This study aims to analyze and evaluate three non-profit organizations regarding how their sustainability accounting reports have changed and developed between year 2017 and year 2019. The study analyzes how parameters in the sustainability index have been taken into consideration to perceive which parameters are the three non-profits organization’s focal points. In addition, the study will analyze how sustainability accounting reports meet the stakeholder's information needs. Given the prevailing issues and purpose of the study, a qualitative method is relevant to this study. The selection of organizations is based on organizations' availability of sustainability reports for the assessment period. In this study, non-probability selection was chosen, where the selection was made through a preliminary investigation. The study is based on a secondary data method which is a flexible and appropriate approach.   This thesis consists of empirical studies that will help strengthen the quality of the study. The data collected in the empirical data have been analyzed on the basis of the theoretical frame of reference. Frame of reference in this thesis is based on sustainable development, sustainability accounting, Venn diagram of sustainable development, triple bottom line and stakeholder theory. The empirical data in this thesis consists of Red Cross Sweden, Save the Children Sweden and WWF.   Based on the result of this thesis, the parameters under dimensions, environmental responsibility, social responsibility and financial responsibility in each organization have similarities. For example, the environmental requirements for purchasing and procurement are seen in both the Red Cross' and Save the Children's sustainability reports. Another example of similarity that can be seen in all three organizations' sustainability reports is gender equality and diversity. The organization's focus for different parameters in sustainability reports depends on the type of business they have. The development of each organization's sustainability reports in 2017 has been remarkable. Prior to 2017, Save the Children was a pioneer in presenting sustainability reports. While the Red Cross and WWF began to present sustainability reports in 2017. According to their stakeholder analysis, all three respective organizations have included all parameters that are important to their stakeholders. Through their dialogues with both internal and external stakeholders, the respective organizations meet the stakeholders' need for information. / Syfte: Denna studie syftar till att analysera och utvärdera tre ideella organisationer och hur deras hållbarhetsredovisning rapporter har förändrats och utvecklats mellan åren 2017 och2019. Studien analyserar hur parametrar i hållbarhetsredovisning rapporter har beaktats. Studien kommer också att analysera hur hållbarhetsredovisning rapporter möter intressenternas informationsbehov.   Metod: Med hänsyn till uppsatsens syftet och frågeställningar har studien en kvalitativ ansats. Studien utgår ifrån en sekundärdata metod som är ett flexibelt och lämpligt tillvägagångssätt. Studien består också av empiriska studier som kommer att bidra till att stärka studiens kvalitet. Den insamlade datan i empirin har analyserats med underlag av den teoretiska referensramen. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensram som uppsatsen bygger på är hållbarutveckling, hållbarhetsredovisning, triple bottom line och intressentteori.  Empiri: De tre ideella organisationer som har undersökts i denna uppsats är Röda Korset, Rädda barnen och WWF.  Resultat: Parametrarna under dimensioner, miljöansvar, socialt ansvar och ekonomiskt ansvar i respektive organisation har likheter. Till exempel ses miljökraven för inköp och upphandling i både Röda korsets och i Rädda barnens hållbarhetsrapporter. Ett annat exempel på likhet som kan ses i alla de tre organisationernas hållbarhetsrapporter är jämställdhet och mångfald. Organisationens fokus för olika parametrar i hållbarhetsrapporter beror på vilken typ av verksamhet de har. Utvecklingen av respektive organisations hållbarhetsrapporter under 2017har varit anmärkningsvärt. Före 2017 var Rädda barnen en pionjär när det gäller att presenterahållbarhetsrapporter. Medan Röda Korset och WWF började presentera hållbarhetsrapporter först år 2017. Alla de tre respektive organisationerna har enligt sin intressentanalys inkluderat alla parametrar som är viktiga för deras intressenter. De respektive organisationerna försöker genom sina dialoger med både interna och externa intressenter möter intressenternas behov av information.

Purpose: This paper investigates how sustainability reporting differs between state-owned enterprises and if there is a difference given the quality in the information within state-owned ownership. Theory: Begins with the reporting legislation and Global Reporting Initiative. Thereafter previous research is presented with sustainability reporting to define the quality concept. The theory ends with institutional logic. Method: This paper uses a qualitative method as the research design. The paper has used an assessment sheet composed by previous researchers. Empirics: Firstly the formulation of the sustainability reports for the companies are presented. Thereafter the reports relevance and reliability are revealed. Conclusions: In this report there is no difference of quality in the sustainability report within stateowned enterprises and partial state-owned enterprises. However, this study finds one other factor that has an impact between the enterprises. / Syfte: Studien undersöker hur hållbarhetsredovisningen skiljer sig åt mellan statligt ägda företag och om det är skillnad i informationens kvalitet utifrån den statliga ägarandelen. Teori: Börjar med lagstiftningen och Global Reporting Initiative därefter presenteras tidigare forskning inom hållbarhetsredovisning för att sedan definiera kvalitetsbegreppet. Teoriavsnittet avslutas med institutionell logik. Metod: Denna studie använder sig av en kvalitativ metod där forskningsstrategin består av en kvalitativ innehållsanalys. Studien har vidare använt sig av ett bedömningsschema som är framtaget av tidigare forskare. Empiri: I empirin presenteras först utformningen av hållbarhetsredovisningarna för de undersökta företagen för att sedan presentera resultatet av rapporternas relevans och trovärdighet. Slutsatser: Kvaliteten på hållbarhetsredovisningen inom statligt ägda företag är lika varandra och det framkommer inte någon större skillnad mellan helt och delvis statligt ägda företag. Däremot finner studien att det finns en annan faktor som påverkar skillnader mellan statligt ägda företag.

Intresset för hållbarhetsfrågor har sedan 1990-talet ökat kraftigt i samhället och genom detta har även hållbarhetsredovisning blivit av allt större betydelse. Detta har påverkat företag, vilka alltmer hamnat under press att ta ansvar för verksamhetens sociala och miljömässiga konsekvenser. Genom hållbarhetsredovisning har företag möjlighet att kommunicera sitt hållbarhetsarbete till sina intressenter. För att säkerställa att hållbarhetsinformationen är tillförlitlig behöver denna granskas. Hållbarhetsredovisning är dock ett område under utveckling och vid bestyrkande av informationen finns många utmaningar, vilka granskaren måste hantera för att skapa komfort genom granskningsprocessen. I studien används begreppet granskare som ett samlingsbegrepp för revisorer, miljörevisorer hållbarhetskonsulter och hållbarhetsspecialister som utför granskning av hållbarhetsredovisning. Syftet är att utforska vilka utmaningar en granskare möter vid granskning av hållbarhetsredovisning samt vad det är som gör denne komfortabel i granskningsarbetet. Studien utgår från komfortteorin och en litteraturöversikt som identifierade tre huvudsakliga utmaningar i form av kvalitativ information, kunskap och kompetens samt tolkningsproblematik. Dessa ställs sedan mot studiens empiri som har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är revisorer, miljörevisorer, hållbarhetskonsulter och hållbarhetsspecialister med erfarenhet av att granska hållbarhetsredovisning. Studiens slutsatser är att de huvudsakliga utmaningarna granskaren möter vid granskning av hållbarhetsredovisning är kvalitativ information och tolkningsproblematik. Angående utmaningen om kunskap och kompetens fanns det åsiktsskillnader om utmaningens storlek och resultatet indikerar att den drivande faktorn för dessa skillnader är huruvida respondenten i fråga har en utbildningsbakgrund inom hållbarhet eller ekonomi. Vidare är studiens slutsats att komfort uppnås genom att granskaren samlar in bevis för att styrka hållbarhetsinformationen och på detta vis blir trygg i granskningen, vilken således är färdig när granskaren är komfortabel. / Interest in sustainability issues has increased vastly in society since the 1990s, and through this, sustainability reporting has also become increasingly important. This has affected companies, which are under increased pressure to take responsibility for the social and environmental consequences of their business. Through sustainability accounting, companies have the opportunity to communicate their sustainability work to their stakeholders. To ensure that the sustainability information is reliable, assurance is needed. However, sustainability accounting is an area under development where there are several challenges in assurance engagements, which reviewer must handle in order to create comfort through the assurance processes. In this study the word reviewer is used as a collective name for auditors, sustainability auditors, sustainability consultants and sustainability specialists who performs sustainability accounting assurance. The purpose of this study is to explore what challenges the reviewers face in sustainability accounting assurance, as well as how the reviewer produces comfort in the assurance process. The study is based on the comfort theory and a literature review that identifies three main challenges in the form of qualitative information, knowledge and competence as well as interpretation issues. These are compared to the empirical data of the study, collected through nine semi-structured interviews. The respondents are auditors, environmental auditors, sustainability consultants and sustainability specialists with experience in sustainability accounting assurance. The conclusions of the study are that the main challenges the reviewer faces in sustainability accounting assurance are qualitative information and interpretation issues. Regarding the challenge of knowledge and competence, there were differences of opinion about the extent of this challenge and it is indicated by the results that the driving factor for these differences of opinions is whether the respondents in question have an educational background in sustainability or economics. Furthermore the conclusions of the study shows that comfort is achieved through obtaining audit evidence which confirms the sustainability information and makes the reviewer secure. Thus the assurance is complete when the reviewer is comfortable.

Idag står världen inför stora klimatförändringar där industribranschen står för cirka en tredjedel av växthusutsläppen. För att jorden ska vara bestående till kommande generationer krävs det hårt arbete kring hållbar utveckling, framförallt inom industrier. Stora industriföretag upprättar idag en hållbarhetsredovisning utefter de lagkrav som finns. Det arbetet företagen gör gällande hållbar utveckling återspeglas i hållbarhetsredovisningen. En del av hållbarhetsredovisningen benämns som VD:n har ordet, vilket är den del som står i fokus i denna studie. Studien grundas i hur ekonomiskt, socialt och ekologiskt ansvar uttrycks i VD-ordet utifrån medkänsla, plikt och fara. Studien kommer även att närmare studera varför stora industriföretag använder VD-ordet för att uttrycka dessa ansvar utifrån legitimitet och yttre tryck. En kvalitativ metod har använts där studien delas in i två olika steg. Det första steget är att en granskning av VD-ordet i sex stycken företags hållbarhetsredovisningar har genomförts. Detta för att få reda på hur ekonomiskt, socialt och ekologiskt ansvar uttrycks utifrån kategorierna medkänsla, plikt och fara i VD-orden. VD-orden har granskats från respektive företag mellan år 2016 - 2019 för att kunna jämföra mellan åren inom företag, mellan sektioner inom branschen samt mellan samtliga företag. Det andra steget bestod av intervjuer med tre av företagen. Detta gjordes för att ta reda på om legitimitet eller yttre tryck kan ha en påverkan på varför VD-ordet används för att uttrycka ansvaren. För att besvara frågan om varför stora industriföretag använder VD-ordet för att uttrycka ansvaren har två teorier använts, legitimitetsteorin och institutionella teorin. Detta för att få en överblick om företagen använder VD-ordet för att uttrycka ansvaren utifrån samhällets normer och värderingar eller om det förekommer något yttre tryck som påverkar. / Today, the world is facing major climate changes where the industrial sector stands for approximately a third of the worlds greenhouse gas emissions. In order for the earth to be able to last for generations to come, hard work in sustainable development is required, especially within industries. Nowadays, large industrial companies in Sweden prepare a sustainability report based on legal requirements. The work that the companies do on sustainable development is reflected in their sustainability report. The part of the sustainability report, called the CEO’s letter, is the part that this study has focused on. The study is based on how the financial, social and ecological responsibilities are expressed in the CEO’s letter and why large industrial companies use the CEO’s letter to express these responsibilities. The three responsibilities will be based on three categories: compassion, duty and danger. A qualitative method has been used and the study has been divided into two different steps. In the first step, we examined the CEO’s letter within six companies’ sustainability reports. This was done in order to find out how the financial, social and ecological responsibilities are expressed based on the categories compassion, duty and danger in the CEO’s letter. The CEO’s letter has been reviewed from the companies in the study, between the years 2016 to 2019. This is made in order to compare the companies between the years, between sections within the industry and between all the companies in the study. The second step consisted of interviews with three of the companies to find out if legitimacy or external pressure could be the reason why large industrial companies use the CEO’s letter to express the responsibilities. Legitimacy and external pressure can be explained by two theories, the legitimacy theory and the institutional theory. This was made to get an overview of whether the companies use the CEO’s letter to express responsibilities based on society’s norms and values or if an external pressure exists that can affect the companies.

En hållbar värld blir mer och mer viktigt för världens befolkning. Det märks inte minst genom ett EU-direktiv från 2014. Direktivet innebär att en del företag i medlemsländerna blir tvingade, genom egna lagar, att upprätta hållbarhetsredovisningar. I Sverige infördes lagen under 2016 och gäller för räkenskapsår som inleds 2017. Frågan som undersöks i denna studie är om det finns någon skillnad mellan frivilliga och lagstadgade hållbarhetsredovisningar gällande aktiepris och finansiella nyckeltal. Studien tar hänsyn till förändringarna i justerat aktiepris (RI), price-to-earnings och price-to-book för att uttala sig om företagen som enbart har lagstadgade hållbarhetsredovisningar påverkas mer eller mindre än företagen som haft hållbarhetsrapporter för samtliga undersökta år. Fokuset ligger i brytpunkten mellan perioden 2015–2016 och 2017–2018 och undersöker om de olika grupperna av företag har en förändring som är signifikant skilt från varandra, vilket skulle innebära att lagstadgade hållbarhetsredovisningar tas emot annorlunda är frivilliga rapporter. Vidare kommer studien också  att undersöka huruvida olika företagsfaktorer ökar sannolikheten för en frivillig hållbarhetsrapport. Det finns tidigare studier som undersöker hållbarhetsredovisningars effekter. Bland annat studerade Lo och Sheu (2007) amerikanska bolag om samband fanns mellan hållbart företagande och marknadsvärde. Deras resultat visar att hållbara amerikanska bolag hade en högre värdering än företag som inte var hållbara. Andra forskare som ifrågasätter hållbarhetsredovisningarnas effekter är Lys et al.(2015) som undersökte om det finns någon relation mellan företagens avkastning och dess kostnader för hållbarhetsarbete. Deras slutsats var att de inte kunde avgöra om det fanns ett positivt samband mellan de två. De teoretiska perspektiven som denna studie baseras på är intressentmodellen, principal-agentteorin, signalteorin, disclosure-teorin och effektiva marknadshypotesen. Resultatet visar ingen statistisk signifikans mellan grupperna. Studiens resultat antyder dock att företag med frivilliga hållbarhetsredovisningar har högre förändring i finansiell avkastning än företag med enbart lagstadgade rapporter. Resultatet tyder på att det inte finns någon anledning för företagen att invänta lagkrav och att det inte heller finns möjlighet att generera överavkastning på företag vid införandet av lagkrav på rapporterna. Resultatet visar även att företagsfaktorerna storlek och tillväxt är av betydelse för sannolikheten att företaget upprättat en frivillig hållbarhetsrapport. En viktig aspekt som inte får glömmas är att området fortfarande behöver mer forskning och att denna studie är enbart en del i att förklara effekterna av lagstadgad hållbarhetsredovisning.

Sammanfattning Titel: Vd:ars rapporterade motiv till redovisning av hållbarhet i svenska tillverkande företag. En kvalitativ studie om vd:ns tankar om varför företaget upprättar en hållbarhetsrapport eller inte. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Sara Enegren och Joanna Hedin Handledare: Fredrik Hartwig och Asif Huq Datum: 2022 - juni Bakgrund: Hållbarhet har de senaste åren blivit ett alltmer aktuellt ämne, framför allt för företag. Som en följd av detta har kraven på redovisning utökats. Numera krävs ytterligare information om företagens verksamhet utöver den finansiella. Tidigare forskning på hållbarhetsredovisning har fokuserat på att finna samband mellan företagsspecifika faktorer såsom storlek och bransch. Vi menar att detta riskerar att inte kunna säga något om de verkliga motiven till upprättandet av hållbarhetsredovisningar. I den här studien råder vi bot på det genom att intervjua vd:ar, som i normalfallet har en stor inverkan på vad som kommuniceras externt, och frågar om vilka upplevda motiv som enligt dem ligger bakom upprättandet av hållbarhetsredovisningar. Vi upplever att forskning saknas på framför allt svenska företag och deras unika kontext. På så vis bidrar denna studie med att utforska ett område som saknas i tidigare forskning och söker ny kunskap om hur motiven påverkas i olika miljöer. Syfte: Syftet är att undersöka vd:ars rapporterade motiv till att upprätta hållbarhetsredovisning i svenska tillverkande företag. Metod: Materialet har samlats in genom åtta intervjuer tillsammans med en kompletterande enkät. Arbetet med studien har utgått från den kategorisering som gjorts i teorin. Dessa kategorier återfanns även i resultatet av intervjuerna. Resultat och slutsats: Studien visar att motiv är komplexa och ofta sammankopplade i en kedjeeffekt. Sättet som motiven framhålls av respondenterna förefaller vara till viss del kontextuellt beroende och föränderliga över företagets utvecklingsfas. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till ny kunskap om motiv till hållbarhetsrapportering i en svensk kontext, vilket är studiens teoretiska bidrag. Praktiskt bidrar detta som underlag för reglerare att fatta beslut utifrån. Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning kan göras med ett större urval för att kunna göra generaliseringar. Dessutom vore det intressant att följa upp vår reflektion om att företagets utvecklingsfas kan spela roll för vilka motiv som styr. / Abstract Title: CEOs' reported motives for reporting sustainability in Swedish manufacturing companies. A qualitative study of the CEO's thoughts on why the company prepares a sustainability report or not. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor degree in business administration Authors: Sara Enegren and Joanna Hedin Supervisor: Fredrik Hartwig and Asif Huq Date: 2022-June Background: In recent years, sustainability has become an increasingly relevant topic, especially for companies. As a result, the accounting requirements have expanded. More information is now required about the companies' operations apart from the financial report. Previous research on sustainability reporting has been undertaken to find connections between specific factors such as size and industry. We believe there is a risk that this will not be able to say anything about the real motives for the preparation of sustainability reports. In this study we remedy this by interviewing CEOs, who normally have a major impact on what is communicated externally and examine what perceived motives are behind the preparation of sustainability reports. We feel that research is lacking, especially on Swedish companies and their unique context. In this way, this study contributes to exploring an area that is missing in the previous research and seeks new knowledge about how the motives are affected in different environments. Aim: The purpose is to investigate the CEOs' reported motives for preparing sustainability reports in Swedish manufacturing companies. Method: The material was collected by eight interviews together with a supplementary questionnaire. This study is based on the categorization made in the theory. These categories were also found in the results of the interviews. Results and conclusion: The study shows that motives are complex and often interconnected in a chain effect. The way in which motives are emphasized by the respondents seems to be to some extent contextually dependent and variable over the company's development phase. Contribution of the thesis: The study contributes to new knowledge about motives for sustainability reporting in a Swedish context, which is the study's theoretical contribution. In practice, this contributes as a basis for regulators to make decisions. Suggestions for further research: Further research can be done with a larger sample to be able to make generalizations. In addition, it would be interesting to follow up on our reflection about the meaning of the company's development phase linked to the perceived motives.

Bakgrund: Rapportering av hållbarhetsfrågor är i dagsläget av frivillig natur i den svenska kommunsektorn. En pågående debatt har därför lyft frågan om huruvida kommuner borde omfattas av ett lagkrav på hållbarhetsrapportering. Den rapportering av hållbarhetsfrågor som sker idag skiljer sig mellan kommunerna gällande upplägg, innehåll och ambitionsnivå.    Syfte: Syftet med studien är att förklara omfattningen av och innehållet i svenska kommuners frivilliga hållbarhetsrapportering.   Metod: Studien är utförd med en deduktiv ansats och har en tvärsnittsdesign. Hypoteserna har utformats med ett eklektiskt angreppssätt. Sekundärdata har i huvudsak samlats in från årsredovisningar, vars kvalitativa data har kvantifierats genom en innehållsanalys.   Resultat: Studien visar att ett intresse för Agenda 2030, kommunens lokala redovisningsnätverk och kommunens val av revisionsbyrå påverkar mängden och innehållet i hållbarhetsrapporteringen. Ytterligare visar studien även att den politiska majoriteten har en viss påverkan på mängden hållbarhetsrapportering.   Kunskapsbidrag: Studien bidrar till den befintliga forskningen inom hållbarhetsrapportering genom att tillföra kunskap om vilka faktorer som påverkar hållbarhetsrapporteringen i den kommunala sektorn. I den svenska kontexten bidrar studien utöver att ge en uppdaterad bild av det empiriska läget även genom att addera faktorer som inte testats i den svenska kommunala sektorn.

Statligt ägda bolag ska sedan 2007 hållbarhetsrapportera i enlighet med GRI eller annat internationellt ramverk. Detta för att öka bolagens transparens för dess intressenter och samhället. I statens ägarpolicyn är det av stor vikt för bolagen att verka transparenta, vilket innebär att såväl positiv som negativ information ska tas upp i hållbarhetsrapporterna. Syftet med denna studie har varit att undersöka i vilken omfattning svenska bolag med statligt ägande rapporterar negativ information och vilka företagsspecifika faktorer som kan påverka negativa avslöjanden. Den teoretiska referensram som har legat till grund för att förklara detta fenomen är Intressentteorin, Legitimitetsteorin, Konsumentskepticism och Two-Sided CSR. Undersökningens metodologiska tillvägagångssätt baseras på en innehållsanalys som vidare analyserades med stöd av korrelationsanalys och multipel regressionsanalys för att finna samband mellan studiens variabler. Resultatet kunde påvisa att bolag med statligt ägande rapporterar negativ information i högre utsträckning inom Sociala aspekter, där Miljöaspekter kom tätt efter. Studien konstaterade att den företagsspecifika faktorn Antal sidor kunde påvisa ett statistik samband till avslöjande av negativ information. / Since 2007, State-Owned Enterprises (SOE) must produce sustainability reports in accordance with GRI or another international framework. This is to increase the companies' transparency for its’ stakeholders and society. In the state's ownership policy, it is of great importance for the companies to appear transparent, which means that both positive and negative information must be included in the sustainability reports. The purpose of this study has been to investigate the extent to which Swedish State-Owned Enterprises report negative information and which company-specific factors can affect negative disclosures. The theoretical framework that has been used to explain this phenomenon is Stakeholder Theory, Legitimacy Theory, Consumer Skepticism and Two-Sided CSR. The methodological approach is based on a content analysis which was further analyzed with the support of correlation analysis and multiple regression analysis to find connections between the study variables. The results showed that State-Owned Enterprises report negative information to a greater extent in Social Aspects, where the Environmental Aspects came closely behind. The study states that the company-specific factor Number of pages could demonstrate a statistical significance to the disclosure of negative information.

Företag är idag ständigt granskade och kravet på att visa transparens blir mer och mer efterfrågat från företagets intressenter. Intressenters efterfrågan på kommunikation om hur företag arbetar med hållbarhet är inget undantag. Hållbarhetsredovisning är enligt svensk lagstiftning inte en speciellt detaljerad lag utan företag har stora möjligheter att kommunicera ut det som deras intressenter efterfrågar samt det som de själva önskar kommunicera. Under 2015 skapade FN Agenda 2030 som täcker vår världs stora ekonomiska, sociala och miljömässiga problem. Agenda 2030 grundas i 17 globala miljömål (SDG) som kan användas av företag och andra aktörer som ett redovisningsverktyg för att kommunicera deras ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan. Med detta som utgångspunkt har denna studie i syfte att undersöka hur företagens egenskaper samverkar med i vilken omfattning företagen redovisar SDG. Studien är en kvantitativ studie som med hjälp av en utformad bedömningsmall kodar 100 hållbarhetsrapporter hos företag noterade på Stockholmsbörsens mid och large caps listor. Med hjälp av bedömningsmallen skapades den beroende variabeln SDGpoäng som har använts för att testa samverkan med företagets egenskaper. Egenskaperna som testades var företagens storlek, lönsamhet, kapitalstruktur, könsfördelningen inom styrelsen och bransch. Genom statistiska tester kunde de givna hypoteserna besvaras och resultatet visar att egenskaperna storlek och bransch samverkar med i vilken omfattning företag redovisar SDG. Resultatet visar att branschen råvaror och material redovisar SDG i högst omfattning samtidigt som branscherna finans och hälsovård redovisar SDG i lägst omfattning. Studiens resultat bidrar till teorin om hur företagens egenskaper samverkar med redovisningen av frivillig hållbarhetsinformation. / Companies today are constantly audited and the requirement to show transparency is becoming more and more in demand from the stakeholders. The external demand for communication from the companies about how they work with sustainability is no exception. Sustainability reporting is, according to Swedish legislation, not a particularly detailed law so companies have a great opportunity to communicate what the stakeholders demand and what they themselves wish to communicate. In 2015, the UN created Agenda 2030, which covers our world's major economic, social and environmental problems. Agenda 2030 is based on the UN's 17 Sustainable Development Goals (SDGs) that can be used by companies and other organizations as an accounting tool to communicate their economic, social and environmental impact. With this as a starting point, this study aims to investigate how the companies' characteristics interact with the extent to which the companies report SDG. This study is a quantitative study that, with the help of a designed assessment template, encodes 100 sustainability reports from companies listed on the Stockholm Stock Exchange's mid and large caps lists. By using the assessment template, the dependent variable SDGpoäng was created, which has been used to test collaboration with the company's characteristics. The tested characteristics were the size of the companies, profitability, capital structure, gender distribution within the board and industry. Through statistical tests, the given hypotheses could be answered and the results show that the characteristics size and industry interact with the extent to which companies report SDG. The results show that the industry Basic materials reports SDG to the highest extent, while industries of finance and healthcare report to the lowest extent. The results of the study contribute to the theory of how companies' characteristics interact with the reporting of voluntary sustainability information. The study is written in Swedish.

Bakgrund Allmänhetens intresse för hållbarhet har ökat drastiskt de senaste åren vilket även har medfört ett större fokus än tidigare på livsmedelsproducenter och dess påverkan på hållbar utveckling. Företagen har ett stort ansvar gällande deras påverkan på jordens resurser där de genom sin verksamhet förväntas bidra till en hållbar utveckling utifrån de tre aspekterna: social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Detta väljer många mindre företag att redovisa genom att upprätta en hållbarhetsredovisning, men det är även många mindre företag som avstår från att hållbarhetsredovisa. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka hur mindre företag inom livsmedelsbranschen arbetar med hållbarhet utifrån sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter samt om det föreligger någon skillnad mellan de företag som väljer att hållbarhetsredovisa och de som inte gör det. Studien syftar även till att belysa anledningar till att mindre företag inom livsmedelsbranschen väljer att inte upprätta en hållbarhetsredovisning. Metod Metoden som har använts i studien är en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen har bestått av semistrukturerade intervjuer med fem olika företag inom livsmedelsbranschen samt en dokumentstudie. Det insamlade empirin har tillsammans med den teoretiska referensramen, där bland annat intressentteorin och legitimitetsteorin ingår, hjälpt till att analysera ifall det föreligger några skillnader mellan de företag som hållbarhetsredovisar och de som inte gör det olika gällande deras hållbarhetsarbete. Slutsats Studiens resultat visar att det föreligger en skillnad i hållbarhetsarbetet mellan mindre företag inom livsmedelsbranschen som hållbarhetsredovisar och mindre företag som inte hållbarhetsredovisar. Dessa skillnader förekommer främst i arbetet med det ekonomiska hållbarhetsarbetet, men kan även urskiljas i det sociala och miljömässiga hållbarhetsarbetet där företag som hållbarhetsredovisar tenderar att arbeta mer systematiskt och utförligt vad gäller hållbarhet. De främsta anledningarna till att mindre företag inom livsmedelsbranschen väljer att inte upprätta en hållbarhetsredovisning är brist på resurser samt att de anser att fokus snarare borde ligga på att man faktiskt arbetar med hållbarhet i stället för att redovisa det. / Background The public's interest in sustainability has increased drastically in recent years, which must also have led to a greater focus than before on food producers and its impact on sustainable development. Companies have a great responsibility regarding their impact on the earth's resources, where through their operations they are expected to contribute to sustainable development based on the three aspects: social, economic and environmental sustainability. Many smaller companies have to report this by preparing a sustainability report, but there arealso many smaller companies that refrain from preparing a sustainability report. Purpose The purpose of the work is to investigate how smaller companies in the food industry work with sustainability based on social, economic and environmental aspects and whether there is any difference between the companies that choose to report sustainability and those that don’t. The study also aims to shed light on reasons why smaller companies in the food industry choose not to prepare a sustainability report. Method The method used in the study is a qualitative research method. The data collection consisted of semi-structured interviews with five different companies in the food industry and a document study. The collected empirical data, together with the theoretical frame of reference, which includes stakeholder theory and legitimacy theory, have helped to analyze whether there are any differences between the companies that report sustainability and those that don’t do differently regarding their sustainability work. Conclusion The results of the study show that there is a difference in sustainability work between smaller companies in the food industry that report sustainability and smaller companies that do not report sustainability. These differences occur mainly in the work with economic sustainability work but can also be distinguished in the social and environmental sustainability work where companies that prepare a sustainability report tend to work more systematically and extensively in terms of sustainability. The main reasons why smaller companies in the food industry choose not to draw up a sustainability report are a lack of resources and that they believe that the focus should rather be on actually working with sustainability instead of reporting it.