I min studie har jag undersökt högkänsliga individers tillvaro. Syftet var att ta reda på vilka problem de här personerna har i sina sociala relationer och om de upplever problem på sin arbetsplats som är relaterat till deras högkänslighet. Åtta semistrukturerade intervjuer med högkänsliga individer har genomförts. Dessa individer kontaktades via en förening som arbetar med just högkänslighet. Resultatet i studien styrker tidigare studier som har visat att högkänsliga är empatiska, försiktiga och samvetsgranna. De observerar också mer i sin omgivning och funderar djupt innan de agerar. Resultatet visar också att deltagarna har svårt för att ge och ta kritik både på arbetsplatsen och i privatlivet, de kan lätt fastna i ett ältande och ta kritik väldigt personligt. Det framkom även att deltagarna upplevde det problematiskt med gränssättande. Utan gränssättning kan belastningen av alla intryck bli för stor för en högkänslig individ och individen kan drabbas av utmattning.

Syftet med denna studie var att undersöka om högkänslighet är ett utmärkande drag hos musiker. Genom att studera tidigare forskning kring högkänslighet och musikers personlighet visade det sig att det kunde finnas ett samband mellan dessa begrepp. Metoden var en kvantitativ jämförande enkätstudie mellan musiker och icke-musiker. Studien bestod av totalt 96 deltagare varav 55 musiker och 41 icke-musiker. Deltagarna fick besvara en enkät som bestod av bakgrundsfrågor och mätinstrumentet Highly Sensitive Person Scale som mäter sensorisk känslighet. Studien visade att det finns en signifikant skillnad mellan musiker och icke-musiker i avseende på högkänslighet. Vilket innebär att musiker är mer högkänsliga än icke-musiker. Studien visade även att kvinnliga musiker och manliga musiker inte skiljer sig åt i avseende på högkänslighet, vilket eventuellt skulle kunna stödja tidigare forskning om att musiker är en utmärkande, psykologiskt androgyn grupp. För vidare forskning presenterades förslag om mer detaljerade och ingående studier kring hur just högkänsliga musiker hanterar sin högkänslighet och hur högkänsligheten påverkar den enskilde musikern.

En kvalitativ studie har gjorts där personer med en högre känslighet än genomsnittetintervjuats. Fokus för studien har varit att undersöka hur dessa så kallat högkänsliga individer möter de krav och utmaningar som arbetslivet ställer, samt hur de kan använda sin högkänslighet som ett verktyg i sitt arbete. Syftet med studien var att få en djupare förståelse för, samt öka medvetenheten kring egenskapen högkänslighet och hur den kan påverka individen i arbetslivet.Vi var även intresserade av hur självbilden hos dessa individer ser - och har sett ut.Detta ville vi göra genom att gå ut och möta människor som har egenskapen och sedan skildra deras berättelser. Tematisk analys användes för att behandla data. Undersökningens resultat visade att högkänslighet många gånger är en tillgång i yrket, samtidigt som det kan vara svårtför högkänsliga att hitta rätt i arbetslivet. Genom rätt resurser och en ökad medvetenhet kring egenskapen, skulle högkänsliga ges större möjligheter att nå framgång och bidra med sin kompetens. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Högkänslighet är ett personlighetsdrag som på senaste åren fått uppmärksamhet i media. Högkänsliga personer bearbetar sinnesintryck på djupare plan än andra och barn som upplevs högkänsliga har enligt forskning en högre benägenhet av att utveckla en dålig självkänsla (Aron, 2016). I läroplanen för förskolan Lpfö 18 (Skolverket, 2018) nämns vikten av en trygg verksamhet där barnen kan utveckla en god självkänsla. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger verksamma på förskolor resonerar för att inkludera och stötta högkänsliga barn i syfte för att utveckla en god självkänsla. För att göra studien möjlig har tre frågor konstruerats. Hur resonerar pedagogerna för att utveckla högkänsliga barns självkänsla? Hur visas förståelsen för de högkänsliga barnen? Vilka strategier har pedagogerna för att inkludera de högkänsliga barnen?   Elaine Arons (2014) fyra aspekter – DOES och fyra nycklar användes som teoretisk utgångspunkt för att svara på frågeställningarna. En kvalitativ metod, med intervjufrågor inom ramen för en webbenkät användes för att samla in empirin. Enkäten distribuerades i en sluten Facebook-grupp för förskolepersonal. I studien framkom det att pedagogerna tillämpar varierande strategier för att möta och stärka självkänslan hos högkänsliga barn. Förståelsen för de högkänsliga barnen visar sig genom att pedagogerna visar medvetenhet om att högkänsliga barn är känsliga för överstimulering, skam, pressande situationer och att stå i centrum, något som stämmer överens med tidigare forskning. Majoriteten av pedagogerna fokuserar på att förstå och bemöta barnens olikheter och känslor och i studien framkommer det även att Arons (2014) fyra nycklar kanske är ett synsätt som passar fler barn än endast de högkänsliga. Resultatet av respondenternas resonemang och strategier överensstämde med tidigare forskning så som utmaningen att inkludera alla barn, synnerligen i stor barngrupp men även vikten av att minska skamkänslor och få stöttning i svåra situationer för att inte utveckla en dålig självkänsla.

Sammanfattning Högkänslighet är något som på senare år arbetat sig in i media och blivit ett ämne värt att tala om. Högkänsliga individer tar in fler intryck från sin omgivning och bearbetar dem på ett djupare plan än vad andra gör. Dessa personer har även lätt att känna av andra individers känslor och sinnesstämning och blir lätt överstimulerade vid för mycket yttre eller inre stimuli. Enkelt beskrivet är dessa människor lite extra känsliga för saker som sker. De spenderar mycket tid med sina egna tankar som ständigt processar intryck, men visar även på stor empatisk förmåga och är duktiga på att uppmärksamma detaljer. Genom livsberättelser delges människors personliga erfarenheter och upplevelser om högkänslighet. Varje berättelse är unik och har tillfört kunskap till studien. Syftet med forskningen har varit att undersöka hur högkänsliga individer väljer att utrycka sin identitet och hur den formas och förändras. Studien är baserad på tre livsberättelseintervjuer med högkänsliga kvinnor. Varje intervju har transkriberats och analyserats vilket redogörs i ett tematiskt resultat. Varje intervju tillförde ny information gällande hur högkänsliga personer uttrycker sin identitet men gemensamma drag kunde även urskiljas. Ett av de främsta dragen var känslan av att vara oförstådd eller annorlunda. Vid kontakt med fenomenet högkänslighet delade de även en känsla av lättnad att äntligen veta varför man är annorlunda. Resultatet visar att det behöver göras mer forskning inom området och att det undersöks hur högkänslighet kan ses som en del i identitetsskapandet. / Abstract High Sensitivity is a personality trait that has, in recent years, worked its way into the media and become a subject worth talking about. Highly Sensitive individuals take in more impressions from their surroundings and process them at a deeper level than other people. People who are Highly Sensitive have an increased understanding of other people’s feelings and tempers but easily become overstimulated by too much external or internal stimuli. In simple terms, these individuals are extra sensitive to things that happen around them. They spend a lot of time with their own thoughts and constantly process impressions. However, these individuals also show a great empathic ability and tend to pay attention to small details. People’s personal experiences of High Sensitivity can be communicated through life stories. Every story is unique and has brought insight to the study. The aim of the research at hand was to investigate how the Highly Sensitive individuals choose to express their identity and how it is formed and changed. The study is based on qualitative research through life story interviews with three Highly Sensitive women. Each interview has been transcribed and analysed thoroughly leading to a thematic conclusion. Each interviewee came with new information on how the High-Sensitive individuals express their identity, nevertheless a few common qualities could be distinguished. One of the common features that the interviewees shared, was the feeling of not being fully understood or feeling different than the rest. Another trait they all shared was the relief when finally learning the underlying reason they felt different, as they came in contact with the phenomenon of High Sensitivity and could identify themselves having this personality trait. The result of this study shows that more research in the area is needed to better understand the individual perceptions and feelings. How High Sensitivity can be identified as a part of identity creation must also be further explored to gain deeper understanding in this field.

Denna uppsats har skrivits med syfte att genom en fenomenologisk ansats undersöka innebörden av begreppet högkänslighet och vilka särskilda behov som är viktiga att beakta hos högkänsliga barn, samt hur detta kan förstås i relation till förskolans miljö. Genomförandet av studien består av kvalitativa intervjuer av föräldrar till högkänsliga barn som går i förskola/förskoleklass såväl som förskolepersonal med förkunskaper om begreppet högkänslighet. I resultatet framgår exempel på deltagarnas upplevelser av hur högkänsligheten tar sig uttryck hos högkänsliga barn och vilka situationer eller sammanhang som kan upplevas som extra utmanande såväl i förskolan som i dagliga livet. Detta har analyserats med hjälp av interpretativ fenomenologisk analys – IPA-metoden. Avslutningsvis diskuteras tolkningar av de resultat som presenteras och hur dessa kan förstås i relation till syftets frågeställningar samt tidigare forskning. Detta har genererat i slutsatser om att förskolans miljö har betydande inverkan på högkänsliga barns välmående, utveckling och lärande, vilket delvis innebär att det i förskolan krävs både anpassningar i miljö och ett lyhört bemötande för att tillmötesgå de behov som följs av högkänslighet. Det kan dessutom konstateras att det finns ett behov av ökad kunskap kring högkänslighet bland personal i förskolan.

Högkänslighet är någonting som under senare år uppmärksammats i media. Kortfattat innebär högkänslighet att individen tar in fler intryck och bearbetar dem på ett djupare plan än andra. Högkänsliga individer kan ha lätt för att känna av sinnesstämningar och blir lätt påverkade av andras känslor. Vid för mycket stimulans blir högkänsliga individer lätt överstimulerade vilket kan leda till att de beter sig på sätt som inte alltid är socialt accepterat. De spenderar mycket tid och energi åt att bearbeta intryck och blir därav lätt utmattade och behöver tid för att skärma av. Den här studien fokuserar främst på det högkänsliga barnet och hur de anpassar sig i en förskolemiljö. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger, upplever att högkänsliga barn anpassar sig i förskolans miljö samt hur pedagogerna bemöter behoven hos barn som är högkänsliga. För att göra studien möjlig har tre forskningsfrågor konstruerats. Studien har undersökt hur pedagoger ser på högkänslighet i sitt yrke, hur de anser att högkänsliga barn anpassar sig i förskolan samt hur de i sin tur bemöter de högkänsliga barnets behov. För att få en övergripande bild om hur pedagogerna ser på högkänslighet har Arons begrepp DOES används för att utsöndra begreppet och därefter landa i en övergripande uppfattning. Studien är baserad på åtta kvalitativa intervjuer med pedagoger som besitter medvetenhet kring begreppet högkänslighet och är yrkesverksamma inom förskolan. Varje intervju har transkriberats och analyserats genom kodning, tematisering och summering där varje enskildintervju bidragit med nya berikade infallsvinklar kring ämnet, det gick även att urskilja gemensamma infallsvinklar som tematiserades och presenterades i uppsatsens resultatkapitel. Ett framträdande resultat av studien var att högkänslighet bör uppmärksammas mer för att i sin tur tidigt kunna identifieras hos barn. Ett annat av intervjuerna framträdande resultat, var att pedagogens bemötande syntes vara betydande för huruvida det högkänsliga barnet anpassar sig i förskolans miljö. Om pedagogens bemötande gick i linje med barnets behov skulle denne ha goda förutsättningar att anpassa sig i en förskolemiljö.

Studien har undersökt vad pedagoger vet om högkänsliga barn. Högkänslighet är ett personlighetsdrag som finns hos ungefär 20 % av världens befolkning. Att vara högkänslig innebär att man föds med ett nervsystem som är mer känsligt än hos genomsnittet. Högkänsliga människor uppfattar information och känslor som möjligtvis inte andra lägger märke till, som högkänslig reflekterar man alltså över allting på en djupare nivå. Syftet var att ta reda på hur mycket pedagoger på förskolan vet om högkänslighet och hur de jobbar eller stödjer högkänsliga barn. De här två frågeställningarna användes; hur mycket vet pedagoger på förskolor om högkänslighet och hur bemöter pedagoger högkänsliga barn? Dessa frågeställningar användes för att besvara vårt syfte. För att kunna besvara våra frågeställningar användes fyra perspektiv som Elaine Aron (2014) skriver om i sin bok om högkänsliga barn, hon kallar dem de fyra nycklarna. Studien består av en enkät som är formad kring högkänsliga barn som lades ut i ett forum på internet för förskolans pedagoger. Resultatet visar att högkänslighet är ganska känt bland personalen i förskolan. Många av pedagogernas tankar stämde överens med forskningsresultatet om högkänslighet.

Helenaskolan är ett projekt som utmanar hur skolor utformas idag och eftersträvar inkludering av de personer som vanligtvis inte prioriteras i den byggda skolmiljön. Skolans form har inspirerats av generella behov inom den byggda miljön hos barn med HSP och barn inom autismspektrat.  Många av dessa anpassningar grundar sig i möjligheten att själv anpassa storleken på rummet och på den sociala gruppen efter vad som fungerar bäst för ens egen inlärning. Framförallt fick basrummet ett stort fokus, då det är en utav de läromiljöer en elev idag ägnar mest inlärningstid i. Att skapa miljöer som behandlar kontrasten mellan lugn - aktivitet, natur - byggd miljö, socialt - icke socialt, litet - stort etc. var nödvändigt för att kunna skapa dessa anpassningsbara rum. Denna gradvisa förändring i storlek och krav på socialt engagemang blir tydlig om man ser till flödet utifrån och in, där de yttre funktionerna är större, mer socialt utmanande rum och där de inre är mindre, mer intima rum. / Helena School is a project that challenges the nowadays usual way of making schools for extrovert, active children and instead focuses on the pupil’s possibilities to choose the size of both the physical and social rooms of learning. The design of the spaces was very much inspired by analyses of the needs of children with HSP and children in the autism spectrum.  The intention was that every pupil should have the possibility to adapt the size of the room and of the social group to what suits one’s learning best. The homeroom is one of the most used rooms, and therefore it was given much thought. To create environments that address the contrast between stillness - activity, nature - built environment, social - non-social, small - large etc. was necessary to be able to create these adaptable rooms. The change in size and demand of social engagement is obvious when looking to the flow from the outside of the building to the inner parts of it. The outer functions are larger and more socially challenging as opposed to the inner rooms that are both smaller and more intimate.

Högkänslighet, eller så kallad sensory-processing sensitivity (SPS), har beskrivits som ett personlighetsdrag där individen bearbetar sensorisk information på ett djupare och starkare sätt än personer som inte är högkänsliga. Syftet med den aktuella studien var att, med hjälp av självskattningsformuläret ”the Highly Sensitive Person Scale” (HSP), undersöka högkänslighet mot skattningar av naturen (NR, NR-Self, NR-Perspective, NR-Experience), grubbleri (RRQ-Rumination) och självreflektion (RRQ-Reflection), subjektivt välbefinnande (WHO) och upplevelser av mindfulness (MAAS). Undersökningen skedde via en webb-baserad enkät och omfattade 213 deltagare. Resultatet visade att individer som är mer högkänsliga värderar naturen högre, samt grubblar och reflekterar mer kring sig själva, än mindre högkänsliga personer. Inga signifikanta skillnader förelåg mellan grupperna vad gäller mindfulness eller välbefinnande. Resultatet tyder på att både en interaktion med naturen och mindfulness kan vara gynnsamt för högkänsliga individer. Denna studie kan utgöra en startpunkt för framtida forskning, där experimentella studier med upprepad mätning kan genomföras för att undersöka naturens roll för högkänsliga personer. / Sensory-processing sensitivity (SPS) has been described as a personality trait where the individual process sensory information in a deeper and stronger way than people who are not highly sensitive. The aim of the present study was to, with the self-assessment form ”the Highly Sensitive Person Scale” (HSP), examine sensory-processing sensitivity against evaluations of nature (NR, NR-Self, NR-Perspective, NR-Experience), rumination (RRQ-Rumination) and self-reflection (RRQ-Reflection), subjective well-being (WHO) and experiences of mindfulness (MAAS). The survey was done through a web-based questionnaire and included 213 participants. The results showed that individuals who are more highly sensitive value nature higher, and also ruminate and reflect more on themselves, than people who are less highly sensitive. No significant differences existed between the groups concerning mindfulness or subjective well-being. The results suggest that both an interaction with nature and mindfulness can be favourable for highly sensitive persons. This study can serve as a starting point for future research, where experimental studies with repeated measures can be conducted to investigate the role of nature for highly sensitive persons.