<p>Today’s political debate on environmental issues and environmental thinking, alongside the Swedish presidency of the EU and Climate Conferences shows that the environment is an important topic. Environment is important, not only in politics, but also for companies and the demand of environmental strategies and environmental reports has increased. This leads to an increased pressure on firms to begin to report on environmental concerns and to create active systems for environmental thinking.</p><p>The aim of the present study is to examine why firms in the transport sector, mainly lorry transports, reports environmental aspects and what drives these companies to create these reports.</p><p>Based on stakeholder and institutional theory we aim to examine to which extent stakeholders affects the environmental accounting and reporting. We also aim to explain how the organization is influenced to incorporate external and societal environmental procedures. By using a qualitative research method we try to answers the main issue.</p><p>The results shows that firms in the transport industry prepare the environmental statements to manage their primary stakeholders. The market is highly interest-driven and the legislative provision in the environmental field is non-existent.</p><p>We can theoretically see a value in environmental statements, but there is no practical knowledge or study that conveys the corporate values in the area. This, we try to explain by using a practical point of view of environmental accounting.</p> / <p>Dagens politiska debatt om miljöfrågor och miljömässigt tänkande, tillsammans med Sveriges ordförandeskap i EU och klimatmöten visar att miljö är ett viktigt diskussionsämne. Miljö är inte bara viktigt inom politiken utan även för företag. Efterfrågan på miljöstrategier och miljörapporter leder till en ökad press på företag att börja miljöredovisa och nyansera eller skapa aktiva system för miljötänkande.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka varför företag i transportbranschen, huvudsakligen lastbilstransporter, miljöredovisar.</p><p>Baserad på intressentteorin och den institutionella teorin ämnar studien undersöka i vilken utsträckning intressenter påverkar miljöredovisningen och miljörapporten samt hur organisationen påverkas att inkorporera externa och samhälleliga procedurer för miljöredovisning. Genom användning av en kvalitativ undersökningsmetod försöker vi svara på frågeställningen.</p><p>Resultaten visar att företag i transportbranschen utarbetar en miljöredovisning för att hantera sina primära intressenter. Marknaden är väldigt intressentstyrd och den lagreglering som finns inom miljöområdet är obefintlig i sammanhanget.</p><p>Då vi teoretiskt sett ser ett värde på miljöredovisning, trots att det inte finns någon praktisk kunskap eller undersökning som förmedlar de avgränsade företagens värderingar inom området, ämnar vi genom studien få fram en praktisk synvinkel på miljöredovisning.</p>

<p>Sustainability reports have during the last decade had a strong development. Both in terms of establishing a sustainability assurance, in its form, and get it assured together with standards, principles and regulations which organisations and accountants have utilized. The growth of sustainability reports and the choice of getting them assured have in particular favoured the accounting business. Due to this result, some critics have voiced that assuring a sustainability report gain accounting firms more than it gains the actual organisation. Other say that it is necessary in order to increase the credibility and the eligibility of the report, while it also has become a requirement from stakeholders. A clash of opinions within this subject awoke our interest and the results of this study will show the reality of assurance reports in Sweden. The purpose with this paper is to find out how much companies pay to get their sustainability report assured and to identify the factors that might affect the price. In this study, we ask:</p><p>-What is the cost/benefit of assuring a sustainability report?</p><p>The methodology used in this study was web surveys. The target group consisted of 41 organisations based all over Sweden. The web survey was answered by the contact person confirmed as responsible for the organisations sustainability report. Further, to create a foundation for the study we conducted a literature review from books, scientific articles and other scientific papers covering this subject. Data which has gained focus are for example sustainability reports, revisions and assurance of sustainability reports, framework and current theories in the field. Other types of data we have used come from the respondents themselves.</p><p>It is significantly easier for organisations to calculate the cost as it is concrete while the benefit is abstract and more difficult to identify. In general, organisations that took part in the study feel that using assurance reports is beneficial. One of the reasons for this is because the organisations claim they get knowledge, which is shown in that the internal audit is improved and the credibility of the organisations is strengthened. The width was between 0 SEK- and more than 300 000 SEK. We have been able to confirm through this study that large organisations with a high turnover and a well designed sustainability report pay significantly more than what a company with a lower turnover and a less well designed sustainability report does. There was no compulsion to these two factors would occur at the same time. The difference in cost we assumed could be connected to the number of revision points in the assurance report, but this was not confirmed as such events proved to be unrelated.</p> / <p>Hållbarhetsredovisning har under de senaste två decennierna haft en stark utveckling. Såväl när det gäller att upprätta en hållbarhetsredovisning i dess form och att få den bestyrkt. Men även när det gäller standarder, principer och lagförordningar som företag och revisorer använt sig av. Framväxten av hållbarhetsredovisning och valet att få den bestyrkt har framförallt gynnat revisionsbranschen. På grund av detta utfall uttalade sig en del kritiker om att bestyrka en hållbarhetsredovisning gav mer nytta för revisionsbyråerna än för själva företagen. Andra menar på att det var nödvändigt för att öka trovärdighet och legitimitet i rapporten samt att det har blivit ett krav från intressenterna. Motsättningar kring detta ämne väckte vårt intresse. Därför valde vi att genomföra en studie om hur det verkligen ligger till i Sverige gällande bestyrkanderapporter. Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur mycket företagen betalade för att få sin hållbarhetsredovisning bestyrkt. Samt identifiera faktorer som eventuellt påverkade priset. Uppsatsens frågeställning var följande; vilken kostnad/nytta kände företagen av att ha låtit bestyrka sin hållbarhetsredovisning? Tillvägagångssätt vid genomförandet av studien var genom webbenkäter. Urvalet var 41 företag som geografiskt sett befann sig över hela Sverige. Webbenkäten besvarades av den kontaktperson som var angiven till företagets hållbarhetsredovisning. För att vidare bygga upp uppsatsen skedde vår litteraturinsamling bland annat från böcker, artiklar och tidigare skrivna uppsatser. Data som fick fokus var exempelvis hållbarhetsredovisning, granskning och bestyrkande av hållbarhetsredovisning, ramverk samt teorier som var aktuella inom området. Annan typ av data som användes var det som studien fick fram från respondenterna. Det är betydligt enklare för företag att beräkna kostnaden då den är konkret medan nyttan är abstrakt och svårare att identifiera. Överlag ansåg dock de företag som ingick i studien att bestyrkanderapport gav nytta. Bland annat genom att företagen tycke att de fick lärdom, vilket visades genom att företagets interna kontroll blev bättre samt att tillförlitligheten stärktes för företaget. Hur mycket företag hade betalat för sin bestyrkanderapport var väldigt olika. Spannet låg mellan 0 - över 300 000 kr. Vi konstaterade från studien att priset hade samband med 2 faktorer, företagets storlek och hur välutformad företagets hållbarhetsredovisning var. Det var dock inget tvång att dessa två faktorer skulle förkomma samtidigt. Att priset skiljde sig åt trodde vi bland annat kunde bero på antalet granskningspunkter i en bestyrkanderapport. Detta kunde vi dock inte konstatera eftersom inga sådana samband urskiljdes.</p>

Sustainability reports have during the last decade had a strong development. Both in terms of establishing a sustainability assurance, in its form, and get it assured together with standards, principles and regulations which organisations and accountants have utilized. The growth of sustainability reports and the choice of getting them assured have in particular favoured the accounting business. Due to this result, some critics have voiced that assuring a sustainability report gain accounting firms more than it gains the actual organisation. Other say that it is necessary in order to increase the credibility and the eligibility of the report, while it also has become a requirement from stakeholders. A clash of opinions within this subject awoke our interest and the results of this study will show the reality of assurance reports in Sweden. The purpose with this paper is to find out how much companies pay to get their sustainability report assured and to identify the factors that might affect the price. In this study, we ask: -What is the cost/benefit of assuring a sustainability report? The methodology used in this study was web surveys. The target group consisted of 41 organisations based all over Sweden. The web survey was answered by the contact person confirmed as responsible for the organisations sustainability report. Further, to create a foundation for the study we conducted a literature review from books, scientific articles and other scientific papers covering this subject. Data which has gained focus are for example sustainability reports, revisions and assurance of sustainability reports, framework and current theories in the field. Other types of data we have used come from the respondents themselves. It is significantly easier for organisations to calculate the cost as it is concrete while the benefit is abstract and more difficult to identify. In general, organisations that took part in the study feel that using assurance reports is beneficial. One of the reasons for this is because the organisations claim they get knowledge, which is shown in that the internal audit is improved and the credibility of the organisations is strengthened. The width was between 0 SEK- and more than 300 000 SEK. We have been able to confirm through this study that large organisations with a high turnover and a well designed sustainability report pay significantly more than what a company with a lower turnover and a less well designed sustainability report does. There was no compulsion to these two factors would occur at the same time. The difference in cost we assumed could be connected to the number of revision points in the assurance report, but this was not confirmed as such events proved to be unrelated. / Hållbarhetsredovisning har under de senaste två decennierna haft en stark utveckling. Såväl när det gäller att upprätta en hållbarhetsredovisning i dess form och att få den bestyrkt. Men även när det gäller standarder, principer och lagförordningar som företag och revisorer använt sig av. Framväxten av hållbarhetsredovisning och valet att få den bestyrkt har framförallt gynnat revisionsbranschen. På grund av detta utfall uttalade sig en del kritiker om att bestyrka en hållbarhetsredovisning gav mer nytta för revisionsbyråerna än för själva företagen. Andra menar på att det var nödvändigt för att öka trovärdighet och legitimitet i rapporten samt att det har blivit ett krav från intressenterna. Motsättningar kring detta ämne väckte vårt intresse. Därför valde vi att genomföra en studie om hur det verkligen ligger till i Sverige gällande bestyrkanderapporter. Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur mycket företagen betalade för att få sin hållbarhetsredovisning bestyrkt. Samt identifiera faktorer som eventuellt påverkade priset. Uppsatsens frågeställning var följande; vilken kostnad/nytta kände företagen av att ha låtit bestyrka sin hållbarhetsredovisning? Tillvägagångssätt vid genomförandet av studien var genom webbenkäter. Urvalet var 41 företag som geografiskt sett befann sig över hela Sverige. Webbenkäten besvarades av den kontaktperson som var angiven till företagets hållbarhetsredovisning. För att vidare bygga upp uppsatsen skedde vår litteraturinsamling bland annat från böcker, artiklar och tidigare skrivna uppsatser. Data som fick fokus var exempelvis hållbarhetsredovisning, granskning och bestyrkande av hållbarhetsredovisning, ramverk samt teorier som var aktuella inom området. Annan typ av data som användes var det som studien fick fram från respondenterna. Det är betydligt enklare för företag att beräkna kostnaden då den är konkret medan nyttan är abstrakt och svårare att identifiera. Överlag ansåg dock de företag som ingick i studien att bestyrkanderapport gav nytta. Bland annat genom att företagen tycke att de fick lärdom, vilket visades genom att företagets interna kontroll blev bättre samt att tillförlitligheten stärktes för företaget. Hur mycket företag hade betalat för sin bestyrkanderapport var väldigt olika. Spannet låg mellan 0 - över 300 000 kr. Vi konstaterade från studien att priset hade samband med 2 faktorer, företagets storlek och hur välutformad företagets hållbarhetsredovisning var. Det var dock inget tvång att dessa två faktorer skulle förkomma samtidigt. Att priset skiljde sig åt trodde vi bland annat kunde bero på antalet granskningspunkter i en bestyrkanderapport. Detta kunde vi dock inte konstatera eftersom inga sådana samband urskiljdes.

Bakgrund: CSR, det vill säga miljömedvetenhet och socialt ansvarstagande, har på senare tid kommit att stå i fokus och konsumenter ställer allt högre krav på företag. Detta har lett till att fler företag väljer att frivilligt redovisa sociala och miljömässiga frågor i och kring sin verksamhet. Problem: Redovisning av CSR bygger på frivillig information som inte regleras i svensk lag. Istället finns det ett antal standarder och riktlinjer som är till för att vägleda och underlätta för företagen i deras hållbarhetsredovisning. Dessa är emellertid många och denna uppsjö av riktlinjer samt bristen på standardiserade krav skapar därmed stor förvirring. Syfte: Problematiken kring redovisning av CSR ledde därmed fram till uppsatsens syfte. Syftet med denna kandidatuppsats är att klargöra hur större svenska företag bör arbeta för att uppnå en hög kvalitet på sin hållbarhetsredovisning och utifrån detta framtaga bästa redovisningspraxis. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts. Detta är baserat på sex telefonintervjuer och en e-mail intervju med privata och statliga bolag samt revisorer. Dessutom utfördes en granskning av Large Cap-listade företags hållbarhetsredovisningar för att få klarhet i omfattningen av deras hållbarhetsredovisning, vilka riktlinjer de har använt sig av samt om de låter den granskas av en oberoende part Slutsats: Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt begrepp och den redovisningspraxis som finns är fortfarande inte fullt utvecklad. För att öka hållbarhetsredovisningens kvalitet bör företag emellertid sträva efter att använda allmänt vedertagna riktlinjer i den mån det är möjligt. För att öka hållbarhetsredovisnings trovärdighet är det också bra att låta den bli granskad av en oberoende part. / Background: CSR, that is environmental awareness and social responsibility, have been in focus for some time and consumers are putting a lot of pressure on companies. This has led to that more companies are choosing to report on social and environmental questions willingly. Problem: CSR-reporting is build upon optional information that is not regulated in Swedish law. Instead there are a large number of standards and guidelines that will guide and facilitate companies in their sustainability reporting. These standards are many and this abundance of guidelines as well as the lack of standardized requirements creates a great confusion. Purpose: The problem concerning CSR-reporting led us to the purpose of the thesis. The purpose is to clarify how larger Swedish companies should work to achieve high quality sustainability reporting and through this establish best accounting praxis. Method: To fulfill the purpose of the thesis a qualitative approach were chosen. It is based on six interviews and one e-mail interview with private and public corporations as well as auditors. Furthermore, a review was made on the Large Cap-listed companies. Through this review we wanted to obtain clarity into the extent of their sustainability reports, what guidelines they are using and if the report were inspected by an independent external party. Conclusion: Sustainability reporting is still a relatively new term and the accounting praxis that exists today is still not fully established. In order to increase the quality of the report, companies should strive after using de facto standards to the extent possible. To increase the reliability it is also of great importance to let it undergo an external verification.

Datum: 2009-06-02 Nivå: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 hp Författare: Peter Forsberg och Per Eriksson Handledare: Esbjörn Segelod Titel: Corporate Social Responsibility och hållbarhetsredovisning i tre svenska företag Problem: Vilket CSR-arbete har Atlas Copco, Vattenfall och ICA idag och hur redovisas resultatet? Har de skett några förändringar i vad bolagen redovisar idag i sina hållbarhetsredovisningar jämfört med 2005? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Atlas Copco, ICA och Vattenfall arbetar med CSR idag och hur deras hållbarhetsredovisningar presenteras 2008 jämfört med 2005. Metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att intervju de tre företagen, granska deras hållbarhetsredovisningar från 2005 respektive 2008 och studerat litteratur.   Resultat: Resultat vi kom fram till är att arbetet är organiserat på olika sätt men gemensamt för bolagen är att många har CSR-frågor som en del i sitt arbete och att det rapporteras in och sammanställas. Alla tre bolagen har förbättrat sin presentation av hållbarhetsredovisningarna, exempelvis har strukturen blivit tydligare i de nyare rapporterna. Jämfört med 2005 har två av tre bolag utökat sin rapportering av prestandaindikatorer trots att dessa totalt har minskat sedan övergången från Guidelines 2002 till nya G3. Två av tre bolag har även fått sina rapporter granskade av revisionsbolag. / Date: 2009-06-02 Level: Master thesis in management accounting, 15 credits Authors: Peter Forsberg and Per Eriksson Tutor: Esbjörn Segelod Title: Corporate Social Responsibility and sustainability report in three Swedish companies Problem: What are Atlas Copco, Vattenfall and ICA doing in the field of CSR today and how is the result presented? Have there been any changes with regard to what the companies declare today in their sustainability reports compared to 2005?  Purpose: The purpose with this essay is to investigate how Atlas Copco, ICA and Vattenfall works with CSR today and how their sustainability reports are presented 2008 compared to 2005. Method: To carry out the investigation we have chosen to interview the three companies, review their sustainability reports from 2005 and 2008 and study literature. Result: The result we have come down to is that the work is organized in different ways in the three companies. Common to the interviewed companies is that many CSR-questions constitute an integral part of their businesses. All three companies have improved their presentation of the sustainability report, for example have the structure of the report improved in later reports. In comparison to 2005 two out of three companies have expanded their report of performance indicators in spite of decreasing numbers of performance indicators since the change from Guidelines 2002 to the new G3. Two out of three companies have also had their reports third party checked by audits.

Syftet med uppsatsen är att undersöka behovet av extern revidering, bankernas förväntan och revisionsfirmornas förutsättningar att revidera hållbarhetsinformation. Författarna berör även huruvida nationella och internationella påtryckningar har påverkat hållbarhetsredovisningen. Metod som använts är fallstudier med semistrukturerade intervjuer. Fallföretag: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers Vår studie visade att hållbarhetsredovisningen idag är försumbar ur ett låneperspektiv. Idag klassas redovisningen som ett komplement till den traditionella årsredovisningen, en viktig förutsättning för att höja dess acceptans är extern revidering. Revisionen skulle underlättas av en harmonisering av redovisningsreglerna, då ett problem idag är att det är stora variationer i företags kriterier och riktlinjer, en harmonisering skulle även leda till ökad jämförbarhet företag emellan. Det första steget mot internationell harmonisering har kommit från EU genom moderniseringsdirektivet. Hållbarhetsredovisningen befinner sig ännu i sin linda, men fallföretagen är överrens om att redovisning i flera dimensioner är här för att stanna. / The objective of the thesis is to investigate the need for extern auditing, the bank’s expectations and the accounting firm’s condition of auditing sustainability information. The authors also touch upon whether national and international lobbying has affected the sustainability reporting. The method used is case studies with semi structured interviews. Case study: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG and Öhrlings PricewaterhouseCoopers Our study showed that sustainability reporting is negligible from the banks perspective. The reporting today is classified as a complement to the traditional annual report, an important prerequisite to increase the acceptance is external auditing. The auditing would be facilitated by a harmonisation of the accounting rules, as a problem today is the great variations in company’s criterion and guidelines, a harmonisation would also lead to increased comparability between companies. EU has taken the first step towards international harmonisation by their modernization directive. Sustainability reporting is still in its infancy, but the case companies all agree that reporting in several dimensions is here to stay.

Företag som upprättar så kallade hållbarhetsredovisningar har blivit allt vanligare. Dock råder det inom forskningen på området en oenighet om vad hållbarhetsredovisning egentligen är. En mängd olika begrepp används om vartannat och några klara definitioner finns inte fastlagda. Syftet med denna studie är därför att göra en kartläggning av de olika begrepp som används inom den globala, akademiska hållbarhetsredovisningslitteraturen för att utreda innebörden av dessa begrepp samt för att utreda hur dessa begrepp förhåller sig till varandra. Studien genomförs med hjälp av en litteraturstudie där 12 artiklar väljs ut genom ett intensitetsurval och sedan analyseras och jämförs med varandra. Resultatet av detta blir en kartläggning där de olika begreppens betydelse och inbördes relationer utrönas. Studien mynnar ut i fastläggandet av fem stycken huvudbegrepp inom området; sustainability reporting/accounting, TBL reporting/accounting, CSR reporting, FCA och environmental accounting som tillsammans kan anses representera huvuddragen för vad hållbarhetsredovisning egentligen är. / Companies claiming to be accounting for sustainability are becoming more and more common. However, within the research on the area there are some disagreements regarding what accounting for sustainability really is. A large quantity of terms and concepts are being used interchangeably and there are no clearly established definitions. The purpose with this study is therefore to constitute an investigative screening on the different terms and concepts used within the global, academic, sustainability accounting literature to investigate the meaning of these terms and concepts and also investigate how these terms and concepts are relating to each other. The study is conducted by performing a study of literature where 12 articles are chosen with the help of an intensity sample. Thereafter the articles are analyzed and compared. This results in a clarification of the meaning of the terms and concepts, and of the internal relations in between them.  The study leads to the establishment of five main terms and concepts within the area; sustainability reporting/accounting, TBL reporting/accounting, CSR reporting, FCA and environmental accounting that together can be seen to form a foundation of what accounting for sustainability really is.

Background: Following an increased awareness concerning social and environmental aspectsin society, more enterprises establish sustainability reports in order to inform theirstakeholders about the company’s sustainability duties. A previous study indicates that themetal sector is enjoying relatively limited increases in business opportunities and/or financialvalue of corporate responsibility. Another study suggests that there is a gap in expectationsbetween producers and users of sustainability reports due to an uncertainty regarding whatinformation such reports should contain and what audience such reports should target. Thequestion is whether or not a gap in expectations concerning sustainability reporting is acontributing factor to the limited increases in financial value in the metal sector? Purpose: The purpose of the study was to examine how a sustainability report should becarried out by a company in the steel industry given what information the company and thestakeholders consider as essential in a sustainability report. Methodology: To accomplish the purpose of the study, a deductive approach was used due tothe availability of suitable theories. We conducted semi-structured interviews in order toenable a deeper analysis of the subject. Interviews were carried out with employees at thesteel company Ovako in order to investigate what information they aim to communicate, themotivations for sustainability reporting, to whom the information is addressed and howcommunication with stakeholders is carried out. Four interviews with different stakeholders inthe Swedish steel industry were also conducted in order to study what information theyrequire for. The purpose was to highlight potential differences between the company and thestakeholders. Results: The study indicates the importance of clarifying the motives behind sustainabilityreporting and to identify which stakeholders to target. The importance stems from the fact thatthese factors decide what information to include. The case company identifies thestakeholders' expectations as their main motive and these should therefore form the basis forthe sustainability report. Both internal stakeholders such as employees and externalstakeholders as investors, customers and society are identified as important stakeholders bythe case company. The study further indicates that financial stakeholders without specificsustainability criteria do not place emphasis on the content of sustainability reports. Financialstakeholders with such criteria on the other hand, demand in particular informationconcerning environmental aspects, while non-financial stakeholders also requests informationon social aspects such as employee responsibility and business ethics. The case companydoes, however, show skepticism on whether social aspects such as employee responsibilityare relevant to include in the report due to the information's subjective nature and narrowaudience. The study indicates that the lack of stakeholder dialogues results in a sustainabilityreport that excludes information requested by stakeholders to whom the report is addressed.For a company in the steel industry, information concerning impact on the environment mayseem more relevant, but given the non-financial stakeholders demand the company shouldalso report on their social impact. / Bakgrund: Till följd av en ökad medvetenhet i dagens samhälle om miljömässiga och socialaaspekter, har det blivit allt vanligare att företag avger en hållbarhetsredovisning. En tidigarestudie tyder på att företag i metallbranschen har upplevt ett relativt litet ekonomiskt värde avarbete med hållbar utveckling. En annan studie visar på ett förväntningsgap mellan upprättareoch användare av hållbarhetsredovisningar som antas bero på osäkerhet om vilka intressentersom informationen ska rikta sig till och vilken information dessa intressenter vill få. Frågan ärom ett förväntningsgap när det gäller hållbarhetsredovisning är en bidragande faktor till detlåga ekonomiska värdet i metallbranschen? Syfte: Syftet var att undersöka hur en hållbarhetsredovisning bör utformas av ett företag istålbranschen utifrån vilken information företag respektive intressenter anser är väsentlig i enhållbarhetsredovisning. Genomförande: Ett deduktivt angreppssätt antogs eftersom vi fann lämpliga teorier att utgåfrån i analysen. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer för en djupare behandling avämnet. Intervjuer genomfördes på stålföretaget Ovako för att undersöka vilken informationföretaget vill kommunicera till intressenterna, motiven till att hållbarhetsredovisa, till veminformationen riktar sig och hur kommunikationen med intressenterna sker. För att ävenerhålla ett intressentperspektiv genomfördes intervjuer med fyra intressenter med anknytningtill stålbranschen. Detta för att undersöka vilken information de efterfrågar och belysaeventuella skillnader mellan företaget och intressenterna. Resultat: Inför utformandet av en hållbarhetsredovisning i stålbranschen är det viktigt attföretaget klargör motiven till att hållbarhetsredovisa och identifierar vilka intressenterföretaget vill rikta sig till. Det påverkar nämligen vilken information som ska ingå ihållbarhetsredovisningen. Fallföretaget framhåller att den starkaste drivkraften till atthållbarhetsredovisa är intressenternas förväntningar, och dessa bör därmed utgöra grunden förhållbarhetsredovisningen. Både interna intressenter, som medarbetare, och externaintressenter i form av investerare, kunder och samhälle lyfts fram som viktiga intressenter attrikta sig till. Studien visar att finansiella intressenter utan speciella hållbarhetskriterier intelägger någon större vikt vid innehållet i hållbarhetsredovisningar. Finansiella intressenter medsådana kriterier efterfrågar framför allt information om miljömässiga aspekter, medan ickefinansiellaintressenter även efterfrågar information om sociala aspekter sommedarbetaransvar och affärsetik. Fallföretaget visar dock en viss skepsis till huruvida det ärrelevant att inkludera sociala aspekter som medarbetaransvar i hållbarhetsredovisningen pågrund av informationens subjektiva karaktär och smala målgrupp. Studien visar emellertid attbristen på intressentdialoger leder till att företaget utelämnar information som efterfrågas avde intressenter som redovisningen riktar sig till. För ett företag i stålbranschen kan det fallasig mer naturligt att rapportera om företagets påverkan på miljön, men med hänsyn till deicke-finansiella intressenternas efterfrågan bör företaget även rapportera om sociala aspekter.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning har utvecklats från att vara ett undantag till en norm, dock är enbart cirka 40 procent av de utgivna hållbarhetsredovisningarna granskade enligt en undersökning utförd av KPMG från 2008. Det saknas krav när det gäller granskningen av hållbarhetsredovisningarna och det finns ett antal standarder som kan användas vid granskningen, både internationella och nationella sådana. I och med detta försvåras jämförelser mellan företag samtidigt och det blir svårt att bedöma vilken kvalité den utförda granskningen har. Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka huruvida granskningsrapporten skiljer sig åt beroende på granskande aktör och/eller vilken granskningsstandard som används i Sverige, Tyskland, Storbritannien och Danmark. Med skillnader menas i det här fallet att undersöka vilka egenskaper i redovisningen som lyfts fram av den granskande aktören, vilken nivå på granskningen som lämnas samt vilka intressenter som granskningen riktar sig till i första hand. Genom att undersöka detta är det möjligt att bidra med kunskap om huruvida användbarheten av hållbarhetsredovisningarna påverkas av granskande aktör och använd granskningsstandard och om detta ser olika ut i de undersökta länderna. Metod: En undersökning av 30 hållbarhetsredovisningar i respektive land. Uppsatsen är en fallstudie och har en kvalitativ ansats. Slutsats: Granskningsrapporternas utformning skiljer sig mellan de undersökta länderna samt beroende på granskande aktör och använd granskningsstandard. En större andel av de hållbarhetsredovisningar som granskas av annan aktör än revisionbyrå ges ett bestyrkande med hög men inte absolut säkerhet. Granskningsrapporterna utgivna av revisionsbyråerna är betydligt mer standardiserade än de övriga vilket gör att dessa inte ger läsarna/intressenterna en fullständig bild av det granskade företagets hållbarhetsarbete. Därmed kan användbarheten av granskningen ifrågasättas. Användbarheten kan dock även ifrågasättas hos de granskningsrapporter som är utfärdade av annan aktör än revisionsbyrå. Då dessa aktörer inte är tydligt kontrollerade på samma sätt och det inte ställs samma krav på oberoende på dessa aktörer, så är det svårt att avgöra om den utförda granskningen är tillförlitlig. / Background: Sustainability Reporting has developed from being an exception to becoming a norm. According to a research performed by KPMG in 2008, only 40 per cent of the issued sustainability reports are assured by an independent assurance provider. There are no requirements regarding assurance of sustainability reports and it exist a number of standards that could be used in the assurance process for sustainability reports, as well international standards as national standards. As a result of this the comparison between companies becomes difficult and it is difficult to evaluate the quality of the performed assurance. Purpose: The purpose of this thesis is to examine whether the assurance report given by the assurance provider differ depending on assurance provider and/or the assurance standard that is used in Sweden, Germany, Great Britain and Denmark. Assurance reports differ if the assurance provider emphasizes on different qualities and different stakeholders and provide different level of assurance. By examining this it would be possible to contribute with knowledge regarding whether the usefulness of sustainability reports depend on assurance provider and assurance standard and whether it exist differences between the examined countries. Methodology: A research involving 30 sustainability reports from each country. This thesis is based on case study and has a qualitative research method. Conclusion: The content in the assurance reports differ between the countries in this thesis and is depending on assurance provider and assurance standard. A majority of the sustainability reports that provide a conclusion with reasonable assurance are assured by other assurance provider than accountants. The assurance reports issued by accountants are more standardized than the remaining reports and therefore give the readers/stakeholders an uncomplete picture of the sustainability actions performed by assured company. A consequence of this is that the usefulness of the assurance provided could be questioned. The usefulness could also be questioned regarding the reports provided by other provider than accountants because these providers do not have the same requirements regarding independence and control as the accounting firms and therefore it is difficult to judge the reliability of this reports.

<p>Bakgrund: CSR, det vill säga miljömedvetenhet och socialt ansvarstagande, har på senare tid kommit att stå i fokus och konsumenter ställer allt högre krav på företag. Detta har lett till att fler företag väljer att frivilligt redovisa sociala och miljömässiga frågor i och kring sin verksamhet.</p><p>Problem: Redovisning av CSR bygger på frivillig information som inte regleras i svensk lag. Istället finns det ett antal standarder och riktlinjer som är till för att vägleda och underlätta för företagen i deras hållbarhetsredovisning. Dessa är emellertid många och denna uppsjö av riktlinjer samt bristen på standardiserade krav skapar därmed stor förvirring.</p><p>Syfte: Problematiken kring redovisning av CSR ledde därmed fram till uppsatsens syfte. Syftet med denna kandidatuppsats är att klargöra hur större svenska företag bör arbeta för att uppnå en hög kvalitet på sin hållbarhetsredovisning och utifrån detta framtaga bästa redovisningspraxis.</p><p>Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts. Detta är baserat på sex telefonintervjuer och en e-mail intervju med privata och statliga bolag samt revisorer. Dessutom utfördes en granskning av Large Cap-listade företags hållbarhetsredovisningar för att få klarhet i omfattningen av deras hållbarhetsredovisning, vilka riktlinjer de har använt sig av samt om de låter den granskas av en oberoende part</p><p>Slutsats: Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt begrepp och den redovisningspraxis som finns är fortfarande inte fullt utvecklad. För att öka hållbarhetsredovisningens kvalitet bör företag emellertid sträva efter att använda allmänt vedertagna riktlinjer i den mån det är möjligt. För att öka hållbarhetsredovisnings trovärdighet är det också bra att låta den bli granskad av en oberoende part.</p> / <p>Background: CSR, that is environmental awareness and social responsibility, have been in focus for some time and consumers are putting a lot of pressure on companies. This has led to that more companies are choosing to report on social and environmental questions willingly.</p><p>Problem: CSR-reporting is build upon optional information that is not regulated in Swedish law. Instead there are a large number of standards and guidelines that will guide and facilitate companies in their sustainability reporting. These standards are many and this abundance of guidelines as well as the lack of standardized requirements creates a great confusion.</p><p>Purpose: The problem concerning CSR-reporting led us to the purpose of the thesis. The purpose is to clarify how larger Swedish companies should work to achieve high quality sustainability reporting and through this establish best accounting praxis.</p><p>Method: To fulfill the purpose of the thesis a qualitative approach were chosen. It is based on six interviews and one e-mail interview with private and public corporations as well as auditors. Furthermore, a review was made on the Large Cap-listed companies. Through this review we wanted to obtain clarity into the extent of their sustainability reports, what guidelines they are using and if the report were inspected by an independent external party.</p><p>Conclusion: Sustainability reporting is still a relatively new term and the accounting praxis that exists today is still not fully established. In order to increase the quality of the report, companies should strive after using de facto standards to the extent possible. To increase the reliability it is also of great importance to let it undergo an external verification.</p>