"… en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Så definieras enligt Brundtlandkommissionen begreppet hållbar utveckling. Det handlar om att företag låter balansera ekonomiska, sociala och miljömässiga frågor i sin verksamhet. Tre ansvarsområden som på senare tid kommit att spela en allt mer betydande roll i såväl företag som samhälle. I Sverige lyder våra statligt ägda bolag under direktiv att redovisa sitt beaktande av ovanstående ansvarsområden i form av en hållbarhetsredovisning vilken dessutom ska kvalitetssäkras av oberoende tredje part. Studien syftar till att beskriva och förklara vilka upplevda fördelar ovanstående direktiv frambringar. Vidare vill vi beskriva om de bolag som låter utföra kombinerad granskning upplever fördelar i större utsträckning än de som enbart låter utföra översiktlig granskning. Med hjälp av kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod avser vi förklara huruvida upplevda fördelar kan likställas med de incitament diverse teorier menar driver bolag att rapportera hållbarhetsarbete. Resultatet visar att granskningen upplevs bland bolagen medföra fördelar oavsett granskningsprincip. Några större signifikanta skillnader har dock inte kunnat konstateras; varken avseende skillnader i upplevda fördelar eller fördelaktighet utifrån nyttjad granskningsprincip. Däremot kunde signifikanta skillnader påvisas i huruvida omsättningen varit påverkande faktor vid implementering av hållbarhetsrapportering. Dessutom framkom att bolag som rapporterat längre upplevde effektiviserade processer i större mån. / "… development that meets the needs of the present world without compromising the ability of future generations to meet their own needs". The above quote is how The Brundtland Report defines sustainable development. It is all about the importance of companies implementing and balancing economic, social and environmental dimensions. Lately these fields of responsibility have become a more and more important function for businesses as well as in society. In Sweden, governmentally owned companies are under the obligation to report their consideration of the above mentioned fields of responsibility. Furthermore the obligation also includes ensuring the quality of the sustainability report. The purpose of this thesis is to describe and explain advantages companies perceive with the governmental obligation. In addition to this, the thesis intends to describe whether companies with an audit engagement review are able to emphasize advantages to a greater extent than companies with a review engagement. By means of qualitative and quantitative inquiry we explain whether perceived advantages can be placed on a level with those incentives various theories consider to drive companies into reporting sustainability or not. Results of the study indicate that the review assignment results in perceived advantages irrespective of which review engagement that have been used. Any significant differences were however not able to state; neither between perceived advantages or advantageous because of applied review assignment. However we did find significant differences when it comes to businesses yearly turnover and its impact when deciding whether to begin sustainability reporting or not. We also found that companies that have used the sustainability report for a longer time, before the governmentally obligation, were able to bring out more effective processes as an advantage to a greater extent than companies that quite recently started reporting sustainability.

Bakgrund: I Sverige ska de statligt ägda bolagen från och med den första januari 2008, upprätta en hållbarhetsredovisning. Motsvarande skyldighet finns inte för icke-reglerade bolag, dessa kan dock frivilligt välja att presentera hållbarhetsinformation. Institutionell teori menar att organisationer inom en institution efterliknar varandra som ett reslutat av samhällets påtryckningar. Regeringens riktlinjer gällande en obligatorisk hållbarhetsredovisning för statliga bolag skulle på så sätt kunna resultera i en indirekt reglering av de icke-reglerade företagen. De undersökta bolagen i denna studie är det statliga bolaget Vattenfall AB samt de icke-reglerade bolagen E.ON Sverige AB, Tekniska Verken i Linköping AB och Mälarenergi AB. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida de fyra undersökningsföretagen kan ha påverkats av Regeringens riktlinjer för en obligatorisk hållbarhetsredovisning för statliga bolag. Avsikten är även att utifrån de tre icke-reglerade bolagen synliggöra situationer där riktlinjerna indirekt skulle kunna påverka. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ tvärsnittsstudie av de fyra bolagen. En litteraturstudie av företagens hållbarhetsredovisningar och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts. Slutsats: Vattenfall har genom en tvingande isomorfi blivit direkt reglerade då de valt att samtycka till Regeringens riktlinjer. Uppsatsens insamlade empiri indikerar att det finns två eventuella situationer där Regeringens riktlinjer indirekt skulle kunna påverka de icke-reglerade bolagens hållbarhetsredovisningar; (1) genom en ökad mediebelysning av publicering av Regeringens riktlinjer och (2) genom benchmarking gentemot andra företag. / Background: In Sweden the state-owned companies are as of January 1st 2008 directly bounded to establish a sustainability report. There is no equivalent legislation available for the non-regulated companies, they may however voluntarily choose to present sustainability information. Institutional theory argues that organizations within an institution resemble each other as a result of the society’s social pressure. The Government’s guidelines regarding a mandatory sustainability report for state-owned companies could result in an indirect regulation of the non-regulated companies. The companies featured in this study is the state-owned company Vattenfall AB and the three non-regulated companies E.ON Sverige AB, Tekniska Verken i Linköping AB and Mälarenergi AB. Purpose: The aim of this paper is to examine whether there is a possibility that the four chosen companies can have been affected by the Government’s guidelines. The purpose is also to highlight possible situations where the guidelines indirect could affect the non-regulated companies.Method: This essay is a qualitative cross-sectional study of the four companies. A literature review of the companies’ sustainability reports and qualitative semi-structured interviews has been conducted. Results: Vattenfall has through a coercive isomorphism become directly regulated, because they have chosen to acquiescence to the Governments guidelines. The study’s empirical data indicates two possible situations where the guidelines could indirect affect the non-regulated companies; (1) through increased media attention of the publication of the Guidelines and (2) through impact through benchmarking.

<p>Fokus på hållbarhet i företag ökat kraftigt på senare år. Ett resultat av denna hållbarhetsutveckling är GRI (Global Reporting Initiative), en organisation som utvecklar ramverk och ger vägledning för innehållet i företagens hållbarhetsredovisningar. Svenska Regeringen på initiativ av Maud Olofsson var först i världen med att kräva att alla svenska statliga företag, från och med räkenskapsåret 2008, ska upprätta en externt granskad hållbarhetsredovisning i enighet med GRI:s riktlinjer G3.  Den här studien syftar till att undersöka hur de svenska statliga företagen har påverkats av regeringens nya krav.</p><p> </p><p>Studien innefattar en undersökning av sju statliga företag som idag redovisar hållbarhet i enighet med GRI:s riktlinjer. En kvalitativ fallstudie har använts för undersökningen. Efter intervjuer med företagen kan det fastslås att det nya regeringskravet till viss del är en kostsam process. Det kan även konstateras att redovisning enligt GRI:s riktlinjer medför positiva förändringar i företagens interna processer. Företagen har även blivit mer medvetna om vilken påverkan de har på den hållbara utvecklingen.</p> / <p>Focus on sustainability in companies has increased sharply the last couple of years. A result of this development in sustainability is GRI (Global Reporting Initiative), an organization that develops frames and gives guidance for sustainability reports in the companies. The Swedish government on the initiative of Minister Maud Olofsson was first in the world to demand that all Swedish state-owned companies, from the fiscal year 2008, shall establish an externally audited sustainability reports in agreement with the GRI guidelines G3. This study aims to examine how the Swedish state-owned companies have been affected by the new government requirements.</p><p> </p><p>The study includes an examination of seven state-owned companies, which today reports sustainability in agreement with GRI guidelines. A qualitative case study has been used for the thesis. After interviews with companies it can be stated that the new governmental requirement in some extent is a costly process. It can also be noted that accounting in accordance to GRI guidelines leads to positive changes in the companies internal processes. The companies have also become more aware of the impact they have on sustainable development.</p>

Syfte: Syftet med studien är att identifiera en institutionaliserad diskurs kring kommunikation av hållbarhet inom klädbranschen. Utgångspunkten för identifiering av en sådan diskurs är företagens tillämpning av redovisningsmodellen triple bottom line. Vidare förklaras denna diskurs med hjälp av legitimitets- och intressentteorin. Resultatet av studien syftar till att bidra till kunskapsbildningen kring dessa teorier.Metod: En kvalitativ diskursanalys har genomförts på fyra utvalda företags hållbarhetsredovisningar inom klädbranschen. Företagen representerar två olika profiler, fast fashion samt high-end. Studien är inspirerad av innehållsanalys då datamaterialet har kategoriserats. Kategorierna har dock fått växa fram under analysens gång för att på så vis identifiera diskursen kring kommunikation av hållbarhet.Resultat: Studien tyder på att hållbarhetsredovisning har institutionaliserats och att det finns en relativt tydlig diskurs kring kommunikation av hållbarhet inom den studerade branschen. Den tydligaste variationen som framkommit är en skillnad mellan företagens profiler, nämligen att företagen inom high-end trycker mer på kvalitet på kläderna än vad företagen inom fast fashion gör.Originalitet/värde: Tidigare studier har funnit att det finns stora skillnader i hur corporate social responsibility rapporteras mellan olika branscher. Denna studie undersöker hur företag inom samma bransch, men med olika profilering, rapporterar om hållbarhet. Studien har bidragit till att öka förståelsen för varför företag inom klädbranschen väljer att lyfta viss information i sina hållbarhetsredovisningar. / Purpose: This paper seeks to identify an institutionalised discourse about communication of sustainability in the clothing industry. The base for identification of this discourse is how a company applies the triple bottom line model. Further, this discourse is explained with legitimacy- and stakeholder theory. The result of the study aims to contribute to increase knowledge about these theories.Methodology: A qualitative discourse analyses has been employed on the sustainability reports of four fashion companies. The companies represents two profiles, fast fashion and high-end. The study is partly conducted by applying content analysis on a data driven basis. Categories have emerged during the course of the analysing work.Findings: The result suggests that the sustainability reporting has been institutionalised and that there exist a relatively clear discourse about communication of sustainability within the studied industry. The most obvious variation that has emerged is a variety between the companies' profiles, the high-end companies communicate quality of the clothes to a greater extent compared to the fast fashion companies.Originality/value: Previous studies have shown that there are big differences in how corporate social responsibility is reported among industries. This study examines how companies in the same industry, with various corporate profiles, report on sustainability. The study has helped to increase the understanding of why a company in the clothing industry chooses to highlight certain information in their sustainability report.This thesis is written in Swedish.

Sammanfattning Bakgrund: I och med Gro Harlem Bruntlands rapport "Our common future", som skrevs i mitten av åttiotalet, fick hållbarhetsfrågan ett uppsving och trots att det nu har gått mer än 25 år är ämnet fortfarande högaktuellt. Det finns ett stort behov av att göra samhället hållbart och det är av allmänt intresse att vi åstadkommer förändringar. Här har företagen och den offentliga sektorn en viktig roll och hållbarhetsredovisningen är ett verktyg att nå detta mål. Problem: I Sveriges kommuner är det idag väldigt stor variation på hur och om man hållbarhetsredovisar. Enligt FAR, branschorganisationen för revisorer och rådgivare, är kvaliteten på rapporterna dessutom långt ifrån tillfredsställande. Att upprätta hållbarhetsredovisning är inte lätt eftersom rapporten ska sammanställa ett flertal olika dimensioner. Idag är hållbarhetsredovisning frivillig för den offentliga sektorn och det finns ännu inga riktlinjer som är anpassade just för denna sektor, vilket gör det svårt för de organisationer som vill börja med denna form av redovisning. Jämförelse och kontroll av information blir ett problem eftersom redovisningarna inte är enhetliga. Det är av intresse att förstå de drivkrafter som får kommuner att hållbarhetsredovisa i syfte att kunna gynna målet- ett hållbart samhälle. Syfte: Vi har några förklaringsvariabler som vi tror kan utgöra tänkbara drivkrafter till att organisationer hållbarhetsredovisar. Dessa är sökande efter godkännande, institutionellt tryck/anpassning och informationsspridning. Vi ska i denna uppsats pröva dessa variablers giltighet i några av Dalarnas kommuner. Metod: Undersökningen bygger på sexton kvalitativa telefonintervjuer med anställda inom nio av Dalarnas kommuner som alla har någon form av ansvar för redovisning inom kommunen. Slutsats: Den viktigaste drivkraften bakom hållbarhetsredovisning inom Dalarnas kommuner är enligt vår undersökning att sprida information och att söka legitimitet. / Abstract Background: When Gro Harlem Brundtland wrote her report "Our common future" in the mid eighties sustainability really got a boost and although it has now been more than 25 years, the subject is still highly topical. There is a great need to make society sustainable and it is the public interest that we bring about change. Here, companies and the public sector play an important role and sustainability reporting is a tool to achieve this goal. Problem: There are very big differences in if and how the municipalities of Sweden make sustainability accounting reports. Accourding to FAR, the trade association of accountants and advisors, the quality of the reports is far from satisfactory. To set up sustainability accounting reports isn´t easy because of the complexity of the task since it spans over three very different dimensions. Sustainability accounting is voluntary in the public sector today and there are yet no guidelines to follow, which makes it hard for the organisation that wants to begin making these kind of reports. Comparision and verification of the information in the reports also become a problem because of the lack of homogenity of the reports. It´s important to understand the driving forces that make municipalities create sustainability accounting reports in order to serve the purpose - to create a sustainable society. Purpose: We have a few explanatory variables which we think are possible driving forces why organisations create sustainbility accounting reports. These are search för approval, institutional pressure/ adaptation and to spread information. We are going to try the validity of these variables among some of the municipalities of Dalarna. Method: The study is based on sixteen qualitative telephone interviews with staff in nine of the municipalities of Dalarna who are all involved in the process of making accounting reports. Conclusion: The most important driving forces behind sustainability accounting in the municipalities of Dalarna, according to our survey, are to spread information and to seek legitimacy.

Klimatkrisen är en svår utmaning som alla på planeten tillsammans måste försöka att lösa. En av de branscher som idag har en stor negativ påverkan på klimatet är restaurangbranschen där verksamheterna främst arbetar med livsmedel, vilket har påvisats bidra till en stor mängd växthusgasutsläpp. Restaurangbranschens verksamheter behöver därmed ställa om till att bli mer hållbara när det kommer till såväl ekonomisk som social och ekologisk hållbarhet. Det finns en efterfrågan från restauranger som vill ha hjälp med att ställa om sina verksamheter till att bli mer hållbara, då de har svårt att veta vart och hur de påbörjar detta arbete. En genomlysning av aktuell forskning har visat på att det finns ett behov av att ta fram konkreta verktyg som underlättar hållbarhetsarbetet för verksamheter.Denna studie har därför haft som avsikt att besvara problemformuleringen:Vilka verktyg är praktiskt tillämpbara för att uppnå en hållbar restaurangverksamhet?Vi författare till denna studie valde att genomföra en explorativ studie då detta ansågs ge bättre möjligheter till att skapa en djupare förståelse inom vårt valda problemområde. För att ta reda på vilka verktyg som kan anses vara lämpliga för restaurangverksamheter har teorier, kopplat till förutsättningar och hinder, presenterats för att skapa en förståelse för vad som kan påverka valet av lämpliga hållbarhetshanteringsverktyg. De verktyg som har valts ut till denna studie är: hållbarhetsredovisningar, livscykelanalys, kvalitetsledningssystem, nätverk, utbildning samt grön nudging.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes där respondenternas svar tyder på att det finns förutsättningar inom restaurangbranschen för att arbeta med hållbarhet. Intervjuerna visade även på att det finns hinder för detta, främst i form av tid, pengar och snäv kunskap om hållbarhet. Som komplement till intervjuerna framtogs en enkät för att undersöka respondenternas attityd till de utvalda verktygen. Det som anses vara det bäst lämpade verktyget för restauranger att implementera är utbildning, då kunskap är grundläggande för ett framgångsrikt hållbarhetsarbete. Även verktygen nätverk och grön nudging har visat sig vara väl lämpade för restaurangverksamheter.Studien har även bidragit med framtagandet av en modell, vars syfte är att bidra med struktur till studien, som visar de olika steg som restauranger bör genomgå innan implementering av ett verktyg på den operativa nivån av verksamheten. Vidare visas även vilka förutsättningar som är väsentliga och vilka hinder som kan uppstå, för att kunna arbeta med hållbarhet i verksamheten. De verktyg som anses vara mest praktiskt tillämpbara för restauranger är också de verktyg som har bäst förutsättningar och minst hinder för att kunna implementeras i verksamheternas dagliga drift.

Företags intressenter ställer allt högre krav på företagens hållbarhetsarbete, där de miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekterna är i centrum. För att företag ska kunna visa att de fullföljer ansvaret kring arbetet med hållbarhet, upprättar företagen en hållbarhetsredovisning, där främst riktlinjer från Global Reporting Initiative (GRI) används. I GRI är en av principerna intressentinkludering, som innebär att företag ska föra en dialog med intressenter, för att på så sätt få ta del av intressenters åsikter och genom detta bidra till en mer användbar och trovärdig hållbarhetsredovisning. Med utgångspunkt i företags intressentdialog och vad som tidigare studier behandlar inom ämnet, har denna studie förklarat hur svenska börsnoterade företag identifierar, prioriterar och involverar intressenter i hållbarhetsredovisningen, samt hur företagens intressenter inverkar på hållbarhetsredovisningar.   För att uppfylla studiens syfte samt besvara dess problemformuleringar har studien utförts med hjälp av en kvalitativ metod, i form av intervjuer, där sju svenska börsnoterade företag har intervjuats som hållbarhetsredovisar enligt GRI. Resultaten av studien visar att de undersökta svenska börsnoterade företagen identifierar och prioriterar intressenter, där de identifierade intressenterna är de intressenter som påverkar eller påverkas av företagen. De prioriterade intressenterna anses enligt de undersökta företagen vara de som i högre grad påverkar eller som i högre grad påverkas av företagens verksamheter. Intressenterna blir även av de undersökta svenska börsnoterade företagen involverade, detta via olika dialogmetoder som beror på vilken intressentgrupp det berör. Slutligen visar studien att intressenter till de undersökta svenska börsnoterade företagen även inverkar på företagens hållbarhetsredovisningar, där det kan ses att en del intressenter har mer inflytande än andra. / Corporate stakeholders place increasingly high demands on companies regarding the sustainability work, where the environmental, social and economic aspects are at the center. In order for companies to demonstrate that they are in charge of the sustainability work, companies establish a sustainability report, primarily using Global Reporting Initiative (GRI) guidelines. In GRI one of the principles is stakeholder inclusiveness, which means that companies should engage in dialogue with stakeholders in order to gain access to stakeholders' views, and thereby contribute to a more useful and credible sustainability report. Based on the company's stakeholder dialogue and what previous research deal with within the subject, the study has explained how Swedish listed companies identify, prioritize and involve stakeholders in the sustainability report, as well as how companies' stakeholders influence the sustainability reports.   In order to fulfill the purpose of the study and answer its problem formulations, the study has been conducted using a qualitative method, in the form of interviews, in which seven Swedish listed companies have been interviewed, who are using GRI guidelines when they are establishing the sustainability reports. The results of the study show that the surveyed Swedish listed companies identify and prioritize stakeholders, where the identified stakeholders are the stakeholders that affect or are influenced by the companies. Priority stakeholders are, according to the companies surveyed, considered to be those that increasingly influence or are increasingly affected by business activities. The stakeholders will also be involved in the surveyed Swedish listed companies, through different dialogue methods depending on which stakeholder group it concerns. Finally, the study shows that stakeholders of the Swedish listed companies surveyed also in some way affect the companies' sustainability reports, where it can be seen that some stakeholders have more influence than others.

Medarbetarna genererar ekonomiska fördelar och är en konkurrensfördel på markanden, därför anses de som en av företagens viktigaste resurser. Ett ökat intresse för humankapitalet har bidragit till att många företag idag väljer att integrera information om humankapitalet i den frivilliga rapporteringen. Trots detta finns det idag inga riktlinjer eller standarder för hur resurserna ska presenteras. Det finns även lite forskning om hur företag kan presentera frivilliga upplysningar om humankapital. Syftet med vår studie är att generera kunskap om hur fem svenska företag med många anställda presenterar information om sitt humankapital. Vi vill även undersöka hur informationen varierar mellan företagen. Vi har genomfört en kvalitativ innehållsanalys på företagens års- och hållbarhetsredovisningar där vi skapat kärnkategorier utifrån tidigare litteratur men även kunnat addera underkategorier med hjälp av en abduktiv ansats. Undersökningen pekar på att det finns ett externt intresse för de mänskliga resurserna då samtliga företag väljer att integrera information om humankapital i sina års- och hållbarhetsredovisningar. Upplysningarna skiljer sig något mellan företagen men likheterna är desto fler och mönster i utformningen går att finna mellan samtliga företag. / Employees generate economic benefits and are a competitive advantage on the market and therefore they are considered as one of the company's most important asset. An increased interest in human capital over the past years has contributed to the fact that many companies today choose to integrate human capital disclosures in their voluntary reports. However, there is an absence of standards and guidelines of presenting human resources. The research on how companies can present voluntary information about human capital is also unexplored. The purpose of our study is to generate knowledge about how five Swedish companies with many employees present information about their human capital. We also want to acquire knowledge how the information varies between companies. We have conducted a qualitative content analysis on companies' annual and sustainability reports, where we created core categories based on previous literature, but we could also add subcategories using an abductive approach. The survey points out that there is an external interest in human resources where all companies choose to integrate human capital into their annual and sustainability reports. Although the information differs between the companies, there are also similarities and patterns can be found among the companies in their reporting.

Idag förekommer det ett ökat tryck på företag att ta ett socialt ansvar, Corporate social responsibility (CSR). För att företag ska uppfattas som legitima måste de överensstämma med samhällets sociala normer, värderingar och förväntningar, vilket enligt legitimitetsteorin tros vara en stark drivkraft till att företag ökar sin omfattning kring frivilliga CSR-upplysningar. Begreppet CSR är nära relaterat till företagens ansvar i samhället som kan delas in i tre områden ekonomiskt-, miljömässigt- och socialt ansvarstagande. Gamerschlag, Möller och Verbeeten (2011) är några av många forskare som har studera varför tyska företag frivilligt ökar omfattningen på hållbarhetsredovisning i sina offentliga rapporter. Genom en kvantitativ undersökning på svenska börsnoterade företag är syftet att undersöka huruvida olika företagsfaktorer påverkar mängden CSR-upplysningar. För att beräkna mängden CSR-upplysningar har antalet nyckelord i företagens hållbarhetsrapportera räknats. Sambandet för den insamlade datan analyserades med en korrelationsanalys och en multipel regressionsanalys. De oberoende variablerna som undersöktes var lönsamhet, synlighet, ägarstruktur samt kontrollvariablerna storlek och branschtillhörighet. I den multipla regressionsanalysen finner vi ett signifikant positivt samband mellan mängden CSR-upplysningar och företagets synlighet samt ägarstrukturen. Denna studie kan inte tillstyrka att lönsamhet har något samband med mängden CSR-upplysningar. / Today there is an increasing amount of pressure on companies to take more social responsibility, often called Corporate social responsibility (CSR). In order for companies to be considered legitimate, they must comply with society's social norms, values ​​and expectations, which, according to the legitimacy theory, is believed to be a strong driving force for companies to increase their scope for voluntary CSR disclosures. The term CSR is closely related to corporate responsibility in society, which can be divided into three areas of economic, environmental and social responsibility. Gamerschlag, Möller and Verbeeten (2011) are some of the many researchers who have studied why German companies voluntarily increase the scope of sustainability reporting in their public reports. Through a quantitative survey of Swedish publicly traded companies, the purpose of this study is to investigate whether different business determinants affect the amount of CSR information. To calculate the amount of CSR information, the number of keywords in the companies sustainability reports has been counted. All the collected data was analyzed by a correlation analysis and a multiple regression analysis. The independent variables investigated were profitability, visibility, ownership structure, and for control variables the study used size and industrial sector. The multiple regression analysis shows a significant positive correlation between the amount of CSR disclosures and the company's visibility as well as the ownership structure. This study can not assure that profitability is related to the amount of CSR information.

Intressenters efterfrågan på CSR har ökat, då näringslivet till stor del står till svars för den exploatering som sker av människan och miljön. Organisationers behov av legitimitet från omgivande intressenter, för att blir framgångsrika på marknaden, har därför lett till att allt fler organisationer väljer att frivilligt hållbarhetsredovisa. Studier visar dock att det ibland förekommer en särkoppling mellan organisationers externt redovisade CSR och deras praktiskt utförda CSR-arbete, vilket kan bli problematiskt då det kan leda till att en skev bild av hållbar utveckling presenteras. Föreliggande studie ämnar kritiskt granska särkoppling i relation till hållbar utveckling för att undersöka om och i så fall varför en organisations externa hållbarhetskommunikation kan leda till tröggående hållbar utveckling. Detta genom att utforska vad en förebildsorganisation externt kommunicerar gällande hållbarhet och hur det korresponderar med verkligheten. Urvalet utgörs av organisationen Hennes &amp; Mauritz (H&amp;M) då det går att argumentera för att organisationen är en förebild inom den globala textil- och konfektionsmarknaden. Genom en kritisk diskursanalys analyseras H&amp;M:s hållbarhetsredovisning i syfte att se vilka diskurser organisationen externt kommunicerar samt hur dessa diskurser korresponderar med verkligheten. Resultatet/diskussionen utmynnar i att de diskurser som H&amp;M externt kommunicerar främst villkoras av marknadsrationella ideal, varför en ”marknadisering” av kommunikationen går att argumentera för. Troligtvis kommuniceras detta av strategiska skäl då marknadsrationella ideal går i linje med den dominerande samhällsideologin nyliberalism, vilket kan leda till att organisationen erhåller legitimitet. Då en ”marknadisering” av H&amp;M:s CSR-kommunikation identifieras i studien och detta vidare argumenteras för möjliggör ett sätt för organisationen att ta ett mer distanserat ansvar gällande hållbar utveckling i den sociala verkligheten, så skapas även argument för att H&amp;M som förebild är med och bidrar till tröggående hållbar utveckling. Detta kan förstås utifrån nyinstitutionell teori som bland annat gör gällande att organisationer tenderar att efterlikna andra organisationer vars koncept är legitimitetsskapande och framgångsrika.