No description available.

I dagens samhälle är Corporate Social Responsibility (CSR) ett omtalat och aktuellt ämne. Det främjar hållbar utveckling och innefattar det ansvar som företag förväntas ta för sin samhällspåverkan ur socialt-, miljömässigt- och ekonomiskt perspektiv. I takt med att allmänhetens intresse för CSR växer, ökar pressen att företag ska implementera och aktivt arbeta med dessa frågor. Vidare efterfrågas en tydlig redovisning av arbetet för att företagsintressenter ska kunna ta del av informationen. Denna uppsats syftar till att belysa den sociala aspekten av CSR med fokus på textila företags uppförandekoder samt uppföljning och efterlevnad av dessa. Den empiriska undersökning som ligger till grund för uppsatsens resultat baseras på en kombination av litteraturstudie, kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner på två svenska fallföretag i textilbranschen samt interna dokument från företagen så som års- och hållbarhetsredovisningar, uppförandekoder och pressmeddelanden. Litteraturstudien gav till följd en undersökningsmodell med åtta områden som enligt forskning har inverkan på företags utformande av CSR-arbete. Genom övrigt empiriskt material undersöktes hur de utvalda företagen såg på detta. Resultatet av denna studie mynnar ut i en modell som visar hur de olika områdena inom CSR påverkar företags uppföljningar av uppförandekod samt efterlevnad av dessa.

Bakgrund och Problem: Hållbarhetsarbete blir allt viktigare för organisationer att ta hänsyn till för att möta intressenters krav och för att få legitimitet i samhället. Då hållbarhetsarbetet påverkar många delar av organisationen är det viktigt att arbetet integrerar alla dess delar. Idag är många organisationer aktiva med att implementera hållbarhetsarbete i verksamheten vilket ofta leder till att arbetssätten i organisationens olika enheter förändras. Syfte: Denna studie syftar till att få en djupare förståelse för hur hållbarhetsarbetet i butikerna förhåller sig till den koncerngemensamma hållbarhetsstrategin. Teoretisk referensram: Studien utgår från intressentteorin, legitimitetsteorin, möjlighet och risker samt informella och formella styrverktyg. Metod: En fallstudie har gjorts på tre dotterbolag tillhörande Axfoodkoncernen. Studien är utformad enligt en kvalitativ undersökningsmetod och har en abduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet har samlats in via fem semistrukturerade intervjuer samt Axfoods hållbarhetsstrategi “Mat 2030” som är koncernens vision för de nästkommande åren. Slutsats: På operativ nivå är det dagliga arbetet påverkat av hållbarhetsarbetet. Ute på enheterna arbetar man med att lyfta fram hållbara produkter, källsortera, informerar kunder och minska matsvinn. Arbetet på operativ nivå i de olika butikskedjorna skiljer sig åt på grund av att de riktar sig till olika kundgrupper. Axfood skapar dock genom utbildningar en enighet kring värderingar vad gäller hållbart arbete genom koncernens enheter. Detta bidrar till en företagskultur som lägger stor vikt i hållbarhetsarbete med grund i samhälleligt ansvar och legitimitet snarare än ekonomisk vinning. Nyckelord: Hållbarhetsarbete, Operativ nivå, Styrverktyg, Intressentteorin, Legitimitetsteorin. / Background and Problem: Sustainability work is becoming increasingly important for organizations to consider meeting stakeholder demands and to gain legitimacy in society. As the sustainability work affects many parts of the organization, it is important that the work is integrated in all its parts. Today, many organizations are active in implementing sustainability work in the business, which often lead to changes in the way the organization's various units work. Purpose: This study aims to gain a deeper understanding of how the sustainability work in the stores relates to the Group-wide sustainability strategy. Theoretical reference frame: The study is based on stakeholder theory, legitimacy theory, opportunity and risks and management tools. Method: A case study has been conducted on three subsidiaries belonging to the Axfood Group. The study is designed according to a qualitative research method and have a deductive research approach. The empirical material has been collected via five semi-structured interviews and Axfood's sustainability strategy “Mat 2030” which is the Group's vision for the next few years. Conclusion: At operational level, the daily work is affected by the sustainability work. Out on the units, work is being done to highlight sustainable products, source sort, inform customers and reduce food waste. Work at the operational level in the various retail chains is different because they target different customer groups. Through training, however, Axfood creates an agreement on values regardingsustainable work through the Group's units. This contributes to a corporate culture that places great emphasis on sustainability work against social responsibility and legitimacy rather than financial gain. Key words: Sustainability work, Operational level, Management tools, Stakeholder theory, Legitimacy theory.

Den svenska filmindustrin är en bransch som länge gått under radarn när det kommer till miljöfrågor samtidigt som filmbranschen internationellt och resten av samhället håller på att transformeras genom miljöåtgärder. I den här uppsatsen undersöks hur miljöarbete kan påverka svenska filmproduktioner ekonomiskt på olika sätt samt vilka positiva och negativa implikationer miljöarbetet kan få. Uppsatsen belyser filmproducenters ekonomiskt grundade tvivel som idag utgör det största hindret mot ökat miljöansvar i den svenska filmbranschen. Resultatet visar dock på att filmindustrin har mycket att vinna, inklusive kostnadsbesparingar och god publicitet, genom att arbeta mer långsiktigt, resurseffektivt och med mer miljöhänsyn. Nackdelarna med miljöarbetet är att det kräver mer planering och lite mer arbetstid på kort sikt. Det finns stor potential att göra kraftiga förbättringar i hela filmindustrin men det behövs pilotprojekt och progressiva svenska filmproduktioner som tar första steget och visar vägen. Den här uppsatsen hoppas utgöra en liten intresseväckare som kan leda till ökat intresse för de utmaningar och möjligheter som den svenska filmbranschen står inför idag och i framtiden.

Syfte: ESG-betyg kan användas av investerare som vill placera sitt kapital hållbart. Betygets tillförlitlighet har dock ifrågasatts av tidigare forskare. Tidigare studier har visat att effekten av en kontrovers på ESG-betyget kan variera beroende på vilken del av betyget som studeras. Syftet med denna studie är därför att undersöka om det finns ett samband mellan miljökontroverser och ESG-betygets miljödimension. I den första forskningsfrågan undersöks hur ESG-betygets miljödimension påverkas av att ett företag är involverat i en miljökontrovers och i den andra undersöks om några skillnader ses i ESG-betygets miljödimension efter en miljökontrovers som tyder på att företaget förbättrat sitt hållbarhetsarbete. Metod: Studien är kvantitativ och har en hypotetisk-deduktiv ansats. Två hypoteser har formulerats och testas genom regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS Statistics. Sekundärdata har samlats in från Thomson Reuters databas Refinitiv Eikon. Populationen har bestått av 64 800 publika företag, från vilket ett urval på 1752 företag har gjorts. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på ett positivt samband mellan miljökontroverser och miljödimensionen trots att definitionen av miljökontroverser är negativ. Det innebär att företagens miljödimension av ESG-betyget påverkas positivt av miljökontroverser. CSR-rapport var den enda variabeln inom hållbarhetsarbete som positivt påverkades efter en miljökontrovers. För CSR-team, GRI och MLS sågs inga signifikanta samband. Studiens slutsats är att företagets ESG-betyg i miljödimensionen ökar efter inblandning i en miljökontrovers samt att företag till viss del förbättrar sitt hållbarhetsarbete, i form av hållbarhetsrapporter, efter en miljökontrovers. Examensarbetets bidrag: Studiens resultat ger ökad kunskap om hur miljökontroverser påverkar ESG-betygets miljödimension. För investerare kan detta vara till hjälp när nya investeringar planeras, eftersom det ger en ökad förståelse för vilka effekter av en miljökontrovers som syns i ESG-betygets miljödimension. Förslag till fortsatt forskning: Efter studiens slutsatser uppkommer flera förslag till vidare forskning. Eftersom olika kreditvärderingsinstitut kan ge samma företag olika ESG-betyg skulle samma studie kunna genomföras med ESG-betyg från andra kreditvärderingsinstitut. En annan aspekt som kan undersökas är om företag med högre ESG-betyg är involverade i färre kontroverser än företag med lägre betyg. / Aim: ESG ratings can be used by investors who want to invest their capital in a sustainable way. However, the reliability of the ratings has been questioned by previous researchers. Previous studies have shown that the effect of a controversy on the ESG rating can vary depending on which aspect of the rating is studied. Therefore, the purpose of this study is to investigate whether there is a connection between environmental controversies and the environmental dimension of the ESG rating. Method: The study is quantitative and has a hypothetical-deductive approach. Two hypotheses have been formulated in the study and tested through regression analyzes in the statistical program SPSS Statistics. Secondary data has been collected from the Thomson Reuters database Refinitiv Eikon. The population has consisted of 64,800 public companies, from which a sample of 1752 companies has been made. Result & Conclusions: The results of the study show a positive correlation between environmental controversies and the environmental dimension, even though the definition of environmental controversies is negative. This means that the companies' environmental dimension of the ESG rating is positively affected by an environmental controversy. CSR report was the only variable of sustainability work that is positively affected after an environmental controversy. The study concludes that the company's ESG rating in the environmental dimension increases after involvement in an environmental controversy and that companies to some extent improve their sustainability work, in the form of sustainability reports, after an environmental controversy. Contribution of the thesis: The results of the study provide increased knowledge about how environmental controversies affect the environmental dimension of the ESG rating. For investors, this can be helpful when planning new investments because it provides an increased understanding of the effects of an environmental controversy that can be seen in the environmental dimension of the ESG rating. Suggestions for future research: Following the study's conclusions, several suggestions for further research arise. Since different credit rating agencies can give the same company different ESG ratings, the same study could be repeated with ESG ratings from other credit rating agencies. Another aspect that can be investigated is whether companies with higher ESG ratings are involved in fewer controversies than companies with lower ratings.

Alla behöver vara med och bidra till hållbar utveckling. Under senare tid har det blivit allt viktigare att arbeta kring hållbarhetsfrågor för att främja hållbar utveckling. I tidigare forskning har det framkommit att organisationer som använder intressentengagemang i hållbarhetsredovisningen kan utvinna fördelar. Något som dock inte tidigare har studerats är hur organisationer av typen ideella idrottsföreningar kan använda hållbarhetskommunikation som verktyg för att utvinna fördelar som resurser från intressenter och för att leda sitt hållbarhetsarbete framåt. Studien grundar sig i legitimitetsteorin och intressentteorin för intressenters tryck på föreningar och med en egenupparbetad analysmodell undersöks hållbarhetskommunikation som verktyg utifrån institutionella teorins begrepp decoupling och coupling. Syftet med studien är att få en förståelse för hur kommunikation av hållbarhetsarbete kan användas som verktyg i ideella idrottsföreningar. Studien bidrar till att förstå hur det annorlunda tryck ideella idrottsföreningar upplever på grund av sin mer legitima karaktär inverkar på vilket verktyg hållbarhetskommunikation blir. Studiens syfte har lett till frågeställningarna: Hur inverkar trycket från intressenter på ideella idrottsföreningar att använda hållbarhetskommunikation för att erhålla resurser? Hur används hållbarhetskommunikation som verktyg i ideella idrottsföreningar för att erhålla mer legitimitet och arbeta mer strukturerat med hållbarhet? Studien har genomförts genom fallstudie att studera en typ av ideella idrottsföreningar vilket har varit ridsportföreningar. Material har samlats in genom intervjuer med representanter från utvalda föreningar och studie av sociala medier som källa till att bekräfta informationen från intervjuerna som triangulering. Studien visar att ridsportföreningar i första hand inte använder hållbarhetskommunikation som ett verktyg för att erhålla resurser. Hållbarhetskommunikationen används snarare i föreningarna som ett verktyg som leder deras hållbarhetsarbete framåt. Studien visade även tydligt att det tryck som kommer från intressenter att arbeta med hållbarhet kom i princip enbart från de interna intressenterna. / Everyone is needed to contribute to sustainable development. It has been more important over the years to work with sustainability to promote sustainable development. Previous research explores organizations use of stakeholder engagement in sustainability reporting and its benefits. Organizations in the type of non-profit sports associations haven’t been researched before in its ways of using sustainability communication as a tool. A tool to gain recourses from stakeholders and in using it for development of the association’s sustainability work. This study is based on legitimacy theory and stakeholder theory for understanding in stakeholders demand on associations and with the analysis model is sustainability communication examined as a tool on the basis of the concept of decoupling and coupling in the institutional theory. The purpose of this study is to create an understanding in how communication of sustainability work is used as a tool in non-profit sports associations. The study contributes to understanding what the sustainability communication as a tool becomes in non-profit sports associations that experience a different demand from stakeholders than other types of organizations because of its already legitimate character. The purpose of this study resulted in the research questions: How does the pressure from stakeholders on non-profit sport associations affect the use of sustainability communication to earn resources? How is sustainability communication used as a tool in non-profit sport associations for obtaining legitimacy and leading sustainability work forward? The study implemented case study as a method of studying one type of non-profit sports association, where equestrian associations was selected. Data material was collected through semi-structured interviews and social media was examined to validate the information in a way of triangulation. The study shows equestrian associations main reason to use sustainability communication as a tool is not to gain recourses. It is rather used in the associations to lead sustainability work forward. The study also shows the pressure from stakeholders are internal than external in sustainability work for the equestrian associations.

Bakgrund: I takt med att samhällets krav ökar kring hållbart arbete och konsumenter efterfrågar mer hållbara produkter, har modeindustrin hamnat i rampljuset på grund av dess negativa påverkan. För att vända den negativa trenden med ohållbart mode behöver nya metoder utvecklas för bättre produktion och konsumtion. Hållbara metoder kan även ge konkurrensfördelar och det krävs därför effektiva verktyg för att sprida information om företagens hållbarhetsarbete. Tidigare forskning förespråkar användandet av digitala kanaler för att sprida hållbarhetskommunikationen men saknar applicering på den svenska modemarknaden.  Syfte: Studien syftar till att undersöka hur modeföretag på den svenska marknaden kommunicerar sitt hållbarhetsarbete via sina digitala kanaler. Detta studeras med grund i det arbete modeföretagen utför för att nå en mer hållbar verksamhet. Frågeställning: Hur arbetar modeföretag med hållbarhet för att nå en mer hållbar verksamhet? Hur kommunicerar modeföretag sitt hållbarhetsarbete via sina digitala kanaler? Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med kvantitativa inslag och antar en abduktiv forskningsansats. Studiens empiriska insamling utförs i en tvåstegsprocess bestående av semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys av fallföretagens digitala kanaler. De utvalda fallföretagen består av tre svenska modeföretag, vars respondenter valdes ut baserat på ettmålstyrt urval. Slutsats: Efter utförd studie dras slutsatsen att svenska modeföretag arbetar med ekologisk och social hållbarhet i form av olika initiativ och engagemang, där den ekonomiska dimensionen integreras i samtliga beslut. Arbetet sker med stort fokus i leverantörskedjan genom integrering av SSCM och drivs på av utomstående krav i kombination med en intern drivkraft. För att sprida information om hållbarhetsarbetet använder modeföretag framför allt hemsidan, i synnerhet den specifika hållbarhetssidan. Sociala medier används desto mindre för hållbarhetsinformation och mer för säljande kommunikation, med undantag för LinkedIn. Företag utnyttjar därmed inte sociala mediers fulla potential, då konsumenter inte involveras tillräckligt i konversationen om hållbarhet. Bristande hållbarhetskommunikation på sociala medier grundar sig i företagens begränsningar kopplat till krav och regelverk i kombination med rädslan för medial uppståndelse. / Background: As society demands that companies integrate CSR into their operations and consumers demand more sustainable products, the fashion industry has been under the spotlight due to its negative impact. To stop the negative trend of unsustainable fashion to escalate, new methods need to be developed for more sustainable production and consumption. Sustainable methods can also provide competitive advantages, and therefore effective tools are required to spread information about companies' sustainability work. Previous research advocates the use of digital channels to disseminate sustainability communication but lacks application in the Swedish fashion industry. Purpose: The purpose of the study is to investigate how fashion companies on the Swedish market communicate their sustainability work through their digital channels. This is studied based on the work fashion companies do to achieve a more sustainable business. Research question: How do fashion companies work with sustainability to achieve a more sustainable business? How do fashion companies communicate their sustainability work through their digital channels? Methodology: The study is based on a qualitative method with quantitative elements and adopts an abductive research approach. The study's empirical gathering is based on a two-step process consisting of semi-structured interviews and a content analysis of the case companies' digital channels. The selected case companies consist of three Swedish fashion brands, whose respondents were selected based on their competence concerning the subject. Conclusion: Based on the study, the conclusion is drawn that Swedish fashion companies work with ecological and social sustainability in the form of various initiatives and engagements, where the economic dimension is integrated in all decisions. The work is focused on the supply chain through the integration of SSCM and is driven by external regulations in combination with an internal driving force. To disseminate information about the companies’ sustainability, fashion companies mainly use the website, especially the specific sustainability page. Social media is used less for sustainability information and more for sales communication, except forLinkedIn. Thus, companies do not use social media's full potential, as consumers are not involved enough in the conversation about sustainability. Lack of sustainability communication on social media is based on the companies' limitations linked to requirements and regulations in combination with the fear of negative attention from the media.

Klimatkrisen är ett faktum och omvärlden ställer större krav och förväntan på att företag idag ska arbeta för och främja hållbarhet. Den ekologiska aspekten i hållbarhet anses vara fundamental och i Sverige menar flera företag att de är det som leder till lönsamhet i framtiden. Detta kräver att man arbetar proaktivt så att den ekologiska hållbarheten blir en del av en organisations existerande strategi. Human Resources (HR) arbete genomsyrar hela organisationen, och vid implementering av nya strategier krävs ett stöd från HR. Trots att implementering av en strategi kräver ett stöd från HR och att alla organisationer bör arbeta med den ekologiska hållbarheten, är detta inte ett område som fångats upp av HR eller blivit en HR-fråga idag. Tidigare forskning har studerat relationen mellan HR och den ekologiska hållbarheten i internationella företag men syftet med denna studie är att undersöka hur HR inom olika svenska företag idag arbetar med ekologisk hållbarhet och hur de framöver kan influera arbetet ytterligare.  Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsansats där totalt tio respondenter från tre olika företag i Sverige deltog. Studien kunde påvisa att HR inte aktivt arbetar med den ekologiska hållbarheten idag, men att de i framtiden kan bidra och influera hållbarhetsarbetet ytterligare på flera olika sätt. / The climate crisis is a fact, and the world demands and expects more from companies today that they work with and promote sustainability. Environmental sustainability is fundamental, and in Sweden, the environmental sustainability is according to many organizations, the key to achieve profitability in the future. This requires companies to proactively work with environmental sustainability, so it becomes part of an organization’s strategy. Human resources (HR) can through their work, inspire the entire organization, and when implementing new strategies, support from HR is necessary. Although the implementation of a strategy requires support from HR, and that each organization should focus on adding environmental sustainability to their strategies, this area is nothing that has become an HR related question. The previous research within this area has only been studied from an international perspective, and the relation between HR and environmental sustainability has not been as studied in Swedish organizations.  The purpose of this study is to examine how HR within different organizations in Sweden work with environmental sustainability, and how they in the future can influence the work even more. The study was conducted through a qualitative study where ten respondents from three different organizations were part of the study. The study showed that HR is not as active in environmental sustainability today but can influence it even more in the future.

This essay is about the three dimensions of sustainable development and how to work with sustainable development in preschool. The purpose of the study has been to clarify how the three dimensions of ecological, social and economic sustainability are presented in pedagogical materials on sustainable development, and how the materials can be useful for the sustainability work in preschool. In the study, I started from the method qualitative text analysis to analyze six different materials that can be suitable in preschool education when it comes to sustainable development. The results shows how the dimensions appear in the materials and how they can be used in the sustainability work in preschool. What the materials have in common is the way they contribute knowledge and understanding of how we can promote a sustainable world, where we take care of the environment, show respect and consideration for people, animals and nature, and also work to reduce climate impact. The conclusion is that the materials can be included in the preschool's work with sustainable development. The materials also show in different ways how to work with sustainable development in preschool. / Den här uppsatsen handlar om de tre dimensionerna av hållbar utveckling och hur man kan arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Syftet med studien har varit att belysa hur de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet framställs i material på om hållbar utveckling för förskolan och hur de kan vara användbara i hållbarhetsarbetet i förskolan. I studien har jag utgått från metoden kvalitativ textanalys för att analysera sex olika material som kan vara användbara i förskolans utbildning när det gäller hållbar utveckling.  Det huvudsakliga resultatet visar hur dimensionerna framträder i materialen och hur materialen kan vara användbara i hållbarhetsarbetet i förskolan. Materialens gemensamma nämnare handlar om att bidra med kunskap och förståelse om hur man ska kunna främja en hållbar värld, där man tar hand om miljön, visar respekt och hänsyn till människor, djur och natur, samt arbetar för att minska klimatpåverkan. Slutsatsen blev att materialen kan inkluderas i förskolans arbete med hållbar utveckling, samt att materialen visar olika sätt på hur man kan arbeta med hållbar utveckling i förskolan.

Bakgrund: Hållbar utveckling är en högaktuell och väsentlig del för den gemensamma framtiden. I Sverige är den kommunala sektorn en av de främsta aktörerna för dess uppfyllelse. Genom appliceringen av Agenda 2030 inom prestationsstyrningen möjliggörs prioritering och utvärdering av de kommunala hållbarhets insatserna.  Syfte: Denna studie tolkar fyra kommuners redogörelse av Agenda 2030 genom att studera hur agendan genomsyrar kommunens vision och styrning. Vidare åskådliggörs kommunernas prestationsstyrning mot Agenda 2030 genom en analys av prestationsmått. Metod: Data insamlades genom dokumentanalyser och semistrukturerade intervjuer.  Slutsats: Agenda 2030 är implementerad efter kommunernas redan befintliga styrning. Tre av fyra kommuner visade en anpassning till agendan, istället för att begränsas till agendans ramar. En av fyra kommuner applicerade agendan generellt i sin vision och redogjorde inte för lokala utmaningar, därmed förblir Agenda 2030 ett värdegrundskoncept inom styrningen. Studien upptäckte vidare att två av fyra kommuner valt att utforma kommunala delmål som förankrats i agendan, vilket gav en djupare förståelse för dess implementering. Måtten varierade kommunerna emellan. En av kommunerna hänvisade till standardiserade mätvärden för agendan medan två andra utformade mätsystem baserat på egna mått hämtade från den gemensamma databasen. Det egna mätsystemet jämför ett antal liknande kommuners data, vilket är mer konkret än förhållningen till databasens stadardierade värden. Det upptäcktes även en brist på prestationsmått för två av agendans sjutton mål, vilket lett tre av fyra kommuner till att utelämna dessa mål eller som i det fjärde fallet utformat egna bedömningar. Kommunernas respondenter uttrycker en avsaknad av specifika prestationsmått i databasen samt svårigheten med mätning av grupper i samhället till följd av regleringar. / Background: Sustainability is essential for a common future. Local municipalities are one of the main actors in Sweden for its fulfilment. The application of Agenda 2030 in Performance Management enables the prioritisation and evaluation of municipal sustainability initiatives. Purpose: The study interprets four reports on Agenda 2030 regarding how the agenda characterises the municipalities' vision and management. Furthermore, the Performance Management towards the agenda is illustrated by an analysis of performance measurements. Method: Data were collected through document analysis and semi-structured interviews. Conclusion: Agenda 2030 is implemented according to the municipalities' already existing management. Three out of four, showed an adaptation, instead of a limitation to the agenda’s framework. One in four municipalities applied an overall vision to the agenda but did not apply it locally, hence the agenda remains as a value​​ based concept in their management. In addition, two out of four municipalities chose to create sub-goals which are anchored to the agenda and provide a deeper understanding of its implementation. The measurements varied between the municipalities. One of them referred to standardised measurement ​​for the agenda, while two others created measurement systems based on specific performance measures. This measurement system compares the data of similar municipalities, which is more tangible than the relation to the database's standardised measures. A lack of performance measurements was found for two of the agenda's seventeen goals, which led the municipalities to omit these goals or to create assessments. The municipalities' expressed a lack of specific performance measurements in the database and the difficulty of measuring groups in society as a result of regulations.