• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 461
  • 5
  • Tagged with
  • 466
  • 337
  • 309
  • 221
  • 217
  • 161
  • 141
  • 128
  • 94
  • 81
  • 75
  • 67
  • 61
  • 60
  • 53
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
321

Hållbarhetsredovisning : Hur utformningen av rapporterna skiljer sig åt mellan branscher i Sverige / Sustainability reporting : How implementation differs between industries in Sweden

Bennis, Isabel, Mattila-Markus, Kajsa January 2015 (has links)
Bakgrund och problem – Negativ miljöpåverkan orsakas i allt högre grad av olika globala utvecklingstrender och trenden hållbarhetsredovisning växer sig allt större bland företag. För att få en jämförbarhet mellan företags hållbarhetsarbeten finns ramverket GRI som ger ut riktlinjer för vad och hur företag ska redovisa. Tidigare forskning visar att det finns olikheter mellan branscher i vad de väljer att redovisa. Syfte - Studiens syfte är att undersöka hur hållbarhetsredovisning skiljer sig åt mellan branscher i Sverige samt vad dessa skillnader beror på. Avgränsning - Studien har avgränsats till att undersöka stora svenska börsnoterade bolags hållbarhetsredovisningar, publicerade 2014, som tillämpar Global Reporting Initiative:s riktlinjer. Enbart företagens arbete med miljö och socialt ansvar har studerats. Metod - I studien har en kvantitativ undersökningsansats valts för att enklare kunna mäta och sammanställa insamlad empiri. Information har hämtats från företagens års- och hållbarhetsredovisningar samt webbsidor. Data har, genom innehållsanalys, kodats om för att underlätta hantering av information. Resultat och slutsats - Studien visar på att det finns skillnader mellan de undersökta branscherna då en del av dem redovisar en större omfattning än andra. Materialbranschen är den bransch som redovisar mest information medan hälsovård redovisar minst. Växthusgaseffekt, energiförbrukning samt information om anställda redovisas mest frekvent bland samtliga företag. Förslag till fortsatt forskning - I fortsatt forskning kan en liknande undersökning göras men där intervjuer genomförs för att få en djupare förståelse kring företagens hållbarhetsarbete. En jämförelse mellan den offentliga och den privata sektorn samt granska hållbarhetsredovisningar över tid är även förslag till fortsatt forskning. / Background and problem - Negative environmental impacts are increasing due to various global development trends and sustainability reporting is growing among companies. To get a comparability between companies' sustainability work GRI can be used which publishes guidelines for what and how companies should report. Previous research shows that there are differences between sectors in what they choose to report.Purpose - The study aims to examine how sustainability reporting differs between industries in Sweden and what these differences are caused by. Delimitation - The study has been limited to analysing major Swedish listed companies' sustainability reports, published in 2014, which applies the Global Reporting Initiative guidelines. Only companies' work on environmental and social responsibility have been studied. Method - In the study a quantitative survey approach has been used to make it easier to measure and compile the collected empirical data. Information has been gathered from companies' annual and sustainability reports, as well as their web pages. Data has through content analysis been reworked to facilitate the information management. Results and conclusions - The study shows that there are differences between the analysed industries since some of them reported a greater extent than others. The material industry is the sector that accounts for most information while the health industry reports the least. Greenhouse effect, energy usage and information about employees are those indicators that are reported most frequently among all companies. Proposal for further research - In continued research, a similar survey can be done but where interviews are conducted to gain a deeper understanding of the corporates sustainability work. A comparison between the public and private sectors as well as examining sustainability reporting over time are also suggestions for further research.
322

Går vägen till hållbar utveckling via hållbarhetsredovisning? / Is it possible to reach sustainable development by using sustainable accounting?

Magnusson, Camilla, Andersson, Sofia January 2008 (has links)
Bakgrund: Med eskalerande miljöhot är det självklart att alla ska bidra till ett värnande om miljön och en hållbar utveckling. Företag kan, frivilligt, utföra hållbarhetsredovisningar för att legitimera sig inför sina intressenter. Ett bestyrkande från oberoende part gör hållbarhetsredovisningen, som ligger utanför traditionell redovisning, mer trovärdig. Syfte: Syftet med fallstudien är att, utifrån en grundmodell och en utvidgad modell inom hållbar utveckling granska tre företags hållbarhetsredovisningar, för att i analys och slutsats urskilja om hållbar utveckling kan uppnås genom hållbarhetsredovisningar. Metod: Fallstudie Resultat: Med lagar som grund i all redovisning, tillsammans med normgivande riktlinjer som exempelvis GRI, toppat med företagens vilja att konkurrera och marknadsföra sig via redovisning av miljö- och socialt ansvar, kan resultatet bli att en uppstramning av lagen i nuläget är onödig. / Background: With increasing environmental threats a natural state of mind is that everyone has to join the struggle for a sustainable development. Companies can, voluntarily, use sustainable reporting as a way of having legitimacy to their stakeholders. A higher level of credibility occurs when the sustainable reports are reviewed by a neutral person. Purpose: The purpose of the case study is that, based on a basic model and an extended model of sustainable development, three corporate sustainable accountings, to the analysis and conclusion on the identification of sustainable development can be achieved by sustainable accountings. Method: Case study Result: With the law as the basis of all accounts, along with standard guidelines such as the GRI, topped whit the willingness of companies to compete and to market themselves through the accounts of environmental and social responsibility, the result may be that a tightening of the law in the present situation is unnecessary.
323

Varför miljöredovisning? : en undersökning av lastbilstransportbolag

Karlsson, Johannes, Nilsson, Mathias January 2009 (has links)
Today’s political debate on environmental issues and environmental thinking, alongside the Swedish presidency of the EU and Climate Conferences shows that the environment is an important topic. Environment is important, not only in politics, but also for companies and the demand of environmental strategies and environmental reports has increased. This leads to an increased pressure on firms to begin to report on environmental concerns and to create active systems for environmental thinking. The aim of the present study is to examine why firms in the transport sector, mainly lorry transports, reports environmental aspects and what drives these companies to create these reports. Based on stakeholder and institutional theory we aim to examine to which extent stakeholders affects the environmental accounting and reporting. We also aim to explain how the organization is influenced to incorporate external and societal environmental procedures. By using a qualitative research method we try to answers the main issue. The results shows that firms in the transport industry prepare the environmental statements to manage their primary stakeholders. The market is highly interest-driven and the legislative provision in the environmental field is non-existent. We can theoretically see a value in environmental statements, but there is no practical knowledge or study that conveys the corporate values in the area. This, we try to explain by using a practical point of view of environmental accounting. / Dagens politiska debatt om miljöfrågor och miljömässigt tänkande, tillsammans med Sveriges ordförandeskap i EU och klimatmöten visar att miljö är ett viktigt diskussionsämne. Miljö är inte bara viktigt inom politiken utan även för företag. Efterfrågan på miljöstrategier och miljörapporter leder till en ökad press på företag att börja miljöredovisa och nyansera eller skapa aktiva system för miljötänkande. Syftet med denna studie är att undersöka varför företag i transportbranschen, huvudsakligen lastbilstransporter, miljöredovisar. Baserad på intressentteorin och den institutionella teorin ämnar studien undersöka i vilken utsträckning intressenter påverkar miljöredovisningen och miljörapporten samt hur organisationen påverkas att inkorporera externa och samhälleliga procedurer för miljöredovisning. Genom användning av en kvalitativ undersökningsmetod försöker vi svara på frågeställningen. Resultaten visar att företag i transportbranschen utarbetar en miljöredovisning för att hantera sina primära intressenter. Marknaden är väldigt intressentstyrd och den lagreglering som finns inom miljöområdet är obefintlig i sammanhanget. Då vi teoretiskt sett ser ett värde på miljöredovisning, trots att det inte finns någon praktisk kunskap eller undersökning som förmedlar de avgränsade företagens värderingar inom området, ämnar vi genom studien få fram en praktisk synvinkel på miljöredovisning.
324

Hållbarhetsredovisning : En studie om hur statligt ägda företag arbetar med att integrera hållbarhetsfrågor i affärsverksamheten

Pouzette, Anna, Runhagen, Sofie January 2013 (has links)
Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur statligt ägda företag arbetar med hållbarhetsfrågor och hur dessa förhåller sig till affärsverksamheten.  Metod: Vi har i denna uppsats använt oss av en kvalitativ undersökningsstrategi. Vi har vidare genomfört kvalitativa intervjuer där vi har använt oss av en intervjuguide  innehållande fyra ämnesområden som knyter an till uppsatsens frågeställning. Ämnesområdena är företagets mål, tillvägagångssätt och strategier, GRI:s ramverk samt hållbarhetsredovisningens effekter och framtidsutsikter. Empiri: Vi har samlat in vår empiri genom telefonintervjuer och intervjuer på plats hos de deltagande företagen i studien. De deltagande företagen i denna studie är Vattenfall, Teracom, SAS, Samhall, TeliaSonera, Green Cargo och PostNord där vi har träffat ansvariga inom hållbarhetsområden på respektive företag. Slutsats: Samtliga företag i studien har antingen påbörjat eller strävar efter att integrera hållbarhetsfrågorna i affärsverksamheten, vilket de anser är den enda vägen att gå. Det finns däremot skillnader på hur långt de olika företagen kommit med denna integration. Vi anser att om ett företag ska lyckas med detta så krävs tydliga mål och strategier. / Purpose: The purpose of this study is to find out of how state-owned companies work with sustainability issues and how they relate to business Methods: We have used a qualitative research approach. We have also conducted qualitative interviews where we have used an interview guide containing for subject areas,    which are linked to the question of the study. The subjects are the goals for the company, practice and strategies, GRI´s framework and the effects and prospects of sustainability reporting Empirics: We have collected our empirical data through both telephone interviews and on-site interviews with the participating companies in the study. Participating companies in the study are Vattenfall, SAS, Samhall, TeliaSonera, Green Cargo and PostNord where we have met managers in sustainability from each company. Conclusion: All companies in the study have either started or strive to integrate sustainability into business operations, which they believe is the future way to go. However, there are differences in how far the different companies have come with this integration. We believe that if a company is to succeed in this, there must be clear goals and strategies.
325

Interaktiv hållbarhetsredovisning som instrument för intressentengagemang : En fallstudie av Luleå Energi AB

Flinkfelt, Linda, Wasslén, Lisa January 2018 (has links)
Den interaktiva hållbarhetsredovisningen är en ny företeelse i Sverige. I den interaktiva rapporten används bilder, filmer och kortfattade texter för att illustrera organisationens arbete mot ett mer hållbart samhälle. Att hållbarhetsrapporten är interaktiv innebär att organisationen kan se vilken typ av information som intressenterna använder sig av i hållbarhetsrapporten och kan därför anpassa informationen i rapporten utefter vad intressenterna tycker är relevant. Det finns därför ett intresse att undersöka om den nya redovisningsmetoden ökar intressenternas engagemang för organisationens hållbarhetsfrågor. Studiens forskningsfråga lyder således “I vilken utsträckning kan en interaktiv hållbarhetsredovisning påverka intressenters engagemang för en organisations hållbarhetsfrågor och vilka centrala faktorer kan underlätta ett sådant engagemang?” Då tidigare forskning om intressenters engagemang för hållbarhet anses vara begränsad, är det av intresse för oss författare att bidra till detta forskningsfält genom att (1) utveckla och pröva en modell med centrala faktorer som kan påverka intressenters engagemang för en organisations hållbarhetsfrågor (2) kartlägga och jämföra intressenters engagemang för hållbarhetsfrågor gällande en traditionell- och interaktiv hållbarhetsredovisning (3) analysera och förklara nivån av intressenters engagemang för hållbarhetsfrågor i förhållande till respektive redovisningsmetod. För att kunna besvara syftet används fokusgrupper och semistrukturerade intervjuer, där primära intressenter är i fokus. Studien visar att engagemanget för organisationens hållbarhetsfrågor inte ökar i samband med en interaktiv hållbarhetsredovisning. Det finns dock starkt stöd för att intresset är större för den nya redovisningsmetoden i jämförelse med en traditionell hållbarhetsrapport. Resultatet tyder även på att engagemanget för hållbarhetsfrågor i samband med en interaktiv hållbarhetsredovisning är informerande, dock kan hållbarhetsredovisningen användas för att skapa en dialog om hållbarhetsfrågor med intressenterna och därigenom uppnå en högre nivå av engagemang. Slutligen kommer studien fram till att de faktorer som kan påverka de primära intressenternas engagemang för organisationens hållbarhetsfrågor är delaktighet och dialog.
326

Impression management i VD-ordet : En kvantitativ studie om hur extern granskning påverkar användningen av impression management i VD-ord i hållbarhetsredovisningar / Impression management in the CEO-letter : A quantitative study concerning how external assurance impact the use of impression management in the CEO-letter in the sustainability report

Sävenfall, Lovisa, Grahl, Matilda January 2018 (has links)
Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om huruvida extern granskning har någon påverkan på den eventuella användningen av impression management i VD-ordet i noterade svenska företags hållbarhetsredovisningar. Design och metod: Kvantitativ innehållsanalys där 30 dokumentstudier av VD-ord i hållbarhetsredovisningar har genomförts. Resultat: Studien visar att impression management är vanligast i form av större betoningar på positiva nyheter framför negativa, samt att företag i stor utsträckning väljer att ta åt sig äran för positiva nyheter än negativa. Studien visar däremot att extern granskning av hållbarhetsredovisningar inte har någon signifikant påverkan på hur företag eventuellt använder sig av impression management i VD-ordet. Praktiska implikationer: Genom studiens resultat kan företag och deras VD få en tankeställare gällande hur hållbar deras process för att skapa legitimitet egentligen är, eftersom presentationen av fördelaktig och ofördelaktig information ofta är i obalans. Studiens resultat kan också hjälpa investerare och andra intressenter att ha ett kritiskt förhållningssätt till VD-ordet och till värdet av extern granskning av hållbarhetsredovisningar. Med tanke på att den externa granskningen inte verkar fylla någon kvalitetsförbättrande funktion för företagen själva finns det utrymme för svenska lagstiftare att reflektera huruvida den nuvarande lagstiftningen angående den externa granskningen av hållbarhetsredovisningar är tillräcklig. Begränsningar och förslag till framtida forskning: En begränsning i studien är att resultatet inte är generaliserbart för alla svenska noterade företags hållbarhetsredovisningar, eftersom urvalet inte är slumpmässigt. En annan begränsning i studien är att den endast tar hänsyn till svenska noterade företag, vilket innebär att den inte tar hänsyn till andra stora svenska företag. Framtida forskning kan fokusera på att göra liknande jämförelser mellan företag i olika branscher som är intressanta ur ett hållbarhetsperspektiv, som exempelvis oljeoch drivmedelsindustrin. Framtida forskning skulle även kunna studera djupare hur extern granskning påverkar eventuell användning av impression management i hållbarhetsredovisningar.
327

Hållbarhetsredovisning : Reglerad men ändå oreglerad / Sustainability report: Regulated but still unregulated

Henriksson, Sandra, Sand, Anton January 2018 (has links)
Bakgrund: Hållbarhetsredovisningar har vuxit fram under åren och det har nu blivit lagstadgad för företag som uppfyller gränsvärdarna enligt 6. Kap 10§ i årsredovisningslag (1995: 1554) att redovisa hållbarhetsinformation. Jämförbarhet och öppenhet är anledningen för denna lagändring. Med anledning av införandet av den nya lagen väcktes intresset för oss om det skett någon förändring i hållbarhetsredovisningen genom åren och om informationen är jämförbar. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hållbarhetsredovisningar för företag inom samma bransch för att se om det skett en förändring. Syftet är också att jämföra och förklara mönster inom företagen och mellan varandra genom åren. Metod: I studien används en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen skedde genom en egentillverkad mall som är skapad utifrån studiens syfte med utgångspunkt från 6 kap. 12 § årsredovisningslag (1995:1554), och beskriver vår tolkning av vad en hållbarhetsrapport ska innehålla. Empirin består av den information företagen beskrivit inom de ämnen som ingår i mallen. Analysen skedde enligt en tematisk analys då vi sammanställde empirin och delade upp den efter likheter, olikheter och vad som förändrats. Detta användes sedan i analysen för att ställas mot teorier, ramverken och tidigare forskning . Slutsats: Studiens resultat visar att företagens hållbarhetsredovisningar förändras genom åren och att det försvårar jämförbarheten inom samma företag, då information och beräkningar ändras. Däremot gör förändringen att samtliga företag blir mer lika varandra då de följer samma ramverk och har skrivit under FN:s Global Compact. Men eftersom företagen skriver olika saker under åren gör att det finns rum för professionella bedömningar. Företagen kan välja om vad som ska var med, samt framhäva det som de själva tycker är viktigt. / Background: Sustainability Reports have grown over the years, and it has now become statutory for companies that meet the limit values according to Chapter 6 of the Annual Accounts Act (1995: 1554). Comparability and transparency are the reason for this change of law. Due to the introduction of the new act, interest was raised to us if there has been any change in the sustainability report over the years and if the information is comparable. Purpose: The purpose of this study is to investigate sustainability reports for companies in the same industry to see if there has been a change. The aim is also to compare and explain patterns within companies and between each other over the years. Method: The study uses a qualitative research method. The data collection was done through a self-made template that was created based on the purpose of the study based on Chapter 6. 12 § Annual Accounts Act (1995: 1554), and describes our interpretation of what a sustainability report should contain. The empirical data is based of the information companies described in the topics included in the template. The analysis was conducted according to a thematic analysis in which we compiled the empirical data and then divided it into similarities, differences, and changes. This was then used in the analysis to deal with theories, frameworks and previous research. Conclusion: The findings of the study shows that companies sustainability reports change over the years and makes it difficult to compare comparability within the same company as information and calculations change. However, the change makes all companies become more like each other as they follow the same framework and have signed under the UN Global Compact. But since companies tend to write different things over the years, there are room for professional assessment. Companies can choose what to do, as well as highlight what they consider important.
328

Hallå Intressent! : En studie om identifiering och engagerande av intressenter hos företag som hållbarhetsredovisar. / Hello Stakeholder! : A study about identification and engagement of stakeholders in companies which reports sustainability.

Johansson, Helén, Tysk, Carina January 2018 (has links)
Hållbarhetsredovisning, i vilken företag kan redovisa sitt hållbarhetsarbete avseende miljö, social och ekonomisk karaktär, har utvecklats allt under årens gång. Hållbarhetsredovisning ses som ett viktigt kommunikationsmedel för företag att kunna förevisa en ansvarsfull verksamhet, genom sitt arbete och förehavande avseende hållbarhet, till sina intressenter. I samband med hållbarhetsredovisningen identifierar företag de intressenter som är viktiga för deras verksamhet samt vad företaget väljer att redovisa. Genom kvalitativa intervjuer med respondenter från fem stycken svenska börsnoterade företag, har vi gjort en ansats till att försöka besvara frågan hur företag identifierar och engagerar sina intressenter avseende hållbarhetsredovisningen och om intressenterna har någon påverkan på vad som redovisas. Analysen visar på att företag har varierande tillvägagångssätt vad gäller intressentidentifiering. Samtliga identifierade intressenter utgjordes av primära intressenter, såväl interna som externa. Det föreföll som att de intressenter som fick mest uppmärksamhet var de som var avgörande för företagens existens. Dessa intressenter kunde i några fall ha en påverkan för hur redovisningen var skriven. Samtliga företag i undersökningen engagerade sina intressenter kontinuerligt i olika dialoger, vilket även kunde ske på intressenters initiativ. På detta sätt försäkrade sig företagen om att hållbarhetsarbete och redovisning levde upp till intressenternas informationsbehov. Dock framkom att de i flesta fall hade liten påverkan på hållbarhetsredovisningen.  Mestadels gjordes endast modifikationer på vad som redovisades under de av företagen fastställda hållbarhetsområden. / Sustainability reporting, in which firms can display their sustainability efforts regarding environmental, social and economic character, has developed through the years. Sustainability reporting is considered an important means of communication, where firms can portray a responsible organization through their work and activities regarding sustainability, to their stakeholders. Firms identify their stakeholders of essence for their organization as well as the content, in conjunction with the sustainability report. We have made an attempt trying to answer the question how firms identify and engage their stakeholders, in regards to the sustainability report and if stakeholders can influence what is reported, through qualitative interviews with respondents from five Swedish listed firms. The analysis indicates that firms identify their stakeholders in different ways. All the identified stakeholders were regarded as primary stakeholders, internal as well as external. It seemed like most attention were given to the stakeholders significant for the firms’ existence. These stakeholders could in some cases influence on how the report was written. All firms that participated in the study were engaging with their stakeholders on a regular basis in different dialogues, which could take place by the initiative of the stakeholders’.  The firms got reassurance in this way, that their work with sustainability and reporting were satisfactory to the stakeholders’ need of information.  Though the result shows that stakeholders had very little influence over the sustainability report. Mostly the firms only did some modification under what was reported, under the already established sustainability areas.
329

Ett modernt sätt att vinna poäng : Hållbarhetsredovisning i svenska elitfotbollsklubbar / A modern way of winning points : Sustainability reporting in Swedish elite football clubs

Cronhag, Jacob, Pilebäck, Mattias January 2018 (has links)
Svensk fotboll är den största folkrörelsen i Sverige och engagerar miljontals människor varje år. Elitklubbarna lägger stora resurser på hållbarhetsarbete i olika former för att ge tillbaka till samhället, och stärka den egna klubben. Hållbarhetsredovisning har blivit allt viktigare under de senaste åren, bland annat genom en ny lag från 2017 som lagstadgar en hållbarhetsredovisning för stora bolag. Svenska elitfotbollsklubbar omfattas inte av denna lag, men med alla de insatser klubbarna gör, menar teoretiker att klubbarna bör redovisa sina gärningar. Studiens syfte är således att förstå hur elitfotbollsklubbar i Sverige förklarar och förhåller sig till hållbarhetsredovisning i relation till värde och legitimitet. Studien drivs även av frågeställningen om hur klubbar kan utveckla sin hållbarhetsredovisning. Med hjälp av legitimitetsteori, intressentteori samt kontinuerlig intressentdialog förklarar studien vilka områden som behöver utvecklas, men också de värden som riskerar att gå förlorade till följd av en bristfällig hållbarhetsredovisning. Studiens empiri är hämtad från fem intervjuer som genomförts med fem olika klubbar. Resultatet visar att kommunikationen av hållbarhetsarbetet är bristfällig. Viss kommunikation sker genom klubbarnas hemsidor och sociala medier, men i årsredovisningarna är informationen närmast obefintlig. Tre av klubbarna pratar om resursbrist vilket gör hållbarhetsredovisning till en prioriteringsfråga. Slutsatsen blir att klubbarna bedriver ett väldigt stort hållbarhetsarbete, vilket de upplever stärker varumärket, helt i enlighet med tidigare forskning. Arbetet uppnår emellertid inte maximal effekt eftersom kommunikationen brister, vilket märks genom avsaknaden av hållbarhetsredovisning. Klubbarna skulle möjligen tjäna på att reducera antalet aktiviteter och istället fokusera på bättre rapportering. Då kan den egna klubben stärkas ytterligare. / Swedish football is the largest people movement in Sweden and engages millions of people. The elite clubs invests large resources in sustainability in different forms to give back to society, and strengthen their own club. Sustainability reporting has become increasingly important in recent years for all types of organizations. The purpose of the study is to understand how elite football clubs in Sweden explain and relate to sustainability reporting in relation to value and legitimacy. The study is also driven by the question of how clubs can develop their sustainability report. With the help of legitimacy theory, stakeholder theory and continuous stakeholder dialogue, the study explains which areas need to be developed, but also the values that are likely to be lost as a result of poor sustainability reporting. The empirical study is derived from interviews with five different clubs. The results show that communication of sustainability is inadequate. Some communication takes place through the clubs' websites, but in the annual reports the information is almost non-existent. Three of the clubs talk about resource shortages, which makes sustainability reporting a priority issue. The conclusion is that the clubs perform a very high level of sustainability, which they believe strengthens the brand, in line with previous research. However, the work does not achieve maximum effect because the communication fails, as evidenced by the lack of sustainability reporting. The clubs could possibly serve to reduce the number of activities and instead focus on better reporting. Then the clubs can be further strengthened.
330

Hållbarhetsredovisning : En kvantitativ studie om förändringen i företagshållbarhetsredovisningar när frivilligt blir lagstadgat / : Sustainability report: A quantitative study of the changes incompanies’ sustainability reports when voluntary gets regulated

Nilsson, Sanna, Wallin, Ellinor January 2018 (has links)
Titel: Hållbarhetsredovisning: En kvantitativ studie om förändringen i företagshållbarhetsredovisningar när frivilligt blir lagstadgat.Författare: Sanna Nilsson och Ellinor WallinBakgrund: För att företag ska öka arbetet kring hållbarhet ytterligare införde regeringen vidårsskiftet 2016/2017 krav på att stora företag ska upprätta en hållbarhetsredovisning. Syftetmed införandet var också att öka transparensen samt förenkla jämförbarheten. De företag somomfattas av de nya hållbarhetsupplysningskraven ska uppfylla mer än ett av gränsvärdenaenligt 6.kap 10§ i Årsredovisningslagen (1995:1554). Företagen är rekommenderade attanvända ett etablerat ramverk där Global Reporting Initiative (GRI) är det mest vedertagnaramverket.Forskningsfråga: hur förändras hållbarhetsredovisningar i antal GRI resultatindikatorer förföretag inom den privata sektorn och som omfattas av hållbarhetsupplysningskraven iÅrsredovisningslag (1995:1554) efter införandet?Syfte: Syftet i den här uppsatsen är att förklara hur företag som omfattas av de nyahållbarhetsupplysningskraven i Årsredovisningslag (1995:1554) förändrar sinahållbarhetsredovisningar när frivilligt blir lagstadgat.Metod: Vi har tillämpat en kvantitativ innehållsanalys där vi har utformat en kodningsmallutifrån GRI´s ramverk. Vi har kodat antalet GRI resultatindikatorer i hållbarhetsredovisningarför räkenskapsåren 2014–2017 som innefattat 20 stycken företag inom den privata sektorn. Videlade upp urvalet i miljömässiga- och neutrala företag. Uppdelningen baserades på antalethållbarhetsredovisade GRI resultatindikatorer inom kategorin miljö under räkenskapsåret2014. Om företaget hållbarhetsredovisade 40,1 procent eller mer inom kategorin miljö, iförhållande till det totala antalet redovisade GRI resultatindikatorer, benämndes företaget somett miljömässigt företag. Understeg antalet redovisade miljöresultatindikatorer 40,1 procentbenämndes företaget som neutralt.Slutsats: Uppsatsens resultat påvisar en liten ökning av antalet GRI resultatindikatorer efterinförandet av upplysningskraven inom hållbarhetsredovisning. Resultatet visade också attmiljömässiga företag hållbarhetsredovisade fler GRI resultatindikatorer än neutrala företaginnan införandet. Efter införandet hade också de miljömässiga företag en större ökning i antalGRI resultatindikatorer än de neutrala företagen. / Title: Sustainability report: A quantitative study of the changes in companies’ sustainabilityreports when voluntary gets regulatedAuthors: Sanna Nilsson and Ellinor WallinBackground: In order for companies to increase their work with sustainability thegovernment introduced, at the end of year 2016/2017, the requirement that large companieshave to establish a sustainability report. The purpose of the introduction was also to increasetransparency and simplify comparability. The companies that are subjects to the newsustainability disclosure requirements must meet more than one of the limit values in Chapter6 of the Annual Accounts Act (1995: 1554). Companies are advised to use an establishedframework where the Global Reporting Initiative (GRI) is the most widely acceptedframework.Purpose: How do sustainability reports change in the number of GRI performance indicatorsfor private sector companies that are subjects to the Sustainability Disclosure Requirements inthe Annual Accounts Act (1995: 1554) after the introduction?Method: We have applied a quantitative content analysis where we have developed a codingtemplate based on GRI´s framework. We have encoded the number of GRI performanceindicators in sustainability reports for the financial years 2014-2017 which included 20private sector companies. We separated the sample into environmental and neutral companiesbased on the number of environmental GRI performance indicators reported during the year2014. If the company reported 40,1 percent or more in the environmental category, comparedto the total number of GRI performance indicators, we classified it as an environmentalcompany. If the number of environmental GRI performance indicators was less than 40,1percent, the company was classified as a neutral company.Conclusion: The results of the survey indicate a small increase in the number of GRIperformance indicators after the introduction of disclosure requirements in sustainabilityreporting. The result also showed that the environmental companies reported more GRIperformance indicators than the neutral companies before the introduction. After theintroduction, the environmental companies also had a larger increase in the number of GRIperformance indicators than the neutral companies.

Page generated in 0.0965 seconds