Den allt vanligare hållbarhetsredovisningen har visat sig vara en essentiell del för att intressenter och investerare ska ha förtroende till företag och kunna fatta rationella beslut. En påverkande faktor för hur företag kommunicerar sitt hållbarhetsarbete är kulturella skiljaktigheter mellan företag i olika länder. Studien undersöker kulturella skillnaders påverkan på företags hållbarhetsrapporter i Sverige och Spanien utifrån kulturteorin Hofstede-modellen. Detta med hjälp av fyra av dess kulturdimensioner som beskriver kulturella värderingar och hur de förhåller sig mellan länderna. Som grund till undersökningen användes hållbarhetsrapporter från 30 spanska och 30 svenska företag vilka granskades med en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det för kulturdimensionerna osäkerhetsundvikande och tillfredsställelse finns signifikanta skillnader mellan länderna. Övriga dimensioner, maktdistans och maskulinitet, visade inte på någon signifikant skillnad länderna emellan. Resultatet visade även att spanska företag nämner CSR-begrepp i högre utsträckning än svenska men det går inte att fastställa om kulturen har en inverkan på denna skillnad.

Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för hur direktiv 2014/95/EU påverkat kvalitétsdimensionerna väsentlighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet i svenska hållbarhetsrapporter. Metod: Studien har utförts med hjälp av kvalitativ metod baserad på en hermeneutisk tradition med en deduktiv forskningsansats. Empirin har samlats in med hjälp av innehållsanalys där CONI-modellen samt fyra bedömningsscheman använts. Studien har redovisats med hjälp av tabeller och diagram för att kunna se tydliga jämförelser mellan kvalitetsdimension, år, företag samt indikatorer inom varje kvalitetsdimension. Tio företags hållbarhetsrapporter har studerats under treårsperioden 2016-2018, vilket avser året innan direktiv 2014/95/EU trädde ikraft i Sverige samt första och andra året när det blev ett krav att hållbarhetsrapportera för större bolag i Sverige. Resultat och slutsats: Studien finner att direktiv 2014/95/EU lett till en generell ökning av kvalitén i hållbarhetsrapporter, både i sin helhet och varje kvalitetsdimension för sig. Vidare har studien synliggjort att kvalitetshöjningen är en process ur ett längre tidsperspektiv, vilket indikerar på att kvalitén en period framöver kommer öka till följd av direktiv 2014/95/EU. Examensarbetets bidrag: Studiens huvudsakliga teoretiska bidrag är ett ytterligare empiriskt bevis på att det går att se kvalitetshöjning i hållbarhetsrapporter till följd av ett lagkrav. Studiens praktiska bidrag kan ses som en utvärdering om lagen, inom studiens ramar, uppnått det direktiv 2014/95/EU eftersträvar genom att öka kvalitén och jämförbarheten inom hållbarhetsrapporteringen. Vidare finner studien är indikatorer på att ett standardiserat ramverk ytterligare höjer jämförbarheten. Denna indikation kan även bidra som ett råd till företag att implementera ramverk som t.ex. GRI för att efterleva lagkravet proaktivt. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att göra en liknande studie om ett par år, när företag sannolikt kommit över den tid det tar för att anpassa sig till lagkravet, och där hållbarhetsrapporter kan studeras inom en längre tidsperiod än vad denna studie kunnat göra. Nyckelord: Direktiv 2014/95/EU, hållbarhetsrapport, väsentlighet, relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet

This study has examined how five large Swedish companies in retail work with sustainability. The study is based on a qualitative research strategy where the data collection method was carried out as a content analysis. Data was collected and analyzed from five large companies sustainability reports, based on five general themes - strategy, ethics, legal, environment and stakeholders. The studys theoretical frame of reference consists of previous research in strategy, CSR and stakeholders. These contribute with an understanding of how sustainability and entrepreneurship are connected. The results of the study states that all companies sustainability work is based on conscious strategies and originates from UN's global goals and Agenda 2030, which can also be linked to CSR. Variations occur between the companies through selected focus areas, in which the companies invest different amounts of resources. In the context of certain complex and difficult to manage situations, extensive objectives are presented and discussed, instead of giving a explanatory statement of what the companies are doing. Laws are followed by companies in an opportunistic way as they all conduct business in countries with less strict laws. Finally, it can be stated that all companies have a great sensitivity to their stakeholders and that the companies profit-making purposes permeate their sustainability work.

Att upprätta en hållbarhetsrapport är det idag många bolag som gör, dels på grund av lagstiftning (Direktiv 2014/95/EU), dels för att det efterfrågas av bolagens intressenter (Hadjipetri Glantz, 2020). Genom hållbarhetsrapporter kan bolagen redogöra för sitt ansvar gällande miljömässiga-, sociala- och ekonomiska aspekter. Utöver de lagstadgade krav som återges i Årsredovisningslagen (1995:1554) 6 kap 12 § finns det frivilliga standarder bolagen kan implementera vid upprättning av rapporter, varav GRI tillhandahåller sådana standarder. Denna studie utgår från den nya skattestandarden, GRI 207: Tax 2019, vilken innehåller fyra upplysningar om skatt. Ökad transparens kring information om skatt kan minska risken att företagen blir misstänkliggjorda, varpå företagets och dess intressenters potentiella anseenderisk minskar.Studiens huvudsakliga syfte är att studera investerares upplevda användbarhet av ökad transparens kring skatterelaterad information i hållbarhetsrapporter som den nya standarden GRI 207: Tax 2019 innebär. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer samt dokument som datakälla vilken stärker de uttalanden som respondenterna gav vid intervjuerna. Respondenterna i denna studie utgörs utav tre av Sveriges sex AP-fonder vilka besitter den kunskap och erfarenhet som behövs för att besvara studiens frågeställning på ett tillfredsställande sätt.Studiens slutsatser tyder på att användbarheten av de fyra upplysningarna i GRI 207: Tax 2019 skiljer sig åt. Den första upplysningen, 207-1, om skattestrategi upplevs användbar om bolag är förknippade med någon form av skatterelaterad risk eftersom rapporteringen bidrar till att minska riskerna. Den andra upplysningen, 207-2, om styrning, kontroll och riskhantering är betydelsefull för AP-fonderna eftersom den dels sätter ramarna för hantering av skatt, dels kan användas som stöd i de situationer skatt har adresserats som en utmaning eller risk. Intressentdialog och land-för-land-rapportering som 207-3 och 207-4 behandlar anses som överflödiga, irrelevanta och ohanterbara varpå respondenterna inte upplever dessa användbara. Ökad transparens om skatt är enligt respondenterna positivt genom att det minskar risker samt bidrar till att bolag i mindre utsträckning agerar opassande i förhållande till skatt. Däremot påvisar studiens resultat att ökad transparens kan leda till informationsöverbelastning. / Many companies today create a sustainability report, partly because of legislation (Directive 2014/95 / EU), and partly because it is in demand by the companies' stakeholders (Hadjipetri Glantz, 2020). Through sustainability reports, companies can account for their responsibilities regarding environmental, social and economic aspects. In addition to the statutory requirements set out in the Annual Accounts Act (1995: 1554), Chapter 6, Section 12, there are voluntary standards that companies can implement when preparing reports, of which GRI provides such standards. This study is based on the new tax standard, GRI 207: Tax 2019, which contains four disclosures on tax. Increased transparency regarding information about tax can reduce the risk of companies becoming suspicious, whereupon the companies' and its stakeholders' potential reputational risk decreases.The main purpose of this thesis is to study investors' perceived usefulness of increased transparency regarding tax-related information in sustainability reports that the new standard GRI 207: Tax 2019 entails. The study is based on a qualitative method in the form of semistructured interviews and document analysis which strengthens the statements made by the respondents at the interviews. The respondents in this study consist of three of Sweden's six AP funds which possess the knowledge and experience that are required to answer the study's question in a satisfactory manner.The study's conclusions indicate that the usefulness of the four disclosures in GRI 207: Tax 2019 differs. The first disclosure, 207-1, about tax strategy is perceived as useful if the company is associated with some form of tax-related risk as the reporting helps to reduce the risks. The second disclosure, 207-2, on governance, control and risk management is important for the AP funds because it sets the framework for tax management and can be used as support in situations where tax has been addressed as a challenge or risk. Stakeholder dialogue and country-bycountry reporting included in 207-3 and 207-4 are considered redundant, irrelevant and unmanageable, whereupon the respondents do not find them useful. According to the respondents, increased transparency about tax is positive because it reduces risks and contributes to companies acting to a lesser extent in relation to tax. On the other hand, the results of the study show that increased transparency can lead to information overload.

Företag som hållbarhetsrapporterar möts i regel av positiva effekter då intressenterna förväntar sig att företaget ska presentera sitt arbete med hållbarhet. Genom att företaget lever upp till sina intressenters förväntningar kan deras legitimitet öka, vilket är nödvändigt för att en verksamhet ska kunna bedrivas. Om företaget i stället inte når upp till intressenternas förväntningar kan företagets legitimitet förloras och ett legitimitetsgap bildas, enligt legitimitetsteorin. Detta kan till exempel ske vid en uppmärksammad skandal. För att återfå sin förlorade legitimitet kan företaget använda sig av olika legitimitetsstrategier i sin kommunikation, vilket har lett till studiens forskningsfråga, “Hur kommunicerar ett företag till sina intressenter efter en inträffad skandal för att främja sin legitimitet?” Studien syftar till att skapa förståelse för hur ett klädföretag använder sig av legitimitetsstrategier efter inträffade hållbarhetsskandaler. Studien har sin empiriska utgångspunkt i två skandaler i ett multinationellt klädföretag. Denna studie är abduktiv då teorin har använts som en grund för insamlingen av empirin, utan att utforma en hypotes. Studien har utförts genom en kvalitativ metod där en diskursanalys har gjorts. Med hjälp av diskursanalysen har legitimitetsstrategier och olika typer av legitimitet i företagets hållbarhetsrapporter och pressmeddelanden studerats. Som hjälp vid analys av empirin har ett kodningsschema med utvalda nyckelord framtagits. Denna studie visar att legitimitetsstrategier som presenterats i den teoretiska referensramen används av det studerade företaget. Företaget har även gjort förändringar i sin kommunikation för att skapa en mer detaljerad bild av sitt arbete, vilket leder till att läsaren får förståelse för företagets agerande, utan att företaget kommunicerar att de utfört praktiska förändringar. Studien resulterar även i en slutsats att det finns en skillnad i hur företaget kommunicerar i hållbarhetsrapporterna jämfört med pressmeddelanden, då pressmeddelanden ofta innehåller direkt svar på aktuell kritik i och med dess möjlighet till snabb och spontan publicering.

Bakgrund: Hållbar utveckling består av tre komponenter, social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet och ämnar till att beskriva en önskvärd samhällsutveckling. Intresset för hållbarhet har ökat och det leder till att företagen måste ta ett större ansvar för sitt bidrag till hållbar utveckling. Intressenterna kan se kommunikation som en åtgärd för att försvara eller legitimera företagens beteende. Hållbarhetsrapportering kan därmed ses som en viktig komponent för företag att kommunicera sitt hållbarhetsarbete på. Syfte och frågeställning: I denna studie kommer vi undersöka olika företags kommunikation genom hållbarhetsrapporter. Syftet är att få en djupare förståelse för hur företag kommunicerar sitt hållbarhetsarbete. Frågeställningen ämnar identifiera vilka likheter och skillnader det finns mellan företag som upplevs hållbara vs. ohållbara i hur de kommunicerar sitt hållbarhetsarbete genom hållbarhetsrapportering. Metod: Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsdesign där en dokumentstudie har genomförts via insamlade sekundärdata i form av hållbarhetsrapporter från tio olika företag. Utifrån social och ekologisk hållbarhet har studien ämnat att se hur utförligt företagen kommunicerat kring utvalda begrepp med hjälp av olika kriterier vid bedömning av företagens kommunikation. Resultat: Utifrån den insamlade sekundärdata presenteras de tio företagen varav fem av dem upplevs som hållbara och fem som ohållbara. Det redogörs en detaljerad beskrivning av vad företagen kommunicerar kring de identifierade begreppen. Detta sammanställs i olika tabeller med hjälp av våra kriterier för bedömning av hur utförligt de kommunicerar i sina hållbarhetsrapporter. Slutsats: Slutsatsen är att det inte finns fler likheter än vad det finns skillnader i hur de upplevda hållbara och ohållbara företagen kommunicerar sitt hållbarhetsarbete. Kommunikationen påverkas mer beroende på vilken bransch företagen verkar inom snarare änom det uppfattas som ett hållbart och ohållbart företag. / Background: Sustainable development consists of three components, social, ecological and economic sustainability, and aims to describe a desirable societal development. The interest in sustainability has increased and this means that companies must take greater responsibility for their contribution to sustainable development. Stakeholders can see communication as a measure to defend or legitimize companies' behavior. Sustainability reporting can therefore be seen as an important component for companies to communicate their sustainability work on. Purpose: In this study, we will examine different companies' communication through sustainability reports. The purpose is to gain a deeper understanding of how companies communicate their sustainability work. Question aims to identify what similarities and differences exist between companies that are perceived as sustainable vs. unsustainable in how they communicate their sustainability work through sustainability reporting. Method: The survey was conducted with a qualitative research design where a document study was conducted on collected secondary data in the form of sustainability reports from ten different companies. Based on social and ecological sustainability, the study aims to see how extensively companies have communicated about selected concepts using different criteria in assessment the companies' communication. Results: Based on the collected secondary data, a presentation of the ten companies appears, where five of them are perceived as sustainable and five as unsustainable. A detailed description of what the companies communicate about the identified concepts is compiledwith the help of our criteria for assessment in various tables. Conclusion: The conclusion is that there are no more similarities than there are differences in how the perceived sustainable and unsustainable companies communicate their sustainability work. The communication is being affected more depending on which industry the companies operate in rather than if it is perceived as an unsustainable and sustainable company.

Sammanfattning Datum: 2023-05-30. Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp. Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet. Författare: Sofia Gynt och Tuva Kiiveri. Titel: Hållbarhetsrapportering av ett varumärkesskadat företag: En fallstudie om hur H&M anpassar sin signalering efter samhällets kritik får att återuppbygga sin legitimitet. Handledare: Aija Voitkane. Nyckelord: Hållbarhetsrapport, hållbarhet, signalering, legitimitet, CSR. Forskningsfråga: Hur förändrar H&M sin signalering som en reaktion på skandalerna för att återuppbygga sin legitimitet? Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur anpassad signalering kan användas i ett varumärkesskadat företag för att återuppbygga legitimiteten. Detta utförs genom att undersöka samverkan mellan samhällets reaktioner på H&M:s hållbarhetsarbete och H&M:s respons på denna reaktion under åren 2012–2021. Metod: Denna studie bygger på en kvalitativ metod med ett deduktivt förhållningssätt. För att analysera empirin användes en tematisk analys med en induktiv ansats. Slutsats: Undersökningen visar att H&M förändrar sin signalering efter en skandal genom att implementera olika slags legitimitetsstrategier, specifikt reaktiva sådana, där H&M kortsiktigt rapporterar mer positivt om sådant som kan kopplas till skandalerna eller rapporterar om problemet på branschnivå. De erkänner även sina brister i samband med de flesta skandalerna, specifikt de större, men de är samtidigt vilseledande och selektiva i vad de rapporterar för att visa enlighet med samhället och på så sätt återuppbygga legitimiteten. / Abstract  Date: 2023-05-30. Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr. Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University. Authors: Sofia Gynt and Tuva Kiiveri. Title: Sustainability reporting by a brand-damaged company: A case study on how H&M adapts its signaling in response to societal criticism to rebuild its legitimacy. Supervisor: Aija Voitkane. Keywords: Sustainability report, sustainability, signalling, legitimacy, CSR. Research questions: How does H&M change its signalling in response to the scandals to rebuild itslegitimacy? Purpose: purpose of this study is to increase the understanding of how customized signalling can be used in brand-damaged company to rebuild legitimacy. This is done by examining the interaction between society's reactions to H&M:s sustainability work and H&M:s response to this reaction during the years 2012–2021. Method: This study is based on a qualitative method with a deductive approach. To analyze the empirical data a thematic analysis was used with an inducive approach. Conclusion: The case study shows that H&M changes its signalling after a scandal by implementing different kinds of legitimacy strategies, specifically reactive ones, where H&M reports more positively in the short term on things that can be linked to the scandals or reports on the problem at the industry level. They also admit their flaws in most of the scandals, specifically the bigger ones, but at the same time they are misleading and selective in what they report in order to show accordance with society and thus rebuild legitimacy.

Under de senaste decennierna har CSR-begreppet blivit ett omtalat ämne. Det ökade hållbarhetsintresset och ökade oron för världen kom att påverka Agenda 2030. Agendan influerade vidare lagändring i Sverige i Årsredovisningslagen år 2017 som berörde vilka företag som behöver upprätta en lagstadgad hållbarhetsrapport. Enligt forskare har bankbranschen en indirekt påverkan på miljön, men direkt påverkan på hållbarhetsfrämjande projekt och har således en avgörande roll i uppnåendet av de globala hållbarhetsmålen. Trots detta är befintlig forskning om bankernas hållbarhetsarbete knapp och studier har främst fokuserat på storbanker. Således påstår forskare att framtida studier om SMF-banker krävs som jämför utvecklingen och mängden producerad hållbarhetsrapportering hos storbanker och SMF-banker över tid. Studien syftar att undersöka hållbarhetsrapporteringen i den svenska bankbranschen där studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys som genomförts med hjälp av CONI-modellen samt utlåtanden från bankerna. Urvalet bestod av fyra banker, två SMF och två storbanker, indelade i nischkategorierna värdepappersinstitut och konsumtionskreditbanker. Resultatet visar en ökning av frekvens och innehållskvalitet i samtliga bankers hållbarhetsrapporter under studieperioden. Det visar vidare att nischkategorierna anammat olika förhållningssätt till hållbarhetsarbetet och att signifikanta skillnader föreligger det året vardera bank upprättar sin första hållbarhetsrapport. CSR:s sociala perspektiv har varit dominerande och resultaten visar en ökad homogenitet inom vardera nischkategori sett till hållbarhetsarbetet, men signifikanta liknelser mellan SMF-bankerna kan inte tydas. Resultaten indikerar att bankbranschen primärt ägnar sig åt de perspektiven av CSR där de kan göra störst skillnad. / In recent decades, the concept of CSR has become a hot topic. The increased interest in sustainability and the increased concern for the world came to influence Agenda 2030. The agenda further influenced a change in the law in Sweden in the Annual Accounts Act in 2017, which concerned which companies need to draw up a statutory sustainability report. According to researchers, the banking industry has an indirect impact on the environment, but a direct impact on sustainability-promoting projects and thus has a decisive role in achieving sustainability goals. Despite this, existing research on the banks' sustainability work is scarce and studies have mainly focused on large banks. Thus, researchers claim that future studies on SME banks are required that compare the development and amount of sustainability reporting produced by large banks and SME banks over time. The study aims to investigate sustainability reporting in the Swedish banking industry, where the study is based on a qualitative content analysis carried out using the CONI-model and bank expressions. The sample consisted of four banks, two SMEs and two large banks, divided into the niche categories securities institutions and consumer credit banks. The result shows an increase in frequency and content quality in all banks' sustainability reports during the study period. It further shows that the niche categories adopted different approaches to sustainability work and that significant differences exist in the year each bank prepares its first sustainability report. CSR's social perspective has been dominant, and the results show an increased homogeneity within each niche category in terms of sustainability work. We cannot discern significant similarities between the SME banks. The results indicate that the banking industry primarily devotes itself to the perspectives of CSR where they can make the biggest difference.

No description available.

Hållbarhet bygger på att företag tar ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt ansvar. Med hjälp av hållbarhetsrapporten kommunicerar företag sitt hållbarhetsarbete och resultaten av det. Användarna av hållbarhetsrapporterna är företagets intressenter, vilka påverkar och påverkas av företagets verksamhet. För att företaget ska veta vilka frågor som intressenterna anser väsentliga behöver företaget engagera sina intressenter. Intressentengagemang är processen som används av företag för att engagera relevanta intressenter i hållbarhetsarbetet och för att välja ut vilka frågor som är väsentliga att ta med i hållbarhetsrapporten. Denna studie fokuserar på dagligvaruhandelsföretag och deras intressentengagemang. Syftet med denna studie är att undersöka hur dagligvaruhandelsföretag i Sverige engagerar sina intressenter i hållbarhetsrapporterna genom att utgå ifrån de tre principerna inkluderbarhet, väsentlighet och respons samt att jämföra hur engagemanget har förändrats under de senaste åren. För att uppfylla syftet har en kvantitativ ansats valts i form av innehållsanalys av hållbarhetsrapporter. Resultatet från studien visar att dagligvaruhandelsföretagen generellt är tydliga med vilka intressenter som inkluderas samt vilka frågor som anses väsentliga av intressenterna. De är dock inte lika transparenta med hur själva intressentengagemanget ser ut. Studien visar även att de metoder som främst används är one-way och two-way. / Sustainability is based on companies taking social, environmental and financial responsibility. With the help of a sustainability report, companies communicate their sustainability work and the results of it. The users of the sustainability reports are the company's stakeholders, which affect and are affected by the company's operations. In order for the company to know which issues stakeholders consider important, the company needs to engage its stakeholders. Stakeholder engagement is the process used by companies to engage relevant stakeholders in the sustainability work and to select which issues are essential to include in the sustainability report. This study focuses on grocery retailers and their stakeholder engagement. The purpose of this study is to investigate how grocery retailers in Sweden engage their stakeholders in the sustainability reports by using the three principles inclusivity, materiality and responsiveness and comparing how the engagement has changed during the recent years. To fulfil the purpose a quantitative approach has been chosen in the form of content analysis of sustainability reports. The results of the study show that the grocery retailers are generally clear about which stakeholders are included and which issues are considered essential by the stakeholders. However, they are not as transparent about how the stakeholder engagement itself looks. The study also shows that the methods that are mainly used are one-way and two-way.