In recent times, it has become common for companies to publishsustainability reports that contain information that interests stakeholders.Previous studies that have taken place within this communication channelhave placed a high focus on the content and not on how the report creates animage of the company. The purpose of our analysis is to contribute moreknowledge regarding sustainability reports. In the study, different discursivestrategies were used as a theoretical frame of reference but also as amethodological starting point. The study examines and retrieves datamaterial from companies operating in the aviation and clothing industry,publications from 2017 at the earliest. The analysis process took placethrough discourse analysis where the results showed that companies usevarious types of discursive strategies as a legitimizing tool in theirsustainability reports. This leads to companies appearing sustainable. / Det har på senare tid blivit vanligt att företag publicerar hållbarhetsrapporter där innehållet är givande för intressenter. Tidigare forskning som skett inom denna kommunikationskanal har lagt stor fokus på innehållet och inte på hur rapporten skapar en bild av företaget. Syftet med denna studie är att bidra till en bredare kunskap avseende hållbarhetsrapporter. I studien används ett antal diskursiva strategier som teoretisk referensram men även som en metodisk utgångspunkt. Studien undersöker och hämtar datamaterial från företag verkande inom flyg- och klädbranschen, publikationer tidigast från 2017. Studien har diskursanalys som grun där resultatet påvisade att företag använder sig av varierande typer av diskursiva strategier som ett legitimerande verktyg i deras hållbarhetsrapporter. Företagen framställs på detta sätt som hållbara.

Companies have an important role to play in sustainability initiatives as they have great power to drive development. Working with sustainability issues can be seen as crucial to their survival, as various stakeholders today place high demands on companies to take responsibility in this area. This study aims to critically examine The Body Shop’s sustainability communication in order to gain a deeper understanding of how the company constructs a sustainable brand. The study is based on the following questions: (1) How does The Body Shop communicate sustainability? (2) Which discourses are most prominent in The Body Shop’s communication? (3) What does The Body Shop convey through its sustainability communication? The material consists of The Body Shop’s sustainability report, as it is an important part of a company’s sustainability communication. The study’s theoretical framework is based on theories of critical discourse theory, consumer society, brand identity and brand activism. Furthermore, the methodology of the study is multimodal critical discourse analysis, where we have used different analysis tools to study both visual and textual elements of the company’s sustainability report. To see how The Body Shop relates to the sustainability discourse and constructs a sustainable brand, different discursive themes were identified based on the roles the company takes in its communication. The two most prominent roles are the role of the fair company and the role of the innovative company, which further contribute to the maintenance of the sustainability discourse. The result shows that The Body Shop communicates in a transparent way, using informative and persuasive language which creates a sense of credibility. We can conclude that The Body Shop presents itself as a leader in the field and often as the solution to various societal problems. Finally, The Body Shop presents its sustainability communication as a goal rather than a means, as it appears that sustainable development is the company’s sole purpose.

Background  Previous studies show a high level of uncertainty in the mining industry. Stakeholders require transparent sustainability reports from mining companies due to the high risk of accidents. In recent years, several failures causing disastrous consequences have occured in the industry. A clear example of such failure is the Samarco dam collapse in 2015, which is said to be Brazil's worst disaster in the mining industry. Due to companies using sustainability reports as a tool to communicate, there is a need to study how companies in the mining industry communicate negative information when involved in a scandal.  Purpose  The purpose of this study is to examine the strategies companies use in their sustainability reports and press releases in order to recover from a scandal. Furthermore, the study will also analyze how companies maintain their legitimacy when reporting negative information.  Method  The methodological approach for this study consists of a case study. The case study consists of a content analysis and a coding schedule in which the sustainability reports and press releases from BHP Billiton and Vale S.A. will be analyzed. These mining companies were directly involved in the Samarco dam disaster which is the case selected for this study.  Conclusion  Various approaches were identified in the reporting of the scandal that are attributable to different legitimacy strategies. The strategies that companies mainly used in their sustainability reports and press releases were complete measures, incomplete measures and indicating facts.This in order to maintain corporate legitimacy and trust of the stakeholders after a scandal has occurred. / Bakgrund  Tidigare forskning påvisar att det föreligger hög risk och osäkerhet inom gruvindustrin. Den höga risken för olyckor har medfört att intressenterna kräver transparentare hållbarhetsrapporter från gruvbolagen. Under de senaste åren har flera olyckor av allvarlig karaktär förekommit inom denna bransch. Ett tydligt exempel på detta är Samarco-dammkollapsen i 2015 som benämns vara Brasiliens värsta olycka inom gruvbranschen. I och med att företag använder hållbarhetsrapporter som kommunikationsverktyg finns ett behov att undersöka hur gruvbolag kommunicerar negativ information i samband med en skandal.  Syfte  Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier företag använder sig av i sina hållbarhetsrapporter samt pressmeddelanden för att återhämta sig efter en skandal. Vidare kommer studien att analysera vilka tillvägagångssätt företagen använder för att bibehålla sin legitimitet när de rapporterar negativ information.  Metod  Det metodologiska tillvägagångssättet för denna undersökning är en fallstudie. Fallet som valdes ut är Samarco-dammkatastrofen som skedde 2015 i Brasilien. Med hjälp av en innehållsanalys och kodningsschema har BHP Billiton och Vale S.A. som var inblandade i händelsen analyserats. Företagens hållbarhetsrapporter och pressmeddelanden utgör studiens material.  Slutsats  Det identifierades diverse tillvägagångssätt i rapporteringen av skandalen som är hänförligt till olika legitimitetsstrategier. De strategier som företagen använde främst av i sina hållbarhetsrapporter och pressmeddelanden var ofullständiga åtgärder, fullständiga åtgärder och identifikation av fakta. Detta i syfte att upprätthålla företagens legitimitet efter uppstått skandal och behålla tilliten hos intressenterna.

Hållbarhet är ett växande ämne som fått allt större uppmärksamhet. Den ökade trenden avspeglar sig i bolagens rapportering där hållbarhetsfrågor får alltmer utrymme. Revisorns roll i företagens hållbarhetsrapporter är inte lika strukturerad och reglerad som i den finansiella rapporteringen. Revisorn ska i företags lagstadgade hållbarhetsrapporter utge ett uttalande om huruvida hållbarhetsrapport har upprättats. Detta innebär att revisorn i dagens läge inte granskar sakinnehållet i rapporterna. Revisorns roll i företagets hållbarhetsrapport är däremot i en övergångsfas. Ett nytt EU-direktiv föreslår att utöver ett uttalande, ska innehållet även granskas i rapporterna. Detta direktiv väntas träda kraft räkenskapsåret 2023. I och med det nya direktivet kan ett utökat arbetskrav förväntas av revisorn, vilket leder in på frågan kring vilken utveckling revisorn anser behöver ske ifall de ställs inför nya arbetskrav i företags hållbarhetsrapporter. Studien undersöker även ifall revisorer anser att de bidrar i sin arbetsroll till ökad pålitlighet i företags hållbarhetsrapporter till dess intressenter.  Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta auktoriserade revisorer.  Studiens resultat visar att den utveckling som behöver ske för att revisorer ska kunna bemöta ett utökat arbetskrav är digitalisering, standardisering, erfarenhet och kompetens. Alla respondenter enas om att den största förändringen som behöver ske är att utbilda revisorer redan på universitetsnivå och öka kompetensnivån i revisionsbranschen gällande hållbarhet. Studien visar även att granskning anses öka förtroende till företagens hållbarhetsrapporter och leder till mer pålitliga rapporter till intressenter. Däremot behöver revisorers kompetensnivå ökas för att kunna granska innehållet i hållbarhetsrapporter. / Sustainability is a growing topic that has received an increasing amount of attention. The increased trend is reflected in the companies' reporting, where sustainability issues are gaining more ground. The auditor's role in companies' sustainability reports is not as structured and regulated as in financial reporting. The auditors role is to issue a statement concerning whether the company's statutory sustainability reports have been established. This means that the auditor currently does not review the content of the reports. On the other hand, the auditor's role in the company's sustainability report, is in a transitional phase. A new EU-directive proposes that in addition to a statement, the content should also be examined in the reports. This directive is expected to take place in the financial year of 2023. With the new directive, an increased work requirement can be expected from the auditor, which leads to the question of what development the auditor considers necessary if they are faced with extended tasks requirements in companies sustainability reports. The study also examines whether auditors consider that they contribute in their work role to increased reliability in companies' sustainability reports to its stakeholders. The empirical material has been collected through qualitative semi-structured interviews with eight chartered accountants.   The study's results show that the development that needs to take place in order for accountants to be able to meet an increased work requirement is digitization, standardization, experience and competence. All auditors state that the biggest change that needs to take place, is to educate auditors at university level and increase the auditor's competence level regarding sustainability. The study also shows that an audit on companies sustainability reports is considered to increase trust and leads to more reliable reports to stakeholders. However, auditors' level of competence needs to be increased to be able to review the content of sustainability reports.

Denna uppsats är en kvalitativ innehållsanalys vars syfte är att beskriva och analysera hur CSR har använts som ett verktyg vid en skandal hos företagen BMW och Volkswagen för att återfå sin legitimitet. Uppsatsen bidrar med kunskap kring hur CSR kan användas som ett verktyg vid en skandal hos de valda företagen för att återfå sin legitimitet. Den bidrar även med viktiga insikter kring ämnet i sig. För att besvara frågeställningen som uppsatsen haft vilket är; Hur har CSR använts som ett verktyg vid en skandal hos företagen BMW och Volkswagen, för att återfå legitimitet? Har uppsatsen studerat de två företagen BMW och Volkswagen genom att använda sig av en kvalitativ innehållsanalys för att studera de två valda företagens hållbarhetsrapporter. BMW och Volkswagen har valts ut då de varit med om en omfattande skandal, vilket ger värde att studera. Med detta kan uppsatsen bidra med förståelse genom dessa två företag kring hur dessa två företag hanterat en betydande skandal genom CSR för att återfå legitimitet. Resultaten visar att CSR kan användas på olika sätt i form av hållbarhetsrapporter hos de två olika företagen för att reparera dess legitimitet, och att detta beror på företagens olika förutsättningar. Resultatet visar även på att företagen använder sig av olika strategier som bland annat går ut på att omstrukturera företaget och influera publikens attityder. Uppsatsens resultat baseras på företagens hållbarhetsrapporter och uppsatsens teori. / This essay is a qualitative content analysis whose purpose is to describe and analyze how CSR can be used as a tool during a scandal at the companies BMW and Volkswagen, to regain their legitimacy. The essay contributes with knowledge about how CSR can be used as a tool in a crisis for the selected companies to regain their legitimacy. It also contributes with important insights into the subject itself (CSR). To answer the purpose that the essay has, which is; How has CSR been used as a tool during a scandal at the company's BMW and Volkswagen, to regain legitimacy? The essay has studied the two companies BMW and Volkswagen by using a qualitative content analysis to study the sustainability reports of the two selected companies. BMW and Volkswagen have been selected as they have been involved in a significant scandal, which gives value to study. This is because the essay can contribute with understanding through these two companies about how they handled a significant scandal through CSR to regain legitimacy. The results show that CSR can be used in different ways in the form of sustainability reports, in the two different companies to repair its legitimacy, and that this depends on the companies' different conditions. The results also show that the companies use different strategies which, among other things, involve restructuring the company and influencing the public's attitudes. The essay's results are based on the companies' sustainability reports and the essay's theory.

The fashion industry is one of the most criticized industries when it comes to their sustainability performance, where consumers have very high demands and expectations. This study aims to investigate how Swedish companies in the fashion industry use legitimacy strategies in their sustainability reports to repair their legitimacy after receiving negative publicity in the media. The study is based on negative publicity between the years 2016-2021. The researchers in this study have used a qualitative research method in the form of a deductive approach, as the study is based on theories. The data that was collected from the reports was relevant to the media incident. As the starting point was the media incident, the researchers were able to adapt the review of the sustainability reports to find relevant information in line with the negative publicity. Based on the results of the study, it was concluded that companies use at least one of Lindblom's four legitimacy strategies in order to repair their legitimacy. The results also showed that the more attention the negative publicity receives from society, the more the companies put emphasis on reporting the event in their sustainability report. / Modebranschen är en av de mest kritiserade branscherna när det gäller deras hållbarhetsarbete, där konsumenterna har väldigt höga krav samt förväntningar. Denna studie har som mål att undersöka hur svenska företag inom modebranschen använder sig av legitimitetsstrategier i sina hållbarhetsrapporter för att reparera sin legitimitet efter att ha fått negativ publicitet i media. Studien är baserad på negativ publicitet mellan åren 2016-2021. Forskarna i denna studie har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod i form av en deduktiv ansats, då studien styrs av teorier. Datan som samlades in från rapporterna var det som var relevant till den mediala händelsen. Då utgångspunkten var den mediala händelsen kunde forskarna anpassa granskningen av hållbarhetsrapporterna till att finna relevant information i enlighten med den negativa publiciteten. Utifrån studiens resultat drogs slutsatsen att företagen använder minst en av Lindbloms fyra legitimitetsstrategier i syfte att reparera sin legitimitet. Resultaten visade även att ju mer uppmärksamhet den negativa publiciteten får av samhället, desto större vikt lägger företagen på att redogöra för händelsen i sin hållbarhetsrapport.

Bakgrund Intresset för hållbarhetsredovisning är något som har ökat under de senaste åren. Enligt Hållbarhetslagen är det krav på att stora företag i Sverige årligen ska upprätta en hållbarhetsrapport antingen integrerat eller som från årsredovisningen en avskild rapport. Idag är det en aktuell diskussion om huruvida hållbarhetsredovisningen ska integrerat eller som en avskild rapport. Syfte Studien syftar till att förklara vilka faktorer som har påverkat svenska börsnoterade bolag att upprätta sin hållbarhetsrapport som integrerad eller som från årsredovisningen en avskildrapport innan och efter kravet om lagstadgad hållbarhetsredovisning. Metod Den kvantitativa tvärsnittsstudien har genomförts med en deduktiv ansats. Empirin har samlats in genom granskning av företags årsredovisningar samt hållbarhetsrapporter. Slutsats Studiens resultat visar att det finns faktorer som påverkar företagens val i att upprätta en integrerad hållbarhetsredovisning. Studien fann positivt signifikanta samband mellan den beroende variabeln Integrerad hållbarhetsredovisning och de oberoende variablerna företagsstorlek, branschtillhörighet samt val av revisionsbyrå. / Introduction The interest in sustainability reporting is something that has increased in recent years. According to the Sustainability Act, large companies in Sweden must annually prepare a sustainability report either integrated or as a separate report from the annual report. There is a current discussion about whether the sustainability report should be integrated or as a separate report. Purpose The study aims to explain what factors have influenced Swedish listed companies to prepare their sustainability report as integrated or as a separate report from the annual report, before and after the requirement for statutory sustainability reporting. Method This quantitative cross-sectional study has been conducted through a deductive approach. Empirical data has been collected through reviews of companies' annual reports and sustainability reports. Conclusion The study's results show that there are factors that influence companies' choices in establishing an integrated sustainability report. The study found a positive significant relationship between the dependent variable Integrated Sustainability Report and the independent variables company size, industry affiliation, and choice of audit firm.

En hållbar värld blir mer och mer viktigt för världens befolkning. Det märks inte minst genom ett EU-direktiv från 2014. Direktivet innebär att en del företag i medlemsländerna blir tvingade, genom egna lagar, att upprätta hållbarhetsredovisningar. I Sverige infördes lagen under 2016 och gäller för räkenskapsår som inleds 2017. Frågan som undersöks i denna studie är om det finns någon skillnad mellan frivilliga och lagstadgade hållbarhetsredovisningar gällande aktiepris och finansiella nyckeltal. Studien tar hänsyn till förändringarna i justerat aktiepris (RI), price-to-earnings och price-to-book för att uttala sig om företagen som enbart har lagstadgade hållbarhetsredovisningar påverkas mer eller mindre än företagen som haft hållbarhetsrapporter för samtliga undersökta år. Fokuset ligger i brytpunkten mellan perioden 2015–2016 och 2017–2018 och undersöker om de olika grupperna av företag har en förändring som är signifikant skilt från varandra, vilket skulle innebära att lagstadgade hållbarhetsredovisningar tas emot annorlunda är frivilliga rapporter. Vidare kommer studien också  att undersöka huruvida olika företagsfaktorer ökar sannolikheten för en frivillig hållbarhetsrapport. Det finns tidigare studier som undersöker hållbarhetsredovisningars effekter. Bland annat studerade Lo och Sheu (2007) amerikanska bolag om samband fanns mellan hållbart företagande och marknadsvärde. Deras resultat visar att hållbara amerikanska bolag hade en högre värdering än företag som inte var hållbara. Andra forskare som ifrågasätter hållbarhetsredovisningarnas effekter är Lys et al.(2015) som undersökte om det finns någon relation mellan företagens avkastning och dess kostnader för hållbarhetsarbete. Deras slutsats var att de inte kunde avgöra om det fanns ett positivt samband mellan de två. De teoretiska perspektiven som denna studie baseras på är intressentmodellen, principal-agentteorin, signalteorin, disclosure-teorin och effektiva marknadshypotesen. Resultatet visar ingen statistisk signifikans mellan grupperna. Studiens resultat antyder dock att företag med frivilliga hållbarhetsredovisningar har högre förändring i finansiell avkastning än företag med enbart lagstadgade rapporter. Resultatet tyder på att det inte finns någon anledning för företagen att invänta lagkrav och att det inte heller finns möjlighet att generera överavkastning på företag vid införandet av lagkrav på rapporterna. Resultatet visar även att företagsfaktorerna storlek och tillväxt är av betydelse för sannolikheten att företaget upprättat en frivillig hållbarhetsrapport. En viktig aspekt som inte får glömmas är att området fortfarande behöver mer forskning och att denna studie är enbart en del i att förklara effekterna av lagstadgad hållbarhetsredovisning.

Sammanfattning Titel: Vd:ars rapporterade motiv till redovisning av hållbarhet i svenska tillverkande företag. En kvalitativ studie om vd:ns tankar om varför företaget upprättar en hållbarhetsrapport eller inte. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Sara Enegren och Joanna Hedin Handledare: Fredrik Hartwig och Asif Huq Datum: 2022 - juni Bakgrund: Hållbarhet har de senaste åren blivit ett alltmer aktuellt ämne, framför allt för företag. Som en följd av detta har kraven på redovisning utökats. Numera krävs ytterligare information om företagens verksamhet utöver den finansiella. Tidigare forskning på hållbarhetsredovisning har fokuserat på att finna samband mellan företagsspecifika faktorer såsom storlek och bransch. Vi menar att detta riskerar att inte kunna säga något om de verkliga motiven till upprättandet av hållbarhetsredovisningar. I den här studien råder vi bot på det genom att intervjua vd:ar, som i normalfallet har en stor inverkan på vad som kommuniceras externt, och frågar om vilka upplevda motiv som enligt dem ligger bakom upprättandet av hållbarhetsredovisningar. Vi upplever att forskning saknas på framför allt svenska företag och deras unika kontext. På så vis bidrar denna studie med att utforska ett område som saknas i tidigare forskning och söker ny kunskap om hur motiven påverkas i olika miljöer. Syfte: Syftet är att undersöka vd:ars rapporterade motiv till att upprätta hållbarhetsredovisning i svenska tillverkande företag. Metod: Materialet har samlats in genom åtta intervjuer tillsammans med en kompletterande enkät. Arbetet med studien har utgått från den kategorisering som gjorts i teorin. Dessa kategorier återfanns även i resultatet av intervjuerna. Resultat och slutsats: Studien visar att motiv är komplexa och ofta sammankopplade i en kedjeeffekt. Sättet som motiven framhålls av respondenterna förefaller vara till viss del kontextuellt beroende och föränderliga över företagets utvecklingsfas. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till ny kunskap om motiv till hållbarhetsrapportering i en svensk kontext, vilket är studiens teoretiska bidrag. Praktiskt bidrar detta som underlag för reglerare att fatta beslut utifrån. Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning kan göras med ett större urval för att kunna göra generaliseringar. Dessutom vore det intressant att följa upp vår reflektion om att företagets utvecklingsfas kan spela roll för vilka motiv som styr. / Abstract Title: CEOs' reported motives for reporting sustainability in Swedish manufacturing companies. A qualitative study of the CEO's thoughts on why the company prepares a sustainability report or not. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor degree in business administration Authors: Sara Enegren and Joanna Hedin Supervisor: Fredrik Hartwig and Asif Huq Date: 2022-June Background: In recent years, sustainability has become an increasingly relevant topic, especially for companies. As a result, the accounting requirements have expanded. More information is now required about the companies' operations apart from the financial report. Previous research on sustainability reporting has been undertaken to find connections between specific factors such as size and industry. We believe there is a risk that this will not be able to say anything about the real motives for the preparation of sustainability reports. In this study we remedy this by interviewing CEOs, who normally have a major impact on what is communicated externally and examine what perceived motives are behind the preparation of sustainability reports. We feel that research is lacking, especially on Swedish companies and their unique context. In this way, this study contributes to exploring an area that is missing in the previous research and seeks new knowledge about how the motives are affected in different environments. Aim: The purpose is to investigate the CEOs' reported motives for preparing sustainability reports in Swedish manufacturing companies. Method: The material was collected by eight interviews together with a supplementary questionnaire. This study is based on the categorization made in the theory. These categories were also found in the results of the interviews. Results and conclusion: The study shows that motives are complex and often interconnected in a chain effect. The way in which motives are emphasized by the respondents seems to be to some extent contextually dependent and variable over the company's development phase. Contribution of the thesis: The study contributes to new knowledge about motives for sustainability reporting in a Swedish context, which is the study's theoretical contribution. In practice, this contributes as a basis for regulators to make decisions. Suggestions for further research: Further research can be done with a larger sample to be able to make generalizations. In addition, it would be interesting to follow up on our reflection about the meaning of the company's development phase linked to the perceived motives.

Redovisning av hållbarhetsaspekter är ett verktyg som varit under utveckling en längre tid. Bådesamhället och intressenterna har börjat ställa krav på att företag måste ta sitt ansvar och visaupp hur de redovisar hållbarhet. Allt fler företag väljer att upprätta någon form avhållbarhetsredovisning och år 2017 kom det ett EU-direktiv om att även större företag skulleupprätta en hållbarhetsrapport. Rapporterna var då menade att ge mer öppenhet ochjämförbarhet. De flesta företagen formar dock rapporterna på olika sätt. Det blir med andra ordsvårt för intressenter och samhället att jämföra de olika rapporterna mellan varandra, samtidigtsom det blir svårt att avgöra om rapporten är trovärdig eller inte. Granskningen av rapportenkan öka trovärdigheten. Granskningen av rapporten har även fallit under revisorns roll på grundav att de redan sköter den finansiella granskningen. När revisorn signerar hållbarhetsrapportenförväntar sig även intressenterna att innehållet ska vara trovärdigt.Då revisorernas roll och intresset kring hållbarhet ständigt utvecklas syftar vår studie att ta redapå om revisorernas utbildning kan bidra till en utvecklad profession inom hållbarhet. Vår studieutgår från professionsteorin samt tidigare studier som identifierade fyra huvudsakligautmaningar vid granskning av hållbarhetsrapporter i form av kvalitativ information,transparens, kunskapsglapp och trovärdighet. Vår studie utgår ifrån revisorernas utbildning somanses bidra till att revisorerna får kunskapsverktyg som kan användas undergranskningsprocessen för att hantera utmaningar. Det ger oss förståelse om framtida revisorerbehöver mer utbildning inom hållbarhet eller om revisorerna redan anser att de besittertillräcklig kunskap inom hållbarhet för att kunna bidra till en utvecklad profession inomgranskningen av hållbarhetsrapporten. Informationen har samlats in genom femsemistrukturerade intervjuer, där respondenterna är fyra revisorer och en är specialist inomhållbarhet.Slutsatserna i vår studie är att revisorernas utbildning inte kan bidra till en utvecklad professioninom hållbarhet i nuläget, då revisorer enbart behöver säkerställa att företagen har med derubrikerna som ska finnas med i hållbarhetsrapporten enligt Årsredovisningslagen. Det innebäratt ingen djupare granskning av den kvalitativa informationen behövs. Idag utförs en större delav granskningen med hjälp av erfarenhet och intern kunskapsdelning. Vidare är slutsatsen i vårstudie att hållbarhetsrapporten kräver en förändring och bör bli mer lik ett bestyrkande avhållbarhetsredovisningen. På sikt betyder det att revisorer behöver införskaffa sig merutbildning för att inneha de kunskapsverktyg som kan lösa utmaningarna och på så sätt uppnådet förtroende som professionen kräver för att binda samman den professionella yrkesutövarenmed sina intressenter. Det gör att en ökad nivå av utbildning, kunskap och förtroende måstesamspela för att uppnå en utvecklad profession inom granskningen av hållbarhetsrapporten. / Accounting for sustainability aspects is a tool that has been in development for a long time.Both society and stakeholders have begun to demand that companies must take responsibilityand show how they report sustainability. More and more companies are choosing to draw upsome form of sustainability accounting and in 2017 an EU directive was issued, regarding thateven larger companies should draw up a sustainability report. The reports were then meant toprovide more transparency and comparability. However, most companies shape the reports indifferent ways. In other words, it will be difficult for stakeholders and society to compare thedifferent reports between each other, while at the same time it will be difficult to determinewhether the report is credible or not. The review of the report can increase credibility. The auditof the report has also fallen under the role of the auditor since they are already conducting thefinancial audit. When the auditor signs the sustainability report, stakeholders also expect thecontent to be credible.As the role of auditors and interest in sustainability is constantly evolving, our study aims tofind out whether the auditors' education can contribute to a developed profession insustainability. Our study is based on professional theory and previous studies that identifiedfour main challenges when reviewing sustainability reports in the form of qualitativeinformation, transparency, knowledge gaps and credibility. Our study is based on the auditors'education, which is considered to contribute to the auditors receiving knowledge tools that canbe used during the review process to deal with challenges. This gives us an understanding ofwhether future auditors need more education in sustainability, or if the auditors already believethat they have sufficient knowledge in sustainability, to contribute to a developed professionwithin the review of the sustainability report. The information has been collected through fivesemi-structured interviews, where the respondents are four auditors, and one is a specialist insustainability.The conclusions of our study are that the auditors' education cannot contribute to a developedprofession in sustainability now, as auditors only need to ensure that companies include theheadings that should be included in the sustainability report according to the Annual AccountsAct. This means that no deeper examination of the qualitative information is needed. Today, alarger part of the review is carried out with the help of experience and internal knowledgesharing. Furthermore, the conclusion of our study is that the sustainability report requires achange and should be more like a certified sustainability report. In the long term, this meansthat auditors need to acquire more education in order to possess the knowledge tools that cansolve the challenges and achieve the trust that the profession requires to connect theprofessionals with their stakeholders. This means that an increased level of education,knowledge and trust must interact in order to achieve a developed profession within the reviewof the sustainability report.