Inledning: De senaste åren har det blivit allt viktigare för företagen att ta mer ansvar och att vara mer genomsynliga för alla intressenter. För att vara mer transparent kan företagen upprätta en speciell hållbarhetsredovisning som består av tre delar; miljö, socialt ansvar samt finansiell rapportering. De flesta av de stora och mest välkända företagen i Sverige har påbörjat någon form av hållbarhetsarbete. Det vanligaste ramverket med riktlinjer är i idag GRI (Global Reporting Initiative). Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om hållbarhetsredovisningar upprättade av företag som är anslutna till GRI är av bättre kvalitet än andra hållbarhetsredovisningar som är upprättade av företag som inte är anslutna till GRI, samt hur väl riktlinjerna följs av de anslutna företagen. Metod: I den här studien används en kvantitativ metod för att få en bred studie där generella samband kan hittas. Den data som används är sekundärdata i form av årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar. Analysen sker med hjälp av beskrivande statistik, konfidensintervall samt Spearman’s rho. Resultat: Studien kom fram till att de företag som är anslutna till GRI generellt sett upprättar hållbarhetsredovisningar av bättre kvalitet än de företag som inte är anslutna till GRI. Det varierar dock kraftigt i vilken utsträckning de anslutna företagen följer GRI:s riktlinjer. Några av de anslutna företagen redovisar mycket bra men flera av de anslutna företagen redovisar väldigt dåligt. Studien av företagens hållbarhetsredovisningar delades in i tre olika delar. Det visade sig då att de GRI anslutna företagen inte redovisar bättre på alla delar, utan de ekonomiska rapporterna redovisades bättre av de företag som inte är anslutna till GRI. Det sociala och miljömässiga ansvaret redovisades bättre av de GRI anslutna företagen. Undersökningen visade också att det finns ett samband mellan dels företagens storlek och hållbarhetsredovisningens kvalitet och dels även antal sidor som hållbarhetsredovisningen omfattar gentemot hållbarhetsredovisningens kvalitet.

Bakgrund: Under slutet av 1900-talet uppstod ett intresse bland svenska företag att redovisa miljöinformation. I dag finns endast lagstadgade krav på att företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken skall ange detta samt ett antal andra relaterade uppgifter i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Miljöredovisning är annars inte reglerat enligt svensk lag och det finns inte inom området någon enhetlig praxis. Hur redovisar de börsnoterad företagen miljöinformation? Följer de lagens krav? Använder sig företagen av de riktlinjer och standarder som finns, vid utformningen av sin miljöinformation? Syfte: är att undersöka hur svenska börsföretag 2004 har redovisat miljöinformation i sina årsrapporter, samt eventuella separata miljö- eller hållbarhetsredovisningar. Genomförande: Kvantitativ undersökning (dokumentundersökning) av 270 svenska börsföretags årsredovisningar Resultat: De lagstadgade kraven som ställs på redovisning av miljöinformation följs illa, 69 procent bryter på något sätt mot kraven. Inte i något fall har detta kommenterats av revisorn i revisionsberättelsen. På grund av bristen av enhetliga riktlinjer redovisas miljöinformation på varierande sätt i företagen, vilket försvårar jämförbarheten företagen emellan. Den miljöinformation som redovisas håller generellt, med några undantag, hög kvalitet och är relevant i sin karaktär. / Background: During the late 20th century an interest for environmental accounting arose among the Swedish companies. Today there only exist legislated demands for companies that run businesses that require a permit, or require a report, according to the Swedish environmental Act. There is no other legislation or regulation in the field of environmental accounting. How do the listed companies in Sweden design their environmental accounting? Do they follow the law? To what extent do they use the guidelines and standards available when they put their environmental information together? Aim: The aim of this thesis is to investigate how Swedish companies declares environmental information in their annual reports, and if any, in their environmental or sustainability reports. Completion: A quantitative survey of annual reports from 270 Swedish listed companies. Results: The legislated demands are scarcely followed, 69 per cent of the companies have broken against at least one of the demands. Due to the lack of uniformed guidelines, there is a remarkable difference in the information provided and therefore the comparability decreases. The environmental information provided is, in most cases, of high quality and is relevant as well.

2013 är det första året samtliga fyra svenska storbanker frivilligt väljer att upprätta separata hållbarhetsredovisningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka för vilka intressenter de svenska storbankernas hållbarhetsredovisningar som avser 2012, är mest relevanta. Studiens empiri består av en kvalitativ tvärsnittsstudie som utvärderar respektive hållbarhetsredovisning och sammanfattningsvis ger en helhetsbild av fenomenet. Empirin analyseras med stöd från teorier och forskningsstudier med koppling till hållbarhetsredovisning. Studiens analys resulterar i en slutsats som visar att storbankernas hållbarhetsredovisningar är mest relevanta för storbankernas egennytta i form av ett strategiverktyg som samtidigt belyser företagsandan. / 2013 is the first year that all four major Swedish banks voluntarily choose to establish separate sustainability reports. The purpose of this study is to find out for whom the major Swedish banks sustainability reports, relating to 2012, is most relevant. The empirical part consists of a qualitative cross-sectional study evaluating each sustainability report and in summary shows an overall picture of the phenomenon. The empirical data are analyzed with support from theories and research studies related to the subject sustainability reports. The analysis results in a conclusion that indicates that sustainability reports are most relevant to the major banks self-interest as a management tool that enhance corporate culture.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och systematisera vilka drivkrafter som är aktuella idag gentemot tidigare framtagna drivkrafter, för publika företag, för att upprätta en hållbarhetsredovisning. Metod: I denna uppsats har den kvalitativa arbetsmetoden tillämpats. Vi ansåg att den kvalitativa metoden var mer tillämpbart på vår studie då vi hade avsikt att på en djupare förståelse för företagens drivkrafter bakom hållbarhetsredovisningen. Vi har valt att genomföra semistrukturerade intervjuer i form utav både ett personligt möte och via telefon. Empiri: Det sammanställda resultatet från vår undersökning är att det finns en hel del olika drivkrafter bakom företagens hållbarhetsredovisningar. Majoriteten utav företagens drivkrafter är likadana, skillnaden är inte betydande.. Många utav drivkrafterna från tidigare gjord forskning är inte förekommande idag. Slutsats: Slutsatsen med denna studie är att drivkrafterna till varför publika företag upprättar en hållbarhetsredovisning till en viss del skiljer sig gentemot tidigare framtagna drivkrafter. De främsta aktuella drivkrafterna bakom publika företags hållbarhetsredovisningar är att företagen skapar en legitimitet genom att ha en transparens emellan företaget och dess intressenter, det föreligger en efterfrågan från ägare och nya potentiella investerare och förbättra interna processer och den interna organisationen för att skapa en långsiktighet.

Under de senaste årtiondena har det vuxit fram en ökad medvetenhet gällande den hållbara utvecklingen. Som en följd av denna ökade medvetenhet väljer en del företag att implementera hållbart arbete i sina verksamheter. Detta arbete kan företagen sedan redovisa i en frivillig så kallad Hållbarhetsredovisning. Men precis som vid finansiell information finns en osäkerhet kring reliabiliteten i den information som presenteras, något som skulle kunna åtgärdas om företagen låter en utomstående tredje part bestyrka hållbarhetsredovisningen. Då bestyrkandet av hållbarhetsredovisningar inte är reglerat i samma utsträckning som bestyrkande av finansiell information vilket visar sig i att det dels är frivilligt men också genom att det finns möjlighet att välja andra bestyrkandegivare än revisorer. Syftet med denna studie är att se om det finns ett samband mellan utvalda faktorer och företagens val att låta bestyrka sina hållbarhetsredovisningar samt val av bestyrkandegivare. Utifrån detta syfte valdes en kvantitativmetod där insamlingen av data bestod i skriftliga källor i form av hållbarhets-och årsredovisningar från 2013. Utifrån de data som samlats in gjordes sedan analyser och jämförelser med de hypoteser som formats gällande påverkansfaktorerna lönsamhet, storlek, användande av GRI samt branschtillhörighet. Resultaten visar att faktorer hos företag som bestyrkte var; låg lönsamhet, högt antal anställda, hög omsättning och hög balansomslutning. Samma faktorer kunde urskiljas för de företag som valde revisorer som bestyrkandegivare. När det gällde branschtillhörighet var det inte endast sociala-och miljökänsliga branscher som valde att bestyrka hållbarhetsredovisningen. Däremot var det dessa branscher som valde revisorer som bestyrkandegivare. Eftersom liknande studier gällande företag på Stockholmbörsen är få, kan denna studie bidra till kunskap om bestyrkande av hållbarhetsredovisningar för dessa företag. / During the last decades the consciousness regarding sustainable development has grown. As a part of this growing consciousness some companies choose to implement sustainability work into their corporations. The companies that choose to do this can also report their sustainability work in a Sustainability report. But as well as with financial information there is an uncertainty regarding the reliability in the information, which could be fixed if the companies would let the sustainability report be assured by an independent third party. The assurance of sustainability reports are not as regulated as for the financial information, this is shown in that the assurance is voluntary and that there are different types of assurance providers. The purpose of this study was to see if certain factors influence companies concerning assurance of sustainability reports and concerning the type of assurance provider chosen. Do to the purpose of the study a quantative method was chosen, in which the data was collected through documents such as sustainability reports and annual reports from 2013. The data that was collected was then analyzed and tested in relations to the formed hypothesis regarding the corporate factors; profitability, size, use of GRI and industry. Corporate factors in companies that had assured their sustainability reports were; low profitability, a high number of employees, high number in sales and high number in total assets. The same factors were found in the companies that had chosen an auditor as assurance provider. Regarding the industries, it was not companies in social-and environmental industries that assured their sustainability reports but those industries did choose to hire an auditor as the assuranceprovider. Since similar studies regarding companies on Stockholmsbörsen are scarce, this study may contribute to further knowledge concerning assurance of sustainability reports for these companies.

Problem & bakgrund: Den grundläggande problematiken med etisk redovisning är att den inte är lagstadgad, därför kan företagen själva styra hur de väljer att redovisa den samt hur de värderar informationen.   Etisk redovisning är ett viktigt och aktuellt ämne som succesivt bör utvecklas i näringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat ställa högre krav på företagen att ta sitt miljömässiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera på den ekonomiska aspekten av företaget.   Syfte: Syftet med uppsatsen är förklara vad etisk redovisning är samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka hur företag använder sig av etisk redovisning.   Metod: Undersökningen är en litteraturstudie som bygger på en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats.   Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen är att de faktorer som påverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta är storleken på företaget, trovärdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch väljer att redovisa etisk redovisning likvärdigt det största företaget inom branschen. Det sista målet med uppsatsen var att ta reda på vad etisk redovisning är. Etisk redovisning är en icke-finansiell redovisning som företag väljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter. Med icke-finansiell redovisning menas frivillig information som inte anses mätbar i pengar som visar hur företaget arbetar på ett etiskt och moraliskt sätt för att exempelvis förbättra arbetsvillkoren för sina anställda. / Problem & Background: The fundamental problem of ethical accounting is that it is not statutory, thereby allows companies to control how they choose to present it and how they value the information. Ethical accounting is an important and timely subject, which should gradually become more important in business. This is because stakeholders have begun to place greater demands on the companies to take their environmental, moral and ethical responsibility, and not just focus on the financial aspect of the company.   Purpose: The purpose of this paper is to explain what ethical accounting is and to investigate the factors that can influence how companies choose to use ethical reporting.   Method: The study is a literature study that is based on an abductive research method with a qualitative approach.   Results & Conclusions: After reviewing laws and recommendations, the collected theoretical basis, previous research and three different industries in Sweden, the textile industry, mining and consulting industry who all have their own risks and requirements. The conclusion is that the factors affecting how companies report ethical accounting and why they do this is the size of the company, credibility with stakeholders and the other companies within the same industry chooses to report ethical accounting equivalent to the largest company in the industry. The last objective of this thesis was to find out what ethical accounting is. Ethical accounting is a non -financial reporting that companies choose to report voluntarily to build trust among stakeholders. With non -financial reporting means volunteer information that is not considered measurable in money, that shows how the company operates in an ethical and moral manner, for example to improve working conditions for their employees.

Hållbar utveckling är en viktig fråga för samhället där företag har en betydande roll vad gäller arbetet med att möta framtida utmaningar. Miljöpåverkan, fattigdom och finansiella kriser är några problem som samhället, företag och konsumenter blivit medvetna om och tillsammans kan göra en insats för. Företag är stora aktörer runt om i världen och därför är det viktigt ta ansvar, varför studien ämnar uppmärksamma insatser företag gör. Ett hjälpmedel för att mäta och kommunicera hållbar utveckling är riktlinjerna som Global Reporting Initiative (GRI) bistår med. I Sverige är det ännu endast lagstadgat för statliga bolag att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Trots detta är tillämpningen av dessa riktlinjer bland svenska börsnoterade företag hela 91 procent. GRI har utvecklat riktlinjerna under åren och har publicerat sin fjärde version, G4. Under våren år 2014 har ett antal svenska börsnoterade företag offentliggjort hållbarhetsredovisningar enligt version G4. Största skillnaderna sedan tidigare är att fokusera rapporteringen på endast det som anses väsentligt. För att bestämma redovisningens innehåll ska en väsentlighetsanalys tillsammans med intressenterna upprättas. Denna studie har undersökt hur förändringarna, med fokus på principen om väsentlighet, i riktlinjerna upplevs av företag, samt jämfört hur de två senaste årens hållbarhetsredovisningar skiljer sig åt. Syftet är att förstå dessa förändringar, samt att resultatet ska fungera som underlag till utvecklingsmöjligheter för studiens företag. Dessutom bidrar arbetet som ett hjälpmedel för företag som ännu inte upprättat en hållbarhetsredovisning enligt G4. De två forskningsmetoder som använts för att uppnå syftet är innehållsanalyser av hållbarhetsredovisningar och intervjuer med ansvariga för hållbarhetsredovisningar på företag. Första steget var att skapa en fördjupad kunskap om förändringarna i riktlinjerna, för att därefter förstå hur dessa i sin tur påverkat företags upprättande av deras hållbarhetsredovisningar. Därefter har vi med hjälp av intervjuerna samlat in kunskap om hur förändringarna upplevs internt hos företag som implementerat G4. Resultatet av studien visar att företag är positiva till de förändringar som G4 medfört. Vidare visar studien att största förändringen upplevs vara väsentlighetsanalysen, som kan genomföras på olika sätt. Genom vår studie har vi funnit metoder som kan användas för att effektivisera väsentlighetsanalysen och hållbarhetsredovisningen i det stora hela. Denna studie ligger till grund för att fortsätta fylla det forskningsgap inom hållbarhetsredovisning som G4 medfört. Dessutom har studien fokuserat på samtliga perspektiv av hållbarhet - ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Dessa tre perspektiv har i få tidigare studier undersökts tillsammans. Slutligen, företag bör involvera sina intressenter mer i redovisningen för att säkerställa att innehållet är väsentligt för alla berörda.

Syfte: Syftet är att studera statligt ägda företags inställning till integrerad redovisning och <IR> ramverket som publicerades i december 2013. Vidare är syftet att undersöka vad företagen tror ligger till grund för behovet av ett nytt sätt att redovisa, samt få en insikt i hur statligt ägda företag ser på en framtid för integrerad redovisning. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts för att besvara studiens syfte. Empiri: Empirin har samlats in via sju intervjuer med respondenter från statligt ägda företag. De företag som medverkat är PostNord, Samhall, Green Cargo, TeliaSonera, Svensk exportkredit, Swedfund och Almi. Slutsats: De statligt ägda företag som deltagit i studien har en övergripande positiv inställning till integrerad redovisning och till <IR> ramverket. Företagen uppger att det funnits ett behov av att redovisa och förmedla en mer rättvisande bild av organisationen som helhet. Resultatet av studien visar vidare att <IR> ramverket innebär en del utmaningar och möjligheter samt att företagen tror på en framtid för integrerad redovisning. / Purpose: The aim is to study state-owned company's attitude to integrated reporting and the <IR> framework that was published in December 2013. Additional the purpose is to examine what the companies think is the basis for the need for a new way to report and gain an understanding how stateowned companies are thinking about the future for integrated reporting. Methods: A qualitative approach with semi-structured interviews were used to answer the purpose of the study. Empirics: The empirical data were collected through interviews with seven respondents from stateowned companies. The participated companies are PostNord, Samhall, Green Cargo, TeliaSonera, Swedish Export Credit, Swedfund and Almi. Conclusions: The state-owned companies that have participated in the study have an overall positive attitude towards integrated reporting and to the <IR> framework. The companies states that there has been a need to present and convey a more accurate picture of organizations as a whole. The results of the study show that the <IR> framework implies some challenges and opportunities and that the companies believe in a future for integrated reporting.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur Sveriges kommuner förhåller sig till hållbarhetsmått. Vi ska studera vilka hållbarhetsmått som rapporteras samt vad som påverkar användningen av dessa hållbarhetsmått. Metod: Vi har använt oss av en enkätundersökning som skickats ut per mail för att samla in vårt empiriska underlag. Vi har sedan analyserat underlaget med hjälp av programmet IBM SPSS Statistics 22 för att sedan redovisa våra resultat i form av tabeller och löpande text. Resultat & slutsats: Resultatet av vår studie visar att kommuner rapporterar hållbarhetsmått i genomsnitt i viss till måttlig utsträckning. Den visar även att kommuner med drivande kommunledning tenderar att rapportera och använda hållbarhetsmått i större utsträckning än andra kommuner. Den pekar också på att antal miljöprojekt som kommunen bedriver samt om kommunen låter sig inspireras av andra kommuner även påverkar utsträckningen av rapporteringen och användningen av hållbarhetsmåtten. Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att göra en mer ingående analys av Sveriges kommuners hållbarhetsredovisning då vi på grund av tidsbegränsning inte kunnat göra någon mer ingående analys. Vidare forskning kan granska vilka effekter den bristande hållbarhetsredovisningen i många kommuner orsakar. Uppsatsens bidrag: Vår undersökning bidrar till nya insikter om hur Sveriges kommuner hållbarhetsredovisar. Vi belyser vilka hållbarhetsmått som kommunerna rapporterar samt vad som påverkar rapporteringen och användningen av hållbarhetsmåtten.

Syftet med denna studie är att identifiera hur olika faktorer påverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahålls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag från olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus på icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har använts för att undersöka mängden upplysningar genom en innehållsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys använts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts. Resultatet av studien visar en koppling mellan mängden av ickefinansiell information och företagens storlek, sektor, CSR-initiativ samt om en extern part certifierat deras icke-finansiella rapport