskap kring miljöaspekter i relation till bostadsbyggnationer, ta första steget mot en hållbarare bostadskonsumtion.</p><p>I förgrunden till studiens genomförande ligger Kotlers (2005) modell, "The Marketing Triangle Model". För att skapa djup i studien omfattar den därmed en skildring av vad som kommuniceras ut mot kund gällande miljöaspekten och bostadsbyggnationer genom olika nivåer; koncern, svensk marknad, bostadsmarknad samt via interaktion med mäklare/säljare. De tre första leden omfattas av en studie baserad på information vilken förmedlas via respektive företags webbsidor på Internet, medan mäklar/säljarstudien stöds på intervjuer. Studien täcker således några av de vanligaste informationskällorna kunder nyttjar vid beslut, varför en verklighetstrogen skildring av respektive byggföretags kommunikation genereras. I fallstudierna av respektive företag tillämpade vi med denna bakgrund olika infallsvinklar och metoder med bas i den teoretiska referensramen.</p> / <p>It is now clear that the environment must be protected to ensure good quality of life for future generations. In connection with these issues the construction industry plays an extremely essential role, which can be attributed to the significant environmental impact industry has on society today. The construction sector, also called "40-percent-sector" in the environmental context, accounts for 40 percent of the total energy and material resource use in Europe and the Nordic market. Thus, it is obvious that the construction industry has a significant impact on individuals' quality of life and the environment, therefore it is crucial that the sector takes an active responsibility for sustainable development of society. Customers have been identified as being one of the most important stakeholder groups and the main influencing factor to the green revolution. What if the construction industry could influence customers, who choose too invest in newly produced housing, toward environmentally friendly alternatives. We believe that this has potential to distinct contribute to the sustainable development.  Tough we are questioning whether customers, in relation to newly produced housing, receive the opportunity to make informed choices. In relation to this background, we aim in this study to examine whether and how the construction industry works with environmental aspects in their residence marketing to the customer. The study is based on the four leading construction companies in the Swedish market, Skanska, NCC, Peab and Veidekke.</p><p>All construction companies have taken steps in the right direction and stress the importance of integrating sustainability efforts and the green aspect throughout the business. However, only few are communicated as more environmentally friendly. We can conclude that customers do not receive sufficient opportunities to make active, environmentally friendly choices on current housing market. In the housing marketing, shortcomings have been identified regarding their use of Internet and broker/salesperson as communication channels. All companies fail in one way or another to inform the customer about the company's green initiatives and about available more sustainable construction- and interior choices. Only few building companies take charge of the potential of influencing customer choices through interactive marketing. They do not either visualize the possibility to make an active sustainable choice of residence, rather heavy responsibility is enforced on the customer to find this information. We want to emphasize that the construction industry together with its customers can contribute to a significant change. However, with respect to anticipated consumer lack of knowledge about environmental issues in relation to housing construction, the construction industry need to take the first step toward a more sustainable housing consumption.</p><p>Kotler's (2005) model, "The Marketing Triangle Model" constitutes the foreground to the study's implementation. In order to create depth in the study it therefore embrace a depiction of what is communicated to the customer regarding environmental aspects and residence construction through various levels; Corporate Group, Swedish market, housing market and through interaction with the broker/salesperson. The initial three levels of the study are based on information which is made available through each company's websites on the Internet, while the broker/salesperson study is supported in interviews. The study therefore covers some of the most common information sources customers' use in the decision-making-process, hence generating a realistic depiction of the construction companies' communication. In the case studies of the respective companies, within this context, we used different approaches and methodologies based in the theoretical frame of reference.</p>

Det är idag uppenbart att miljön måste skyddas för att kunna säkerställa en god livskvalitet även för kommande generationer. I samband med dessa frågor spelar byggsektorn en oerhört central roll, vilken kan hänföras till den betydande miljöpåverkan industrin har på samhällsutvecklingen idag. Byggsektorn, också kallad "40-procents-sektorn" i miljösammanhang, svarar för 40 procent av den totala energi- och materialresursanvändningen i Europa och den nordiska marknaden. Det är därmed tydligt att byggindustrin har en signifikant påverkan på individers livskvalitet och miljö, varför det är av största vikt att sektorn tar ett aktivt ansvar för en hållbar samhällsutveckling. Kunder har konstaterats utgöra en av den viktigaste intressentgruppen, som med dess miljömedvetenhet och kännedom utgör de främsta påverkande faktorerna till den gröna revolutionen. Tänk då om byggbranschen skulle kunna påverka kunder, som väljer att investera i nyproducerade bostäder, till miljövänligare alternativ. Detta menar vi har potential att bidra till en markant effekt på hållbarhetsutvecklingen. Vi ställer oss dock frågande till om kunder i samband med nyproducerade bostäder erhåller möjligheten att göra medvetna konsumtionsval. Med denna bakgrund syftar vi i denna studie att undersöka om och hur byggnadsindustrin arbetar med miljö i sin bostadsmarknadsföring ut mot kund. Studien baseras på en undersökning bland fyra av Sveriges största byggföretag; Skanska, NCC, Peab samt det nyetablerade norska företaget Veidekke. Samtliga byggföretag har tagit steg i rätt riktning och poängterar vikten av att integrera hållbarhetsarbetet och den gröna aspekten i samtliga verksamhetsgrenar genom ambitiösa miljöpolicys och målsättningar. Dock är det endast fåtalet bostadsprojekt som framhålls miljövänligare. Vi kan konstatera att kunder inte erhåller tillräckliga möjligheter för att göra aktiva konsumtionsval ur miljösynpunkt på bostadsmarknaden. I samband med bostadsmarknadsföringen har brister identifierats vid tillämpandet av Internet och mäklare/säljare som kommunikationskanaler. Samtliga företag fallerar på ett eller annat sätt att upplysa bostadskonsumenten om byggbolagets gröna initiativ, samt vilka miljövänligare byggnations- och inredningsval kunderna erbjuds. Endast fåtalet byggbolag tillvaratar möjligheten att genom marknadsföring vid interaktion med kunder påverka dess konsumtionsval. De synliggör heller inte möjligheten att göra ett aktivt bostadsval till fördel för samhällsutvecklingen, stort ansvar läggs istället på kunden att söka denna information. Vi kan dra slutsatsen att byggbranschen tillsammans med dess kunder kan bidra till förändring. Byggbranschen bör dock, med hänsyn till konsumenters befarade okunskap kring miljöaspekter i relation till bostadsbyggnationer, ta första steget mot en hållbarare bostadskonsumtion. I förgrunden till studiens genomförande ligger Kotlers (2005) modell, "The Marketing Triangle Model". För att skapa djup i studien omfattar den därmed en skildring av vad som kommuniceras ut mot kund gällande miljöaspekten och bostadsbyggnationer genom olika nivåer; koncern, svensk marknad, bostadsmarknad samt via interaktion med mäklare/säljare. De tre första leden omfattas av en studie baserad på information vilken förmedlas via respektive företags webbsidor på Internet, medan mäklar/säljarstudien stöds på intervjuer. Studien täcker således några av de vanligaste informationskällorna kunder nyttjar vid beslut, varför en verklighetstrogen skildring av respektive byggföretags kommunikation genereras. I fallstudierna av respektive företag tillämpade vi med denna bakgrund olika infallsvinklar och metoder med bas i den teoretiska referensramen. / It is now clear that the environment must be protected to ensure good quality of life for future generations. In connection with these issues the construction industry plays an extremely essential role, which can be attributed to the significant environmental impact industry has on society today. The construction sector, also called "40-percent-sector" in the environmental context, accounts for 40 percent of the total energy and material resource use in Europe and the Nordic market. Thus, it is obvious that the construction industry has a significant impact on individuals' quality of life and the environment, therefore it is crucial that the sector takes an active responsibility for sustainable development of society. Customers have been identified as being one of the most important stakeholder groups and the main influencing factor to the green revolution. What if the construction industry could influence customers, who choose too invest in newly produced housing, toward environmentally friendly alternatives. We believe that this has potential to distinct contribute to the sustainable development.  Tough we are questioning whether customers, in relation to newly produced housing, receive the opportunity to make informed choices. In relation to this background, we aim in this study to examine whether and how the construction industry works with environmental aspects in their residence marketing to the customer. The study is based on the four leading construction companies in the Swedish market, Skanska, NCC, Peab and Veidekke. All construction companies have taken steps in the right direction and stress the importance of integrating sustainability efforts and the green aspect throughout the business. However, only few are communicated as more environmentally friendly. We can conclude that customers do not receive sufficient opportunities to make active, environmentally friendly choices on current housing market. In the housing marketing, shortcomings have been identified regarding their use of Internet and broker/salesperson as communication channels. All companies fail in one way or another to inform the customer about the company's green initiatives and about available more sustainable construction- and interior choices. Only few building companies take charge of the potential of influencing customer choices through interactive marketing. They do not either visualize the possibility to make an active sustainable choice of residence, rather heavy responsibility is enforced on the customer to find this information. We want to emphasize that the construction industry together with its customers can contribute to a significant change. However, with respect to anticipated consumer lack of knowledge about environmental issues in relation to housing construction, the construction industry need to take the first step toward a more sustainable housing consumption. Kotler's (2005) model, "The Marketing Triangle Model" constitutes the foreground to the study's implementation. In order to create depth in the study it therefore embrace a depiction of what is communicated to the customer regarding environmental aspects and residence construction through various levels; Corporate Group, Swedish market, housing market and through interaction with the broker/salesperson. The initial three levels of the study are based on information which is made available through each company's websites on the Internet, while the broker/salesperson study is supported in interviews. The study therefore covers some of the most common information sources customers' use in the decision-making-process, hence generating a realistic depiction of the construction companies' communication. In the case studies of the respective companies, within this context, we used different approaches and methodologies based in the theoretical frame of reference.

Under de senaste decennierna har hållbarhetsrelaterade ämnen tagit allt större plats, både inom vetenskapen och också populärvetenskapen. Tidigare forskning visar att hållbarhetsredovisning och hållbarhetsarbete oftast studeras ur ett företagsperspektiv. Media är en viktig intressent för företag och är en av de främsta kommunikationsvägarna mellan företag och deras andra intressenter. Medias rapportering är på så sätt värdefull för båda parter. Vi har därför valt att utifrån ett intressentperspektiv studera medias rapportering av företags arbete med hållbarhet. Syftet med studien är att utifrån ett intressentperspektiv bidra med kunskap om medias roll som kritisk granskare i rapporteringen av hållbarhetsredovisning och hållbarhetsarbete. Resultatet visar att media inte axlar rollen som kritisk granskare fullt ut då rapporteringen inte är särskilt omfattande. Vi har genomfört en kvalitativ innehållsanalys av nyhetsartiklar från dagspress utifrån en abduktiv ansats. Studien har en tvärsnittsdesign i vår kvalitativa metodansats. Vår analys kan likställas med tematisk analys, då vi har skapat teman med tillhörande underkategorier för att koda vårt material. Studien utgår från tre tidningar för att fånga variationen som finns i sättet media kommunicerar och har ett interpretativistiskt angreppssätt med inspiration från det hermeneutiska perspektivet. Analysmodellen har utvecklats utifrån den teoretiska referensramen som består av litteraturöversikt och teorier. Vår forskning visar att nyhetsartiklar i regel är legitimitetsstjälpande för det omskrivna företaget. Nyhetsartiklarna berör både allmänna och specifika områden kopplat till hållbarhet och inkluderar vanligtvis opartiska röster som kommenterar texterna. Vidare kan vi konstatera att sökningen efter nyhetsartiklar utifrån våra kriterier genererade färre sökträffar än väntat. Med det sagt rapporterar media om hållbarhetsredovisning och hållbarhetsarbete i lägre grad än förväntat. I synnerhet är rapporteringen kring hållbarhetsredovisning mycket låg. Därmed kan vi påvisa att medias roll som kritisk granskare i rapporteringen av hållbarhetsredovisning och hållbarhetsarbete i nuläget är försumbar. / Over the past decades, sustainability-related subjects have become more significant, both in science and in popular science. Previous research shows that sustainability reports and sustainability work are usually studied from a business perspective. Media is an important stakeholder for businesses and is often one of the main intermediator between companies and its other stakeholders, making its reporting valuable to both parties. We have therefore chosen to adapt a stakeholder perspective that of the media is the main focus. The purpose of this study is to throughout a stakeholder perspective contribute knowledge about the role of media as a critical scrutinizer in the reporting of sustainability reports and sustainability work. The result shows that media does not take on the role as a critical scrutinizer to the fullest since the reporting is not particularly extensive. We have conducted a qualitative content analysis of popular science articles based on an abductive approach. We applied a cross-sectional design in our qualitative methodology. Our analysis can be compared to the thematic analysis, since we created themes with associated subcategories to encode our material. We based the study on three newspapers to capture the variation in the way media communicates. We adopted an interpretative approach with inspiration from the hermeneutical perspective. Our analysis model was developed based on the theoretical frame of reference based on our literature review and theories. Our research shows that news articles generally weakens the legitimacy regarding the current company. The news articles concern both general and specific areas linked to sustainability and usually include impartial voices that comment on the texts. Furthermore, we can find that the search for news articles based on our criteria generated fewer hits than we expected. In addition to this, the media coverage of sustainability reports and work is far less extensive than expected. In particular, the contribution from media on sustainability reporting is almost non-existent. Thus, we can demonstrate that the role of media as a critical scrutinizer in the reporting of sustainability reports and sustainability work in the present is negligible.

Syftet med studien har varit att synliggöra AB Bollnäs Bostäders hållbarhetsarbete utifrån 18 framtagna hållbarhetskategorier fördelade på de ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarhetsaspekterna. De ekologiska och sociala hållbarhetskategorierna är tagna från ISO26000, en standard som beskriver företags samhällsansvar, och de ekonomiska hållbarhetskategorierna är framtagna med utgångspunkt i tidigare forskning och dokument gällande hållbarhetsaspekter i fastighetsbranschen. Vidare har studien som syfte att synliggöra kommunikationen kring hållbarhetsarbetet genom att analysera vad som kommuniceras och vad resultatet blir av den kommunikationen. Det har gjorts genom att göra en didaktisk analys utifrån de didaktiska frågorna för vem, varför, vad och hur. Slutligen har studien som syfte att visa på vad det finns för visioner internt och externt kring AB Bollnäs Bostäders framtida hållbarhetsarbete, med grund i de 18 hållbarhetskategorierna. För att samla in relevant empiri har personliga intervjuer, enkäter och dokumentstudier genomförts. Resultatet visar på att AB Bollnäs Bostäder arbetar aktivt mot en hållbar utveckling utifrån alla tre hållbarhetsaspekter - ekologisk, social och ekonomisk. Utav 18 hållbarhetskategorier bedömdes arbetet med 14 av dem vara tillfredsställande. Med välinvesterade resurser skulle bolaget kunna utveckla sitt hållbarhetsarbete och uppfylla alla 18 hållbarhetskategorier. Kommunikationen kring hållbarhetsarbetet uppvisar övervägande ekonomiskt innehåll både internt och externt, men med olika syften för de olika målgrupperna boservice, ekonomi och administration, kundcenter, parkenheten, tekink, VD, boende, entreprenörer, kommunfullmäktige samt styrelsen. Utfallet däremot visar på att det är de ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarhetskategorierna, i nämnd ordning, som uppfattas av de olika målgrupperna. Slutligen framgick det av resultatet att alla tre hållbarhetsaspekter ansågs vara viktiga för AB Bollnäs Bostäder i framtiden, men de ekonomiska hållbarhetskategorierna bedömdes ha högre prioritet. Nyckelord: / The objective has been to visualize sustainability work of AB Bollnäs Bostäder, based on 18 sustainability categories developed in the study, divided on the sustainable aspects ecological, social and economical. The ecological and social aspect of the sustainability categories is part of the ISO26000, a standard describing company’s social responsibility, and the economic aspect is developed based on research and document discussing sustainable development in the property business. Furthermore, the aim has also been to study the communication of the sustainability work at the company, and see the result of it. It was accomplished by a didactic analysis, based on the didactical questions for who, why, what and how. The last object of the study has been to learn the visions of the future sustainability work of AB Bollnäs Bostäder, from different groups perspectives, based on the 18 sustainability categories. To collect relevant empirical data, personal interviews, questionnaires and document studies has been carried out. The results show that active work towards a sustainable development is performed in AB Bollnäs Bostäder, from all three aspects of sustainable development – ecology, social and economy. Out of the 18 sustainability categories, the work of 14 of them was assessed to be satisfying. Well invested resources would help the company to develop their work, and fulfil all the sustainability categories. The communication of the sustainability categories showed a consideration towards an economical content, both internally and externally, but with different aims for the targeted groups property service, economic and administrations, customer centre, park division, technical, CEO, inhabitants, entrepreneurs, municipal council and the board. The outcome of the communication on the other hand, showed that the economical, social and ecological sustainability categories, in the stated order, is interpreted different by the targeted groups. Finally, the results showed that all three sustainability aspects were important for AB Bollnäs Bostäder in the future, but the economical sustainability categories were considered to have a higher priority.