The aim of the present study was to investigate how sensory processing sensitivity is related to the personality traits extraversion, agreeableness, emotional stability, conscientiousness and autonomy of the five-factor model. The samples for the study were members of the Association for the Highly Sensitive in Sweden and a Facebook community for highly sensitive individuals. The participants in the present study responded on a web-based questionnaire to participate. To answer the purpose of the study The Highly Sensitive Person scale (HSPS) were used to measure the degree of a person’s sensitivity. The Five Factor Personality Inventory (FFPI) was used to measure the Big Five personality traits. The data were analyzed in the statistics program SPSS with Pearson’s correlations coefficient and a multiple regression analysis. The result of the multiple regression analysis showed that personality traits of neuroticism and agreeableness predicted sensory processing sensitivity. Further on results showed that the personality traits of extraversion, conscientiousness and autonomy not predicted sensory processing sensitivity. The results of the study conclude that participants of the study are much likely to have the personality traits neuroticism and introversion. Furthermore, results indicated that the participants of the study had the personality traits agreeableness, conscientiousness and autonomy. Continued studies with other methodological starting points are needed to achieve greater knowledge about the personality trait sensory processing sensitivity. / Studiens syfte var att undersöka om det fanns en relation mellan högkänslighet och personlighetsdragen extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet, öppenhet samt emotionell stabilitet enligt femfaktormodellen. Urvalet bestod av medlemmar från Sveriges Förening för Högkänsliga och en Facebookgrupp som riktar sig till högkänsliga personer. För att besvara frågeställningen användes en webbaserad enkät som mailades ut till medlemmarna i Sveriges Förening för Högkänsliga samt publicerades i Facebookgruppen. Beroendevariabeln högkänslighet mättes med mätinstrumentet The Highly Sensitive Person Scale (HSPS). Oberoendevariablerna extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet, emotionell stabilitet och öppenhet mättes med mätinstrumentet The Five Factor Personality Inventory (FFPI). Dataanalyserna som genomfördes i studien var Pearsons korrelationskoefficient och multipel regressionsanalys. Regressionsanalysen visade att personlighetsdragen emotionell stabilitet och vänlighet var prediktorer för högkänslighet. Personlighetsdragen extraversion, samvetsgrannhet och öppenhet var inte prediktorer för högkänslighet. Resultatet indikerade att studiens deltagare i högre grad hade personlighetsdragen neuroticism och introversion. Vidare visade resultatet att studiens deltagare hade grad av personlighetsdragen samvetsgrannhet, vänlighet och öppenhet. Studien gav en indikation på hur hög grad av högkänslighet var i relation till andra personlighetsdrag. Resultatet kan således öka kunskapen om högkänslighet och vad det medför. Fortsatta studier med andra metodologiska utgångspunkter krävs för att få ökad kunskap om personlighetsdraget högkänslighet.

Studien undersökte huruvida det finns någon skillnad mellan dansare och icke-dansare gällande grad av högkänslig personlighet (HSP). Även välmåendet hos dansarna undersöktes samt om deras välmående skiljde sig från icke-dansarnas, där pandemins påverkan på välmåendet också beaktades. Vidare undersöktes sambandet mellan HSP och välmående inom de två grupperna och totalt. Studiens resultat utgick från insamlade data från en enkät bestående av mätinstrumenten HSP-skalan, Välmåendeskalan samt två egenformulerade frågor om pandemins påverkan på välmåendet. Urvalet omfattades av 224 personer, varav 110 var dansare och 114 icke-dansare. Studiens data bearbetades i SPSS. De främsta analyserna som användes var ANCOVA, Pearsons korrelationskoefficient samt Cronbachs alfa. Resultatet påvisade ingen skillnad mellan dansare och icke-dansare i grad av HSP, dock fanns en skillnad mellan grupperna gällande subskalan estetisk känslighet (AES), där dansarna tenderade att ligga högre. Gällande välmående fanns en interaktionseffekt mellan grupp och kön samt interna skillnader inom dansargruppen, där dansstuderande utifrån självskattning mådde bättre än övriga verksamma inom dansyrket. Generellt hade välmåendet bland deltagarna försämrats av pandemin men dansarnas välmående hade enligt självskattning påverkats mer negativt än för icke dansare. Sambandet mellan HSP och välmående var svagt negativt för båda grupperna och totalt. Resultatet skiljde sig delvis från tidigare forskning som tytt på att alla kreativa yrkesgrupper består av en högre andel HSP-personer. Vidare forskning bör undersöka kreativa yrkesgrupper var för sig och inte generalisera kreativa professioner som en och samma grupp. En strävan med studien var att utvidga uppmärksamhet och förståelse för dansare som yrkesgrupp. / The study examined whether there was any difference between dancers and non-dancers regarding the degree of highly sensitive personality (HSP). Furthermore, the dancers’ well-being was examined as well as whether it differed from the non-dancers’ well-being, with the impact of the pandemic taken into consideration. Additionally, the relationship between HSP and well-being was investigated - within the two groups and in total. The results of the study were based on data collected from a survey, consisting of the two pre-existing instruments “HSP-scale” and “Questionnaire on well-being” as well as two questions specifically designed for this study, regarding the pandemic’s impact on the well-being score. The sample consisted of 224 persons, of whom 110 were dancers and 114 non-dancers. The survey data was processed in SPSS. The main analyzes performed were ANCOVA, Pearson’s correlation and Crohnbach’s alpha. The results showed no significant difference between dancers’ and non-dancers’ degree of HSP, however there were some differences for the subscale aesthetic sensitivity (AES). For the measurements of well-being, an interaction effect between group and gender was found, as well as internal differences within the dancer group showing that the dance students scored higher on well-being than others in the dance field. In general, the level of well-being among the participants decreased due to the pandemic, but the dancers’ well-being had been more negatively affected according to the survey. The results showed a slight negative relationship between HSP and well-being for each group and in total. This outcome partly differed from previous research, which suggested that all creative professions have an enhanced percentage of HSP-persons. Future research should examine creative professions individually and not generalize creatives to one and the same group. One aim for the study was to expand the awareness and understanding of the dancers’ occupational field.

Syfte: Undersöka och beskriva aktivitetsbalans hos individer med högkänsligt personlighetsdrag. Metod: En kvantitativ enkätstudie genomfördes. Webbenkäten utformades efter Occupational Balance Questionnaire 11 [OBQ11]. Fyra bakgrundsvariabler lades till. Vid analys av data tillämpades en kvantitativ bearbetning. I studien deltog 203 högkänsliga individer. Resultat: De högkänsliga individerna skattade i genomsnitt låg aktivitetsbalans. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad i skattad aktivitetsbalans mellan de individer som har barn mot de individer utan barn samt mellan de som bor ensam eller är sammanboende. Vissa delar av OBQ11 utmärkte sig mer då de visade lägre skattad aktivitetsbalans än andra. Inget samband mellan ålder och skattad aktivitetsbalans kunde urskiljas. Slutsats: Deltagarna i studien har en genomgående låg aktivitetsbalans. Mer forskning behövs för att undersöka kopplingen mellan arbetsterapi och högkänslighet. Däremot skulle arbetserapeuters kunskap om hur miljön påverkar en individ kunna vara till nytta för högkänsliga individer. / Aim: Examine and describe occupational balance in individuals with highly sensitive personality traits. Method: A quantitative questionnaire study was conducted. The web survey was designed according to Occupational Balance Questionnaire 11 [OBQ11]. Four background variables were added. In the analysis of data, a quantitative processing was applied. The study involved 203 highly sensitive individuals. Result: The highly sensitive individuals estimated an average low occupational balance. The results showed that there was a significant difference in the estimated occupational balance between the individuals who have children against the individuals without children and between those who live alone or live together. Some parts of OBQ11 excelled more as they showed lower estimated occupational balance than others. No relationship between age and estimated occupational balance could be discerned. Conclusion: The participants in the study have a consistently low occupational balance. More research is needed to investigate the link between occupational therapy and highly sensitive personality traits. On the other hand, occupational therapists' knowledge of how the environment affects an individual could be useful for highly sensitive individuals.

Den här studien undersöker hur kvinnor med en högkänslig personlighet upplever att arbeta på distans. Undersökning har en kvalitativ ansats, vilken är framtagen genom sex semistrukturerade intervjuer. Vidare undersöks deras möjligheter till återhämtning samt hur stödet från chefer och kollegor ser ut. Bakgrunden till det högkänsliga kriterier är att personlighetsdraget ofta medför att individen tar in större proportioner av omgivningen. En person med ett högkänsligt personlighetsdrag har lättare för att drabbas av ohälsa och stress vid för mycket intryck. Studien använder sig av den så kallade krav-kontroll och socialt stöd-modellen och tar avstamp i tidigare forskning om både högkänslighet och distansarbete, därtill begrepp som ledarskap och stress. Genom tematisering har resultatet vuxit fram och det presenteras genom temana högkänslighet, ledarskap, företagskultur, motivation och arbetsmiljö. Temat arbetsmiljö är uppdelat på undertema: fysisk arbetsmiljö, arbetssituation, socialt stöd och digitala medier och verktyg. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna anser att distansarbete är positivt för deras hälsa. Flera respondenters arbetstillfredsställelse påverkas av chefernas förhållningssätt, mängden avbrott och överstimulering förknippat med socialt umgänge. Omgivningens bristande förståelse alternativt bristande kunskap om det högkänsliga personlighetsdraget bidrar till respondenternas positiva upplevelse av distansarbete. Dock visar studien ändå på högst individuella upplevelser av att arbeta på distans. Studien avslutas med tips och råd till chefer som, inte bara bör gälla för medarbetare med en högkänslig personlighet, utan kan med fördel appliceras på alla medarbetare.