Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra redovisningsstandarderna IFRS och GRI samt granska och analysera i vilken utsträckning de är principbaserade. Studien syftade även till att undersöka i vilken utsträckning standarderna är regelbaserade.   Metod: Denna studie utgår från en hermeneutiks vetenskapstradition med en deduktiv ansats och en kvalitativ metod. Studiens empiriska material har hämtats från redovisningsstandarderna IFRS och GRI. Det insamlade materialet jämfördes mot tidigare forskning och teorier samt presenterades under kapitlet ”Resultat och analys”. Det insamlade materialet analyserades även, med hjälp av en komparativ innehållsanalys och en kodningsmanual, för att avgöra i vilken utsträckning standarderna är princip- och regelbaserade.   Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att alla standarder innehåller både principer och regler. De finansiella redovisningsstandarderna tenderar att i större utsträckning vara regelbaserade och hållbarhetsredovisningsstandarderna tenderar att i större uträckning vara principbaserade. Studiens slutsats lyder således att det inte går att kategorisera standarderna som antingen princip- eller regelbaserade. Båda standarderna befinner sig i en gråskala, där de i viss utsträckning, är både principbaserade och regelbaserade.   Uppsatsens bidrag: Det teoretiska bidraget ger ytterligare belägg för att debatten huruvida standarderna kan anses vara princip- eller regelbaserade inte längre bör fortgå som tidigare. Det praktiska bidraget ger företag och standardanvändare en bättre förståelse för att standarderna inte är antingen princip- eller regelbaserade. Vilket skapar en medvetenhet i hur de bör tillämpa standarderna beroende på om de tenderar att vara mer eller mindre princip- eller regelbaserade.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning inom detta ämnesområde är att tillämpa denna studies tillvägagångssätt och forskningsfrågor på andra standarder, både inom IFRS och GRI men även inom andra normgivningsorgan. / Aim: The aim of this study was to compare the IFRS and GRI accounting standards as well as review and analyze to what extent they are principles-based. The study also aims to examine to what extent the standards are rules-based. Method:This study is based on a hermeneutic science tradition with a deductive approach and aqualitative method. The study's empirical data are collected from the IFRS and GRI accounting standards. The collected material was compared to previous research and theories and presented in the chapter “Results and analysis” The empirical data were also analyzed, using a comparative content analysis and coding manual, to determine to which extent the standards are principles-based and rules-based. Results and Conclusion: Our results show that all standards contain both principles and rules. The financial accounting standards tend to be rules-basedin greater occurrence, whereas sustainability reporting standards tend to be principles-based, in greater occurrence.The study therefore concludes that it isnot possible to categorize the standards as either principles or rules. Both standards are in a gray scale, where they, to some extent ,both are principles- and rules-based. Contributions of the thesis: The theoretical contribution provides further evidence that the debate whether the standards can be considered principles- or rules-based no longer should be continued as before. The practical contribution gives companies and standards users a greater understanding regarding that standards are not either principles- or rules-based. That creates an awareness of how they should apply the standards depending on if they tend to be more or less principles- or rules-based. Suggestions for further research: A proposal for further research in this subject is to apply this study’s approach and research questions on other standards, both in IFRS and GRI but also in other standards organizations.

Kandidatuppsats, Ekonomprogrammet online, 15 hp, 2FE93E, VT 2017 Ekonomihögskolan - Linnéuniversitetet i Växjö Författare: Tove Sjöstedt, Kristina Johansson och Sandra Aldin Handledare: Yuliya Ponomareva Examinator: Pia Nylinder Titel: Hållbarhetsredovisning - En studie om hur sex klädföretag balanserar positiv och negativ information enligt GRI:s princip balans. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, CSR, GRI, Global Reporting Initiative, Balans, Strategier, Legitimitet. Bakgrund: Hållbarhetsredovisning handlar om redovisning som omfattar miljö, social och ekonomisk påverkan. Klädbranschen är utsatt för mycket press av både media och konsumenter som ställer höga krav när det gäller hållbarhetsfrågor och därför är det viktigt att kommunicera informationen öppet. Som ett stöd för att kunna kommunicera CSR öppet finns det globala ramverket GRI som består av riktlinjer för att få en jämförbar rapportering inom hållbarhetsredovisning. En princip som hör till GRI:s riktlinjer handlar om balans där företag ska redovisa både bra och dåliga resultat. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka innehållet i svenska klädföretags hållbarhetsredovisningar som redovisar enligt GRI:s riktlinjer för att se hur svenska klädföretag redovisar negativ information och förhåller sig till GRI:s princip balans där både positiv och negativ information ska redovisas. Metod: Studien är genomförd i form av en multipel fallstudie. Datainsamlingen består av sekundärdata där sex klädföretags hållbarhetsredovisningar och årsredovisningar har studerats. Slutsats: Studien visar att samtliga klädföretag redovisar både positiv och negativ information i sina rapporter, men det är övervägande positiv information. Det framkom även att klädföretagen använder sig av olika strategier när de presenterar negativ information i sina rapporter vilket gör att informationen ändå kan uppfattas som positiv. / Bachelor thesis, 15 hp, 2FE93E, Spring 2017 School of Business and Economics – Linnaeus University in Växjö Authors: Tove Sjöstedt, Kristina Johansson and Sandra Aldin Tutor: Yuliya Ponomareva Examiner: Pia Nylinder Title: Sustainability Report - A study on how six clothing companies balance positive and negative information according to GRI’s principle balance. Keyword: Sustainability Report, CSR, GRI, Global Reporting Initiative, Balance, Strategies, Legitimacy Background: Sustainability Report is about accounting that includes environmental, social and economic impact. The clothing industry is exposed to heavy pressure from both the media and consumers who have high demands on sustainability issues, and it is therefore important to openly communicate the information. As a support to openly communicate the CSR information, the global GRI framework contains guidelines for obtaining comparable reporting in sustainability reporting. A principle that is part of GRI's guidelines is about balance where companies should report both good and bad results. Purpose: The purpose of this study is to investigate the content of Swedish clothing companies' sustainability reports, which report according to GRI's guidelines to see how Swedish clothing companies report negative information and relate to GRI's principle balance in which both positive and negative information should be reported. Method: The study is conducted in the form of a multiple case study. The data collection consists of secondary data where six clothing companies' sustainability reports and annual reports have been examined. Conclusions: The study shows that all clothing companies report both positive and negative information in their reports, but it is predominantly positive information. It also emerged that clothing companies use different strategies when presenting negative information in their reports, which means that the information still can be perceived as positive.

Purpose: The purpose of this study is to examine how eight private and state-owned Swedish companies report their CSR-work, to then compare and analyze how the form of ownership can affect the shape of the annual sustainability reports.  Method:  This study uses a qualitative method based on a deductive research approach. The study implements a comparative research design and applies a text analysis to analyze and identify specific differences among the company’s sustainability reports.   Empiricism and Analysis: The empirical part presents a brief description of the selected companies and a description of the identifying themes that are repeated in all of the company’s sustainability reports. Then, a deeper analysis is carried out that combines the study's reference frameworks with help of the study’s analysis model that is based on the selected theories.  Conclusions: The conclusion that can be drawn is that the form of ownership is not the deciding factor in the shape of the sustainability reports. What has mainly affected the outcome is the companies branch of industry, which has affected both the reporting of the environmental activities and financial incentives in the form of investment. For the remaining aspects, no specific differences have existed from the ownership perspective. The form of ownership has affected the company’s insight of CSR and sustainability work with influence from the stakeholders. The study's results also show that the government for the state-owned companies was the most important player while customers and suppliers were more central to the privately-owned companies. / Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur åtta privat- och statligt ägda svenska företag redovisar för sitt CSR-arbete, jämföra samt analysera hur ägandeformen kan påverka utformningen av hållbarhetsredovisning. Metod: Studien använder sig utav en kvalitativ metod som bygger på en deduktiv forskningsansats. Studien implementerar en komparativ forskningsdesign och tillämpar en textanalys för att analysera och identifiera specifika skillnader bland de olika företagens hållbarhetsredovisningar. Empiri och analys: I den empiriska delen presenteras en kort beskrivning av valda företag samt en redovisning av de återkommande identifierande teman som upprepas i de valda hållbarhetsrapporteringarna. Sedan genomförs en djupare analys som sammanfogar studiens referensramar med hjälp av en analysmodell som utgår från de tillämpande teorierna. Slutsatser: Slutsatsen som kan dras är att ägandeformen inte är den avgörande faktorn i utformningen av hållbarhetsrapporterna. Det som har påverkat utfallet främst är företagens branschtillhörighet som har inverkar både rapportering av de miljömässiga aktiviteterna samt ekonomiska incitament i form av investering. För de resterande aspekterna har inga specifika skillnader funnits utifrån ägarperspektivet. Ägandeformen har påverkat företagens uppfattning av CSR och hållbarhetsarbete med inflytande från intressenterna sida. Studiens resultat visar även att staten för de statligt ägda företagen är mest betydelsefull aktör medan kunder och leverantörer är mer centrala för de privatägda företagen.

Syfte Syftet med den här undersökningen är studera vad som driver företagen inom banksektorn till att upprätta en hållbarhetsredovisning och vad en hållbarhetsredovisning kan tillföra till företaget. Vidare ska undersökningen granska om lagen om hållbarhetsredovisning i årsredovisningslagen som infördes juli 2016 har påverkat utformningen på hållbarhetsredovisningen för banksektorn. Metod Studien har en fallstudiedesign med två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Undersökningen har genomförts på fem utvalda företag inom banksektorn. Insamling av data sker via telefonintervjuer med de undersökta företagen samt kvalitativa innehållsanalys på respektive företags hållbarhetsredovisningar som upprättats från år 2015 fram till år 2018. Resultat Undersökningens insamlade data visade på att företagen hållbarhetsredovisar för att det är naturligt. De främsta motiven till att upprätta en hållbarhetsredovisning är påtryckningar och förväntningar från intressenter och bibehåll av legitimitet. Att upprätta en hållbarhetsredovisning har genererat fler positiva effekter än negativa, som exempelvis intern och extern legitimitet och ett starkt rykte och varumärke. Studien har även visat att lagkravet som infördes juli 2016 gällande hållbarhetsredovisningen har inte haft någon väsentlig påverkan på utformningen av företagens hållbarhetsredovisning, utöver att vissa områden som lagen innefattar har blivit mer spetsade i hållbarhetsredovisningarna. Originalitet/värde Studien bidrar till en ökad förståelse kring vad som driver företag inom banksektorn att hållbarhetsredovisa och vad det sedan har tillfört till företagen. Den har även bidragit till att få en djupare förståelse kring lagkravet som infördes juli 2016 som en ny företeelse. Lagen är relativt ny och därav har inte mycket forskning gjorts på området kring hur lagen faktiskt påverkat företaget. / Purpose: The aim of this study is to research what motivates companies in the banking sector to establish sustainability accounting reports, and what these reports can add to a company from a business perspective. The perspective is linked to three different theories: stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory. Furthermore, this study will examine whether the law on sustainability accounting in annual reports, issued in July 2016, has influenced the formation of sustainability accounting reports within the banking sector.Methodology: This essay has a case study design. The research has been conducted on five selected companies within the banking sector. Two different methods of qualitative data collection were used: telephone interviews, and qualitative content analysis on reports prepared between 2015 and 2018.Result: The collected data showed that companies produce sustainability accounting reports because it is natural. The main reasons for establishing a sustainability accounting report are pressure and expectations from stakeholders and the maintenance of legitimacy. Establishing a sustainability accounting report has generated more positive effects than negative, such as internal and external legitimacy and a strong reputation and brand. The study has also shown that the legal requirement that was introduced in July 2016 regarding sustainability accounting has not made a significant impact on the formation of the companies' sustainability accounting reports, besides becoming sharper in all areas covered by the law.Originality/value: The study contributes to an increased understanding of what motivates companies within the banking sector to engage in sustainability accounting and what it has subsequently added to companies. It has also contributed to a deeper understanding of the legal requirements introduced in July 2016 as a new phenomenon. The law is relatively new and therefore much research has not been done in the area of how the legal requirements have actually affected companies.

Syftet med denna uppsats har varit att analysera och förklara utvecklingen av den frivilliga och lagstadgade hållbarhetsredovisningen mellan år 2015 och 2018. Anledningen till detta är att frågor som rör miljön och klimatet blivit allt viktigare i dagens samhälle. Konsekvensen av detta har dels blivit att nya lagstiftningar har instiftats, dels att diverse olika organisationer tagit fram en mängd olika direktiv och ramverk som är frivilliga att följa. För att undersöka denna problematik har empiri tagits fram genom en innehållsanalys där års- och hållbarhetsrapporter har analyserats. Innehållsanalysen har utförts på sju olika företag inom tre branscher. Dessa branscher är dagligvaruhandeln, skogs- och pappersindustrin samt bygg- och anläggningsindustrin.  I analysen har empirin tolkats med hjälp av en teoretisk referensram innehållande följande teorier: legitimitetsteorin, intressentteorin och multi-level governance. Resultatet har visat att den frivilliga rapporteringen blivit allt viktigare för samtliga företag i uppsatsen, detta på grund av att intressenter och investerare idag har högre krav på företagen i dessa frågor. Slutsatsen i arbetet är därav att hållbarhetsredovisning och framförallt den frivilliga delen har utvecklats från att tidigare vara mer ytlig till att idag karaktäriseras av ett mer omfattande arbete. Under analysens första år fanns tendenser till att företag endast kort beskrev sitt hållbarhetsarbete. Detta har utvecklats under analysens sista år då hållbarhetsrapporterna istället innehåller en mer djupgående och omfattande beskrivning. Det innebär att både förarbete och resultat av hållbarhetsarbetet beskrivs. / The purpose of this paper has been to analyze and explain the development of the voluntary and mandatory sustainability reporting between 2015 and 2018. The reason behind is that issues relating to the environment and the climate have become increasingly important in today's society. The consequence has been that legislation has been instituted, but also that organizations have produced a variety of directives that are voluntary to follow. In order to investigate this problem, empirical data has been developed through a content analysis where annual and sustainability reports have been analyzed. The content analysis has been implemented on seven different companies within three industries. These industries are the grocery trade, the forest and paper industry and the construction industry.  The analysis has been interpreted by a theoretical framework containing the theory of legitimacy, stakeholder theory and multi-level governance. The result has shown that the voluntary reporting has become increasingly important for all companies in the paper. The reason behind is that stakeholders today have higher demands on the companies. The conclusion is therefore that the sustainability report and, above all, the voluntary part have evolved from earlier being more superficial to today being characterized by a more extensive work. During the first year of the analysis, companies tended to only briefly describe their sustainability work. This has been developed during the last year of the analysis as it now contains a more comprehensive description. This means that both preliminary work and results of the sustainability work are described.

Intresset för hållbarhetsfrågor har ökat och sociala hållbarhetsaspekter får allt större betydelse. Organisationer redovisar en nollvision avseende arbetsplatsolyckor och Sveriges arbetsmarknadsminister uppger att detta är prioriterat hos regeringen. Samtidigt som organisationer redogör för vikten av säkerhetsarbete i hållbarhetsrapporter har antalet dödsolyckor ökat istället för att minska. Hållbarhetsprocesser saknar prissättning och går inte att kostnadsföra i dagsläget. Examensarbetet syftar till att skapa en förståelse för om processer som inte går att prissätta kan styras samt en förståelse till varför säkerhetsutfall avviker från organisationers målsättningar. Den teoretiska referensramen belyser vikten av säkerhetsarbete samt objektifieringens betydelse för styrningens möjligheter till beteendeförändring. Vidare lade den teoretiska referensramen grunden till examensarbetets teorimodell samt utformning av intervjuguide. För att besvara examensarbetets syfte har en kvalitativ studie utförts genom intervjuer med organisationer inom gruv-, stål- och byggindustrin i Norrbotten. Vidare har innehållsanalyser med avseende på social hållbarhet, säkerhet och hälsa gjorts på respektive organisations hållbarhetsrapporter. För att få organisationers och arbetstagares perspektiv utfördes intervjuer med både tjänstemän och fackliga representanter. Empiriinsamlingen bidrog med kunskap om bakomliggande orsaksfaktorer samt visade på styrningsproblematik, vilket lade grunden för examensarbetets analys och resultatdiskussion. Analysen antyder att det är svårt att styra processer som inte har ett pris eller går att kostnadsföra, vilket medför att det finns en styrningsproblematik. Styrningsproblematiken grundar sig även i att det finns en diskrepans i uppfattning om säkerhet, medvetenhet och kommunikation mellan tjänstemän och arbetstagare. / The interest in sustainability issues has increased and aspects of social sustainability are gaining importance. Organizations report a zero-vision regarding occupational accidents and the Ministry of Employment in Sweden states that it is highly prioritized within the government. While organizations report on the importance of safety work in sustainability reports, the fatal accidents have increased instead of decreased. There is a lack of price setting methods for sustainability processes, which results in the inability for these to be expensed. The purpose of this study is to gain an understanding of whether processes can be controlled if they lack pricing methods and obtain an explanation to why safety outcomes deviate from the goals and objectives. The theoretical framework highlights the importance of safety work and objectification for the control’s possibilities for behavioral change. It also laid the foundation for the theory model and the design of the interview guide. To answer the study’s purpose, a qualitative study has been conducted through interviews with organizations in the mining, steel and construction industry in Norrbotten. Furthermore, content analysis regarding social sustainability and safety and health have been made of the organizations' sustainability reports. To gain the organizations' and employees' perspectives interviews were conducted with both officials and union representatives. The empirical result contributed with knowledge of the causal factors, as well as indicated control issues. This laid the foundation for the analysis and results discussion. The analysis suggests that it is difficult to control processes that do not have a price or can be expensed, which means that there is a management and control problem. The management and control problem is also based on the fact that there is a discrepancy in the perception of safety, awareness and communication between officials and employees.

Ett av de viktigaste målen med redovisning är att informationen är jämförbar över tid och mellan företag, detta möjliggör bland annat för investerare att fatta rationella beslut. Idag är det lagstadgat att stora företag ska hållbarhetsredovisa men denna rapportering är flexibel vilket försvårar jämförelser. För att utveckla riktlinjer för hållbarhetsredovisning bildades 1997 Global Reporting Initiative, GRI. En av GRIs principer för att uppnå hållbarhetsredovisning av hög kvalitet är jämförbarhet och syftet med denna studie är därför att undersöka om svenska industriföretags rapportering av företagens miljömässiga påverkan är jämförbar över tid samt företag emellan enligt GRIs princip om jämförbarhet. För att undersöka detta har en analytisk modell tagits fram med hjälp av tidigare forskning. Enligt denna modell finns det fyra faktorer som påverkar hållbarhetsredovisningars jämförbarhet - använda riktlinjer, rapporterade indikatorer, måttenheter samt absoluta och relativa tal. Studien utgick från intressentteorin som innebär att alla intressenter ska behandlas likvärdigt och att företagsledningen ska se till dessa intressenters bästa. En innehållsanalys gjordes av sju företags hållbarhetsredovisningar tre år i rad och rapporterna kodades med hjälp av ett kodningsschema och en kodningsmanual som utformats med utgångspunkt i den analytiska modellen. Dataanalysen visade att hållbarhetsredovisningarna till viss del är jämförbara över tid. Företagen rapporterar i stor utsträckning samma indikatorer och med samma måttenheter från år till år, men rapporterna saknar ofta relativa tal som beskriver förändringen från föregående år. Jämförbarheten mellan företag är något lägre då det skiljer sig åt vilka indikatorer som rapporteras och framförallt vilka måttenheter som används. / One of the most important objectives with accounting is that the information is comparable, both from one year to another and also between companies. This enables stakeholders to make rational decisions. Today, the law requires all large companies to report sustainability data but the requirements are flexible which makes it hard to compare data. To develop sustainability reporting guidelines, Global Reporting Initiative (GRI) was established in 1997. One of GRI’s principles to achieve high quality sustainability reporting is comparability. The aim of this study is to examine whether swedish industry companies’ reporting of their environmental impact is comparable from one year to another and between companies according to GRI’s principle of comparability. To examine this, an analytical model has been developed using previous research. According to this model there are four factors that affect the comparability of sustainability reports - the guidelines used, the reported indicators, the units of measurements, and absolute and relative numbers. The study was based on the stakeholder theory, which says that all stakeholder should be treated equally and that the managements should look to the best interest of the stakeholders. A content analysis of sustainability reports of seven companies over three years was made and the reports was encoded using a coding scheme and a coding manual that had been developed based on the analytical model. The data analysis showed that the sustainability reports partially is comparable from one year to another. The companies report the same indicators and with the same units of measurements from one year to another to a great extent, but often the reports lack relative number that describe the change from the previous year. The comparability between companies is slightly lower because the indicators reported and especially the units of measurements used vary.

<p>The environment has become an important part in people´s lives, and in today´s society stakeholders demands have increased upon companies when it comes to sustainability reports. How these sustainability reports are designed depends on whom it’s for, laws and regulations, and the companies own norms and values. The purpose of sustainability reports is to measure, monitor and compare a company´s enviromental impact. It’s not only about integrating economics, but also enviromental and social standards together to get both financial and competitive advantages.</p><p><em>Sustainable Value method</em> is a new model and is the first real method that can be used to evaluate a company´s resources, both financial, social and enviromental to a sustainable value.This model is used to compare the resource efficiency between companies.</p><p>In this thesis, a documentary study with an experimental approach has been made.Sustainability reports from six selected companies (in the engineering and forestry sector) have been investigated with respect to their accounting for carbon dioxide, and an experiment using the method “Sustainable Value Approach” was subsequently performed. The purpose of this study was to examine the usefulness of sustainability reports by using the <em>Sustainable Value methodology</em>. As a bonus, we determined how effective the six firms used their carbon resources, in monetary terms.</p><p>We found out, that all sustainability reports have been useful to make calculations under the <em>Sustainable Value methodology</em>. Only Atlas Copco gave a positive sustainable value (SV),which means that only Atlas Copco has generated higher returns with its carbon emissions compared to our benchmark had with the same emissions.</p> / <p>Miljön har blivit en viktig del i människans liv och i dagens samhälle har intressenternas krav på företagen ökat när det gäller miljöredovisningar. Hur dessa hållbarhetsredovisningar utformas beror på vilka intressenter de vänder sig till, lagar och regler samt egna normer och värderingar. Syftet med hållbarhetsredovisningar är att mäta, bevaka och jämföra ett företags miljöpåverkan. Det gäller att företagen kan integrera, inte bara ekonomi, utan också miljö och det sociala tillsammans för att få både ekonomiska fördelar och konkurrensfördelar.</p><p>Sustainable Value metoden är en ny modell och är den första riktiga metoden som kan användas för att värdera ett företags resurser, såväl ekonomiska som sociala och miljörelaterade till ett hållbart monetärt värde. Denna modell används för att kunna jämföra resurseffektivitet mellan företagen.</p><p>I arbetet har en dokumentstudie med experimentiell ansats gjorts. Hållbarhetsredovisningar från sex utvalda företag (inom verkstad- och skogsbranschen) har undersökts med avseende på redovisning av koldioxidutsläpp. Experiment med en metod <em>Sustainable Value –metoden </em>har därefter utförts. Studiens syfte har varit att undersöka hur användbara hållbarhetsredovisningar är vid en beräkning av Sustainable Value. Som bonus på arbetet får vi (genom <em>Sustainable Value –metoden</em>) reda på hur effektiva företagen är på att nyttja resursen koldioxid.</p><p>Vi kom fram till att samtliga hållbarhetsredovisningar varit användbara till att göra beräkningar enligt <em>Sustainable Value-metoden</em>. Endast Atlas Copco gav ett positivt hållbart värde (SV), vilket innebär att Atlas Copco har skapat högre avkastning med sina koldioxidutsläpp jämfört med vad vårt benchmark skulle gjort med samma utsläpp.</p>

Fokus på hållbarhet i företag ökat kraftigt på senare år. Ett resultat av denna hållbarhetsutveckling är GRI (Global Reporting Initiative), en organisation som utvecklar ramverk och ger vägledning för innehållet i företagens hållbarhetsredovisningar. Svenska Regeringen på initiativ av Maud Olofsson var först i världen med att kräva att alla svenska statliga företag, från och med räkenskapsåret 2008, ska upprätta en externt granskad hållbarhetsredovisning i enighet med GRI:s riktlinjer G3.  Den här studien syftar till att undersöka hur de svenska statliga företagen har påverkats av regeringens nya krav.   Studien innefattar en undersökning av sju statliga företag som idag redovisar hållbarhet i enighet med GRI:s riktlinjer. En kvalitativ fallstudie har använts för undersökningen. Efter intervjuer med företagen kan det fastslås att det nya regeringskravet till viss del är en kostsam process. Det kan även konstateras att redovisning enligt GRI:s riktlinjer medför positiva förändringar i företagens interna processer. Företagen har även blivit mer medvetna om vilken påverkan de har på den hållbara utvecklingen. / Focus on sustainability in companies has increased sharply the last couple of years. A result of this development in sustainability is GRI (Global Reporting Initiative), an organization that develops frames and gives guidance for sustainability reports in the companies. The Swedish government on the initiative of Minister Maud Olofsson was first in the world to demand that all Swedish state-owned companies, from the fiscal year 2008, shall establish an externally audited sustainability reports in agreement with the GRI guidelines G3. This study aims to examine how the Swedish state-owned companies have been affected by the new government requirements.   The study includes an examination of seven state-owned companies, which today reports sustainability in agreement with GRI guidelines. A qualitative case study has been used for the thesis. After interviews with companies it can be stated that the new governmental requirement in some extent is a costly process. It can also be noted that accounting in accordance to GRI guidelines leads to positive changes in the companies internal processes. The companies have also become more aware of the impact they have on sustainable development.

The environment has become an important part in people´s lives, and in today´s society stakeholders demands have increased upon companies when it comes to sustainability reports. How these sustainability reports are designed depends on whom it’s for, laws and regulations, and the companies own norms and values. The purpose of sustainability reports is to measure, monitor and compare a company´s enviromental impact. It’s not only about integrating economics, but also enviromental and social standards together to get both financial and competitive advantages. Sustainable Value method is a new model and is the first real method that can be used to evaluate a company´s resources, both financial, social and enviromental to a sustainable value.This model is used to compare the resource efficiency between companies. In this thesis, a documentary study with an experimental approach has been made.Sustainability reports from six selected companies (in the engineering and forestry sector) have been investigated with respect to their accounting for carbon dioxide, and an experiment using the method “Sustainable Value Approach” was subsequently performed. The purpose of this study was to examine the usefulness of sustainability reports by using the Sustainable Value methodology. As a bonus, we determined how effective the six firms used their carbon resources, in monetary terms. We found out, that all sustainability reports have been useful to make calculations under the Sustainable Value methodology. Only Atlas Copco gave a positive sustainable value (SV),which means that only Atlas Copco has generated higher returns with its carbon emissions compared to our benchmark had with the same emissions. / Miljön har blivit en viktig del i människans liv och i dagens samhälle har intressenternas krav på företagen ökat när det gäller miljöredovisningar. Hur dessa hållbarhetsredovisningar utformas beror på vilka intressenter de vänder sig till, lagar och regler samt egna normer och värderingar. Syftet med hållbarhetsredovisningar är att mäta, bevaka och jämföra ett företags miljöpåverkan. Det gäller att företagen kan integrera, inte bara ekonomi, utan också miljö och det sociala tillsammans för att få både ekonomiska fördelar och konkurrensfördelar. Sustainable Value metoden är en ny modell och är den första riktiga metoden som kan användas för att värdera ett företags resurser, såväl ekonomiska som sociala och miljörelaterade till ett hållbart monetärt värde. Denna modell används för att kunna jämföra resurseffektivitet mellan företagen. I arbetet har en dokumentstudie med experimentiell ansats gjorts. Hållbarhetsredovisningar från sex utvalda företag (inom verkstad- och skogsbranschen) har undersökts med avseende på redovisning av koldioxidutsläpp. Experiment med en metod Sustainable Value –metoden har därefter utförts. Studiens syfte har varit att undersöka hur användbara hållbarhetsredovisningar är vid en beräkning av Sustainable Value. Som bonus på arbetet får vi (genom Sustainable Value –metoden) reda på hur effektiva företagen är på att nyttja resursen koldioxid. Vi kom fram till att samtliga hållbarhetsredovisningar varit användbara till att göra beräkningar enligt Sustainable Value-metoden. Endast Atlas Copco gav ett positivt hållbart värde (SV), vilket innebär att Atlas Copco har skapat högre avkastning med sina koldioxidutsläpp jämfört med vad vårt benchmark skulle gjort med samma utsläpp.