Snabba klimatförändringar och sociala orättvisor har bidragit till att forskning inom hållbarhet har förtydligats och blivit allt mer aktuellt. Organisationsledningens engagemang, medvetenhet och kunskap är en förutsättning för långsiktig utveckling av hållbarhet inom organisationen vilket innebär att deras roll är av stor betydelse. Högskolor är en stor samhällsaktör och spelar en fundamental roll i en långsiktig hållbar förändring vilket gör dem en intressant grupp att undersöka. Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för vilken information högskoleledningen behöver för att kunna styra sitt hållbarhetsarbete. Högskolor spelar en stor roll i utbildningen av hållbarhet vilket är varför det är intressant att undersöka hur ledningen på högskolor tar ställning till hållbarhetsredovisningar och vad som krävs för att de ska ha användning av den. Då högskoleledningen har en viktig del i hållbarhetsarbetet genom att ta beslut och engagera medarbetare och studenter på högskolan har deras perspektiv valts. Syftet har lett till en fråga som ska vägleda arbetet: Vilken information skulle högskoleledningen behöva för att göra hållbarhetsredovisningen användbar för att kunna fatta och verkställa hållbara beslut kring högskolans verksamhet? För att besvara frågan gjordes en kvalitativ studie i form av intervjuer med representanter från svenska högskolor. Respondenterna hade ledningsposition eller arbetade i nära kontakt med ledningen. Empirin kopplades sedan ihop och analyserades med hjälp av tidigare forskning. Slutsatsen som kan dras är att högskoleledningen har begränsad användning av sin hållbarhetsredovisning. Informationen som högskoleledningen behöver för att fatta och verkställa hållbara beslut kommer istället från andra hållbarhetsdokument som exempelvis miljöutredningar, policys och mål. Hållbarhetsredovisningen eller rapporteringen används i viss mån till att engagera medarbetare och attrahera intressenter. Studien visar också att informationen som högskoleledningen behöver för att fatta och verkställa hållbara beslut bör vara hård så som exempelvis statistik och data respektive mjuk så som förslag och åsikter. Informationen bör även komma från interna och externa källor. Förutom information behöver högskoleledningen ha tydliga prioriteringar så att besluten som fattas är relevanta för högskolans verksamhet. Informationen i hållbarhetsredovisningen bör även i större grad individanpassas.

Syfte: År 2016 blev det lagstadgat i Sverige att större företag måste inkludera uppgifter om hållbarhet i sin årsredovisning. Eftersom större organisationer från trävaruindustrin i Sverige generellt sett publicerar omfattande och presentabla hållbarhetsrapporter, hade det varit intressant att undersöka incitamenten till detta med utgångspunkt i NIS. Syftet med studien är att undersöka vilka isomorfa faktorer som påverkar hur ett större företag inom den svenska trävaruindustrin utformar sin hållbarhetsrapport.  Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie med ett induktivt angreppssätt. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 personer i ett företag inom den svenska trävaruindustrin. Det insamlade materialet har kodats tematiskt för att sedan kunna analysera den tillsammans med analysmodellen från teoretiska referensramen.  Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att det undersökta företaget blir påverkade av två isomorfa faktorer. Tvingande isomorfism påverkar företaget i högre grad medan den normativa isomorfismen påverkar företaget till viss del. Den härmande isomorfismen påverkar inte företaget i lika hög utsträckning. Examensarbetets bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att öka förståelsen för vilka isomorfa faktorer som påverkar hur ett företag inom trävarubranschen upprättar sin hållbarhetsrapport. Det praktiska bidraget är att företag måste ta hänsyn till vad omgivningen efterfrågar ur hållbarhetsrapporten för att undvika att förlora sin legitimitet. Förslag till fortsatt forskning: Utföra studier på fler företag inom samma bransch och jämföra resultatet. Även inkludera fler kontextuella teorier för att undersöka andra faktorer som påverkar rapportens utseende. Det hade även varit intressant att studera hållbarhetsrapporter över tid för att undersöka om det finns en förändring. Till sist hade det varit till stor hjälp att ta fram ett jämförelseinstrument för hållbarhetsrapporter. / Aim: In 2016, it became statutory in Sweden that larger companies must include information on sustainability in their annual report. Since larger organizations from the lumber industry in Sweden generally publish comprehensive and presentable reports, it would have been interesting to examine the incentives for this based on NIS. The purpose of the study is to investigate which isomorphic factors affect how a major company in the Swedish lumber industry designs its sustainability report.  Method: The study was conducted as a qualitative case study using an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with 10 employees in a company in the Swedish lumber industry. The empirical material has been coded thematically in order to then be able to analyze it together with the analysis model from the theoretical framework. Result & Conclusions: The results of the study show that the examined company is affected by two isomorphic factors. Coercive isomorphism affects the company to a greater extent, while normative isomorphism affects the company to some extent. The mimetic isomorphism does not affect the company to the same extent. Contribution of the thesis: The theoretical contribution of the study is to increase the understanding of which isomorphic factors affect how a company in the lumber industry establish their sustainability report. The practical contribution is that companies must consider what the environment demands from the sustainability report in order to avoid losing their legitimacy. Suggestions for future research: Perform studies on several companies in the same industry and compare the results. Also include more contextual theories to investigate other factors that affect the appearance of the report. It would also have been interesting to study sustainability reports over time to investigate whether there is a change or not. Finally, it would be helpful to develop a comparison instrument for sustainability reports.

Bakgrund: Under förra århundradet har den globala ekonomiska tillväxten gett upphov till en enorm konsumtion av varor samtidigt som globaliseringen har lett till stora varuflöden över hela världen. Tillväxten av transporter och dess tillhörande logistiktjänster har varit ett betydande område som har förenklat leveranser. Vidare medför det flera nackdelar, såsom ökade luftföroreningar, naturskador och klimatförändringar. Många företag väljer att kontraktera en 3PL-leverantör.  Syfte: Studiens syfte är att identifiera och skapa förståelse för hållbara transporter. Avsikten är att titta på vilka faktorer som påverkar kundernas val av 3PL-företag vid köp av hållbara transporter. Dessutom hur ett 3PL-företag kan skapa konkurrensfördelar genom att arbeta med hållbara transporter.  Metod: Studien som genomförts är en kvalitativ studie med inslag av kvantitativa data som till exempel utförda enkätundersökningar och hållbarhetsredovisningar. Den kritiska realismens synsätt och deduktion används som angreppssätt. Slutsats: Resultaten av studien är att kunder till 3PL-företag i nuläget är mest intresserade av de traditionella prestationsfaktorerna vid transportinköp och att miljöfaktorer ofta ses som sekundära, men att mycket tyder på att dessa faktorer kommer få en allt viktigare roll i framtiden. Det upptäcktes många likheter i de tre studerade 3PL-företagens arbete och syn på hållbara transporter samt deras mål och strategi för att bidra till en hållbar utveckling. Det går att se hållbara transporter som en konkurrensfördel för dessa stora globala 3PL-företag, men det är svårt att dra en generell slutsats för alla marknader i nuvarande situation.

rågorna kring företagens påverkan på klimatet, samhället och ekonomin blir allt viktigare. Även frågan gällande vad det leder till för konsekvenser när företag använder sig av okontroversiella metoder för att hänga med i utvecklingen och för att möta intressenternas intresse. Företag använder sig av greenwashing vilket innebär att de vilseleder intressenterna genom att påstå sig göra en sak men agerar på ett annat sätt. Detta för att upprätthålla intressenternas tillfredsställelse för stunden, vilket dock kan komma att skada företaget vid ett avslöjande. Denna studie syftar till att analysera hållbarhetsredovisningar och hur de påverkas när ett företag varit inblandat i en greenwashingskandal. Studien är en kvalitativ innehållsanalys där vi har undersökt och utgått ifrån företagens hållbarhetsredovisningar från året innan skandalen, året under, samt året efter som underlag. Studien fokuserar på totalt tre bolag, Telia, Volkswagen och Stora Enso. Vidare presenteras djupgående analyser som utförs med hjälp av en kodningsmanual som tar stöd i bland annat intressent- och legitimitetsteorin för vardera bolag, för att sedan mynna ut i en jämförande analys där paralleller dras mellan företagen. Studien mynnar ut i slutsatser kopplade till frågeställningarna om hur rapporterna förändras efter en greenwashingskandal. Delvis gällande vilken del intressenterna har i återuppbyggnaden av legitimiteten efter en skandal, samt hur ett företag arbetar för att återställa sin legitimitet efter en skandal. Resultatets innehåll består av information från totalt nio hållbarhetsrapporter som sedan ska besvara frågeställningarna. Analysen konstaterar att företagen anstränger sig för att bibehålla sin legitimitet, vidare framkommer det även att de vill nå ut till sina intressenter och poängterar att de är viktiga för företagen. Flera förändringar presenteras till följd av skandalen, och företagen försöker vara transparenta för att skapa legitimitet. Det framkommer även att greenwashing förekommit i alla berörda skandaler. I slutsatsen fastställs att en viss grupp av intressenter har en speciell roll i uppbyggandet av legitimiteten efter en skandal, vilket är de anställda. Vidare menar studien att antagandet om att hållbarhetsrapporterna genomgår stora förändringar efter en uppmärksammad greenwashingskandal stämmer. / Corporations' impact on the climate, the society and the economy are issues growing bigger day by day. When the corporations use unconventional methods that might not always be according to the books to keep up with the development but also with their stakeholders, what happens then? The corporations use greenwashing to keep their stakeholders satisfied but later get hurt by it. This article aims to analyze sustainability reports and how they are impacted by a scandal that are caused by it using greenwashing. It is a qualitative study focusing on Telia, Volkswagen and Stora Enso's sustainability reports the year prior to, the year during and the year after the scandal was discovered. In depth analyzes are presented comparing the different years but also the companies to one another. The analyzes were made with a perspective out of the stakeholder theory and the legitimacy theory ans a coding manual. There is also a focus on the scandals and how the corporations represent them in their reports. This study finds the answer to the questions how reports change after a scandal, how stakeholders are a part of the reconstruction of the legitimacy after a scandal and also what corporations does to gain back their legitimacy. The result contains paraphrases on the nine reports where Telia's reports focuses on the economic part of sustainability, Volkswagen’s focus on the environmental part and Stora Enso's focuses on the social part. In the analyzes it is stated that the corporations do a lot to keep their legitimacy, the corporations also want to point out to the stakeholders that they are very important to them. There is a lot of changes presented as a result of the scandal, the corporations want to be transparent to gain legitimacy. It appears that greenwashing plays a part in all the companies' reports. Exampels on all of this is included in the article. The study concludes stakeholders are part of the reconstruction after a scandal, especially the employees. The assumption that sustainability reports go through big changes is also shown to be correct.

Several international standards-makers have emerged with different global standards and guidelines for how CSR-related issues should be presented and what should be included in sustainability reports. Several previous studies show that CSR reporting differs depending on which country the company is in, while information regarding one's activities and reporting differ. The purpose of the study is to investigate the application of international standards, specifically GRI Standards, and whether the application differs internationally by examining companies in Sweden and USA respectively. The study is also intended to investigate international differences regarding disclosure about the topic specific GRI aspects. The study uses a deductive approach and performs a quantitative content analysis to compare 60 sustainability reports prepared in accordance with GRI Standards. The study consists of companies from the US and Sweden and uses descriptive statistics, a t-test, and a z-test. The standardization efforts may have succeeded but this study provides information which indicates the continuity of international differences in sustainability reporting despite the use of international standards in the companies that were studied in Sweden and the US. This is a sign that there is still more to do to highlight the challenges against standardization efforts.

Syftet med denna uppsats är att analysera hållbarhetsrapportering med fokus på klimatrelaterade redogörelser. Tre noterade företag i Sverige respektive Tyskland undersöks med genomgång och innehållsanalys av företagens hållbarhetsrapporter och årsredovisningar och specificeringen sker i en jämförelse mellan företagens klimatrelaterade hållbarhetsredovisning.  I denna uppsats har det tillämpats en kombination av kvantitativa och kvalitativa forskningsstrategier och en abduktiv utgångspunkt i forskningen. Genom innehållsanalys och kvantifiering av kvalitativa data har empiri insamlats från företag inom läkemedelsbranschen, affärssytembranschen och elektronikbranschen. Genom att kombinera tre redovisningsteorier, nämligen legitimitets- och intressentteori, samt harmoniseringsteori, möjliggörs en koppling och analys av studiens resultat som resulterar i välgrundade slutsatser och förslag på vidare forskning. Uppsatsen konkluderar att de tyska företagen ligger i en marginell framkant när det gäller hållbarhetsredovisning och att branschpraxis är vital för företagens redogörelse av klimatrelaterade hållbarhetsfaktorer. / The purpose of this paper is to analyze environmental sustainability reporting with focus lying on climaterelated factors. Three listed companies in Sweden and Germany are reviewed with the help of content analysis of the entities annual and sustainability reports and the specification takes place in a comparison between the environmental reporting of each company.  In this essay there has been a usage of both quantitative and qualitative research strategies and takes its premise in an abductive approach. Through content analysis and quantification of qualitative data the empirical base has been collected from companies in the pharmaceutical, business system and electronics industries. By combining three theories, specifically the legitimacy, stakeholder and harmonization theory the possibility of qualitative analysis and well-founded conclusions together with guidelines on further research are made possible. The essay concludes that the German companies are marginally better in terms of sustainability reporting and that industry practice is essential when it comes to accounting for climate- related sustainability factors

Sammanfattning Titel: Lagstadgad hållbarhetsrapportering: Vilken förändring har skett i företagens redovisning efterinförandet av lagstadgad hållbarhetsrapportering?  Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi Författare: Alinde Johansson och Gabriel Dunberg Handledare: Annika Lake Datum: 2022 - Januari Syfte: Syftet med denna studie är att analysera förändringarna i företags hållbarhetsrapporter föreoch efter införande av lagstadgad hållbarhetsrapportering (lag SFS 2016:947). Metod: Studien använder sig av en kvantitativ forskningsmetod där datainsamling har skettgenom en innehållsanalys av företags hållbarhetsrapporter. Med utgångspunkt i 6 kap. 12 §ÅRL har en kodningsmanual med indikatorer för tolkning av data tagits fram. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att före införandet av lag på hållbarhetsrapportredovisades hållbarhet av samtliga företag som ingår i studien i någon form. Studienobserverade en ökning i antalet uppnådda indikatorer i en majoritet av företagen. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar till att visa i vilken utsträckning lagstadgadhållbarhetsredovisning har påverkat hållbarhetsrapporteringen i Svenska noterade företaginom large cap. Förslag till fortsatt forskning: Då vår undersökning begränsats till ett mindre urval är vårtförslag på fortsatt forskning att genomföra en studie på ett större urval för att kunna se hurhållbarhetsrapporteringen förändrats i olika branscher, i jämförelse med small cap och largecap och/eller mellan olika länder. Eftersom flera företag i studien uppfyllt samtligaindikatorer men antalet producerade sidor skiljer sig åt hade även en kvalitativ studie påskillnaderna varit intressant. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, Signaleringsteorin, Legitimitetsteorin, Frivilligredovisning, Årsredovisningslagen / Abstract Title: Statutory sustainability reporting: What change has taken place in the companies' accounts afterthe introduction of statutory sustainability reporting? Level: Bachelor's thesis in Business Administration Authors: Alinde Johansson and Gabriel Dunberg Supervisor: Annika Lake Date: 2022-january Aim: The purpose of this study is to analyze the changes in companies' sustainability reports before and after the introduction of statutory sustainability reporting (Act SFS 2016: 947). Method: The study uses a quantitative research method where data collection has takenplace through a content analysis of companies' sustainability reports. Based on Chapter6 Section 12 of the Annual Accounts Act a coding manual with indicators forinterpreting data has been produced. Results and conclusion: The study shows that before the introduction of legislation onsustainability reports, sustainability was reported by all companies included in the studyin some form. The study observed an increase in the number of indicators achieved in amajority of companies. Contribution of the thesis: This study contributes to showing the extent to whichstatutory sustainability reporting has affected sustainability reporting in Swedish listedcompanies within large cap. Recommendations to future research: As our study is limited to a smaller sample, ourproposal for further research is to conduct a study on a larger sample to be able to seehow sustainability reporting has changed in different industries, in comparison withsmall cap and large cap and / or between different countries. Since several companies inthe study met all the indicators but the number of pages produced differed, a qualitativestudy of the differences would also have been interesting. Keywords: Sustainability Report, Signaling Theory, Legitimacy Theory, Voluntaryaccounting, Annual Accounts Act

Samhällets krav på företag att rapportera om sitt hållbarhetsarbete har ökat. I takt med dennautveckling av behov från samhället och lagstiftning har hållbarhetsrapporter utvecklats.Ramverket för rapportering av detta hållbarhetsarbete “Global Reporting Initiative” (GRI) harvuxit fram och har som syfte att skapa transparens och jämförbarhet mellan rapporterna. Detframkommer av tidigare forskning att motivet bakom att hållbarhetsrapportera har sin grund isträvan efter legitimitet. Genom att hållbarhetsrapportera uppfyller företagen intressenternasinformationsbehov. Legitimitetsteorin betonar hur viktigt det är att uppfylla detta behov för atterhålla legitimitet och därmed kunna överleva ekonomiskt. Forskning har identifierat en radolika strategier företag kan använda sig av för erhålla legitimitet när de rapporterar sitthållbarhetsarbete. Denna kvalitativa studies syfte har varit att undersöka hur företagsutformning av hållbarhetsrapporteringen förändrats över tid för att uppnå en högre nivå avlegitimitet. Dokumentstudien hade sin utgångspunkt i att granska hur fyra svenskabörsnoterade företag inom olika branscher använde sig av legitimitetsstrategier när deutformade sina rapporter. Studien fann att de undersökta organisationerna använde sig,medvetet eller omedvetet, av legitimitetsstrategier när hållbarhetsrapporteringen utformades.En annan slutsats denna studie drog var att branschtillhörighet tycktes vara en mer förklarandefaktor än tidsaspekten när det kom till vilka strategier företagen tillämpat. Denna uppsats ärskriven på svenska. / Society's need for companies to report on their sustainability work has increased. The development of needs from society and legislation resulted in sustainability reports being developed. The framework for reporting on this sustainability work “The Global Reporting Initiative” (GRI) has emerged and aims to create transparency and comparability between the reports. It appears from previous research that the motive behind sustainability reporting is based on the pursuit of legitimacy. By reporting on sustainability, companies meet stakeholders' informational needs. The theory of legitimacy emphasizes how important it is to fulfill this need in order to obtain legitimacy and thus be able to survive financially. Research has identified a number of different strategies companies can use to gain legitimacy when reporting on their sustainability work. The purpose of this qualitative study was to examine how companies choose to frame their sustainability reports in order to gain legitimacy. The document study was based on examining how four Swedish listed companies in different industries used legitimacy strategies when reporting their sustainability work. The study concluded that the selected companies, knowingly or unknowingly, use legitimation strategies when developing their sustainability reports. Another conclusion of this study was that a company’s industry affiliation seemed to be a more explanatory factor rather than change over time itself concerning the choices of legitimation strategies. This essay is completely written in Swedish.

Sedan flera år tillbaka har det diskuterats hur samt vilket ansvar som företag bör ta inom samhället. Idag är det en självklarhet att företag bör arbeta för hållbarhet samt med Corporate Social Responsibility samtidigt som de måste redovisa sitt arbete enligt lag. Lagen specificerar dock inte hur eller på vilken detaljnivå hållbarhetsarbete ska kommuniceras på ett transparent sätt. I denna studie undersöks hur Corporate Social Responsibility samt hållbarhetsarbete kommuniceras i hållbarhetsredovisningar från sex svenska företag inom dryckesbranschen. Studien har konceptualiserat olika teman genom en innehållsanalys av hållbarhetsredovisningar från Kiviks Musteri, Spendrups, The Absolut Company, Carlsberg Group, Åbro och Kopparbergs Bryggeri som täcker en period om fyra år. Studiens resultat tyder på att hållbarhet kommuniceras på olika sätt av företagen samt att alla företag knyter an globala mål för hållbar utveckling och den svenska årsredovisningslagen till sin verksamhet. Det återfinns även en skillnad gällande detaljnivå och abstraktion i kommunikationen från företagen trots att alla följer samma juridiska redovisningskrav gällande hållbarhet. Anledningen till att företagens hållbarhetskommunikation skiljer sig åt är för att företagen försöker nå en högre grad av legitimitet, arbeta utifrån fler hållbarhetsdimensioner samt inkorporera fler intressentgrupper. Genom en mer detaljerad kommunikation mot flera intressentgrupper anses företagen försöka ta hänsyn till ”själen av lagen” och skapa en högre legitimitetsuppfyllnad istället för att endast följa lagen. / During many years it has been discussed how and which responsibilities businesses should undertake in the society where they operate. Today it is obvious that businesses should work towards sustainability and with Corporate Social Responsibility at the same time as they need to account and present their social and sustainability work in accordance with existing legislations. However, the law does not specify the level of detail at which the sustainability work should be communicated in a transparent way which thus creates a problem. This study examines how Corporate Social Responsibility and sustainability work is communicated in the sustainability reports from six Swedish companies in the brewing industry. The study has conceptualized different themes, by using a qualitative content analysis, from the communication in the sustainability reports of Kiviks Musteri, Spendrups, The Absolut Company, Carlsberg Group, Åbro and Kopparbergs Bryggeri during a period of four years. The results from the study implies that sustainability is communicated in different ways by the companies and that all the companies align their operations to global goals for sustainable development and the Swedish annual accounting act. It has also been found that there seems to be a difference in levels of detail and abstraction in the communication from companies even though they all follow and are bound to the Swedish annual accounting act. The reason as why the communication regarding sustainability differs between the companies is explained through the goal of achieving a higher level of legitimacy, working through more sustainability dimensions, and trying to incorporate more stakeholdergroups. Through a more detailed communication towards more stakeholdergroups it is believed that the companies are trying to take “the soul of the law” into consideration, to reach a higher legitimacy fulfillment, instead of only following the law.

Title: There’s not much downside to being rich, other than paying taxes!  Authors: Ida Johansson, Tova Lindbäck & Elisabeth Lydahl Institution: School of Business and Economics at Linnaeus University Kalmar Program: Business Administration and Economics Programme, specialization in Accounting and Management Control Advisor/examiner: Petter Boye Co-examiner: Xiang Yu Background: Recent years, the demand for tax transparency has significantly increased. Several media scandals have exposed the existence of aggressive tax planning, which has affected society’s view on how tax contributes to a sustainable world. In line with the demand GRI formed their standard GRI 207: Tax 2019. Initially, tax transparency aimed to eliminate aggressive tax planning. Today, tax is also regarded as a contribution to society.  Purpose: The purpose of this study is to explain how GRI 207: Tax 2019 has contributed, and will contribute, to changing the view of tax as a sustainability issue. Further, we aim to explain which factors that may contribute to forced tax transparency in sustainability reporting in the future.  Method: An abductive and qualitative approach in order to create a deeper understanding of tax as a sustainability issue. The data has been collected through semi-structured interviews with tax experts and representatives of businesses who practise or had the intention to practice GRI 207: Tax 2019.  Conclusions: We have found that GRI 207: Tax 2019 has changed the view of tax as a sustainability issue, due to their quality mark and being a leading global actor. We believe several standards will exist in the future, but it’s tax transparency as a whole that will be requested rather than a specific standard. Investors and the media are the factors which will contribute to a forced tax transparency in the future. Finally, we have identified four issues, where a legal requirement is the key.