The purpose of this study is to investigate how Swedish insurance companies communicate corporal social responsibility (CSR). We used two methods for approaching the purpose. At first we approached a quantitative content analysis to investigate in which ways the companies communicated on their websites. In the second part of the study we used qualitative textual analysis to study two companies sustainable reports. The theoretical framework of the study is based on theories of CSR and how to communicate it. Scholars who set the base for this study is Grankvist who categorised CSR, L ́Etang ́s theories about it and Dawkins view on communication of the field. A keyresult from the study is that there is no common ways of communicate CSR on websites in Swedish insurance companies, even though similarities can be found. The study also showed that the companies focused on the social category of CSR.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Apple och HP, genom att kommunicera sina SR-initiativ i sina hållbarhetsrapporter, legitimerar sin verksamhet för sina intressenter. Metod och material: Kritisk diskursanalys av Apples och HPs hållbarhetsrapporter. Huvudresultat: Apple och HP legitimerar sin verksamhet i sina hållbarhetsrapporter, genom att anpassa det språk och ordval som används. De ordval som görs ger direkta konsekvenser för hur företagen framställs i sammanhanget och påverkar hur de fråntar sig ansvaret av sin verksamhet.

Den nya regleringen medför att cirka 1600 svenska bolag ska upprätta en hållbarhetsrapport från och med räkenskapsåret 2017 med bland annat krav på sitt hållbarhetsarbete kring frågor som miljö, social, personal, mänskliga rättigheter och korruption. Syftet med studien är att undersöka och förklara hur införandet av hållbarhetsredovisning enligt årsredovisningslagen påverkat företags hållbarhetsredovisning. För att undersöka eventuella skillnader genomfördes innehållsanalyser av företags års- och hållbarhetsrapporter. Denna innehållsanalys kvantifierades sedan utifrån en checklista. Den teoretiska referensramen är uppbyggd kring fenomenet hållbarhetsredovisning och relevanta redovisningsteorier. Empirin består av data från innehållsanalysen av företags års- och hållbarhetsrapporter. Utifrån den insamlade empirin analyseras de förändringar som skett mellan åren de inte fanns någon reglering och efter införandet av hållbarhetsredovisning enligt årsredovisningslagen. Tidigare studier tyder på att företag uteslutit negativ information för att skapa en mer positiv bild av företaget. Efter införandet av regleringen redovisar företag i allt större grad aspekter som kan tolkas som negativa. / The new regulation that has been introduced requires approximately 1600 Swedish companies to produce a sustainability report of the financial year 2017 with their work surrounding questions like environment, social, personal, human rights as well as corruption. The purpose of this study is to examine and explain how the introduction of sustainability reporting according to the new regulations affect the company’s work with sustainability. To examine the potential differences, we performed a content analysis on the company’s annual reports and sustainability reports. The empirical evidence consists of the data collected from the content analysis of the company’s annual reports and sustainability reports. With the collected empirical evidence an analysis was completed on the differences through the examined years. Previous studies have shown that companies tend to leave out negative information about the company to project a more positive image. With the new regulation companies include negative aspects of their business.

Denna studie undersöker om miljörelaterade pressmeddelanden påverkar företags aktiepris. Studien undersöker även om det finns en skillnad i påverkan beroende på innehåll. Miljörelaterade pressmeddelanden delas upp i fem kategorier: Index, Utmärkelse, Produkt, Strategi och Övriga. Två eventstudier genomförs för att få fram den kumulativa onormala avkastningen (CAR) samt det absoluta värdet av CAR. En regressionsanalys utförs på CAR för kontrollera om en skillnad i reaktion kan observeras mellan kategorierna. De absoluta värdena för den kumulativa onormala avkastningen visar signifikanta reaktioner för hela datasetet samt alla kategorier separat på i genomsnitt 4-7%. Resultatet för den andra eventstudien, som tar hänsyn till reaktionernas riktning, visar en signifikant positiv reaktion från kategorierna Utmärkelse och Produkt samt en signifikant negativ reaktion för kategorin Strategi. I regressionsanalysen observeras ingen signifikant skillnad mellan kategoriernas reaktioner. Studien finner att miljörelaterade pressmeddelanden ger en signifikant reaktion på marknaden, däremot är det ingen skillnad i reaktionen beroende på pressmeddelandets innehåll.

Företag har ett samhällsansvar som går bortom deras ekonomiska intresse områden och vad som krävs av lagen. Detta innebär att företag behöver engagera sig i och bidra till samhällets sociala och miljömässiga utveckling. Kravet på att vara ansvarig kommer från intressenter vilka kan vara konsumenter, regering, myndigheter, anställda och så vidare. Tanken om att företag har ett samhällsansvar kommer av begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), eftersom CSR inte har någon bestämd definition kan företag tolka och integrera sitt samhällsansvar i verksamheten på olika sätt, begreppet överlappar även till stor del med begreppet hållbarhet. Hur företag arbetar med CSR och hållbarhet rapporteras årligen i hållbarhetsrapporter. I denna studie har företag inom livsmedelshandeln undersökts, mer specifikt tre livsmedelskedjor i Sverige. Detta för att livsmedelshandeln länge har arbetat med CSR eftersom konsumenter och myndigheter har tydliga krav på företag i den branschen. Med kritisk diskursanalys har tre livsmedelskedjors hållbarhetsrapporter analyserats i syfte att undersöka hur livsmedelskedjorna förhåller sig till sitt samhällsansvar och hållbara arbete. Ur analysen framträder tre diskurser om hållbarhet vilka belyser på vilket sätt som företagen förhåller sig till sitt samhällsansvar i sina hållbarhetsrapporter. Livsmedelskedjorna har höga mål och ambitioner med sitt hållbarhetsarbete, särskilt vad gäller miljömässiga frågor. Samtidigt finns inte viljan att göra avkall på den ekonomiska tillväxten i företagen för att bli hållbara. Vidare är det viktigt vad intressenter har för åsikter om hållbarhetsarbetet vilket livsmedelskedjorna förhåller sig till i hållbarhetsrapporterna. Att arbeta med CSR är komplext eftersom begreppet saknar en bestämd definition, viktigast för företagen är att leva upp till intressenternas krav för att inte gå i ekonomisk förlust och fortsätta vara relevanta i ett samhälle som är medvetet om hållbarhetsfrågor.

Titel: The sustainability-work of the major banks in Sweden Authors: Jonna Gunnarsson & Emilia Josefsson Keywords: Corporate social responsibility, Sustainability, Sustainability report, Business model. Background: In recent decades, societal development has been faster than ever, and joint work towards sustainable development is therefore necessary (FN, 2016). The banking sector is seen as an important driving force in the transition to a more sustainable and inclusive society (FI, 2020), therefore the banks' purpose should include responsibility for the society and its development (FI, 2016). For this reason, it is important that banks, like other companies, take their responsibility and integrate sustainability aspects into the business model and day-to-day operations. Research question: In what way do major Swedish banks present their business model in their sustainability report and is it in accordance with how they work with sustainability in day-today operations? Purpose: The purpose of this study is to investigate how major Swedish banks integrate sustainability into their business model by analyzing their sustainability reports, and to compare whether this is consistent with how they work with sustainability in day-to-day operations. Theoretical framework: The theory chapter presents theories on sustainability, sustainability reporting and business models. Based on the theory, an analysis model was developed to facilitate the analysis of the empirical material. Method: A qualitative research has been used with an abductive approach in this study. Data has been collected in two ways; through six semi-structured interviews and review of sustainability reports. The choice of major Swedish banks is based on the banks' unique position in society and their opportunity to influence sustainable development. Conclusion: The study shows how banks actually work to follow the overall positions of sustainability reports. Furthermore, some differences have been demonstrated between how the banks work. What has been established is that how the banks present their business model in the sustainability report largely mimics the sustainability work in day-to-day operations. / Titel: Svenska storbankers hållbarhetsarbeteFörfattare: Jonna Gunnarsson & Emilia Josefsson Nyckelord: Corporate social responsibility, Hållbarhet, Hållbarhetsrapport, Affärsmodell.Bakgrund: De senaste årtiondena har samhällsutvecklingen gått snabbare än någonsin, ett gemensamt arbete mot en hållbar utveckling är därför nödvändigt (FN, 2016). Banksektorn ses som en viktig drivkraft i omställningen mot ett mer hållbart och inkluderande samhälle (FI, 2020), därför bör det i bankernas syfte ingå ett ansvar för samhället och dess utveckling (FI, 2016). Det är av den orsaken betydelsefullt att banker likt andra företag tar sitt ansvar och integrerar hållbarhetsaspekter i affärsmodellen och den dagliga verksamheten.Frågeställning: På vilket sätt presenterar svenska storbanker sin affärsmodell i hållbarhetsrapporten och är det i enlighet med hur de arbetar med hållbarhet i den dagliga verksamheten? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska storbanker inkluderar hållbarhet i sin affärsmodell genom att analysera deras hållbarhetsrapporter, samt jämföra om detta stämmer överens med hur de arbetar med hållbarhet i den dagliga verksamheten.Teoretisk referensram: I teorikapitlet presenteras teorier om hållbarhet, hållbarhetsrapportering och affärsmodeller. Utifrån teorin utformades sedan en analysmodell som var till hjälp vid analysen av det empiriska materialet.Metod: Det är en kvalitativ studie som är genomförd med en abduktiv ansats. Datainsamling har skett på två sätt; genom sex semistrukturerade intervjuer samt granskning av hållbarhetsrapporter. Valet av svenska storbanker baseras på bankernas unika position i samhället och möjlighet att påverka hållbar utveckling.Slutsats: Studien visar hur banker faktiskt arbetar för att följa hållbarhetsrapporternas övergripande ståndpunkter. Vidare har det påvisats vissa skillnader mellan hur bankerna arbetar. Vad som har konstaterats är att hur bankerna presenterar sin affärsmodell i hållbarhetsrapporten till stor del efterliknar hållbarhetsarbetet i den dagliga verksamheten.

Sustainability performance reporting is becoming increasingly important to address fordifferent forms of ownership whether they are state-owned companies or private ownedcompanies. This is due to the implementation of the new law on mandatory sustainabilityreporting. The report scrutinizes the differences and similarities that may occur in these typesof sustainability reporting. Subsequently knowledge would be gained on which companiestake more responsibility regarding sustainability issues. The purpose of this study is toinvestigate how Swedish privately own companies and state-owned companies prepare theirsustainability report according to law and compare the differences and the similarities thatmay exist. The companies being compared are operating within the same industry. The studyis limited to six companies: four privately-owned companies and four state-ownedcompanies. The study is based on a qualitative method with a deductive research approach(scientific investigation). It implements a comparative research design and applies the contentanalysis of the companies' annual and sustainability reports. It implements a comparativeresearch design and applies the content analysis of the companies' annual and sustainabilityreports. The conclusion that can be drawn is that public and private companies have moresimilarities than differences. The similarities are that all companies take roughly equalresponsibility for their impact on sustainability issues. Both public and private companiespresent their sustainability reports in accordance with the Annual Reports Act and follow theGRI guidelines. Another similarity is that both public and private companies present similartopics. The conclusion that can be drawn also is that the differences that exist are notsubstantial. What differs is the amount of information presented in the topics or theinformation presentation. The small differences may be largely due to the form of ownership,the need for legitimacy, sector affiliation or the prioritization of stakeholders. / Efter implementering av den nya lagen som omfattar obligatoriskt upprättande avhållbarhetsrapporter, har det blivit allt viktigare att undersöka hur olika bolag med olikaägandeformer redovisar sitt hållbarhetsarbete. Det kan vara intressant att se vilka skillnaderoch likheter i hållbarhetsrapporters innehåll som kan existera och i så fall på vilket sätt. Dettagörs för att ta reda på vilken sektor som tar mer ansvar gällande hållbarhetsfrågor. Därförbidrar denna studie till att öka förståelsen kring redovisningen av hållbarhetsarbetet i både destatliga och de privata bolagen som ska upprätta en hållbarhetsrapport enligt lagen. Syftetmed denna studie är att undersöka hur svenska privatägda bolag och statligt ägda bolag somverkar inom samma bransch, upprättar sin hållbarhetsrapport samt jämföra eventuellaskillnader och även likheter som kan finnas. Syftet i studien avgränsas till att undersöka åttabolag; fyra privat ägda bolag och fyra statligt ägda bolag. Varje företag från den ena sektornjämförs med ett liknande bolag i den motsatta sektorn som verkar i samma bransch. Studienbygger på kvalitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Den implementerar enkomparativ forskningsdesign och tillämpar innehållsanalys av bolagens års- ochhållbarhetsredovisning. Slutsats som kan dras är att statliga och privata bolag har mer likheterän skillnader. De likheterna är att samtliga företag tar ungefär lika mycket ansvar för sinaeffekter på hållbarhetsfrågor. Dessutom, presenterar både statliga och privata bolag sinahållbarhetsrapporter i enlighet med årsredovisningslagen och GRI:s riktlinjer. En annan likhetär att både statliga och privata bolag presenterar liknande tema. Slutsatsen som kan ocksådras är att de skillnader som föreligger inte är väsentliga. Det som skiljer sig är mängden avinformation som presenterats i de olika teman eller att de redovisas på olika sätt. De småskillnaderna kan till stor del bero på ägandeform, behovet av legitimitet, branschtillhörigheteller prioriterade intressenter.

Syfte: Denna studie ämnar belysa om svenska klädesföretags hållbarhetsrapporters kvalité med utgångspunkt från Global Reporting Initatives (GRI) sex principer. Metod: Studien är en dokumentär forskning och tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi med inslag av kvantitativa strategier i studiens innehållsanalys. Studiens empiri har utformats genom att koda fem hållbarhetsrapporter med inspiration av GRI:s sex principer. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att principen, När redovisningen ska avges, hade minst skillnader mellan hållbarhetsrapporterna och hade högst resultat utav samtliga principer. Den principen med mest skillnader var Balans och hade det lägsta resultatet av samtliga principer. Studiens slutsats är att det finns mer likheter än skillnader mellan hållbarhetsrapporternas kvalité. Kvalité i hållbarhetsrapporter är flerdimensionellt, vilket innebär att kvalité i rapporter måste bedömas med hjälp av ett flertal faktorer och kan uppfattas och tolkas olika beroende på situation och rapportens ämnade funktion.

Hållbarhet är ett växande ämne som diskuteras i allt större utsträckning än tidigare. Större företag i Sverige har genom lagkrav tvingats upprätta en hållbarhetsrapport som syftar till att kommunicera hur företagen arbetar med hållbarhet. Revisorns roll i hållbarhetsrapporten innefattar endast ett utlåtande om huruvida rapporten har upprättats i enlighet med aktiebolagslagen. Revisorn granskar således inte sakinnehållet och rapporten kan innehålla felaktig eller missvisande siffror trots att en revisor har uttalat sig om rapporten. Det kan därför bli svårt för en intressent att verifiera innehållets sanningsgrad, även när en revisor har uttalat sig om rapporten.  Denna studie undersöker revisorers kompetensnivå i förhållande till deras arbete med hållbarhetsrapporten, något som även diskuteras ur ett möjligt framtidsperspektiv. Studie undersöker också om revisorns utlåtande påverkar legitimiteten gentemot hållbarhetsrapportens intressenter, med revisorns kompetensnivå som utgångspunkt.  I denna kvalitativa undersökning har det empiriska underlaget samlats in genom intervjuer med revisorer för att lyfta revisorns perspektiv.  Studiens resultat hävdar att revisorer i dagsläget besitter en tillräckligt hög kompetensnivå för att utföra sitt arbete med hållbarhetsrapporten. Vidare är det diffust gällande vilken inverkan revisorers kompetensnivå har på hållbarhetsrapportens legitimitet. Ytterligare en slutsats som redovisas är att en granskning av innehållet i hållbarhetsrapporten troligtvis skulle öka dess legitimitet, däremot verkar revisionsbranschens kompetensnivå vara för låg för den typen av arbete.

Introduktion Den 1 december 2016 trädde en ändring av årsredovisningslagen (ÅRL, SFS 1995:1554) i kraft vilken innebär att stora företag ska upprätta en hållbarhetsredovisning från och med räkenskapsår efter den 31 december 2016. Påtagliga brister har uppmärksammats i hållbarhetsrapporternas innehåll efter utredningar av det första rapporteringsåret 2017, trots försöket att öka öppenheten. Flera studier har undersökt hållbarhetschefens effekt på hållbarhetsarbetet, däremot har få studier fokuserat på huruvida hållbarhetschefers egenskaper och roller påverkar innehållet och mängden redovisning i hållbarhetsrapporterna. Syfte Syftet är att förklara hur hållbarhetschefers olika egenskaper och roller påverkar innehåll och mängd i svenska noterade företags hållbarhetsrapporter. Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie har genomförts på svenska noterade bolag med en anställd hållbarhetschef. Studien utgår från en deduktiv ansats där hypoteser formulerades med hjälp av Upper Echelon Theory, legitimitetsteori, institutionell teori samt tidigare studier. Datainsamlingen har samlats in genom en dokumentsstudie. Mängden operationaliserades till antal sidor och hållbarhetsrapporternas innehåll med hjälp av en checklista, där elva indikatorer från Global Reporting Initiative (GRI) användes för att bedöma innehållet. Slutsats Studien hittade ett signifikant samband att företag med hållbarhetschefer som suttit en längre tid på posten påverkar innehållet positivt i hållbarhetsrapporterna. Ett signifikant negativt samband hittades även mellan hållbarhetschefer med annat ansvar och innehållet i hållbarhetsrapporterna, det vill säga att innehållet påverkas negativt av att hållbarhetschefen har ett annat ansvar (HR, kommunikation eller marknad) utöver hållbarhet. Om hållbarhetschefen sitter i ledningen finner denna studie inget samband med att innehållet blir bättre i hållbarhetsrapporterna. Resultatet visade att hållbarhetschefers egenskaper och roller inte påverkar mängden redovisning i hållbarhetsrapporterna. / Introduction On December 1st 2016, the Swedish regulation regarding mandatory sustainability reporting was legislated for large companies, starting with financial years after December 31st 2016. The legislation is the first step for companies to be more transparent towards the society. Despite the initiatives, investigations have shown deficiencies in the content of the sustainability reports in the first reporting period. Earlier studies have focused on how sustainability managers affect the sustainability activities. However, only a few studies have focused on how the sustainability managers characteristics and roles affect the number of pages and the content of the sustainability reports.      Aim The aim is to explain how sustainability managers’ characteristics and roles affect the content and number of pages ofSwedish listed companies’ sustainability reports.   Method This study has a quantitative approach with a cross-cultural design and focused on Swedish listed companies with an employed sustainability manager. A deductive approach was used to formulate hypothesis from Upper Echelon Theory, legitimacy theory, institutional theory and earlier studies. This study used archival data in order to collect information about the variables. The variable content was operationalized through a checklist method where eleven GRI-indicators was used to determine the content of the sustainability report.  Conclusion If a sustainability manager has held the position for a longer time, it positively influences the content of the sustainability reports. Furthermore, if the sustainability manager has another responsibility than sustainability issues (HR, communication or marketing) it negatively influences the content of the sustainability reports. If the sustainability manager is a part of the management team, this study finds that it has no effect on the content in the sustainability reports. Sustainability managers’ characteristics and roles does not affect the number of pages in the sustainability report.