The topic of this thesis relates to the equity factor advanced age which is set forth in Section 5.2 of Chapter 29 of the Swedish Penal Code. According to this equity factor, the court shall give reasonable consideration when determining the appropriate punishment to whether the accused in consequence of advanced age would suffer unreasonable hardship by a punishment imposed in accordance with the penal value of the crime.[1] If the court reaches the conclusion that this might be the case, the sentence should be mitigated. This mitigation can happen either through reducing the sanction or by choosing a less intervening punishment than prison, according to Section 4 in Chapter 30 of the Swedish Penal Code. When deciding what an appropriate punishment should be due to the advanced age, the court also has to take some other circumstances into account, such as whether it is a matter of recidivism, if the crime is considered to be of a special type and if the penal value is high or low. The purpose of this thesis is to establish when and how the court should consider an accused’s advanced age. Furthermore, the thesis also aims to establish why advanced age is a mitigating circumstance when deciding within the Swedish penal system. To achieve with answering this, the essay accounts for all the, according to established law, different circumstances which influence the possibility to take the criminal offender’s high age into account, to establish what is the law. The analysis is conducted through the application of a legal dogmatic approach. To fully examine the equity factor advanced age the thesis describes the course of action which the court has to follow when determining punishment and the choice of sanction. It also describes and analyzes the regulation of equity factors and why they are considered when determining a punishment or choosing a sanction.  Furthermore, there are several elements regarding the equity factor advanced age which are not stated in the law. Because of this, the thesis analyzes how the regulation of this equity factor, considering what has been accounted to be established as the law, might influence the mitigation in cases where the law is indefinite. Because of this, the thesis also contains an analysis about why this is the case and how these questions might be answered. [1] The translation has been made in accordance with ‘Ds 1999:36’.

This thesis focuses on the intersections of masculinity, old age and sexuality from the perspectives of old men themselves, how they understand and experience sex and sexuality in later life. The study uses qualitative in-depth interviews and body diaries, an exploratory method that asked men write about their bodies in everyday life. Twenty-two men, born between 1922 and 1942, participated in the study. The aim of the thesis is two-fold: firstly, to study sexual subjectivities of old men, how old men articulate and make meaning around sexuality in later life. Secondly, the study aims to explore theoretically what a male body may become in relation to ageing; in what ways the ageing male body could be a site for rethinking masculinity and the male body. This aim was inspired by feminist theories in dialogue with the deleuzian concept becoming. Similarly to gender, age is understood to take shape and become intelligible in social and cultural contexts. Furthermore, the thesis stresses the significance of the specificities of the ageing body to the shaping of masculinity, sexuality and subjectivity. The body is therefore discussed as an “open materiality”, beyond the binaries of culture and nature/materiality. This thesis discusses the concepts intimacy and touch as central to how old men’s sexual subjectivities take shape, allowing for alternative conceptualisations of sexuality beyond erection and intercourse. Intimacy and touch are understood and discussed in several different ways. By orienting themselves to touch and intimacy the old men emerged as more mature, unselfish and with more serene sexual desires. This also involved them distancing themselves from the younger man/other men, whom they perceived as more selfish, inconsiderate and with stronger sexual desires. Intimacy and touch could in this respect be understood as resources for shaping desirable heterosexual masculinity. An orientation to intimacy and touch enabled old men to appear as neither asexual nor as “dirty” old men. But the study also suggests that a turn to intimacy and touch may open up possibilities for rethinking and reconfiguring sexuality, masculinity and the male body. The ageing body then need not be understood as an obstacle but as an enabling site that provides opportunities for intimacy and touch. Moreover, the thesis presents affirmative old age as an alternative conceptualisation of old age, beyond both the discourses of successful ageing and the discourses of old age as negativity and decline. As a theory of difference and bodily specificity, affirmative old age may be of interest for further feminist theorising. / Denna avhandling undersöker maskulinitet, hög ålder (jmfr. engelskans old age) och sexualitet med utgångspunkt i äldre mäns egna erfarenheter av och sätt att skapa mening kring sex och sexualitet på äldre dar. I studien har 22 män födda mellan 1922 och 1942 deltagit. Studien bygger på två metoder, kvalitativ djupintervju samt den explorativa metoden kroppsdagböcker, där män ombetts skriva dagbok kring upplevelser av kroppen i det dagliga livet. Studien har två övergripande syften, dels ett empiriskt: att studera sexuell subjektivitet hos äldre män; mäns erfarenheter och förståelser kring sex och sexualitet när man är/blir gammal. Dels ett mer teoretiskt syfte: att utforska nya och skilda sätt att tänka och förstå maskulinitet och den manliga kroppen, vad den manliga kroppen kan bli i relation till åldrande. Det senare syftet har inspirerats utifrån feministisk teori och det deleuzianska begreppet blivande. I studien betraktas ålder och att bli gammal på liknande sätt som genus och sexualitet som något som skapas och blir begripligt socialt och kulturellt. Studien betonar dock även betydelsen av den åldrande kroppens särdrag för hur maskulinitet, sexualitet och subjektivitet kan förstås och skapas. Kroppen diskuteras därför som en ”öppen materialitet”, bortom binära uppdelningar mellan kultur och natur/materialitet. I avhandlingen diskuteras intimitet och beröring som centrala begrepp för hur äldre mäns sexuella subjektivitet tar form, som alternativa sätt att förstå sexualitet bortom erektion och samlag. Intimitet och beröring kan förstås på flera olika sätt. Å ena sidan som resurser genom vilka män kan framstå som önskvärda män. Genom att tala om sig själva som mer hänsynstagande, mogna och osjälviska och genom att distansera sig från den yngre mannens/ andra mäns mer egoistiska och starka sexuella lust, framstår den äldre mannen som lagom sexuell, som varken asexuell eller ”snuskgubbe”. Men intimitet och beröring kan även förstås som något som omskapar och ger nya innebörder åt maskulinitet, den manliga kroppen och sexualitet. Kroppens åldrande behöver då inte nödvändigtvis betraktas som ett hinder utan som något som kan skapa nya möjligheter till intimitet och beröring. I avhandlingen presenteras även begreppet affirmative old age, affirmativt åldrande, som ett alternativt sätt att förstå och diskutera hög ålder bortom både diskurser om framgångsrikt åldrande och diskurser om hög ålder som negativitet och förfall. Som en teori om skillnad och kroppens särdrag kan affirmative old age vara av tänkbart intresse för vidare feministisk teoretisering.

Med en åldrande befolkning ökar vikten av att finna faktorer som kan bidra till bättre hälsa och funktion hos äldre personer. Personer med god lungfunktion lever längre och hälsosammare. Syftet med denna studie var att undersöka lungfunktion i hög ålder och dess samband med fysisk aktivitet från medelåldern upp till hög ålder. För att öka förståelsen för sambandet mellan fysisk aktivitet och lungfunktion i hög ålder undersöks även sambandet mellan fysisk aktivitet i medelålder och fysisk aktivitet i hög ålder.   Två nationellt representativa undersökningar har använts, levnadsnivåundersökningen (LNU) och undersökningen om äldre personers levnadsvillkor (SWEOLD). Deltagarna har intervjuats vid tre tillfällen; i medelåldern (ålder i genomsnitt 53 år) sen medelålder (i genomsnitt 61 år) och i hög ålder (i genomsnitt 81 år) med en genomsnittlig uppföljningstid på 24-30 år.     Resultaten från den longitudinella studien visar att fysisk aktivitet i sen medelålder har ett samband med lungfunktion i hög ålder. Detta samband blir mindre starkt när även fysisk aktivitet i hög ålder inkluderas i analysmodellen, men består. Det finns ett starkt samband mellan fysisk aktivitet i hög ålder och lungfunktion i hög ålder. Resultaten visar även att fysisk aktivitet i sen medelålder har ett samband med fysisk aktivitet i hög ålder. Sammanfattningsvis visar denna studie vikten av fysisk aktivitet även högt upp i åldrarna för att bibehålla en god lungfunktion i hög ålder. Att satsa på preventiva insatser som främjar fysisk aktivitet, och då även inkludera de allra äldsta (76+), är av särskild vikt för att främja ett fortsatt hälsosamt åldrande. / Finding predictors of good health and function in older age has become even more important as populations are aging all over the world. Individuals with good lung function live longer and healthier lives. The aim of this study was to investigate the role of physical activity, from midlife to older age, in lung function in older age. In order to increase the understanding of the relationship between physical activity and lung function in old age, the relationship between physical activity in midlife and physical activity in old age was also studied.   Two Swedish studies based on nationally representative samples, linked at the individual level, were used in this study, the Level of Living Survey (LNU) and the Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD). The participants were interviewed on three occasions; at the mean ages of 53 years, 61 years, and 81 years. The Average follow-up time was 24-30 years.   The results from this longitudinal study show that physical activity in late midlife was associated with lung function in older age. This association was attenuated when physical activity in older age was adjusted for in the analyses. There was also a strong association between physical activity in older age and lung function in older age. Moreover, physical activity in late midlife was associated with physical activity in older age.   In summary, this study shows the importance of physical activity in late midlife and in older ages for good lung function in older ages. To invest in preventive actions in the form av physical activity, and also including the oldest old (76+), are vital to be able to promote healthy aging. / Work related stress across the life course and late-life cognitive and physical function: Which modifiable social and lifestyle factors promote resilience?

ldentity research in relation to ethnicity and migration has tended to focus an younger people whilst identity research in relation to ageing and old(er) age has not focused an migrants. This inadvertent mutual neglect has led to a lack of identity research that examines the identity categories of old(er) age and migrancy together, a lacuna that this dissertation aims to redress. This dissertation departs from a social constructionist understanding of identity as situationally accomplished in the interplay between how one defines oneself (internally) and how others define one (externally). The questions raised by this perspective and addressed in this dissertation are: When (in what situations) and in relation to whom do old(er) age and migrancy (respectively) seem to become meaningful for identification? How do the identity categories of old(er) age and migrancy seem to be negotiated? The empirical material consists of in-depth interviews with 24 older migrants (13 men, 11 women) aged between 55 and 79 who have been living in Sweden for 18 to 61 years. Interviewees come from 12 different countries that vary in perceived cultural distance from Sweden. The findings suggest that identifications with old(er) age and migrancy seem to be dynamic and flexible rather than necessarily permanently meaningful, thus gaining meaning in specific situations and in relation to particular Others. External definitions furthermore do not always seem to match with internal ones. Regardless of how old(er) age and migrancy are constructed, they seem to be negotiable. This dissertation thus contributes to identity research by studying old(er) age and migrancy together and furthermore sheds light onto how the social constructionist lens allows us to see variability where stability otherwise would be presumed. / ldentitetsforskning rörande etnicitet och migration har huvudsakligen fokuserat på yngre medan identitetsforskning kring äldre och åldrande inte har fokuserat på utrikesfödda. Som en konsekvens därav har identitetsforskningen inte studerat hög(re) ålder och invandrarskap tillsammans, en lucka som denna avhandling avser att fylla. Avhandlingen utgår ifrån en socialkonstruktionistisk förståelse av identitet som situationsbunden och formad genom samspelet mellan hur man definierar sig själv (internt) och hur andra definierar en (externt). Frågorna som väcks genom detta perspektiv och som avhandlingen fokuserar på är: När (i vilka situationer) och i förhållande till vem verkar hög(re) ålder respektive invandrarskap bli betydelsefulla för identifikationer? Hur verkar identitetskategorierna hög(re) ålder och invandrarskap förhandlas? Det empiriska materialet består av djupintervjuer med 24 utrikesfödda äldre (13 män, 11 kvinnor) i åldrarna mellan 55 och 79 som har bott i Sverige mellan 18 och 61 år. lntervjupersonerna kommer från 12 olika länder med olika upplevt kulturellt avstånd från Sverige. Resultaten tyder på att identifikationer med hög(re) ålder och invandrarskap är dynamiska och flexibla snarare än nödvändigtvis permanent meningsfulla, och får därmed betydelse i vissa situationer och i förhållande till särskilda andra. Externa definitioner verkar inte alltid stämma överens med interna definitioner. Oavsett hur hög(re) ålder och invandrarskap är konstruerade så framstår de som förhandlingsbara. Avhandlingen bidrar därmed till identitetsforskningen genom att studera hög(re) ålder och invandrarskap tillsammans och belyser dessutom hur det socialkonstruktionistiska perspektivet tillåter oss att se variation och föränderlighet där stabilitet annars förutsätts.