The aim of this study is to find out if there is any difference between how a state-owned company and a publicly listed private company communicate its sustainability performance in its sustainability report. It also aims to find out if the communication regarding sustainability has changed over time. The poll was conducted in two Swedish companies, Sveaskog AB and AB SCA, operating in the forestry industry and through a quantitative content analysis, the companies' sustainability reports from 2005 and 2010 were examined. To get a result, the reports has been examined by the GRI framework (Global Reporting Initiative) and an assessment of the communication was made based on a scale of 0-3. The results has been evaluated based on stakeholder theory, legitimacy theory and the growing interest in CSR.  The analyses found evidence that there is a link between the form of ownership of the company and how it communicates regarding sustainability. The results shows that the state-owned company has an inferior communication regarding these issues compared to the publicly listed private company. The results also shows that the communication has improved for both companies during the period for the analyses.

Denna studie syftar att svara på frågeställningen om hur en klimatsatsning inom små och medelstora företag (SME) kommuniceras på bästa sätt och var i svårigheter kan ligga. Jämförelser görs också med liknande projekt som genomförts och de framgångsfaktorer de haft för att se om de går att överföras till de små och medelstora företagen i Halland, som ingår i denna studie. Genom jämförelser med andra rapporter, djupintervjuer med representanter ur de medverkande företagen, workshops i samarbete med EMC och Alexandersoninstitutet samt analys av dessa har utmaningar och möjligheter i arbetet med att implicera klimatarbetet i företagens verksamhet identifierats. Resultaten har analyserats i enlighet med miljöpsykologisk ansats. Genom att utvärdera attityder, upplevd kontroll och upplevda hinder, har förslag för implementering och kommunikation tagits fram. Resultatet av djupintervjuer och workshops visar att företagen behöver vägledning när det gäller kommunikationen av sitt klimatarbete internt såväl som externt. Företagen vet inte vilka kanaler som ska väljas eller vad som ska kommuniceras. De flesta är överens om att ledningen behöver föregå med gott exempel. Därför bör ledningen utbildas i första hand. Företagen har bland annat problem med att anställda tillhör olika grupper som arbetar på skilda sätt, vilket gör att kommunikationen behöver anpassas för att passa respektive grupp. Svårigheter att omvandla klimatåtgärder till mätbara värden så att de tydligt kan redovisas för medarbetare och därmed öka motivationen till ett förändrat beteende är andra faktorer företagen har problem med. Små och medelstora företag kan arbeta med ett antal framgångsfaktorer grundade på analyser av ovanstående. Det är viktigt att arbeta strukturerat och med tydliga mål, det är också viktigt att använda sig av mindre målgrupper, även under den interna hållbarhetskommunikationen. Tesen att den interna kommunikationen är avgörande för ett framgångsrikt hållbarhetsarbete kan styrkas med hjälp av denna studie.

Syftet med denna studie har varit att undersöka Wapnös hållbarhetskommunikation och ta reda på hur de vill att kommunikationen ska förstås. Vidare har hållbarhetskommunikationen studerats ur ett konsumentperspektiv för att undersöka hur Wapnös konsumenter tolkar företagets hållbarhetskommunikation. Studien ämnar att undersöka vilka faktorer som kan påverka människor att göra olika tolkningar av samma budskap. Hur vill Wapnö att deras hållbarhetskommunikation ska tolkas och förstås? Hur tolkar Wapnös konsumenter företagets hållbarhetskommunikation? Hur kan resultatet förstås utifrån Encoding/decoding-modellen? Utifrån de resultat som framkommit i studien har det visat sig att Wapnö vill framställa sig som ett hållbart företag med en kommunikation som tolkas och förstås som öppen och transparent. Vidare har det framkommit att de olika tolkningar som konsumenterna har gjort av de material som presenterats har berott på faktorer som ålder, intresse och kunskap i en specifik sakfråga.

Forskning som applicerar nyinstitutionell teori för att förstå företags strategiska kommunikation, är begränsad och så är även studier av strategisk hållbarhetskommunikation på företag som är verksamma inom olika industrier. Med den bakgrunden ämnar denna studie att, utifrån en nyinstitutionell ansats, jämföra två företags strategiska kommunikation av hållbarhetsfrågor och analysera hur den påverkas av omvärldens krav, förväntningar och påtryckningar. De företag som valdes för studien verkar inom textil- och stålindustrin, två omtalade industrier sett till deras miljöpåverkan. Studien använder en kvalitativ metod, i form av tematisk textanalys, som studerar respektive företags hållbarhetsrapport från år 2021. Resultatet av studien fann att miljöregleringar, i kombination med viljan att vara legitim till viss del ligger till grund för utformningen av företagens hållbarhetskommunikation. Det återfanns många likheter i företagens hållbarhetskommunikation, trots att de är verksamma inom olika industrier. Utifrån de konstaterade likheterna föreslås att nyinstitutionell teori möjligen kan förklara de tendenser av likriktning som påträffats i företagens strategiska hållbarhetskommunikation, trots att de inte befinner sig i samma organisatoriska fält.

Hållbarhetsfrågor blir en alltmer betydande del av större organisationers verksamhet till följd av högre krav från intressenter och nya rapporteringsregleringar. Syftet är att genom en fallstudie beskriva och analysera barriärer som uppstår i intern hållbarhetskommunikation i en decentraliserad organisation. Genom analys av insamlade dokument, intervjuer och ett teoretiskt ramverk diskuteras fyra centrala barriärer inom intern hållbarhetskommunikation. De barriärer som behandlas är: struktur, kultur, språk och globalisering, kommunikationskanaler samt resurser. De har olika effekter som hämmar förmågan att föra effektiv intern hållbarhetskommunikation i en global decentraliserad organisation. Studien påvisar ett flertal konsekvenser av barriärerna och utvecklar tidigare forskning genom att väva samman dessa, vilket ger en helhetsbild av olika utmaningar i intern hållbarhetskommunikation. Resultatet påvisar att kommunikationsstrukturen skapar hinder genom att filtrering av information sker samt att den främjar envägskommunikation utan respons eller dialog. Studiens resultat visar även att globala decentraliserade företag behöver göra mer än att komma med direktiv och krav på sina anställda, till exempel genom att anpassa kanalerna och lägga mer resurser på hållbarhetskommunikationen. Det krävs att organisationen arbetar med uppföljning samt säkerställer en gemensam organisatorisk förståelse, motivation och engagemang hos anställda. / Sustainability is becoming an increasingly significant aspect for larger organizations due to higher demands from stakeholders and new laws regarding reporting. The purpose of this thesis is to describe and analyze barriers to internal sustainability communication within a decentralized organization through a case study. Four key barriers are discussed with the help of internal documents, interviews, and a theoretical framework. These four key barriers include: structure, culture, language and globalization, communication channels and resources. Each of them has different effects that hinder the ability to effectively carry out internal sustainability communication within a global decentralized organization. This study demonstrates several consequences of these barriers and contributes to previous research by combining them to present an overall picture of the challenges associated with internal sustainability communication. The results reveal that the communication structure involves the sorting of information and promotes one-way communication, without expecting a response or dialog, thereby creating obstacles. Furthermore, the study highlights the need for global decentralized companies to go beyond simply communicating directives and demands to their employees. Instead, they should, for example, adjust their channels and invest more in sustainability communication. This necessitates that the organization actively follows up and ensures that employees share a common organizational understanding, motivation, and commitment.

I takt med att miljömedvetenhet ökar vänder sig fler och fler konsumenter till hållbara alternativ i vardagen, inklusive de livsmedel de konsumerar. De förlitar sig på tydlig och god hållbarhetskommunikation för att kunna göra de bästa valen de kan för sig själva och för planeten. Greenwashing är något som kommer i vägen för detta genom att sprida felaktig information och förvirring gällande hållbarhetsinsatser. Eftersom fler människor under de senaste åren blivit mer medvetna om greenwashing riskerar den höjda försiktigheten att göra så att konsumenterna tappar förtroende för hållbarhetspåståenden som görs, trots att de kanske är sanna. Syftet med studien är att undersöka om, och i sådana fall hur, greenwashing uttrycker sig visuellt på livsmedelsförpackningar och avgränsas till tio vanliga mjölk- och mjölksubstitut i två svenska mataffärer. Målet är att hitta vilka sorters greenwashing är mest vanliga inom kategorins on-pack hållbarhetskommunikation, för att ta reda på var problemen ligger. En kvalitativ innehållsanalys utfördes som testade förpackningarna för sju olika sorters greenwashing och hur de uttrycktes eller undveks. Resultaten visar att 8/10 förpackningar gjorde sig skyldiga av någon form av greenwashing, många fler än en, där de vanligaste problemområdena var med avsaknad av bevis och tydlighet. Detta innebär att de flesta förpackningarna gjorde hållbarhetspåståenden som inte på något lättillgängligt sätt kunde bevisas eller backas upp med information, eller att påståendena som gjordes var för breda och intetsägande eller lätt kunde missuppfattas.  Målet med undersökningen är att med sina resultat kunna bidra till att öka kunskapen om hur greenwashing uttrycks genom förpackningsdesign och visuell kommunikation och förhoppningsvis öppna upp för lösningar.  I ett samhälle där allt fler blivit medvetna om klimatkrisen och vill fatta hållbara beslut blir varumärken desperata att tala om varför konsumenterna ska välja dem – ibland så pass att de hållbarhetspåståenden som görs kan vara vilseledande eller överdrivna. Det kallas greenwashing. I min undersökning av mjölk- och mjölksubstitutsförpackningar visade resultaten att 8/10 förpackningar uttrycker någon form av greenwashing, oftast genom vaga påståenden utan substans, som ”den här produkten är hållbar”. För att uppnå FN:s globala mål 12, hållbar konsumtion och produktion, behöver det vara så lätt som möjligt för konsumenten att själv bestämma vad hen räknar som hållbart baserat på lättillgängliga fakta. Med det i åtanke skapade jag varumärket Honest Oats, ett havredrycksvarumärke som fokuserar på tydlighet, ärlighet och relevans i sin hållbarhets­kommunikation.

Employee engagement is a widely acknowledged factor for pursuing organizational change,where internal communication can serve as a key driver for achieving such an outcome. In aworld characterized by an increasing demand for sustainable solutions, sustainability engagedemployees can be a successful recipe for organizations. Middle managers are influentialemployees, thereby making organizations derive substantial value from their commitment tosustainability. The aim of this study is to seek knowledge about how internal sustainabilitycommunication occurs within a large Swedish forestry company, as well as its significance forthe sustainability engagement of middle managers, in their role as an employee. Based onprior research, the study’s model of analysis characterizes internal sustainabilitycommunication as either effective or ineffective, depending on its level of routine and thechosen communication channels. Sustainability engagement in the model of analysis is basedon six influencing factors: information, support, identification, role, performance and voice.To examine the aim of the study, semi-structured interviews were conducted and subsequentlyanalyzed. The study found that middle managers at SCA had high sustainability engagement,but the significance of internal sustainability communication was divided due to the challengeof distinguishing specific sustainability communication from the general internalcommunication prevalent in a sustainability-driven organization.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska aktörer inom besöksnäringen arbetar med hållbarhet och på vilket sätt de kommunicerar ut detta genom digitala kanaler. Forskningsfrågor:Hur arbetar svenska aktörer inom besöksnäringen med hållbarhet?Hur väljer svenska aktörer inom besöksnäringen att kommunicera sitt hållbarhetsarbete? Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats. De kvalitativa metoder som har genomförts består av semistrukturerade intervjuer med tio respondenter från nio företag, och observationer av respektive företags digitala plattformar. Vidare har det insamlade materialet tematiskt analyserats. Resultat & slutsats: Studiens resultat påvisar att det finns en medvetenhet kring vikten av hållbarhetskommunikation bland samtliga respondenter. Alla tillfrågade företag väljer att arbeta med hållbarhet på olika sätt, men de flesta respondenter kopplade hållbarhet i första hand till det miljömässiga perspektivet. De sociala och ekonomiska perspektiven upplystes däremot även mer eller mindre av flera av respondenterna. Vidare väljer de tillfråga företagen att kommunicera sitt hållbarhetsarbete utåt till skillnad från att enbart kommunicera internt, som tidigare var normen. Dock uppfattas det som en utmaning för företagen att använda digitala kanaler för att kommunicera sitt hållbarhetsarbete och skapa en tydlig ansvarsuppfattning hos konsumenterna. / Purpose: The purpose of this study is to investigate how Swedish actors in the hospitality industry work with sustainability and in what way they communicate this through digital channels. Research question:How do Swedish actors in the hospitality industry work with sustainability?How do Swedish actors in the hospitality industry choose to communicate their sustainability work? Methodology: The study is based on a qualitative research method with abductive approach. The qualitative methods that have been conducted consist of semi -structured interviews with ten respondents from nine companies, and observations of the respective companies' digital platforms. Furthermore, the collected material has been thematically analyzed. Analysis & Conclusion: The study's findings reveal that all respondents recognize the importance of sustainability communication. All of the companies questioned chose to work with sustainability in different ways, although the majority of respondents associated sustainability primarily with the environmental perspective. Several respondents, on the other hand, provided information on the social and economic perspectives of sustainability. Furthermore, the companies questioned choose to communicate their sustainability work outward as opposed to communicating internally, which was previously the norm. However, it is perceived as a challenge for companies to use digital channels to communicate their sustainability work and establish a clear view of responsibility for consumers.

Medvetenheten kring hållbarhet har ökat och blivit allt viktigare både för kunder men också för samhället i stort. Därför har också vikten för företag att kommunicera sitt hållbarhetsarbete ökat. För att möta kundernas behov bör man därför som företag veta vilka attityder till, och vilken typ av hållbarhetsarbete som kunderna vill ha och förväntar sig. Detta är inte minst viktigt för modeföretag då branschen kännetecknas av ökad konsumtion och snabbare trender men samtidigt står inför globala och miljömässiga utmaningar. Syftet med studien är att erhålla ökad kunskap om modekunders attityder till hållbarhet i textilbranschen generellt och kunder till företaget Monki specifikt, samt att undersöka hur dessa kunder vill ta till sig hållbarhetskommunikation. Utifrån syftet och Monkis intresse ämnar studien att besvara frågan om vilka attityder Monkis kunder har till hållbarhet och om deras attityder skiljer sig gentemot andra modekunders attityder. Studien avser också att besvara hur kunderna vill ta till sig hållbarhetskommunikation och om det finns attitydskillnader till hållbarhet inom Monkis kundgrupp. Empirin som verkar som underlag till analysen vilken i sin tur ämnar uppnå syftet, är insamlad med hjälp av enkäter vilka totalt 100 respondenter besvarat. Den insamlade empirin har analyserats med utgångspunkt ifrån den teoretiska referensramen som behandlar områdena; attityder, modekonsumenter samt grön marknadsföring. Resultatet från enkätstudien visar att samtliga respondenter är relativt enstämmiga i dess attityder till hållbarhet, dock är Monkis kunder något mer skeptiska till textilföretagens hållbarhetsarbete och har i något större grad än övriga kunder en önskan om att textilföretag skall arbeta mer för hållbarhet än de gör idag. Resultatet visade också att kunskaperna i ämnet är spridda hos respondenterna generellt och gällande hållbarhetskommunikation var respondenterna mest intresserade av att få information av den karaktären kommunicerat via bilder och visuella intryck från företagens butiker. Studiens slutsatser är att det finns en viss skillnad mellan Monkikundernas attityder till hållbarhet och övriga kunders. Det gick också att urskilja olika kundtyper inom Monkis kundgrupp som hade olika attityder. Utifrån studiens empiri, analys och slutsatser togs det fram rekommendationer till Monkis fortsatta hållbarhetsarbete, men också till modeföretag generellt gällande hållbarhetskommunikation. Dessa var att agera tydligt och förklarande via visuell hållbarhetskommunikation genom företagets butiker. The awareness of sustainability has grown and become increasingly important both for customers but also for the society at large. Because of this, the importance for companies to communicate their sustainability efforts has become essential. To meet the customers’ needs the companies have to determine which attitudes their customers have to sustainability and also which types of sustainability effort that is expected. This is particularly important for fashion companies since the textile industry are characterized by increased consumption and fast-fashion but at the same time facing global and environmental challenges. The purpose of this study is to obtain more knowledge about fashion consumers’ attitudes towards sustainability in the textile business in general and consumer to the fashion company Monki in specific and also to explore how these customers prefer to acquire sustainability communication. Based on the purpose and Monkis interest the study tends to answer questions such as which attitudes towards sustainability Monkis consumers have and how they differ from other fashion consumers’ attitudes and also how the consumer wishes to acquire sustainability communication. The study also intends to answer if there are differences in attitudes within Monkis customer group. The empiric that acts as a basis for the analysis, which in turn intends to achieve the purpose, was gathered using surveys, which a total of 100 respondents answered. The collected empirical data has been analysed on the basis of the theoretical framework, which covers the areas of: attitudes, fashion consumers and green marketing. The result of the survey show that all respondents are fairly united in their attitudes to sustainability, however the result also showed that Monkis customers where more sceptical of the fashion companies sustainability efforts today and had a greater desire that the companies would work more with sustainability. The result also showed that the knowledge of sustainability was scattered among the respondents, and if sustainability communication was used the respondents preferred to receive the information visual through images from the companies stores. The conclusion of the study was that there was a difference between Monkis customers’ attitudes and other customers’ attitudes to sustainability. It was also possible to distinguish that different customer types within Monkis customers group had different attitudes. Based on the study´s empirical data, analysis and conclusion there were made a few recommendations to Monkis future sustainability effort, but also to textile companies in general concerning sustainability communication. These were to communicate clearly and explanatory via visually concepts through their stores. / Program: Textilekonomutbildningen

Syftet med denna studie var att studera vilka föreställningar som speglas i Fjällrävens produktkatalog och vilka diskurser samt myter som används i kommunikationen av dessa. Således var studiens syfte att skapa en ökad förståelse inom strategisk hållbarhetskommunikation. Studien tar avstamp i en multimodal kritisk diskursanalys som är genomförd på företaget Fjällrävens produktkatalog för vår/sommar 2019. Materialet består av artiklar relaterade till hållbar utveckling med tillhörande bilder. Studiens resultat visar på att de analyserade texterna och bilderna förstärker myten om att människan är ett med naturen samtidigt som bilderna visar på en oproblematisk natur. Detta stärker komplexiteten som finns kring hållbarhetsbegreppet trots att företaget visar på en tendens att vilja öppna en dialog med sina konsumenter om hur man ska hantera vissa hållbarhetsfrågor. Resultaten indikerar även på en överrepresentation av den miljömässiga dimensionen som är en av tre dimensioner inom hållbar utveckling.