Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera skillnader mellan olika branscher i Sverige vid tillämpning av GRI standards och målen för Agenda 2030 inom hållbarhetsredovisning.Teoretiskt referensram: Den teoretiska referensramen i denna studie utgår ifrån GRI, Agenda 2030, ÅRL, legitimitetsteorin, intressentteorin, triple bottom line, signalteori samt tidigare forskning för att genom dessa stärka studiens resultat.  Metod: Studien utgår ifrån en kvantitativ metod som grundar sig i en frekvensundersökning på 48 olika företag inom fyra branscher. Datainsamlingen sker genom att undersöka urvalets hållbarhetsrapporter och genomföra en statistisk analys på insamlade datan. Analysarbetet genomfördes med hjälp av Microsoft Excel samt SPSS där ett anova test samt ett post hoc tukey test genomfördes för att få fram relevant information för att kunna besvara studiens frågeställningar och syfte.  Empiri: I studiens empiri presenteras relevant data för att kunna genomföra analysarbete av insamlade datan. I den empiriska statistiken kan det utläsas deskriptiv statistik, anova tester och post hoc tukey tester med tillhörande förklaringar av siffrorna som sedan fördjupas ytterligare i analysavsnittet.  Slutsats: Studiens slutsatser påvisar att det inte finns några signifikanta skillnader i hållbarhetsrapportering baserat på branschtillhörighet. I slutsatsen diskuteras hur de olika teorierna och tidigare forskning kan kopplas till resultatet samt ytterligare vad som skulle kunna genomförts annorlunda och hur man skulle kunna genomföra en framtida forskning. / Purpose: The purpose of this study is to investigate and analyze differences between different industry sectors in Sweden when they apply GRI standards and 2030 Agenda sustainable development in their sustainability reports.Theoretical framework: The theoretical framework in this study is based on GRI, 2030 Agenda sustainable development, the annual accounts act, legitimacy theory, stakeholder theory, triple bottom line, signaling theory and previous research to strengthen conclusions and results of the study.  Methodology: The study is based on a quantitative method based on a frequency survey of 48 different companies in four industries. The data collection takes place by examining the sample's sustainability reports and carrying out a statistical analysis on the collected data. The analysis work was carried out using Microsoft Excel and SPSS where an anova test and a post hoc Tukey test were carried out to obtain relevant information to be able to answer the study's questions and purpose.  Result: In the study's empirical data, relevant data are presented to be able to carry out analysis of the collected data. In the empirical statistics, descriptive statistics, anova tests and post hoc Tukey tests can be read with associated explanations of the numbers, which are then deepened further in the analysis section.  Conclusion: The study's conclusions demonstrate that there are no significant differences in sustainability reporting based on industry affiliation. In the conclusion, it is discussed how the various theories and previous research can be connected to the result, as well as what could be done differently and how future research could be carried out.

Den Europeiska Unionen vill med Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) standardisera hållbarhetsredovisning för företag som är verksamma inom unionen. Återigen kommer fler och fler företag omfattas av reglerna att behöva upprätta en obligatorisk hållbarhetsredovisning – vilket kan utgöra en utmaning för mindre erfarna små och medelstora företag. Denna studie undersökte små och medelstora företags syn på hållbarhetsredovisning samt deras uppfattning för dess kärnbegrepp; närmare bestämt ESG och materialitet. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex företag och med hjälp av sju respondenter. Studien visade att det finns en överväldigande positiv inställning till hållbarhetsredovisning bland de studerade företagen. Hursomhelst framgick det tecken på att företagen var bristfällig i vissa aspekter. Till exempel upplevde samtliga företag svårigheter med att koppla delar av sin verksamhet till hållbarhet på en bolagsstyrningsnivå (eng. governance). Liknande resultat upptäcktes för materialitet. Alla företag upplevdes ha svårigheter att begripa innebörden av begreppet ’materialitet’. Studien visade, trots svårigheten att begripa innebörden av materialitet, att de studerade företagen visade tecken på att vara effektiva i identifieringen av materiella hållbarhetsaspekter. / The European Union wants to standardize sustainability reporting with the implementation of the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Once again, more and more enterprises will be subject to the mandatory requirements to disclose sustainability information – which may pose a challenge for less experienced small and medium sized enterprises. This study examines the perception of small and medium sized enterprises on sustainability reporting and its foundational concepts; namely environmental, social and governance (ESG) and materiality. The study was conducted on six individual companies and seven interviewees in total. The study concludes that there exists an overwhelmingly positive perception of sustainability reporting amongst the studied enterprises. However, there were signs that the studied companies were deficient in certain aspects. For example, all enterprises experienced difficulties in identifying aspects of their business that could be linked with governance sustainability. Similar results were discovered on the materiality topic. All enterprises had difficulties in understanding the term ‘materiality’. The study concludes that, despite the difficulty understanding materiality, the studied enterprises showed signs of being efficient in identifying material sustainability topics.

The fashion industry is one of the most criticized industries when it comes to their sustainability performance, where consumers have very high demands and expectations. This study aims to investigate how Swedish companies in the fashion industry use legitimacy strategies in their sustainability reports to repair their legitimacy after receiving negative publicity in the media. The study is based on negative publicity between the years 2016-2021. The researchers in this study have used a qualitative research method in the form of a deductive approach, as the study is based on theories. The data that was collected from the reports was relevant to the media incident. As the starting point was the media incident, the researchers were able to adapt the review of the sustainability reports to find relevant information in line with the negative publicity. Based on the results of the study, it was concluded that companies use at least one of Lindblom's four legitimacy strategies in order to repair their legitimacy. The results also showed that the more attention the negative publicity receives from society, the more the companies put emphasis on reporting the event in their sustainability report. / Modebranschen är en av de mest kritiserade branscherna när det gäller deras hållbarhetsarbete, där konsumenterna har väldigt höga krav samt förväntningar. Denna studie har som mål att undersöka hur svenska företag inom modebranschen använder sig av legitimitetsstrategier i sina hållbarhetsrapporter för att reparera sin legitimitet efter att ha fått negativ publicitet i media. Studien är baserad på negativ publicitet mellan åren 2016-2021. Forskarna i denna studie har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod i form av en deduktiv ansats, då studien styrs av teorier. Datan som samlades in från rapporterna var det som var relevant till den mediala händelsen. Då utgångspunkten var den mediala händelsen kunde forskarna anpassa granskningen av hållbarhetsrapporterna till att finna relevant information i enlighten med den negativa publiciteten. Utifrån studiens resultat drogs slutsatsen att företagen använder minst en av Lindbloms fyra legitimitetsstrategier i syfte att reparera sin legitimitet. Resultaten visade även att ju mer uppmärksamhet den negativa publiciteten får av samhället, desto större vikt lägger företagen på att redogöra för händelsen i sin hållbarhetsrapport.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning har blivit ett allt viktigare verktyg för både företag och intressenter, och det har gjorts flera studier avseende faktorer som kan förklara mängden information om hållbarhet som företag redovisar. Den tidigare forskningen har till stor del undersökt faktorer som branschtillhörighet, storlek och lönsamhet, däremot har studier med kvinnlig närvaro i styrelsen som faktor utförts i en mer begränsad omfattning. Syfte: Syftet med denna studie är att redogöra för hur kvinnlig närvaro i styrelsen, med hänsyn till kontrollvariablerna branschtillhörighet, storlek samt lönsamhet påverkar mängden information om hållbarhet som redovisas i stora svenska företag. Teoretisk referensram: Studien tar sin grund i ett multiteoretisk ramverk som innefattar Upper Echelons theory, Signalteorin, Positiv redovisningsteori samt legitimitetsteorin. Teorierna används för att formulera de hypoteser som ska besvara studiens syfte. Metod: Metoden som använts i studien är en kvantitativ metod där en innehållsanalys av årsredovisningar och hållbarhetsrapporter gjorts. Vidare har datan använts för att utföra två multipla regressionsanalyser för att besvara syftet. Mängd redovisad information om hållbarhet är den beroende variabeln i regressionerna, och den huvudoberoende variabeln är kvinnor i styrelsen, som analyseras tillsammans med kontrollvariablerna branschtillhörighet, storlek och lönsamhet. Slutsats: Studiens slutsats visar att kvinnor i styrelsen är den variabeln som har störst påverkan på mängden information om hållbarhet som företag redovisar. Studien visar även att företagets storlek är en positiv och signifikant variabel. Motsatt till tidigare forskning hittas inget signifikant samband mellan mängden redovisad information om hållbarhet och branschtillhörighet respektive lönsamhet. Denna studie bidrar därav med ny kunskap om att könsfördelning i svenska styrelser är en relevant aspekt att ta hänsyn till vid analyser av hållbarhetsredovisning. / Background: Sustainability reporting has become an increasingly important tool for both companies and stakeholders, and there have been several studies regarding factors that can explain the amount of information about sustainability that companies report. The previous research has largely examined factors such as industry affiliation, size and profitability, however, studies with female presence on the board as a factor has not been studied to the same extent.  Purpose: The purpose of this study is to report how female presence on the board, taking into account the control variables industry affiliation, size and profitability, affects the amount of information on sustainability that is reported in large Swedish companies.  Theoretical framework: The study is based on a multi-theoretical framework that includes Upper Echelons theory, Signal theory, Positive accounting theory and legitimacy theory. The theories are used to formulate the hypotheses that will answer the purpose of the study.  Method: The method used in the study is a quantitative method where a content analysis of annual reports and sustainability reports was made. Furthermore, the data has been used to perform two multiple regression analyzes to answer the purpose. The amount of reported information on sustainability is the dependent variable in the regressions, and the main independent variable is women on the board, which is analyzed together with the control variables industry affiliation, size and profitability.  Conclusion: The study's conclusion shows that women on the board are the variable that has the greatest impact on the amount of information about sustainability that companies report. The study also shows that company size is a positive and significant variable. Contrary to previous research, no significant relationship is found between the amount of reported information on sustainability and industry affiliation and profitability respectively. This study therefore contributes new knowledge that gender distribution in Swedish boards is a relevant aspect to consider when analyzing sustainability reporting.

Revisorer beskriver Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) som det största som någonsin hänt inom revisionsprofessionen. Klimatförändringar är något som inte går att blunda för i dagsläget utan alla måste agera för att vända den pågående förödande trend i världen. Europaparlamentet fattade beslut att införa CSRD för att EU ska bli den första kontinenten att bli klimatneutrala, vilket är EU:s gröna giv. Tidigare har stora företag i EU omfattats av Non-Financial Reporting Directive (NFRD) men kraven på vad företag måste rapportera har varit nästintill obefintliga, vilket resulterar i att många företags hållbarhetsrapporter kan klassas som greenwashing. CSRD syftar till att öka transparens, jämförbarhet och kvalité för hållbarhetsrapporter då det nya direktivet är betydligt mer omfattande än NFRD. Företag som omfattas av det nya direktivet ska nu rapportera hur de hanterar miljö, socialt och bolagsstyrning för att öka jämförbarhet och trovärdigheten. Rapporter omfattas enligt CSRD även av lagstadgad revision vilket innebär att auktoriserade revisorer ska utföra oberoende granskning för att öka trovärdigheten för intressenter.  Syftet med studien är att med utgångspunkt i skandinavisk institutionell teori identifiera hur det nya direktivet för hållbarhetsrapportering översätts hos en revisionsbyrå samt skapa en förståelse för vilka utmaningar dessa förklaringar ger uttryck för. Intervjuer genomfördes med revisorer för att få en förståelse för hur de ser på direktivet och skapa en bild över hur direktivet översätts i organisationen. Även textanalys av CSRD och statens offentliga utredning om hållbarhetsrapportering genomfördes för att besvara studiens syfte. Resultatet visar att det finns flera olika steg som organisationer går igenom när de implementerar CSRD i revisionsbyrån. Studien identifierar flertalet teman som påverkar översättningsprocessen både internt och externt. Utifrån dessa identifierade teman i empirin framstår tre utmaningar kopplat till översättningsprocessen vilket är tidspress, kompetens och slutkonsumentens makt. / Auditors describe the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) as the biggest thing that has ever happened to the audit profession. Climate change is something that cannot be turned a blind eye to and everyone must act to reverse the ongoing devastating trend in the world. The European Parliament decided to introduce CSRD so that the EU can become the first continent to become climate neutral, which is the EU's green Deal. In the past, large companies in the EU have been covered by the Non-Financial Reporting Directive (NFRD), but the requirements for what companies must report have been almost non-existent, which results in many companies' sustainability reports being classified as greenwashing. CSRD aims to increase transparency, comparability, and quality of sustainability reports as the new directive is significantly more comprehensive than NFRD. Companies covered by the new directive must now report how they manage environmental, social and corporate governance to increase comparability and credibility. Reports according to CSRD are also covered by statutory audit, which means that authorized auditors must carry out independent review to increase credibility for stakeholders. The purpose of the study is to identify, based on Scandinavian institutional theory, how the new directive for sustainability reporting is translated at an accounting firm and to create an understanding of the challenges these explanations express. Interviews were conducted with auditors to gain an understanding of how they view the directive to create a picture of how the directive is translated in the organization. Text analysis of the CSRD and the state's public inquiry into sustainability reporting was also carried out to answer the purpose of the study. The result shows that there are several different steps that organizations go through when implementing CSRD in the audit firm. The study identifies several themes that affect the translation process both internally and externally. Based on these identified themes in the empirical work, three challenges appear linked to the translation process, which are time pressure, competence and the power of the end consumer.

Titel: Harmonisering av global hållbarhetsredovisning - vilka möjligheter och hinder finns det? Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Emma Magnfält och Martina Bäckstedt Handledare: Asif M. Huq Datum: 2024 – Maj  Syfte: Studiens syfte är att undersöka möjligheter och hinder för harmonisering av global hållbarhetsredovisning med utgångspunkt i intressenters remissvar till IFRS General Requirements for Disclosure of Sustainability-related Financial Information (IFRS S1). Metod: I denna studie har en kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats tillämpats, som innefattar en innehållsanalys av 39 remissvar avseende feedback på första utkastet av IFRS S1. En jämförelseanalys av utkastet och den utfärdade standarden IFRS S1 har utförts. Resultat och slutsats: Resultatet visade att det finns både likheter och skillnader i de åsikter intressenter har på utkastet till IFRS S1. Skillnader mellan geografiska områden kan hänföras till institutionella faktorer vilka bottnar i tvingande isomorfism och länders olika utvecklingsgrad, medan skillnader mellan intressentgrupper hänförs till normativ isomorfism. Likheter hänvisas till tendenser av normativ isomorfism. Det visade sig även att ISSB kategoriserar intressenter och till viss del tillgodoser intressenternas behov. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ett aktuellt perspektiv över förutsättningarna för harmonisering av global hållbarhetsredovisning. Bidrag ges även i form av teoretiska insikter i hur såväl tvingande som normativ isomorfism påverkar möjligheterna till harmonisering av global hållbarhetsredovisning. Studien möjliggör ett bredare perspektiv av ISSB:s standardsättarprocess. Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning kan undersöka intressentgruppers synpunkter mer djupgående än vad denna studie fick möjlighet att göra, samt undersöka utfallet av den globala hållbarhetsredovisningen som efterföljer den utfärdade IFRS S1.  Nyckelord: Harmonisering, hållbarhetsredovisning, intressentteorin, institutionell teori, isomorfism, country-of-origin effekt / Title: Harmonization of global sustainability reporting - what are the opportunities and obstacles? Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Emma Magnfält and Martina Bäckstedt Supervisor: Asif M. Huq Date: 2024 – May  Aim: The purpose of the study is to investigate opportunities and obstacles for harmonizing global sustainability reporting based on stakeholders' comment letters to IFRS General Requirements for Disclosure of Sustainability-related Financial Information (IFRS S1). Method: In this study, a qualitative method with an abductive research approach has been applied, which includes a content analysis of 39 comment letters regarding feedback on the first draft of IFRS S1. A comparative analysis of the draft versus the issued standard IFRS S1 has been made. Results and conclusions: The results of the study showed similarities and differences in the feedback stakeholders left for the draft of IFRS S1. Differences of opinions in geographical areas stems from institutional factors created by coercive isomorphism and countries' different developmental stages. Differences between stakeholder groups relate to tendencies of normative isomorphism. Similarities of opinions also depend on normative isomorphism. The study also revealed that ISSB categorizes stakeholder groups and accommodates stakeholder needs to a certain degree. Contribution of the thesis: The study contributes with an updated perspective of harmonizing global sustainability reporting. Theoretical contributions are given through the insights in how coercive and normative isomorphism affects the possibilities for harmonizing global sustainability reporting. The study brings insights into ISSB's standard-setting process. Suggestions for future research: Future research can examine the views of stakeholder groups in more depth than this study was able to, as well as investigate the outcome of global sustainability reporting that follows the issued IFRS S1. Key words: Harmonization, sustainability reporting, stakeholder theory, institutional theory, isomorphism, country-of-origin effect

De flesta forskare är överens att den mänskliga påverkan på klimatet i form av växthusgaser är ett faktum. För att minska den mänskliga påverkan har ett system med utsläppsrätter för att reglera utsläppen införts. Tanken är att utsläppen ska minskas successivt av alla inblandade och att detta ska redovisas inom varje land i särskilda rapporter. Inom redovisningen av företags finansiella status såsom årsredovisningar finns det i dagsläget ingen reglering som styr om och hur dessa utsläppsrätter ska redovisas. IASB utreder redovisningspraxis för att kartlägga vilka metoder som används. Genom denna kartläggning undersöker de om det är genomförbart att ge ut finansiella rapporteringskrav för ett potentiellt stort antal system och förbättra jämförbarheten. Liknande studie har gjorts i Europa av PwC och IETA år 2007. Denna studie behandlar hur företag i Sverige valt att redovisa sina utsläppsrätter. En genomgång av de 267 företag som omfattas av handelssystemet för utsläppsrätter i Sverige och innehållsanalys av deras årsredovisningar för år 2014 har gjorts. Därefter har strax över 20 procent av företagen granskats ytterligare för att utreda varför företagen valt att redovisa sina utsläppsrätter på visst sätt. Den insamlade data har sedan analyserats mot tidigare forskning och finansiella redovisningsteorier som behandlar oreglerade finansiell rapportering. Det som har framkommit i studien är att av de företag i Sverige som redovisar utsläppsrätter, redovisar de flesta sina utsläppsrätter framförallt som immateriella tillgångar eller omsättningstillgångar. Tidigare forskning ihop med teorierna kan förklara dessa val av redovisningspraxis som ett nationellt mönster som förmodat skapats i brist på internationell vägledning och med grund i IFRIC 3 för de av företagen som redovisat sina utsläppsrätter som immateriella tillgångar. De utav företagen som har valt att redovisa sina utsläppsrätter som omsättningstillgångar kan förklaras av avsikten med utsläppsrätterna. I studien uppmärksammas även de företag som valt att inte redovisa sina utsläppsrätter som valt att ha upplysningar som beskriver deras utsläpp på annat vis. Företags val av redovisningsmetod av utsläppsrätter förklaras av institutionell teori för företag som redovisat sina utsläppsrätter som immateriella tillgångar och som en överlappning mellan intressentteorin och legitimitetsteorin för de företag som inte redovisar sina utsläppsrätter men har upplysningar om utsläpp. Studiens resultat påvisar både skillnader och likheter med tidigare undersökning av hur stora företag i EU redovisar sina utsläppsrätter och kan därför påvisa att IASB torde kunna utge finansiella rapporteringskrav av utsläppsrätter som redan stämmer överens med redovisningspraxis idag. Detta behöver dock undersökas vidare för att kunna generaliseras till alla länder som omfattas av EU ETS. / Most scientist agree that human influence on the climate in terms of greenhouse gas emissions is a fact. To reduce the human impact, a system of emission rights to regulate emission have been introduced. The idea is that emissions should be reduced gradually by all involved entities and that this should be recognized in every country in special reports. In recognition of the company’s financial status, such as annual reports, there is currently no state regulations governing whether and how there emission rights should be reported. IASB is investigating accounting practices to identify the methods used. Through this survey they try to identify the feasibility of issuing financial reporting requirements for a potentially large number of systems and improve comparability. Similar studies have been made in Europe by PwC and IETA in 2007. This study discusses how companies in Sweden chosen to report their emission rights. A review of the 267 companies covered by the emission trading scheme in Sweden and content analysis of their financial statements for 2014 have been made. Subsequently about 20 percent of the companies have been further examined to determine why companies have chosen to report their emission rights in a certain way. The collected data were analyzed against past research and financial accounting theory such as unregulated financial reporting theory. What has been found in this study is that among companies in Sweden that do report their emission rights, the majority reported their allowances primarily as intangible assets or current assets. Previous research together with the theories can explain the choice of accounting practices as a national pattern that supposedly been created by a lack of international guidance and due to IFRIC 3 for those companies that reported their emission rights as intangible assets. Those companies that have chosen to report their emission rights as current assets can be explained by the intent of the allowances. The study also addresses the companies that have chosen not to declare their allowances and have chosen to have disclosures that describes their emission in other ways. Companies’ choice of accounting method of allowances is explained by institutional theory for the companies that reported their emission rights as intangible assets and an overlap between stakeholder theory and legitimacy theory for companies that do not report their emission rights but have emission disclosures. The study’s results demonstrate both similarities and differences with the precious survey of how large entities in the EU report their emission right and could thereby demonstrate that the IASB should be able to issue financial reporting requirements of allowances that already is consistent with the accounting practices today. This needs to be investigated further in order to be generalized to all countries covered by the EU ETS.

Bakgrund och Problemdiskussion: Eftersom att medvetenheten hos intressenter har ökat, har det konstaterats att den klassiska finansiella informationen är otillräcklig. Av samma skäl har fler och fler riktlinjer, ramar för förberedelse samt publicering av icke finansiell information tillkommit de senaste åren. Den icke finansiella informationen är tillgänglig för att öka företagens ansvar och öppenhet mot sina intressenter. Syfte och frågeställning: Syftet med studien har varit att undersöka hur hållbarhetsrapporter i nio företag i Sverige skiljer sig åt i utformning och innehåll. Vidare avsåg vi att identifiera orsaker till skillnader och likheter utifrån standardiserade ramverk, intressentteori samt lagkrav. De hållbarhetsrapporter som har studerats har publicerats av företag som är verksamma inom byggbranschen, finansbranschen samt revisionsbranschen. Teoretisk referensram: Analysen av denna studie bygger på den teoretiska referensram som omfattats av hållbarhetens utformning och fullständighet, lagkrav gällande hållbarhets-redovisning, Triple Bottom Line, Global Reporting Initiative samt intressentteorin. Metod: För att svara på studiens frågeställningar valde vi att analysera nio hållbarhetsrapporter med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen användes eftersom vi hade avsikten att på ett djupare plan undersöka skillnader och likheter i rapporternas utformning och innehåll. Vidare ville vi få en djupare kunskap kring orsakerna till rapporternas likheter och skillnader. Empiri och slutsats: Studiens resultat visade att det exiterar både likheter och skillnader i hållbarhetsrapporterna i förhållande till miljömässiga, sociala samt ekonomiska aspekter. Skillnaderna och likheterna förklaras med hjälp av intressentteorin, Global Reporting Initiatives, lagkravet och branschtillhörigheten. Företagen har en stor valfrihet gällande utformning av hållbarhetsrapporten, hållbarhetsrapportens innehåll samt val av ramverk, detta leder till stor variation av hållbarhetsrapportens innehåll vilket resulterar i att jämförbarheten blir komplex. / Background and problem discussion: It has been shown that the classical financial information is insufficient due to the increased awareness amongst stakeholders. For the same reason, in recent years, more and more frameworks and guidelines has been placed for the preparation of non-financial information to increase corporate responsibility and openness towards stakeholders. Purpose and question: The purpose of this study was to analyze sustainability reports of nine different companies in Sweden and how the reports differ in structure and content. Furthermore, we intended to identify the differences and similarities by comparing them based on standardized frameworks, stakeholder theory and legal requirements. The companies that has been reviewed are active within the construction industry, finance industry and the auditing industry. Theoretical reference frame: The analysis of the study is based on the theoretical reference framework that covers the structure and completeness, sustainability report`s legal requirements, Triple Bottom Line, voluntary frameworks and guidelines as well as stakeholder theory. Method: In order to answer the research questions, we have chosen to analyze nine sustainability reports using a qualitative content-analysis. The reason why this study is done with a qualitative content-analysis is to identify the underlying causes for the differences and similarities between the sustainability reports. Empirical and conclusion: The research concluded that there are both differences and similarities between the different sustainability reports in relation to the environment, social and economical aspects. The differences are explained through the stakeholder theory and their industrial affiliations. The similarities exist due to the fact that GRI has been a commonly used framework amongst the companies studied.

Problem formulation: The awareness and importance of Corporate Social Responsibility (CSR) is growing within both corporations and society at large. The corporate progress in sustainable development can be both profitable and essential for the potential to compete globally. The value of sustainability reporting may differ between industries and companies of different sizes. The demands for sustainability reports are expected to increase. By 2010, no previous survey on sustainability reporting practices had been conducted within Swedish corporations.  Purpose: The aim of the current study was to examine sustainability reports within Swedish corporations during 2010 and to compare the findings with preceding surveys to determine differences over time and between corporations. Furthermore, the study seeks to explain the determinants of voluntary sustainability reporting utilising a multi-theoretical framework. Method: This survey includes all 125 Swedish corporations listed at the Stockholm Stock Exchange Large Cap and Mid Cap lists. Data was collected from the corporations annual and sustainability reports. Excel was used to code and analyse the obtained data. Results: The findings demonstrate that sustainability reporting is common practice among Swedish corporations. Taken together, the number of sustainability reports, the development and the presentation format indicates a high sustainability performance in general among the sampled companies. The findings found clear difference between industries and between companies of different sizes. Companies operating in high environmental risk industries as well as larger corporations scored higher on all variables of interest compared to companies operating in low environmental risk industries and smaller sized companies. Factors that have the potential to determine a company´s sustainability development practices were found to be its stakeholders and the type of institution it operates within. Moreover, the demand for legitimacy carries the potential to determine sustainability reporting practices. Companies operating in high environmental risk industries experiences a greater need for legitimacy and large companies has a greater number of stakeholders to consider. The findings indicate that sustainability reporting continues to increase and furthermore that standard practices is becoming increasingly widespread.

Fokus i denna uppsats ligger i att jämföra fyra organisationers hållbarhetsredovisningar och se i vilken utsträckning de uppfyller GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan. De fyra organisationer som granskas är Sveriges storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Eftersom att de agerar inom den finansiella sektorn har en avgränsning gjorts till det ekonomiska ansvaret eftersom det är det mest relevanta och intressanta att titta närmare på.  Problemformuleringen i denna uppsats lyder: På vilket sätt, i sina hållbarhetsredovisningar, tillämpar Sveriges fyra storbanker GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan?  Syftet är att se hur bankerna har presenterat sin ekonomiska påverkan enligt GRI:s riktlinjer och jämföra dessa med varandra. För att få fram information om detta har respektive banks hållbarhetsredovisning för år 2010 granskats och tolkats. Den teoretiska referensramen som uppsatsen har utgått ifrån är CSR , ett begrepp som beskriver de tre ansvarsområdena ekonomi, socialt och miljö. Dessa tre områden är i grunden TBL (tripple bottom line). En stor del av teoridelen består av GRI:s riktlinjer och ramverk som även de bygger på TBL:s tre byggstenar.