Idag är hållbarhetsstrategier inte en konkurrenskraftig fördel, utan en nödvändighet. Trots dettatenderar studier om hållbarhet att fokusera på dess positiva effekter gällande externaintressenter och marknadsföring. Den här studien ämnar jämföra hållbarhet och effektivitet hosbörsnoterade bolag i Finland och Sverige samt utföra en jämförelse mellan länderna, vilketkommer att göras genom att besvara följande frågeställningar: Finns det ett samband mellanföretags hållbarhetsarbete och företags effektivitet i börsnoterade bolag i Finland och Sverige?Är det någon skillnad på ovan nämnda samband i börsnoterade bolag i Sverige i jämförelsemed Finland? Studien kommer fram till att hållbarhetsarbete har ett positivt samband medföretagens effektivitet och att detta samband är starkare i de svenska bolagen än i de finska.För denna slutsats finns det även empiriskt stöd. Studien innehar en kvantitativ forskningsmetod med en positivistisk vetenskapssyn och enobjektiv verklighetssyn samt ett deduktivt angreppssätt. Studien presenterar ett antal teoriermed koppling till hållbarhetsfrågor såsom hållbarhetspyramiden, intressentteorin,arbetsgivarvarumärkes-strategin samt begreppen kring interna och externahållbarhetsaktiviteter. Idag säger sig Sverige och Finland följa EU:s direktiv gällandehållbarhet men länderna har historiska skillnader i hantering och implementering av hållbarhet.I en undersökning av redovisningsbyrån KPMG (2017) framkommer det att Sverige och Finland ligger bland de tio främsta länderna i världen på att implementera ett hållbarhetsarbetei enlighet med FN:s sjutton globala mål. Då både Finland och Sverige ligger rankade ivärldstoppen gällande hållbarhetsarbete, trots markanta historiska skillnader itillvägagångssätt, anses en jämförelse mellan dessa nationer intressant. Studien är baserad på sekundärdata tillhandahållen av databasen Thomson Reuters, vilket letttill en del avgränsningar i studien där företag som Thomson Reuters inte innehar informationkring har uteslutits ur studien. De variabler som använt för att besvara studiens frågeställningarär: responsvariabeln tillgångsomsättning, förklaringsvariabeln ESG-poäng samtkontrollvariablerna; börsvärde, pris genom bokfört värde, kapitalstruktur ochindikatorvariabeln land. Studien har utfört ett korrelationstest och en multipel linjär regressionvilket gett ett resultat där det finns ett positivt samband mellan hållbarhetsarbete ochorganisationens effektivitet.

Syfte: Hållbarhet blir mer och mer betydelsefullt i vår värld och investerare vill satsa på hållbara företag där pengarna arbetar för goda syften. Ett sätt att mäta hållbarhet är ESG-betyg, där företagen av värderingsföretag bedöms utifrån kriterier inom miljö, social hållbarhet och ägarstyrning. Utsläpp av växthusgaser och koldioxidutsläpp ses som relevanta mått att mäta hållbarhet med kopplat till miljö-delen av ESG-betyget. Ett problem som diskuteras är ESG-betygens tillförlitlighet. Forskning visar att större företag får högre ESG-betyg trots att de inte alltid har en bättre hållbarhetsprestation. Detta fenomen menar vi även kan appliceras på företagens verksamhetsålder. Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan företags verksamhetsålder och deras nivå av hållbarhet mätt genom ESG-betyg och koldioxidutsläpp. Metod: Denna kvantitativa tvärsnittsstudie kommer utifrån positivismen att bedrivas med ett deduktivt synsätt. Utifrån positivismen kommer studien även utgå ifrån objektivismen, de variabler och mått som är kopplade till i studien använda begrepp. Urvalet består av 4 277 globala företag med inrapporterade hållbarhetsrapporter år 2022 och sekundärdatat är inhämtat från databasen Thomson Reuters Eikon. Dataanalyserna gjordes i statistikprogrammet SPSS. Resultat & Slutsats: Studien visar på ett signifikant negativt samband mellan verksamhetsålder och ESG-betyg, äldre företag tenderar alltså ha ett sämre ESG-betyg. Studien visar även på ett signifikant positivt samband mellan verksamhetsålder och koldioxidutsläpp. Yngre företag tenderar alltså enligt denna studie att släppa ut mindre koldioxid i förhållande till sin storlek. Examensarbetets bidrag: Hållbara investeringar är viktigare än någonsin och ESG-betyg är ett sätt att mäta företags hållbarhet. Det är därför relevant att öka kunskapen kring vad som påverkar dessa betyg, och hur tillförlitliga de kan anses vara. Denna studie bidrar med kunskap kring huruvida verksamhetsåldern påverkar ESG-betyget och om detta stämmer överens med företagens faktiska hållbarhetsprestationer i form av koldioxidutsläpp. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning skulle kunna vara att göra en mer omfattande studie som innefattar flera år där man kan studera företagens utveckling. Ett annat förslag är att studera varje del i ESG-betyget mer ingående för att undersöka om det finns skillnader mellan de olika delarna. / Aim: Sustainability is becoming more and more important in our world and investors want to invest in sustainable companies where the money works for good purposes. One way to measure sustainability is ESG ratings, where the companies are assessed by valuation companies based on criteria within the environment, social sustainability and governance. Emissions of greenhouse gases and carbon dioxide emissions are seen as relevant metrics to measure sustainability linked to the environmental part of the ESG rating. One problem that is discussed is the reliability of ESG ratings. Research shows that larger companies receive higher ESG ratings even though they do not always have a better sustainability performance. We believe this phenomenon can also be applied to the business age. The purpose of this study is to explain the relationship between companies' business age and their level of sustainability, measured by ESG ratings and level of carbon dioxide emissions.  Method: Based on the positivistic research philosophy, this quantitative cross-sectional study is conducted with a deductive approach. The study is also conducted with the objectivism philosophy and the variables and measures used in the study. The selection consists of 4 277 global companies with reported sustainability reports in 2022 and the secondary data is obtained from the Thomson Reuters Eikon database. The data analyzes were done in the statistical program SPSS.  Result & Conclusions: The study shows a significant negative correlation between the age of the business and ESG rating. Older companies tend to have a lower ESG rating. The study also shows a significant positive correlation between business age and carbon dioxide emissions. Younger companies tend, according to this study, to emit less carbon dioxide in relation to their size.  Contribution of the thesis: Sustainable investments are highly relevant today and ESG ratings are a way to measure companies’ sustainability. It is therefore relevant to learn more about what affects these grades. This study does this by increasing the knowledge about how the age of the business affects ESG ratings and whether it is consistent with the companies' actual sustainability performance.  Suggestion for future research: Suggestions for further research could be to do a more extensive study that includes several years where you can study the development of the companies. Another suggestion is to study each part of the ESG rating in more detail to investigate whether there are differences between the various parts.

After setting the Paris Agreement in 2015, larger companies have increasingly more an essential role in evaluating their environmental impact, understand how large their emissions are and setting their climate targets. Companies can follow different environmental reporting tools such as GRI reporting, CDSB Framework, among others. When calculating the level of emissions, companies are following GHG Protocols corporate standard in understanding their direct and indirect emissions, consisting of Scope 1, 2 and 3 emissions. Scope 1 emissions refer to direct emissions from the company's own or controlled resources. Scope 2 emissions are indirect emissions from the generation of purchased energy. Scope 3 emissions are those indirect emissions that happen in the value chain of the company in both upstream and downstream activities. This thesis was conducted to screen Fiskars Group's Scope 3 emissions the first time and suggest some improvements to reduce them. Fiskars Group is the oldest Finnish based company producing consumer goods used in the home, in the kitchen and interior decoration and different outdoor activities. Products associated with Fiskars Group are their orange handled scissors, Alvar Aalto Glass vases, pots, and pans, among others. The GHG Protocol's Scope 3 emissions framework consists of 15 different categories of which certain categories were included and some categories that were not applicable were excluded. The focus in this study was to calculate the CO2-eq emissions the different categories produces, thus excluded other GHG emissions. The studied categories included Fiskars Group's purchased goods & services, transportation, business travel, employee commuting, upstream leased assets, among others. Within the purchased goods, the main materials of the company were studied in more depth concerning their environmental impact and recyclability. Different emission factors were used in the calculations based on online search. The results showed that the purchased goods and services and upstream transportation caused the most significant missions. The results are mainly caused by having generous use of steel, aluminum, and plastics in the purchased goods & services category. Upstream transportation and distribution include emissions from air, sea, road and parcel transportation. Purpose of this study was to understand how much the indirect Scope 3 emissions contribute to the overall emissions of Fiskars Group; the screening could be enhanced in the future. The company might consider implementing Science-Based Targets, which is a method for larger companies to set their emissions reductions targets. / Efter att Parisavtalet hade fastställts 2015 har större företag fått en allt mer väsentlig roll i att utvärdera deras miljöpåverkan, förstå betydelsen av deras utsläpp och sätta upp klimatmål. Företag kan följa olika typer av miljörapporteringsverktyg, så som GRI-rapportering och CDSB ramverk, bland andra. När beräkningar för utsläppsnivån görs på företag, följer de GHG-protokollens företagsstandard för att förstå sina direkta och indirekta utsläpp, vilka är indelade i scope 1, 2 och 3-utsläpp. Scope 1-utsläpp avser direkta utsläpp från företagets egna eller kontrollerade resurser. Scope 2-utsläpp är indirekta utsläpp som produceras genom inköp av energi. Scope 3-utsläpp är de indirekta utsläpp som förekommer i företagets värdekedja i både uppströms- och nedströmsaktiviteter. Denna avhandling genomfördes för att screena Fiskars Groups Scope 3-utsläpp första gång och föreslå några förbättringar för att minska dessa. Fiskars Group är det äldsta finländska företaget som producerar konsumentvaror som används i hemmet, i köket och i både inredning och olika utomhusaktiviteter. Produkter som ofta associeras med företaget är deras saxar med det ikoniskt orangea handtaget, Alvar Aalto glasvaser, krukor och kokkärl, bland andra.GHG-protokollets ramverk för utsläpp från Scope 3 består av 15 olika kategorier, av vilka vissa kategorier av vilka vissa kategorier ingick och vissa kategorier som inte var tillämpliga utesluts. Fokus ligger i denna studie på att beräkna koldioxidutsläppen som de olika kategorierna producerar, och studien utesluter därmed beräkning av andra typer av utsläpp. De studerade kategorierna inkluderade bland annat Fiskars Groups köpta varor och tjänster, transport, affärsresor, pendling av anställda och hyrda tillgångar. Inom de inköpta varorna studerades huvudmaterialet i företaget mer ingående vad gäller deras miljöpåverkan och återvinningsbarhet. Olika utsläppsfaktorer användes i beräkningarna, som baseras på online sökningar. Resultaten visade att de köpta varorna och tjänsterna, upphandlad uppströms och nedströms transpororsakade de mest stecken utsläppen. Detta resultat orsakas främst av att man använder en stor mängd stål, aluminium och plast i kategorin köpta varor och tjänster. Uppströms transport och distribution inkluderar utsläpp från luft, sjö, väg och pakettransport. Eftersom syftet med denna studie var att förstå Scope 3-utsläppen på en högre nivå, kunde förutsättningarna för framtida screening förbättras. Företaget kan överväga att implementera Science-Based Targets, som är en metod för större företag att sätta upp sina utsläppsminskningsmål.

Sustainability reporting is increasing rapidly, nowadays corporations face larger and larger requirements that they work with sustainability and that they present their sustainability work. Both legally required and not legally required expectations and requirements changes how the corporations work and drives the change forward. Previous studies show that the new laws in sustainability reporting often are very difficult, complicated and demanding to follow for the corporations. This study examines how the corporation's sustainability work has changed and which of the legal and non legal requirements has driven the change. This study is abductive with a qualitative approach, this study used a case study of two companies in the automotive industry to be able to answer the research question. The result of this study showed in contrast to the previous literature that the two companies in the case study weren’t highly affected by the legal requirements in sustainability reporting that were introduced. This was mainly because the two already had adopted a great sustainability routine in their work. This finding was the biggest difference from the previous literature and theories. Further it was found that the non legal requirements were the biggest and the most driving changes for the corporations. The non legal requirements were the ones that were driving the change and were the most demanding for the two corporations. This study resulted in that the legal requirements weren't as complicated and difficult for the corporations as the previous literature suggested, instead it was the non legal requirements in the form of stakeholders that was driving the change for the corporations.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera skogsindustriella företags decouplingstrategier, dess antecedenter och dess konsekvens. Företagen som har undersökts är BillerudKorsnäs, Holmen och Svenska Cellulosa AB (SCA) i en flerfallsstudie. Skogsindustrin var intressant eftersom den gör ekonomiska resurser av träd samtidigt som företagen hugger ner träd som binder koldioxid. Med en växande takt av nedhuggning skapar detta ett dilemma. Studien har utgått från en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. I datainsamlingen användes positiva och negativa ord vilka systematiskt söktes efter i företagens hållbarhetsredovisningar i programmet Nvivo. Data kodades utifrån allmän, ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet samt prospektiv och retrospektiv information. Huvudresultatet visade att de tre företagen uttryckte sig mest prospektivt samt att de använde mest positiva ord. Slutsatserna som kan dras av resultatet är att prospektiv och retrospektiv information är antecedenter till decouplingstrategi och legitimitet är en konsekvens av decouplingstrategi. / The purpose of this study is to describe and analyze the decoupling strategies of forest industrial companies, its antecedents and its consequence. The companies that have been investigated are BillerudKorsnäs, Holmen and Svenska Cellulosa AB (SCA) in a multiple case study. The forestry industry was interesting because it makes economic resources from trees at the same time that the companies cut down trees that bind carbon dioxide. With a growing rate of felling, this creates a dilemma. The study has been based on a quantitative and qualitative content analysis. In the data collection, positive and negative words were used which were systematically searched for in the companiesʹ sustainability reports in the program Nvivo. Data were coded based on general, economic, social and environmental sustainability as well as prospective and retrospective information. The main result showed that the three companies expressed themselves most prospectively and that they used the most positive words. The conclusions that can be drawn from the results are that prospective and retrospective information are antecedents to decoupling strategy and legitimacy is a consequence of decoupling strategy.

Syfte: Syftet med denna studie är undersöka hur litteraturen kännetecknarmiljömässiga leveranser och därefter koppla det till hur handelsföretagredovisar detta i sina hållbarhetsrapporter. Vidare syftar studien på attundersöka om det finns några brister i hållbarhetsredovisningarna samt tafram förbättringsförslag på hur de kan utvecklas i framtiden avseendemiljömässig hållbarhet.Metod: Studien är kvalitativ och bygger på en systematisklitteraturgenomgång samt textanalys. Studien har genomförts med kritiskrealism som synsätt och antar ett deduktivt angreppssätt. Data har samlats ingenom en litteraturgenomgång och genom hållbarhetsredovisningar från2019 och 2020, vilka har samlats in genom ett icke-sannolikhetsurval.Slutsats: Resultatet av studien har vuxit fram från den teoretiskareferensramen samt empiriskt insamlade data från hållbarhetsrapporter.Litteraturgenomgången av miljömässiga leveranser och returer visade att detkrävs gröna strategier och distributionsnät med energisnålare fordon,regleringar och tidsfönster för när och var leveranser får göras i stadskärnor,samt att returtransporter måste motverkas redan innan produkten har såltsgenom kvalitetskontroller, samt att företag blockerar användare medonormala returbeteenden. Det framkom även av studien atthållbarhetsredovisningar brister i vissa aspekter på grund av att inget tydligtramverk finns gällande utformning och innehåll. Vidare föreslås ett antalförbättringsförslag för hållbarhetsredovisningar, såsom ett standardiseratramverk för innehåll och ett antal gröna nyckeltal som möjliggör för bättretransparens och trovärdighet i redovisningarna

Företag har under årens gång fått en ökad press från samhället att börja ta ett större samhällsansvar. De aktiviteter som företag gör för att ta sitt samhällsansvar kan organiseras med hjälp av att företag också arbetar med hållbarhetsredovisning vilken ligger till grund för när företag kommunicerar sina hållbarhetsaktiviteter med en hållbarhetsrapport. Tidigare forskning har till stor del fokuserat på effekter av företags hållbarhetsaktiviteter medan mindre forskning har utförts om själva effekterna av att företag rapporterar om sina hållbarhetsaktiviteter. Det som har framkommit av tidigare forskning är att företag genom att kommunicera sin hållbarhetsredovisning kan bygga upp sin företagsidentitet, konkurrens­kraft, legitimitet samt sin relation till både intressenter och samhället. Företag har de senaste åren genomgått flera kriser på grund av händelser i omvärlden och forskning har då kommit fram till att företags absorptionsförmåga och förmåga att förändra sig samt att agera snabbt under kriser är avgörande för företags prestation och överlevnad. Forskning om krishantering lyfter fram behovet av att vara proaktiv för att hantera kriser vilket leder fram till denna studies syfte att undersöka synen på om hållbarhetsredovisning kan vara ett användbart verktyg för företag före och under en kris. Utifrån studiens syfte har den teoretiska referensramen inkluderat intressentteorin, företags absorptionsförmåga, legitimitets­­teorin samt teori om krishantering.   Med en kvalitativ metod har data insamlats genom semistrukturerade intervjuer och respondenterna omfattar yrkeskategorierna extern redovisningskonsult, revisor samt rådgivare där alla i varierande grad rådger företag om hållbarhetsredovisning. Empirin har analyserats genom tematisk analys och utifrån den visar studiens resultat och slutsatser på att hållbarhetsredovisning går att koppla till företagsidentitet och hur företag vill ses av intressenter och samhälle samt att den kan användas som ett kommunikationsverktyg för att hantera och förebygga kriser relaterade till företags förtroende och rykte. Vidare kan hållbarhetsredovisning användas av företag som ett slags lednings- eller styrdokument för att hantera förändring samt bidra till att öka företags resurser exempelvis genom konkurrens­fördelar när det gäller att attrahera kompetens och ta vara på affärsmöjligheter. Studien visar även en indikation på att företag kan använda hållbarhetsredovisning på ett proaktivt sätt som ett kris- och riskhanteringsverktyg för att upptäcka risker och bibehålla kontroll under kriser. Slutligen framkommer att strategiskt arbete med hållbarhets­redovisning tillsammans med företags absorptionsförmåga kan göra företag mer motståndskraftiga under kriser.

Tidigare har det varit frivilligt för företag att ge ut en hållbarhetsrapport, men från och med 2017 infördes ett lagkrav där hållbarhetsrapportering blev obligatorisk för företag som uppfyller storlekskriterier som berör antal anställda, nettoomsättning och balansomslutning. Tidigare forskning har etablerat ett samband mellan kvalitet på hållbarhetsredovisning och förväntad avkastning. Det som motiverat utförandet av denna studie är att undersöka om liknande samband finns på den svenska marknaden. Syftet med denna studien är att genom en kvantitativ metod undersöka bolag som är noterade på Nasdaq Stockholm Large Cap och studera om det finns ett negativt samband mellan kvalitet på hållbarhetsredovisning och den underliggande tillgångens förväntade avkastning. Studien definierar kvalitet genom att summera befintliga mått (ESG Reporting Scope & GRI) och förväntad avkastning har estimerats genom CAPM. Studien finner inget statistiskt signifikant samband mellan kvalitet på hållbarhetsredovisning och förväntad avkastning, vilket går emot studiens hypotes och tidigare forskning.

I den här studien har vi undersökt revisorers uppfattning av hur trovärdighållbarhetsbestyrkandeprocessen är. Målet med studien har även varit att undersöka framgångsfaktorer för ett trovärdigt bestyrkande och relevansen avhållbarhetsredovisning inom finanssektorn. Studien har genomförts genom intervjuer med respondenter om bestyrkandeprocessen och granskning avhållbarhetsredovisningar. Datamaterialet från intervjuerna och studiens referensram har granskats genom en dokumentanalys där två företag inom den finansiella sektorns hållbarhetsredovisningar har analyserats. Vi har även analyserat vilka standarder företagen använt vid upprättande av hållbarhetsredovisningen, där Swedbank använde GRI och ÅRL och Svea Bank använde ÅRL. Vi finner att revisorers uppfattning om hållbarhetsbestyrkandeprocessen är att den är mindre trovärdig än bestyrkandeprocessen för finansiella redovisningar. Dessutom finner vi flera olika framgångsfaktorer för en trovärdig bestyrkandeprocess där en pålitlig intern kontroll och en omfattande extern granskning är väsentlig. Hållbarhetsredovisning är relevant för finanssektorn däremot kunde vi inte finna i vilken utsträckning den är relevant. Vidare forskning om hållbarhetsredovisning och tillhörande bestyrkanden efterfrågas eftersom förståelsen är begränsad. / In this study we have investigated the auditors perception of how trustworthy the process of assurance is. The aim of the study has also been to investigate the success factors for a trustworthy assurance statement, and how relevant sustainability reporting is within the financial sector. The study has been conducted through interviews with respondents about the assurance process and analysis of sustainability reports. The data from the interviews and the study's frame of reference have been examined through a document analysis where two financial sector companies' sustainability reports have been analyzed. We have also analyzed the standards the companies used when establishing the sustainability reports, where Swedbank used GRI and ÅRL and Svea Bank usedÅRL. We concluded that the auditors found the assurance process of sustainability reports to be less credible than the assurance process for financial reports. We also found different success factors for a trustworthy assurance process where a reliable internal control and an extensive external assurance were essential. Sustainability reporting is relevant for the financial sector, however we could not determine to what extent it’s relevant. In addition, further research on sustainability reporting and associated assurance are requested as the understanding is limited.

Bakgrund: I dagens rådande klimat- och artkris ökar förväntningarna på skogsindustrins hållbarhetsarbete och därmed även kvaliteten på dess hållbarhetsredovisningar. Ingen information som kan tänkas påverka intressenternas beslut får uteslutas och inte heller bestå av endast selektiv vald information som bara speglar gynnsamma aspekter av företaget. Tidigare studier har påvisat brister inom skogsindustrin och andra branschers hållbarhetsredovisningar, bland annat kring hur företagen redogör för negativ information. Informationen förskönas, mörkas och vinklas med hjälp av olika legitimeringsstrategier, detta för att påverka intressenternas uppfattning om företaget. Studien utgår från legitimitetsteorin och företagens användande av olika legitimeringsstrategier. Den bidrar till ökad förståelse och kunskap kring hur dessa strategier används av svenska skogsbolag. Syfte & Problemformulering: Uppsatsens syfte är att beskriva hur skogsbolagens negativa påverkan betonas i hållbarhetsredovisningen och därmed få en djupare förståelse över hur informationen framhålls. Frågan som undersöks är hur redogörs negativ information i svenska skogsbolags hållbarhetsredovisningar? Metod: Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys av svenska skogsbolags års- och hållbarhetsredovisningar. Utifrån dessa redovisningar identifierades den negativa informationen som sedan klassificerades in efter olika legitimeringsstrategier och därefter analyserades på en djupare nivå. Slutsats: Studien påvisar att skogsbolag använder legitimeringsstrategier när de redogör för sin negativa information. De tre vanligaste strategierna är angivande av fakta, rationalisering och korrigerande åtgärder. Vid vissa tillfällen får intressenterna en mer detaljerad bild av problemet men i de flesta fall är informationen försumbar och det saknas ingående förklaringar. Korrigerande åtgärder är den vanligaste strategin eftersom det oftast uppdagas någon form av åtgärd kopplad till den negativa informationen. Genom att företagen påvisar dessa bristerförsämras hållbarhetsredovisningens kvalitet. De försöker på ett missvisande sätt försköna sin verksamhet genom olika legitimeringsstrategier vilket är något som intressenterna behöver ha kunskap om för att kunna ta ställning kring verksamhetens påverkan. / Background: In today's current climate and species crisis, expectations of the forest industry's sustainability work and thus also the quality of its sustainability reports increase. No information that may affect the decisions of the stakeholders may be excluded, nor may it consist only of selectively selected information that only reflects favorable aspects of the company. Previous studies have shown shortcomings in the forest industry and other industries' sustainability reports, including how companies report the negative information. The information is refined, darkened and angled with the help of various identification strategies, in order to influence the stakeholders' perception of the company. This study is based upon the theory of legitimacy and the corporations´ usage of different legitimation strategies. It contributes to increased understanding and knowledge of how these strategies are used by Swedish forest companies. Purpose & Research question: The purpose of the thesis is to describe how the forest companies’ negative impact is emphasized in the annual and sustainability report and thereby a deeper understanding of how the information is emphasized. The question that is investigated is how is negative information reported in Swedish forest companies' sustainability reports? Method: The study is based on a qualitative content analysis of Swedish forest companies annual and sustainability reports. Based on these reports, the negative information was identified, which then classified according to different identification strategies and then analyzed at a deeper level. Conclusion: The study shows that forest companies use legitimation strategies when they report their negative information. The three most common strategies are indicating facts, rationalization, and corrective action. At certain times, the stakeholder gets a more detailed picture of the problem, but in most cases the information is negligible and there are no detailed explanations. Corrective action is the most common strategy because some form of action link to the negative information is most often detected. As companies demonstrate these shortcomings the quality of sustainability reporting deteriorates. They try in a misleading way to refine their operations through different legitimation strategies, which is something that the stakeholders need to have knowledge of in order to be able to take a position on the impact of the operations.