Syfte: Hållbarhetsredovisning blir vanligare vilket innebär att inte enbart finansiellt resultatredovisas, utan även socialt och miljömässigt ansvarstagande. Hållbarhetsarbetet kan mätasgenom ESG-betyg som baseras på arbetet gällande miljö, socialt ansvar samt bolagsstyrning. Det finns fler studier som undersöker hur denna redovisning påverkar finansiella resultat,medan färre har undersökt effekten på marknadsbaserade mått. Denna studie ämnar visa vilketsamband som finns samt bidra med mer förståelse gällande detta område. Studiens syfte ärdärmed att undersöka effekten av ESG på marknadsvärde inom industrisektorn i USA. Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats och har genomförts med hjälp av enkvantitativ metod. Studien har utgått ifrån sekundärdata, vilken är hämtad från databasenRefinitiv Eikon. I denna databas har data från 367 företag inom industrisektorn i USAhämtats, från år 2022. Därefter har statistikprogrammet SPSS använts för att genomföra enunivariat, bivariat och multivariat analys. Resultat och slutsats: Resultatet i studien visar att det finns ett signifikant positivt sambandmellan ESG och marknadsvärdet inom industrisektorn i USA. Det visade sig däremot vara ettsvagt positivt samband. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med mer kunskap och förståelse angåendesambandet mellan ESG och marknadsvärde inom industrisektorn i USA. Resultatet kan varaintressant för investerare och andra intressenter då det svaga positiva sambandet tyder på attdet kan finnas flera faktorer som påverkar marknadsvärdet. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till framtida forskning är att inkludera flerkontrollvariabler för att se om förklaringsgraden ökar. Det vore även intressant att jämföraolika sektorer och flera år. Ett annat förslag är att tillämpa ESG-betygets delkomponenter föratt undersöka om effekten på marknadsvärdet skiljer sig.

Bakgrund: Hållbart företagande är ett stort samtalsämne i dagens samhälle. Företag förväntas ta ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt medansvar. Stora företag tvingas hållbarhetsredovisa enligt svensk lag. Mindre företag inkluderas inte av denna lag, men trots det väljer flertalet SME företag att frivilligt upprätta en hållbarhetsredovisning. Innan lagkravet verkställdes fanns tidigare forskning kring varför större företag valde att frivilligt hållbarhetsredovisa, vidare definierar inte tidigare forskning SME företags motiv till frivillig hållbarhetsredovisning samt vilka intressenter företaget riktar sin information till.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka de motiv till att SME företag väljer att upprätta frivillig hållbarhetsredovisning. Genom att undersöka företagens motiv och drivkrafter för att genomföra denna typ av redovisning kan vi bättre förstå vilka faktorer som påverkar beslutsfattandet kring frivillig hållbarhetsredovisning. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod samt en fallstudie och genomfört tio intervjuer med representanter från mindre företag inom tre olika branscher. Vårt urval grundades på mindre svenska företag som valt att upprätta en hållbarhetsredovisning trots att de inte är skyldiga till detta enligt lag. För att analysera materialet har vi kodat vårt material och sedan sammanställt dem i en tabell. Slutsats: Det finns flera motiv till att SME företag frivilligt hållbarhetsredovisar, studien bevisar att det framförallt handlar om hållbarhetsarbete som en norm och vara transparenta för sina intressenter, även påtryckningar från lagkrav och konkurrensfördelar är motiv till frivillig hållbarhetsredovisning. / Background: Sustainable business is a big subject in modern society today. Companies are expected to take social, economic and environmental co-responsibility. Large companies are forced to report on sustainability according to Swedish law. Smaller companies are not included by this law, but despite this, the majority of SME companies choose to voluntarily prepare a sustainability report. Before the legal requirement was enforced, there was previous research on why larger companies chose to voluntarily report on sustainability, further previous research does not define SME companies' motives for voluntary sustainability reporting and which stakeholders the company directs its information to. Purpose: The purpose of this study is to investigate the motives for SME companies choosing to prepare a voluntary sustainability report. By examining the companies' motives and driving forces for carrying out this type of reporting, we can better understand which factors influence decision-making around voluntary sustainability reporting. Method: We have used a qualitative method as well as a case study and conducted ten interviews with representatives from smaller companies in three different industries. Our selection was based on smaller Swedish companies that have chosen to prepare a sustainability report even though they are not obliged to do so by law. To analyze the material, we have coded our material and then compiled them in a table. Conclusion: There are several motives for SME companies to voluntarily report on sustainability, the study proves that it is primarily about sustainability work as a norm and being transparent to their stakeholders, also pressure from legal requirements and competitive advantages are motives for voluntary sustainability reporting.

Bakgrund & Problem: Företag idag ställs inför nya krav om socialt- och miljömässigt ansvar och bedöms utefter deras förmåga att uppfylla dessa. Därmed har kommunikation och redovisning genom hållbarhetsrapporten blivit viktig. Om företagets CSR arbete och sociala ansvar överensstämmer med samhällets förväntningar kan företaget ses som legitim, men om dessa förväntningar inte efterlevs kan legitimiteten istället påverkas negativt. Företag använder sig utav kommunikationsstrategier för att legitimera sitt agerande och därmed är hållbarhetsredovisningen problematisk då den inte kan anses vara ett svar på att företaget uppfyller sin ansvarsskyldighet. Ytterligare problem med hållbarhetsredovisningen är att den utelämnar information som är betydelsefull för intressenterna. Syfte: Studiens syfte är att öka kunskapen för mottagare av företagens hållbarhetsrapporter så de kan fatta beslut om företaget på ett mer kritiskt sätt. Metod: I denna studie används en kvalitativ metod genom att en innehållsanalys genomförs av fem företags hållbarhetsrapporter. Vidare används en kvantitativ metod för att genomföra frekvensanalys av företagets intressenter. Resultat: Resultatet visar att strategier för att behålla legitimitet används både innan och efterskandal, medan strategier för att reparera legitimiteten används efter skandal. Mer exakt är det behålla legitimitet på ett pragmatiskt sätt och reparera legitimitet på ett moraliskt sätt som är de mest använda strategierna i hållbarhetsredovisningarna. Därutöver visas även en koppling mellan pragmatisk legitimitet och de interna intressenterna. / Background and problem: Nowadays companies need to face the new requirement of social- and environmental responsibility and are assessed by how they fulfill these demands. Because of this communication and accounting through sustainability reports have been important. If the company's CSR work and social responsibility are in line with society's expectations it can be considered legitim, if the expectations do not comply the legitimacy of the company will drop. Consequently, companies use communication strategies to legitimize their actions, and because of this sustainability reporting can’t be seen as a way of transparency. Furthermore, sustainability reporting does omit information that is significant to its stakeholders.  Aim: The study aims to increase the knowledge of sustainability reports for receivers of the report to make better and more critical decisions.  Method: This study was conducted in a qualitative method, a content analysis was performed on five companies' sustainability reports. Moreover, a quantitative method was used for the frequency analysis of the company's stakeholders.  Conclusion: The result shows that strategies to maintain legitimacy are used both before and after the scandal, while strategies to repair legitimacy are used after the scandal. More precisely, maintaining legitimacy pragmatically and repairing legitimacy morally are the most used strategies in sustainability reporting. In addition, a connection between pragmatic legitimacy and the internal stakeholders is also shown.

I en värld där hållbar utveckling blir allt mer centralt skapas osäkerheter på marknaden. Dessa osäkerheter kan påverka utbud och efterfrågan och nya regleringar kan komma att bli begränsande för företagen. År 2024 träder ett uppdaterat EU-direktiv gällande företags hållbarhetsrapportering i kraft och många företag behöver se över sin hållbarhetsredovisning. Direktivet presenterar dubbel väsentlighetsanalys som ett verktyg för att utarbeta hållbarhetsredovisningen. Uppsatsen undersöker hur företag kan stärka sin legitimitet och sina intressentrelationer med hjälp av hållbarhetsredovisning utarbetad genom en dubbel väsentlighetsanalys i enlighet med Direktiv 2022/2464. Analysen har baserats på företaget Björn Borg som empiriskt exempel, och har kopplats till global uppvärmning, Agenda 2030 och grundats på modeller och teorier från tidigare forskning. Studien visar att företag kan stärka sin legitimitet och fördjupa sina intressentrelationer genomarbete med hållbar utveckling, presentation av en genomarbetad hållbarhetsrapport och god kommunikation med intressenter.

Under de senaste åren har hållbarhetsredovisning i allt större utsträckning blivit reglerad. Denna studie undersöker hur svenska företags hållbarhetsinformation i års- och hållbarhetsredovisningar förändrats efter införandet av EU:s direktiv 2014/95/EU med efterföljande implementering i svensk lag. För att undersöka detta används innehållsanalys baserat på CONI-modellen samt statistisk analys. Studiens urval är begränsad till företag som uppfyller lagkraven för obligatorisk hållbarhetsredovisning och som är noterade på OMX Stockholm Large Cap. Studiens resultat visar att hållbarhetsinformation som offentliggörs i samband med årsredovisningen totalt sett har blivit mer djupgående och förklarande i samband med att lagstadgad reglering har införts. Innehållet av miljö- och socialt relaterad information har förbättrats men andra delar har inte signifikant förändrats. Vi kan inte heller se någon signifikant förändring av den totala kvantiteten hållbarhetsinformation som offentliggörs i samband med årsredovisningar. Sammantaget indikerar studiens resultat att lagen uppfyller syftet att förbättra innehållet i hållbarhetsrapportering.

Under senare år har företag bemötts av ökade krav och förväntningar på att arbeta mer hållbart och att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Det finns däremot inga konkreta krav och definitioner i befintliga ramverk för hållbarhetsredovisning, vilket skapar tolkningsutrymme. Studien ämnar till att tillföra djupare förståelse för komplexiteten av hållbarhetsredovisning samt upplysa problematiken kring befintliga ramverk. Rapporten belyser även svårigheten att jämföra företagens övergripande hållbarhetsarbete samt identifiera orsaker till detta. Studien genomfördes genom att undersöka fastighetsföretag som förhåller sig till lagen om hållbarhetsredovisning och hur de redovisar sitt hållbarhetsarbete gällande växthusgasutsläpp i enlighet med GHG-protokollet. Metoden för uppsatsen är kvalitativ, där en abduktiv ansats har tillämpats. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts där fastighetsföretags hållbarhetsrapporter har analyserats. Semistrukturerade intervjuer har även genomförts där respondenter valts ut genom ett målstyrt urval. Resultatet gav att då det inte finns en standardiserad process för hållbarhetsredovisning, så uppstår en diskrepans, vilket gör det utmanande att jämföra företag sinsemellan. Detta kan ha flera orsaker, bland annat val av beräkningsmetodik, areaenhet, basår, basvärde, avgränsningar, tillgång till data, emissionsfaktorer, och avslutade projekt. Studien belyser det faktum att vidlyftiga ramverk lämnar utrymme för egen tolkning och att det krävs kunskap för att förstå komplexiteten bakom rapportering av växthusgasutsläpp. Somliga nyckeltal är jämförbara, men en del indikatorer och mått har olika definitioner vilket resulterar i att företagen själva får tolka hur dessa bör redovisas. GHG-protokollet är den mest vedertagna redovisningsstandarden för växthusgasutsläpp, studien visar dock att det trots detta inte är möjligt att göra en rättvis jämförelse av företags övergripande hållbarhetsarbete, även om de utgår från samma ramverk. / In recent years, companies have been faced with increased demands and expectations to work more sustainable and to report on their sustainability performance. It is expected that the companies give an account of their sustainability activities. However, the definition and requirements regarding the current framework are comprehensive which leads to interpretation. The study aims to provide a deeper understanding of the complexity of sustainability reporting and to shed light on the problems surrounding existing frameworks. The study was carried out by examining real estate companies' compliance with the law of sustainability accounting and how they report their sustainability performance regarding greenhouse gas emissions in accordance with the GHG Protocol. The study uses a qualitative method with an abductive approach. A qualitative analysis has been conducted in which real estate companies' sustainability reports have been examined. Semi structured interviews have been conducted, where respondents have been selected by targeted selection. The results showed that since there is no standardized process for sustainability reporting, a discrepancy arises which makes it challenging to compare companies. This may be due to several reasons, including choice of calculation method, unit of area, base year, base value, boundaries, availability of data, emission factors, and completed projects. The current frameworks concerning sustainability reports are comprehensive which leaves room for interpretation. Indicators and measures are viewed differently by the companies which lead to noticeable differences and interpretations in the sustainability reports. The GHG protocol is the most established global and universal accounting standard for greenhouse gas emissions. However, the protocol is not specifically designed for real estate activities though the protocol has much potential. As of today, there is a current point at issue regarding the framework of how to execute a sustainability report. Consequently, it is not possible to make a fair comparison of companies’ overall sustainability performance even if the sustainability reports are executed accordingly to the GHG protocol.

Klimatförändringar har blivit ett alltmer allvarligt samhällsproblem, vilket har ökat trycket på företag att redogöra för dess miljöpåverkan. Hållbarhetsredovisningar är ett relativt nytt ämne inom redovisning där det fortfarande sker kontinuerliga utvecklingar. Senast 2016 infördes nytt lagkrav i Sverige om obligatorisk hållbarhetsredovisning. Även om det är obligatoriskt för diverse företag att hållbarhetsredovisa, finns det inte exakta riktlinjer att följa vid upprättandet. Syftet med denna studie är således att ta reda på vilka egenskaper som bidrar till hög kvalitet i rapporterna. För att redovisa detta analyserades hållbarhetsredovisningar från den svenska skogsbranschen som blivit prisbelönta för sitt högkvalitativa innehåll. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys. Innehållet som har analyserat är fyra företag från skogsbranschens hållbarhetsredovisningar. Dessa företag har blivit prisbelönade för sina hållbarhetsredovisningar, vilket gör det till intressanta rapporter att studera. För att kunna studera dessa har en kodningsmanual samt kodningsschema upprättats. Resultatet av granskningen visar att fem av åtta av de analyserade egenskaperna kan vara det som skiljer högkvalitativa hållbarhetsredovisningar från kvalitativa hållbarhetsredovisningar. BillerudKorsnäs stod ut som det företag att följa vid upprättning av högkvalitativa hållbarhetsrapporter.

Bakgrund Den senaste tiden har en signifikant ökning av hållbarhetsrelaterade frågor skett i media samtidigt som företag nu i allt större utsträckning redovisar om hållbarhet. Media har en central roll i dagens samhälle och hållbarhet har vuxit fram som en av näringslivets viktigaste samtidsfrågor. Studier med en kombination av media och hållbarhet är ett givande fält för forskning. Syfte Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan medias hållbarhetsexponering av företag och företagens upprättande och omfattning av en hållbarhetsredovisning. Metod Denna kvantitativa studie formas utifrån en deduktiv ansats där hypoteser formuleras med bakgrund i befintliga teorier. En tvärsnittsdesign tillämpas för att mäta förekomsten och variationen av ett visst fenomen vid en viss tidpunkt. Sekundärdata används som empiriskt underlag. Studien fokuserar på företag noterade på Nasdaq Stockholm. Slutsats Studiens resultat visar att företags exponering i media påverkar företags upprättande och omfattning av en hållbarhetsredovisning positivt. Storlek, bransch, lönsamhet och antal dotterbolag är faktorer som också signifikant påverkar. Det går således att konstatera att media är en primär faktor till varför företag väljer att hållbarhetsredovisa. För varje nyhetsartikel media publicerar om ett företag i en hållbarhetskontext, är det företaget 2,491 gånger mer benäget att upprätta en hållbarhetsredovisning. Studien visar även att en ökad exponering i media leder till en mer omfattande hållbarhetsredovisning. / Introduction Lately, there has been a significant increase in sustainability related issues in media, while companies increasingly are reporting on sustainability. Media has a central role in today's society, and sustainability is emerging as one of the most contemporary issues in the business industry. Studies with a combination of media and sustainability are a fruitful field for future research. Purpose The aim of this study is to explain the relationship between medias sustainability exposure of companies and these companies' establishment and extent of a sustainability report. Method This quantitative study is pursued through a deductive approach in which the hypotheses are formulated with a background in existing theories. A cross-sectional design is used to measure the presence and the variation of a given phenomena at a certain time. Secondary data is used as the empirical basis. The study focuses on companies listed at Nasdaq Stockholm. Conclusion The results of this study indicate that medias' sustainability exposure of companies affects companies' establishment and extent of a sustainability report. Size, industry, profitability and number of subsidiaries are also significant factors. We have found that media is a primary factor in explaining why companies choose to report on sustainability issues. For every news story about a given company in a sustainability context – the likelihood of that company establishing a sustainability report is increased by 2,491. This study also proves that increased media exposure leads to a more extensive sustainability reporting.

Studiens syfte är att undersöka sambandet gällande hållbarhetsredovisningens påverkan på företagens finansiella lönsamhet. Studien tar även hänsyn till branschspecifika faktorer, vilket tidigare forskning saknat. För att besvara studiens syfte har en kvantitativ forskningsmetod använts. Den teoretiska referensramen består av institutionell teori, legitimitetsteori och intressentteori, vilket hypoteserna formulerats utifrån. Studien analyserar hur omfattningen på hållbarhetsredovisningar år 2013 påverkat företagens finansiella lönsamhet år 2014. Företagens finansiella lönsamhet mäts med nyckeltalen ROE och ROA. Studien använde sig utav en regressionsanalys, där de oberoende variablerna var företagens bransch, företagens ålder, balanslikviditet, omsättning samt CSR antal ord. Det empiriska resultatet påvisade att det inte förekom något samband gällande hållbarhetsredovisningens påverkan på företagens finansiella lönsamhet. Studien visade heller inget samband gällande företagens bransch och dess påverkan på företagens finansiella lönsamhet. Studiens frågeställning besvaras således med att det inte finns något samband gällande hållbarhetsredovisningens påverkan på företagens finansiella lönsamhet. Slutsatsen stöds även av studiens kontrollvariabler, företagens ålder, balanslikviditet samt omsättning. Resultatet talar för att vid en regressionsanalys av ROE och ROA skall ingen av de valda variablerna inkluderas i modellen. Resultat skall tolkas med försiktighet. Studien analyserade sambandet under en kort tidsperiod vilket leder till att studien brister i den långsiktiga aspekten. / This study’s purpose is to explore the connection regarding sustainability reports and its effect on corporate financial profitability. This study also takes into account industry-specific factors, which previous research are lacking. A quantitative research method has been used. The theoretical framework is based on institutional theory, legitimacy theory and stakeholder theory, which the hypotheses are founded from. The study analyzes the extent of sustainability reports in 2013 and how it affected the financial profitability in 2014. Financial profitability is measured with the indicators ROE and ROA. The study uses a regression analysis, where the independent variables are the business industry, corporate age, balance sheet liquidity, turnover and CSR number of words. The empirical result indicated that there is no connection regarding sustainability report and its effect on financial profitability. The study didn’t either show a connection regarding the company’s industry and its effect on profitability. The study’s research question is therefore answered with that there is no connection regarding sustainability report and its effect on financial profitability. This conclusion is also supported by the study’s control variable, corporate age, balance sheet liquidity and turnover. The result regarding ROE and ROA indicates that none of the variables should be included. The result should be interpreted with caution. The study analyzes the connection in a short period of time, which leads to the lacking of a long-turn aspect.

Organisationer verkar i en värld med ständig övervakning och kontroll från omgivningens högt ställda normer och förväntningar. Företagens arbete med hållbar utveckling är inte längre en frivillighet om de ska överleva i den konkurrensinriktade och lätt utbytbara affärsmiljön. Det krävs att organisationer uppvisar sitt samhällsansvar där de fokuserar på frågor som berörhållbarhetsarbetets alla funktionsdelar för att bli accepterade av såväl interna som externa intressenter. Som ett resultat av arbetet med samhällsansvar och hållbar utveckling har frågor som berör legitimitet uppkommit. I nutidens allt mer öppna och transparenta samhälle blir det lättare för omvärlden att ta del av organisationernas hållbarhetsarbete. Frågor som berör mänskliga rättigheter haruppmärksammats och klädbranschens smutsiga baksida har fått stora rubriker i media. Sömmerskor och fabriksarbetare i utvecklingsländer är skaparna till många av de plagg vi köper i Sverige men vad får de egentligen utstå för att vi ska kunna köpa stilmedvetna och billiga klädesplagg? Vi har därmed valt att inrikta oss på den sociala hållbarheten för att lyfta frågor som berör mänskliga rättigheter inom klädbranschen med tre svenska modeföretag som utgångspunkt. Syftet med studien är att undersöka hur klädjättarna H&M, KappAhl och MQ arbetar medbeprövade legitimitetsstrategier i sina hållbarhetsredovisningar för att kunna svara på om hållbarhetsredovisningen blivit till ett legitimitetsverktyg hos modeföretagen. Vidare kommer fokus även ligga på att diskutera hur företagen återspeglar arbetet med social hållbarhet i sinarapporter för att kunna sätta det i relation till den information media berör gällande socialhållbarhet hos respektive företag. Studiens resultat visar på att samtliga tre företag använder legitimitetsstrategier som är gynnsamma för att kunna vända negativa händelser till att förmedla en positiv bild av verksamheten. Den sociala hållbarheten är framtagen på liknande sätt men företagets storlek spelar en avgörande roll för i vilken utsträckning kategorierna prioriteras hos företagen. Det går dessutom att urskilja en tydlig skillnad mellan företagens hållbarhetsrapporter och den bild media förmedlar om företagens sociala hållbarhetsarbete. / Organizations operate in a world where they are constantly being monitored by the high standards and expectations from their surroundings. Their work with sustainable development is no longer a voluntary activity if they are to survive in the competitive business environment. Organizations are required to show their social responsibility where they focus on issues that affect all parts of sustainability work in order to be accepted by both internal and external stakeholders. Companies are expected not only to take responsibility for environmental, social and economic issues but also to explain how they work with these areas. Today's society is more open and transparent which makes it easier for the outside world to take part in the organizations sustainability work. Issues concerning human rights have received attention and the filthy backside of the garment industry has received major headlines in the media. The factory workers in developing countries are the creators of many of the garments we buy in Sweden but how much do they really have to suffer in order for us to be able to buy style conscious and cheap clothing? We have therefore chosen to focus on social sustainability to raise issues that concern human rights in the garment industry with three Swedish fashion companies as our starting point. The purpose of the study is to examine how the clothing giants H&M, KappAhl and MQ are working with proven legitimacy strategies in their sustainability reports in order to be able to find the answer if the sustainability report has become a tool for legitimacy. Furthermore the focus will also be on discussing how the companies reflect their work with social sustainability in their reports and put it in relation to the information the media publishes regarding social sustainability. The study's results show that all three companies use legitimacy strategies that are advantageous by being able to turn negative events into a positive picture of the business. Social sustainability has been developed in a similar way but the size of the company plays a crucial role in the extent to which the companies prioritize the categories. It is also possible to distinguish a clear difference between the companies sustainability reports and the image that media shows about the companies social sustainability work. This study is written in Swedish.