Syftet är att studera sambandet mellan kvinnor i styrelsen och hållbarhetsredovisningen hos företag börsnoterade i Sverige. Tidigare studier som genomförts i andra länder har visat att det finns ett positivt samband mellan andelen kvinnor i styrelser och ett företags hållbarhetsredovisning. Därför har vi i den här studien valt för att studera om andelen kvinnor i styrelsen kan hjälpa till att förklara mängden hållbarhetsredovisning även i bolag noterade på den svenska börsen, samt om andelen kvinnor kan förklara val av standard för hållbarhetsredovisningen. Studien har utgått från den positivistiska forskningsfilosofin och har en deduktiv ansats. Forskningsstrategin är kvantitativ och inhämtade sekundärdata från databasen Retriever samt årsredovisningar. Populationen i studien består av 318 företag noterade på svenska börsen där det slutliga urvalet blev 278 företag. Data har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS via en korrelationsanalys och slutligen en multivariat regressionsanalys. Studiens resultat finner inget samband mellan andelen kvinnor och mängd information i hållbarhetsredovisningen. Vi finner inte heller något samband mellan andelen kvinnor och val av ISO eller Global Compact som redovisningsstandard, dock finner vi ett samband med val av GRI som redovisningsstandard. Studien finner inte något enhälligt resultat som visar vilken den kritiska andelen kvinnor i styrelsen är. / The aim with the study is to study if there exists a relation between the number of women on board and the sustainability report in companies that´s listed on the Stockholm Stock Exchange. Earlier studies show a positive relation between the number of women on board and the sustainability reports. Therefore have we chosen to study this in companies listed on the Stockholm Stock Exchange. The study is based on positivist research philosophy and uses a deductive approach. We have used a quantitative method and used data from annual reports and Retriever. The population consists of 318, the final sample is 278 companies all listed at the Stockholm Stock Exchange. The data is analysed with the help of SPSS and we have done a correlation analysis and several regression analysis. The study could not find any relation between the number of women on board and the sustainability report. We also could not find any relation between the number of women on board and the choice of ISO or Global Compact. However, we could find a positive relation with GRI. The study could not find a conclusive result to show critical mass.

SAMMANFATTNING   Titel: Den integrerade rapporteringens påverkan på värderelevansen av den finansiella informationen – En kvantitativ studie av 280 företag i Sydafrika och Frankrike   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Lina Ingesson och Maria Rönnbäck   Handledare: Jan Svanberg   Datum: 2017 – september   Syfte: Företags rapportering kring hållbarhetsarbete har ökat och många organisationer publicerar redan frivilligt allt mer hållbarhetsinformation, antingen som fristående rapport, eller integrerat med den finansiella rapporteringen. Förespråkare av den integrerade rapporteringen menar att denna förbättrar den finansiella rapporteringens användbarhet för investerare. Det föreligger en avsaknad av empiriskt material som styrker detta. Syftet med studien är därför att undersöka om en integrerad rapportering förbättrar värderelevansen av den finansiella informationen och därmed förstärker användbarheten för investerare.   Metod: Denna studie utgår från ett positivistiskt vetenskapsteoretiskt perspektiv med en hypotetiskt-deduktiv ansats. Studien är av kvantitativt slag med en longitudinell design. De data som använts i undersökningen är av sekundär art och har hämtats från Thomson Reuters Datastream samt Thomson Reuters ASSET4. Statistikprogrammet IBM SPSS har använts för att genomföra analyserna.   Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att en integrerad rapportering delvis förbättrar värderelevansen av den finansiella informationen och därmed delvis förstärker användbarheten för investerare. Denna slutsats kan dras genom iakttagelsen att efter att finansiell information och information och hållbarhet genom lagstiftning integrerats i en rapport kan en signifikant ökning av värderelevansen av rörelseresultatet observeras.   Förslag till fortsatt forskning: Vi uppmärksammar behov av vidare studier inom ett par områden: vi finner det motiverat med forskning som undersöker tillämpningen i Sydafrika respektive Frankrike var för sig för jämförelser och belysande av eventuella skillnader i institutionell kontext. Vi anser även att det vore intressant med en studie där värderelevansen av integrerad rapportering jämförs med värderelevansen av fristående hållbarhetsredovisning. Vidare forskning kan också studera effekterna på företags kapitalkostnad mer på djupet.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till att fylla det forskningsgap vår litteraturstudie identifierat genom att bidra med empiriska bevis på att värderelevansen av den finansiella informationen delvis förbättras genom en integrerad rapportering. Studien bidrar till redovisnings- och hållbarhetslitteraturen genom att indikera att sammanförande av ett företags finansiella information med tidigare separat och till stora delar icke bokförd hållbarhetsinformation ökar värderelevansen av rörelseresultatet. Studiens resultat kan intressera dels JSE, Euronext Paris och andra finansmarknader likväl som IIRC och reglerare inom redovisningsstandarder samt bidrar till den akademiska debatten om integrerad rapportering. / ABSTRACT   Title: The impact of an integrated reporting on the value relevance of financial information. A quantitative study of 280 companies in South Africa and France.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Lina Ingesson and Maria Rönnbäck   Supervisor: Jan Svanberg   Date: 2017 - September   Aim: The number of companies reporting on sustainability performance has increased and many organizations already voluntarily publish more sustainability information, either as a stand-alone report or integrated with their financial reporting. Advocates of integrated reporting mean that such reporting will improve the usefulness of financial reporting for investors. There is however a lack of empirical evidence to support this. The aim of this study is, therefore, to investigate whether integrated reporting improves the value relevance of financial information, and thereby enhances the usefulness for investors.   Method: The study is based upon a positivistic science theory perspective with a hypothetical deductive approach. The study is quantitative with a longitudinal design. The data used in the survey are secondary and are retrieved from Thomson Reuters Datastream and Thomson Reuters ASSET4. IBM SPSS Statistics is used to carry out the analysis.   Result & Conclusions: The results of this study show that integrated reporting partially improves the value relevance of the financial information, and thereby partially enhances the usefulness for investors. From the observations, the conclusion can be drawn, that after financial information and sustainability information has been integrated into one report the value relevance of earnings significantly increases.     Suggestions for future research: We find a need for future research in the following areas: we notice that research to investigate the application in South Africa and France each separately for comparison and highlighting of potential differences in institutional context is motivated. We also consider it interesting to study the value relevance of an integrated reporting compared to the value relevance of stand-alone sustainability reporting. Further research can also study the effects of companies’ capital costs more in depth.   Contribution of the thesis: This study contributes to filling the research gap that our literature study has identified by contributing with empirical evidence that the value relevance of the financial information partially improves through integrated reporting. The study contributes to the accounting literature by indicating that bringing together a company’s financial information with earlier separate and not posted information on sustainability increases the value relevance of the earnings. The results of this study may be of interest to JSE, Euronext Paris and other capital markets as well as IIRC and regulators of accounting standards and contributes to the academic debate on integrated reporting.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett negativt samband mellan hållbarhetsredovisning och skatteaggressivitet.     Metod: Studien har utgått ifrån en positivistisk forskningsfilosofi och har antagit en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien är av en kvantitativ art där en tvärsnittsdesign används och där det data som använts varit sekundär. Studiens urval har bestått av totalt 120 företag efter bortfall där Sverige och Schweiz har 60 företag var. All data har samlats genom användandet av Thomson Reuters Datastream och har därefter behandlats i statistikprogrammet SPSS för att kunna göra en logistisk regressionsanalys.   Resultat & slutsats: Studiens resultat visar inte på något negativt samband mellan hållbarhetsredovisning och skatteaggressivitet. Tvärtom ser vi ett positivt samband men inte på en statistisk signifikant nivå för att kunna förkasta noll-hypotesen.   Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie är av tvärsnittsdesign ger resultatet endast en insikt om läget i dessa länder under det aktuella året. Ett förslag vi lämnar till fortsatta studier inom ämnet är därför att göra en studie över tid, för att få en tydligare bild över ett eventuellt samband mellan hållbarhetsredovisning och skatteaggressivitet.   Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar med ytterligare kunskap i forskningen kring CSR och skatteaggressivitet. Den bidrar framförallt med att fylla ett hål genom att titta på företag i europeiska länder, närmare bestämt Sverige och Schweiz. / Aim: The purpose of this study is to examine if there is a negative relation between sustainability reporting and tax aggressiveness.   Method: The study is based in a positivist research philosophy and adopts a hypothetical-deductive approach. The study is of a quantitative kind where a cross-sectional design and secondary data have been used. The study’s sample is 120 companies where Sweden and Switzerland has 60 companies each. All data has been gathered through the use of Thomson Reuters Datastream and have been processed in the statistic program SPSS in order to do a logistic regression analysis.   Result & Conclusions: The result of this study does not show a negative relation between sustainability reporting and tax aggressiveness. On the contrary we can see a positive relation but not on a statistically significant level to be able to reject the null hypothesis.   Suggestions for future research: This study is using a cross-sectional design which means that the result in the study can only be applied to the year the data was collected. A suggestion for future research within the subject is to do a study over time, to be able to get a better picture of a potential connection between CSR and tax aggressiveness.   Contribution of the thesis: This study contributes with knowledge in the research field of CSR and tax aggressiveness. It especially contributes by filling a gap in the research area by looking at companies from European countries, more particularly Sweden and Switzerland.

Bakgrund Idag inkluderas arbetet med CSR i företagens verksamheter och de upprättar också hållbarhetsredovisningar vilket är en följd av ökade påtryckningar från samhället och företagets intressenter, däribland aktieägare. Tidigare studier konstaterar att informationen i hållbarhetsredovisningar varierar väldigt mycket vilket försvårar möjligheten att som läsare kunna utvärdera olika hållbarhetsredovisningar och jämföra mellan olika företag. Till exempel måste aktieägarna tolka och värdera CSR-aktiviteterna på rätt sätt för att det ska skapa ett värde för dem. Företagets arbete med CSR kan skapa värde genom att det ökar förtroendet hos intressenterna och vid negativa händelser skyddar det företaget.   Syfte Vårt syfte är att bidra med förståelse för hållbarhetsredovisningens användbarhet vid en jämförelse mellan olika företag samt vilken information som är viktig för aktieägare att utvärdera i hållbarhetsredovisningar.   Genomförande Vi har genomfört vår studie i linje med den kvalitativa metoden. Vi har samlat in empiri via sex semistrukturerade intervjuer. Analysen av det empiriska resultatet i förhållande till de teorier och de tidigare studierna som presenterats i vår teoretiska referensram har lett till fram till vår slutsats.   Resultat Studien visar att transparens, trovärdighet och väsentlighet är viktiga faktorer för aktieägare att utvärdera i hållbarhetsredovisningar. Aktieägare bör dessutom utvärdera risker, samt sannolikheten att dessa kommer inträffa och vad det kommer att få för konsekvenser. Vår studie visar att hållbarhetsredovisningarna är användbara vid en jämförelse mellan olika företag eftersom utvärderingen sker utifrån helhetsperspektiv, vilket gör att aktieägarna kan bortse att hållbarhetsrapporterna redovisar olika slags information. / Background Today companies include CSR in their operations and establish sustainability reports which is a consequence of increased pressure from society and company stakeholders, including shareholders. Previous studies find that the information in sustainability reports varies, which complicates the ability of readers to evaluate different sustainability reports and compare it between companies. For example, to receive value from the CSR-activities, shareholders must in a correct way interpret and value the activities. Companies' work with CSR can create value for shareholders by increasing the trust of stakeholders which leads to protection of the company when negative events occur.   Purpose Our purpose is to contribute to understanding the use of sustainability reports when comparing between different companies and what information that is important for shareholders to evaluate in sustainability reports.   Methods We conducted our study in line with the qualitative method. The empirical data was gathered through six semi-structured interviews. Analyses of the empirical result in relation to theories and previous studies presented in our theoretical framework led to our conclusions.   Results This study shows that transparency, credibility and essential are important factors for shareholders to evaluate in sustainability reports. Shareholders should also evaluate risks, as well as the probability that these will occur and what it will have for consequences. Our study shows that sustainability reports are useful when comparing different companies because the evaluation is based on the comprehensive picture, which allows shareholders to ignore the fact that the companies report different types of information.

Hållbarhet är idag ett högaktuellt ämne och svenska bolag är bland de bättre i världen på att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Hållbarhetsredovisning har länge varit frivilligt och det kan vara svårt att se de bakomliggande motiven till bolagens frivilliga redovisning. Om motiven bakom den frivilliga redovisningen är svårbedömda minskar möjligheterna för intressenter att ta välinformerade investeringsbeslut. Genom en kvantitativ undersökning på svenska börsnoterade bolag är syftet med studien att undersöka hur branschtillhörighet, storlek och lönsamhet påverkar mängd hållbarhetsrelaterad information bolaget förmedlar. I den multivariata regressionsanalysen finner vi positiva samband mellan mängd hållbarhetsredovisning och de faktorer som undersökts vilket ligger i linje med tidigare forskning. Det starkaste variabelsambandet är det mellan storlek och mängd hållbarhetsredovisning. Däremot uppmättes inte signifikant samband för variabeln lönsamhet.

SAMMANFATTNING ” Hållbarhetsredovisning – En studie om informationsbalansen i high profile och low profile industries”   Datum:        2017-06-05     Nivå:            Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 HP   Institution:  Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola   Författare:   Björn Sandfeldt                  Henrik Robertsson                       3 mars 1994                        5 maj 1992   Titel:             Hållbarhetsredovisning – En studie om informationsbalansen i high profile och low profile industries   Handledare: Staffan Boström   Nyckelord:   Hållbarhetsredovisning, GRI, negativ information, branschtillhörighet, transparens och balans.   Frågeställning: I vilken utsträckning presenteras negativ information i hållbarhetsredovisningar? Påverkar företags branschtillhörighet frekvensen av negativ information i hållbarhetsredovisningar?   Syfte:            Syftet med uppsatsen är att undersöka informationsbalansen i hållbarhetsredovisningar genom att studera i vilken utsträckning negativ information presenteras. Uppsatsen undersöker även om branschtillhörighet påverkar frekvensen av negativ information.     Metod:         I studien tillämpats en kvantitativ metod med innehållsanalys. Teoriinsamlingen är baserad på vetenskapliga artiklar som handlar om hållbarhetsredovisning, branschtillhörighet, GRI, legitimitets-, signal- och intressentteorin. För att samla in data användes ett urval av 150 hållbarhetsredovisningar. Resultaten har analyserats genom deskriptiv analys och Chi2-tester.         Slutsats:       De slutsatser som gjorts i denna undersökning är att företag redovisar mer positiv än negativ information, men att skillnaden inte var speciellt stor. Branschtillhörigheten påverkar frekvensen av negativ information. Det visade sig att företag i miljökänsliga branscher kommunicerar två gånger mer negativ information än företag i icke-miljökänsliga branscher. / ABSTRACT “Sustainability reporting – A study on the information balance in high profile and low profile industries ”   Date:            June 5th 2017   Level:           Bachelor thesis in Business Administration, 15 ECTS   Institution:  School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University   Authors:      Björn Sandfeldt                  Henrik Robertsson                       3th Mars 1994                     5th May 1992   Title:             Sustainability reporting – A study on the information balance in high profile and low profile industries   Tutor:          Staffan Boström   Keywords:   Sustainability reporting, GRI, negative information, industries, transparency and balance.     Questions: In what volume does negative information get presented in sustainability reports? Does the sector of firms influence the amount of presented negative information in sustainability reports?   Purpose:      The purpose of this essay is to examine the information balance in sustainability reporting, by studying the amount of negative information presented. The essay also studies if the sector of firms influences the amount of negative information.     Method:       The essay uses a quantitive research method with content analysis. The theory of the studie is based on academic journals that contains information about sustainability reporting, sector, GRI, legitimacy-, signaling- and stakeholder theory. The primary data consist of a sample of 150 sustainability reports. The results have been analyzed by descriptive analysis and Chi-squared tests.                  Conclusion: The conclusion of the thesis is that firms present more positive than negative information in sustainability reports, however the difference was not that great. The industry affiliation effect the frequency of negative information. It shows that firms in environmentally sensitive sectors communicate twice the amount of negative information than firms in non-environmentally sensitive sectors.

Det finns i dagsläget inget tvingande regelverk kring hållbarhetsredovisningar vilket innebär att företag kan utforma sin information på vilket sätt de vill, om de ens väljer att ge ut någon alls. Organisationen Global Reporting Initiative (GRI) arbetar med att förbättra ramverket för hållbarhetsredovisningar och ger med anledning av detta ut riktlinjer kring vad en hållbarhetsredovisning bör innehålla inom de tre områdena ekonomi, miljö och social påverkan. Tidigare forskning visar att större företag utsätts för större granskning av media och högre press av sina intressenter och frågan är om detta medför en mer omfattande hållbarhetsredovisning än mindre företagen. E-handelsföretag står för en allt större del av den totala försäljningen och därför ansågs även denna aspekt vara intressant, speciellt med tanke på att tidigare forskning inom e-handelsbranschen inte berört just kläddetaljister vilket denna studie varit inriktad på. Syftet med studien var att erhålla kunskap om omfattningen och utformningen av hållbarhetsredovisningen hos 15 kläddetaljister. Studien syftade även till att kartlägga om och hur detta skiljer sig mellan världstäckande, europeiska, skandinaviska och e-handelskläddetaljister. Olika förklaringar finns till varför företag väljer att ge ut frivillig information. Det kan vara på grund av att de utsätts för exponering i media och därmed utsätts för press, att företagens intressenter har rätt till information, att företagen vill ha legitimitet eller att företag påverkas av och imiterar varandra. Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen av företagens hållbarhetsinformation bekräftar tidigare forskning då det är tydligt att mer exponerade företag (med butiker i hela världen) överlag har en mer omfattande hållbarhetsredovisning än mindre exponerade företag (med butiker i enbart Europa, Skandinavien eller på internet). Undantaget finns i den sociala kategorin där Europabaserade företag har ett något bättre snitt än världsföretagen. E-handelsdetaljisterna har generellt sett fått ett lågt resultat på alla områden. Flertalet e-handelsdetaljister skriver ingenting om sitt hållbarhetsarbete varken i någon hållbarhetsredovisning eller på sin hemsida. Detta är anmärkningsvärt då det rör sig om stora företag med hundratusentals kunder och det vore intressant att forska vidare på detta område genom exempelvis intervjuer med representanter för företagen. / At this point in time, there are no mandatory rules regarding sustainability reporting which means companies can choose to design their sustainability reports in any way they see fit, if they choose to provide any information at all. The organization Global Reporting Initiative (GRI) aims to improve the framework for sustainability reporting by supplying guidelines regarding what a sustainability report should contain within the areas economy, environment and social impact. Previous research has shown that bigger companies are exposed to bigger pressure from their stakeholders, which poses the question if this entails a more extensive sustainability report than smaller companies. Since e-commerce constitutes a growing part of the total sales this was also an interesting aspect to examine, especially considering no previous research has been made regarding the apparel industry, which this study aimed to look at. The purpose of the study was to gain knowledge about the extension and form of the sustainability reports from 15 clothing retailers. The study also aimed at exploring if and how these reports differ between worldwide, European, Scandinavian and e-commerce retailers. There are different explanations as to why companies choose to disclose voluntary information. It may be because of exposure in the media and the pressure that comes with it, stakeholders right to information, to attain legitimacy, or that companies affect and imitate each other. The result of the qualitative content analysis of the chosen companies' sustainability reports confirms previous research. It is clear that more exposed companies (with stores worldwide) generally has a more extensive sustainability report than less exposed companies (with stores in Europe, Scandinavia or online). There is one exception in the social category where companies with stores in Europe has a slightly better average result than companies with stores worldwide. E-commerce companies produce very low results throughout all three categories. Multiple e-commerce companies have no information about their sustainability work neither in reports nor on their websites. This is noteworthy since these are big companies with hundreds of thousands of customers and this would be an interesting topic for further research, for example by conducting interviews with representatives from the companies.

Global Reporting Initiative (GRI) är ett av ramverk som idag används för att upprätta hållbarhetsredovisningar. GRI’s vision är att skapa en framtid där hållbarhet är en harmoniserad del av alla organisationers beslutsprocess samt att redovisning av hållbarhet ska vara lika rutinartad och jämförbar som den finansiella redovisningen. Därför arbetar GRI ständigt med att förbättra och utveckla ramverket för att rapporterna ska bli ännu mer transparenta, fullständiga och balanserade. Emellertid är hållbarhetsredovisning än så länge frivilligt för de flesta företag och oreglerat. Att minimera, skönmåla eller helt utelämna händelser är därför förekommande, inte minst för att företagen vill erhålla legitimitet och verka i linje med samhällets förväntningar.Denna uppsats kartlägger och analyserar det negativa innehållet i hållbarhetsredovisningar bland företag som upprättat dem enligt GRI’s ramverk G4. Vidare undersöker studien om faktorerna redovisningstradition, företagsstorlek och branschtillhörighet påverkar det negativa innehållet. Data för totalt 194 företag analyserades. Två av studiens tre hypoteser kunde bekräftas. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan den kontinental-europeiska redovisningstraditionen och mängden negativa ord i hållbarhets-redovisningar jämfört med den anglo-amerikanska traditionen. Det finns även ett positivt samband mellan företagsstorlek och mängden negativa ord. Däremot gav studien inget stöd för den sista hypotesen då det saknas signifikativt samband mellan branschtillhörighet och den mängd negativa ord som kundeuppvisas. / Global Reporting Initiative (GRI) is the framework that is most commonly used by companies to establish sustainability reports. The vision of GRI is to create a future in which sustainability work is a harmonized part of all organizations’ decision-making processes together with the sustainability reports being as standardized and comparable as the ones of financial accounting. It is a continuous process for GRI to improve and develop the framework so the published reports will be even more transparent, complete and balanced. However, sustainability reporting is voluntary for most companies and it is unregulated. Consequently, companies can minimize, embellish or even omit events in their reports. The reason for that, as manyresearchers state, is to keep legitimacy and operate in line with the society’s expectations. This thesis surveys and analyses the negative content in sustainability reports among companies that publish reports in accordance with the GRI framework G4. Furthermore it researches if the factors accounting tradition, company size and industry affiliation affect the negative content in sustainability reports. Data for in total 194 companies was analyzed. Two of the three hypotheses of the study could be confirmed. There is also a positive relation between the continental-European accounting tradition and the amount of negative words in sustainability reports compared to the Anglo-American tradition. There is also a positive relation between company size and the amount of negative words. However, the study provided no support tothe last hypothesis when no relation could be found between industry affiliation and the amount of negative words.

Sammanfattning Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det skett en förändring i mängden redovisning av socialt och miljömässigt ansvarstagande, dvs. hållbarhetsredovisning, i årsredovisningar hos svenska börsnoterade bolag samt undersöka faktorer som kan förklara hållbarhetsredovisning. Metod: Studien har utgått från den positivistiska forskningsfilosofin och använder en deduktiv ansats. För att besvara studiens syfte har en kvantitativ metod använts genom en innehållsanalys samt hypotesprövningar. Populationen består av 142 företag 2012 samt 160 företag 2015 samtliga noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Totalt undersöktes 302 årsredovisningar. De data som samlats in är sekundärdata och består av information från årsredovisningar, databaser samt böcker som sedan ställts mot tidigare forskning och teorier. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det har skett en förändring av socialt och miljömässigt ansvarstagande i företags årsredovisningar. Vårt resultat visar att en positiv förändring av hållbarhetsredovisningen går att utläsa. Dock är denna liten. Studiens statistiska tester visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan mängden hållbarhetsredovisning och företags storlek, lönsamhet samt år. Dessutom visar studien att företags bransch har en inverkan på redovisningen men enbart några är signifikanta. Ägarstruktur och kvinnor i styrelsen visar inget signifikant resultat med redovisningen. Uppsatsens bidrag: Studiens praktiska bidrag har kartlagt om det skett en förändring av hållbarhetsrapportering i årsredovisningen hos svenska börsnoterade bolag. Studien påvisar att en positiv förändring har skett mellan 2012 och 2015. Detta kan vara av intresse för de företag som hållbarhetsredovisar. Det teoretiska bidrag denna studie har är att den bidrar med vidare forskning kring variabler som påverkar mängden hållbarhetsredovisning, där lönsamhet och företagsstorlek har en inverkan på hållbarhetsredovisningen. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning är att ha ett större spann mellan åren för att tydligare kunna utläsa en förändring. Ytterligare ett förslag är att undersöka rapporteringen på företags separata hållbarhetsrapporter. Till sist ges förslaget om att göra en liknande studie när den nya lagen gällande hållbarhetsredovisning trätt i kraft och blir synlig inom rapporter. / Abstract Aim: The purpose of this study is to examine whether there has been a change in the reporting of social and environmental disclosures, i.e. sustainability reporting, in annual reports of listed swedish corporations and to examine factors that can explain the sustainability report. Method: The study is based on positivist research philosophy and uses a deductive approach. In order to achieve the aim of the study a quantitative method has been used through a content analysis and hypothesis tests. The population consist of 142 companies 2012 and 160 companies 2015, all listed on Nasdaq OMX Stockholm. In total 302 annual reports were examined. The data that has been used are secondary data and the information from annual reports, databases as well as books was then set against previous research and theories. Results and conclusion: The result of the study shows that it has been a change in the reporting of social and environmental reporting in annual reports. Our results indicate that a positive change of sustainability reporting can be seen. However the difference is relatively small. The study’s statistical tests indicate that there is a positive significant correlation between sustainability reporting and company size, profitability and time. In addition the study shows that business sector has an impact on the sustainability reporting but only a few are significant. Ownership structure and women in the board shows no significant results with the sustainability report. Contributions of the thesis: This study's practical contribution is to chart if there has been a change over time of this reporting in the annual reports of swedish listed corporations. The study shows that there has been a change between 2012 and 2015. This result can be of interest for corporations that uses sustaniability reporting. The theoretical contribution of this study is that it contributes with further research on variables that affect the production of sustainability reporting. Where profitability and company size have an impact on this accounting method. Suggestions for further research: Suggestions for future research is to have a wider range between the years in order to be able to read a more accurate difference. Another suggestion is to investigate the reporting on companies separate sustainability reports. A further proposal is to do a similar study when the new law enters into force regarding sustainability reporting and becomes visible within the reports.

The establishment of sustainability reports has become more prominent among companies the last decades as well as the demand to be able to compare these reports. There are many variables which affect the comparability of sustainability reports, partly the difficulty with the actual definition of the term sustainability as well as the lack of regulations and directives regarding the matter. Further, the style of the texts has bearing on the comparability since the rhetoric of the company affects how sustainability is communicated in the sustainability reports. The aim of this study is to create an understanding of how sustainability is communicated by the three largest companies within the construction- and development industry in Sweden, as well as to see if their sustainability reports are comparable. Through a discourse analysis it is examined how sustainability is communicated in the companies’ sustainability reports. The result shows that the discourse of sustainability is institutionalized by the companies. It is possible to identify a homogeneity since all the companies studied account for their corporate social responsibility, their environmental impact as well as how they strive for conducting a safe, legal and corruption-free business. The result also shows that depending on what the companies choose to communicate, in combination with what rhetorical argument is used to convey the information, it impacts the comparability. The study indicates that the comparable information regarding sustainability has a greater feature of logos argumentation where the texts are supported with statistics and data. This information has a greater opportunity to be compared within the company itself over time but also between the different companies, given that the information meets the basic criteria regarding consistency and uniformity. In the future, it would be of interest to study the comparability of sustainability reports within the construction- and development industry on a larger scale, for instance by comparing companies from different European countries. Further, a similar comparative study of big versus small companies could provide knowledge regarding if sustainability is institutionalized within the whole construction- and development industry. / Upprättandet av hållbarhetsredovisningar hos företag har blivit mer framträdande under de senaste decennierna, tillika efterfrågan om att kunna jämföra dessa rapporter. Det finns många faktorer som påverkar jämförbarheten av hållbarhetsredovisningar, dels svårigheten med definitionen av hållbarhet samt avsaknaden av reglering med tydliga direktiv. Dessutom har texternas utformning en inverkan på jämförbarheten, där företagens retorik påverkar hur de väljer att kommunicera hållbarhet i sina hållbarhets-rapporter. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse hur hållbarhet kommuniceras hos de tre största företagen inom bygg- och fastighetsbranschen i Sverige, samt att se om denna hållbarhetsinformation går att jämföra. Genom en diskursanalys undersöker vi hur hållbarhet kommuniceras i företagens hållbarhetsrapporter, där resultatet påvisar att diskursen hållbarhet är institutionaliserad hos de studerade företagen. Det går att identifiera en homogenitet då samtliga företag redogör för hur de tar ett socialt ansvar, sin miljöpåverkan samt hur de strävar efter säkra affärer. Resultaten påvisar även att beroende på vad företagen väljer att kommunicera, i kombination med vilket retoriskt argument som används för att förmedla informationen, har en inverkan på jämför-barheten. Studien indikerar att den hållbarhetsinformation som går att jämföra har större inslag av logosargumentation, där texterna styrks med hjälp av statistik och data. Denna information har en större möjlighet att jämföras inom företaget över tid men även mellan företagen, givet att informationen uppfyller de grundläggande kriterierna om konsekvens och enhetlighet. I framtiden vore det av intresse att se hur jämförbarheten av hållbarhets-redovisningar inom bygg- och fastighetsbranschen ser ut på en större skala, som till exempel i fler europeiska länder. Vidare skulle en liknande jämförande studie mellan stora och små företag bidra med kunskap om hållbarhet är institutionaliserad inom hela bygg- och fastighetsbranschen.