<p>Nio unga män djupintervjuades i syfte att studera på vilket sätt unga män som ännu inte vet om de är fertila talar om fertilitetens och reproduktionens betydelse för maskulinitetskonstruktioner, samt hur innehållet i deras maskulinitetskonstruktioner påverkas av diskurser kring fertilitet och reproduktion. Metoden var kritisk diskurspsykologisk analys som fokuserade på hur deltagarna använde språket för att konstruera maskulinitet. Intervjudeltagarna konstruerade maskulinitet på ett multidimensionellt och komplext sätt. De använde sig främst av ett distanserat språkbruk präglat av ett ideologiskt dilemma som handlade om pendlandet mellan att positionera sig som traditionellt kontra alternativt maskulin. Innehållet i konstruktionerna utgjordes av diskurser om betydelsen av impotens kontra infertilitet, reproduktion som prestation, att faderskap medför högre maskulinitetsstatus samt att reproduktion och maskulinitet står i relation till reproduktion och femininitet. Framtida forskning får avgöra om det alternativa maskulinitetsidealet verkligen kan sägas vara ett alternativ, och inte bara ytterligare ett sätt att vara hegemonisk på, samt om det kan ta över positionen som dominerande ideal i kulturen.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att genom ett genus- och gruppsykologiskt perspektiv få ökad förståelse för vad några gymnasielärare i teoretiska ämnen upplever kännetecknar att undervisa mansdominerade elevgrupper. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer, två män och tre kvinnor. Medelåldern för intervjupersonerna var 44 år. Resultatet visade att det fanns hierarkier i de mansdominerade elevgrupperna. Det förekom olika uttryck för maskulinitet genom exempelvis användandet av en viss jargong, hur man behandlar varandra, hur tolerant man är emot avvikande beteende och synen på homosexualitet. Det förkom även negativa attityder gentemot att studera medan det var eftersträvansvärt att få bra betyg. För att stärka den egna gruppgemenskapen förekom även en polarisering gentemot andra grupper. Diskussionen berörde följande aspekter: Hegemonisk maskulinitet och hierarkier, krav och förväntningar på killar och avvikande beteende, aversionen mot att studera, differentieringen gentemot andra och lärarnas arbete med maskulinitet och åtgärder mot negativa uttryck</p>

Uppsatsen syftar till att uppmärksamma vilka könsroller bilderböcker förmedlar i de bilderböcker som barn i förskola och skolans tidigare del möter. Eftersom bilderböcker ur ett historiskt perspektiv har föredragit manliga karaktärer och skildrat olikheter mellan män och kvinnor bidrar det till att pojkar och flickor möter olika förväntningar och uppfattningar. Eftersom det är lärares uppgift att motverka traditionella könsroller (Lpo94,Lpf 94, Lpfö 98) blir bilderböckers förmedlande av könsroller av vikt. Undersökningen utgår ifrån ett genusperspektiv med stöd i Yvonne Hirdmans (2007) genussystemteori och Robert Connells (1995) begrepp hegemonisk maskulinitet. I studien undersöks vilka normer, värden och ideal kring könsroller som förmedlas genom tre populära bilderböcker. Böckerna valdes ut genom Stockholms stadsbibliotek, de mest frekvent utlånade bilderböckerna år 2009. Metoden för arbetat har utförts genom en kvalitativ text och bildanalys, där jag i ett konstant förlopp gått från bokens fullständighet till ofullständighet i en så kallad hermeneutisk cirkel (Ödman, 2007) under analysarbetets process. Metoden grundar sig på mina tolkningar av bild och text med hjälp av hermeneutik och semiotik. Analysen visade att bilderböckerna inte förmedlade så stora könsskillnader till skillnad från andra bilderboksanalyser (t ex Kåreland, 2005). Uppsatsen avslutas med en diskussionsdel där resultatet diskuteras om hur manligt och kvinnligt framställdes i bilderböckerna.

Nio unga män djupintervjuades i syfte att studera på vilket sätt unga män som ännu inte vet om de är fertila talar om fertilitetens och reproduktionens betydelse för maskulinitetskonstruktioner, samt hur innehållet i deras maskulinitetskonstruktioner påverkas av diskurser kring fertilitet och reproduktion. Metoden var kritisk diskurspsykologisk analys som fokuserade på hur deltagarna använde språket för att konstruera maskulinitet. Intervjudeltagarna konstruerade maskulinitet på ett multidimensionellt och komplext sätt. De använde sig främst av ett distanserat språkbruk präglat av ett ideologiskt dilemma som handlade om pendlandet mellan att positionera sig som traditionellt kontra alternativt maskulin. Innehållet i konstruktionerna utgjordes av diskurser om betydelsen av impotens kontra infertilitet, reproduktion som prestation, att faderskap medför högre maskulinitetsstatus samt att reproduktion och maskulinitet står i relation till reproduktion och femininitet. Framtida forskning får avgöra om det alternativa maskulinitetsidealet verkligen kan sägas vara ett alternativ, och inte bara ytterligare ett sätt att vara hegemonisk på, samt om det kan ta över positionen som dominerande ideal i kulturen.

Syftet med föreliggande studie var att genom ett genus- och gruppsykologiskt perspektiv få ökad förståelse för vad några gymnasielärare i teoretiska ämnen upplever kännetecknar att undervisa mansdominerade elevgrupper. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer, två män och tre kvinnor. Medelåldern för intervjupersonerna var 44 år. Resultatet visade att det fanns hierarkier i de mansdominerade elevgrupperna. Det förekom olika uttryck för maskulinitet genom exempelvis användandet av en viss jargong, hur man behandlar varandra, hur tolerant man är emot avvikande beteende och synen på homosexualitet. Det förkom även negativa attityder gentemot att studera medan det var eftersträvansvärt att få bra betyg. För att stärka den egna gruppgemenskapen förekom även en polarisering gentemot andra grupper. Diskussionen berörde följande aspekter: Hegemonisk maskulinitet och hierarkier, krav och förväntningar på killar och avvikande beteende, aversionen mot att studera, differentieringen gentemot andra och lärarnas arbete med maskulinitet och åtgärder mot negativa uttryck

The purpose of this qualitative study was to examine male social workers experiences of working in a female dominated work. The aim with this study was to find out how men perceive working with mostly women and how this effects their construction of masculinity. The theories that have been used in this study are a social constructive perspective on gender, Chodorows (1995) Theory of Socialization and Connells (2008) Theory of Masculinities. The method used in this study is qualitative interviews based on the experiences of five male social workers in Sweden.The interviews have been recorded and retailed in text in its full version, to enable analysis out of the above mentioned theories and earlier studies. The result of the study shows that the men in this study experience mostly benefits from working with women and they feel appreciated as being men. At the sametime they experience some difficulties when it comes to communication, where they perceive the female colleagues to use a more subtle way of communicating.The male social workers in this study also experience that they get certain expectations due to their gender. These expectations consist in being able to deal with clients that are aggressive and another expectation is to function as a male role model for their clients. The way the male social workers in this study construct their masculinity in this female dominated work, consists of a differentiation between them and the female colleagues. This differentiation is influenced by a hegemonic masculinity that can be described as the male stereotype, which builds on a subordination of women (Connell 2008).

Dagens ungdomar befinner sig i större utsträckning i frånvaro av vuxna. De lever idag i ett allt mer utpräglat mediesamhälle, de matas ideligen av det massmediala utbudet och det handlar mer om yta och prestationer än om känsla och medmänsklighet. Syftet är att undersöka hur sex unga män i åldrarna 16-17 år upplever och konstruerar sin identitet samt hur de ser på manlighet och maskulinitet i relation till familj, skola samt vänner/fritid – där sistnämnda även inkluderar nätverksamhet som Facebook. Empiri har samlats in med hjälp av intervju som metodverktyg. Den teoretiska utgångspunkten är Connells teorier kring maskulinitet och den hegemoniska maskuliniteten samt Bourdieus begrepp habitus och kapitaltillgångar. Ett tydligt och framträdande resultat har visat sig, nämligen att identitetsskapandet påverkas och är beroende av ett flertal faktorer. Den sociala bakgrunden, val av gymnasieprogram, sociala och kollektiva relationer samt vikten av en riktig vän är samtliga grundläggande faktorer i identitetsskapandet. Studien visar även att om man vill vara en del av någonting så erfordras en föränderlig identitet, förmågan att kunna gå in och ut ur olika grupper och samtidigt inneha en styrka att kunna stå för den man vill vara.

Denna studie ämnar att bidra till förståelse kring gestaltningen av maskulinitet, detta genom en analys av samtida medierepresentationer av män. Syftet med studien är att se hur maskulinitet gestaltas i tv-serien Sons of Anarchy. För att uppnå detta har de teoretiska begreppen hegemonisk maskulinitet och manlig homosocialitet operationaliserats i en tematisk analys av tre utvalda avsnitt av serien. Valet av den tematiska analysen har delvis motiverats i att denna typ av metod kan användas i koppling till olika teoretiska ramverk. Ansatsen som drivits i analysen har varit semideduktiv då de två huvudteman som lyfts ur materialet är grundade på de teoretiska frågeställningar/begrepp som studien följer . Här syns en deduktiv ansats i koppling till den hegemoniska maskuliniteten medan det inom framförallt homosocialiteten därefter gått mot en mer induktiv ansats för att lyfta underteman. I serien Sons of Anarchy går det att urskilja olika gestaltningar av män och relationer som finns mellan olika manliga grupper. Strukturer och beteenden som kan ses som normbildande underbygger den hegemoniska maskuliniteten som i sin tur utgör ramen inom vilken den manliga homosocialiteten tar sig uttryck. Motorcykelklubben SAMCRO ses i materialet som den normerande grupp vilken representerar den hegemoniska maskuliniteten. Genom att använda de två teoretiska huvudbegreppen som studien grundats på blir det tydligt att det i materialet går att finna exempel som inom maskulinitetsstudier inte fått särskilt stort utrymme. Detta då fokus tidigare främst legat vid exempelvis patriarkala strukturer och homofobi och inte intimitet och de känslouttryck som faktiskt uttrycks mellan de manliga karaktärerna i Sons of Anarchy. Resultatet visar även att kvinnor, samt män av annan etnicitet än vit, inte uttrycks som underordnade i materialet. En av de främsta slutsatserna av studien kretsar kring behovet av en tydligare definition av begreppet hegemonisk maskulinitet.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur papparollen framställs i amerikansk respektive svensk rådgivningslitteratur som riktar sig till blivande och nyblivna pappor. Syftet besvaras med hjälp av två forskningsfrågor: hur kommer papparollen till uttryck i dessa pappaböcker och vilka eventuella skillnader och/eller likheter mellan de amerikanska och de svenska böckerna kan identifieras? Detta kommer göras med hjälp av begrepp och idéer lånade från Faircloughs diskursanalys. Det diskursanalytiska paketet är ett ramverk för både teoretiska och metodologiska utgångpunkter. För att får en bredare förståelse av empirin tas även andra socialteoretiska perspektiv in. I detta fall blir teorier kring maskulinitet och faderskap aktuella och bidrar med förklaring och förståelse kring hur diskurserna upprätthålls av sociala praktiker samt hur de bidrar till reproducerandet av dem. Diskurser identifieras och analyseras i ett parallellt arbete mellan teori och empiri. Empirin består av fyra rådgivningsböcker för blivande pappor, två svenska och två amerikanska. Den barnorienterade maskuliniteten har visat sig ha en betydande roll i konstruktionen av den moderna papparollen och empirin problematiserar begreppets innehåll. Under behandlingen av empirin har ytterligare en bild av den barnorienterade maskuliniteten tornat fram, som skiljer sig från begreppets ursprungliga kännetecken. Den nya bilden inkluderar flera av de uppoffringar som män och pappor måste göra för få tillgång till nära relationer med små barn.Dessa två versioner av barnorienterad maskulinitet kan i grova drag föras tillbaka på framställningen av papporna i böckerna från respektive land. Den första bilden av den barnorienterade maskuliniteten hittas i framställningen av pappor i de amerikanska böckerna medan den andra bilden kan liknas vid framställningen i de svenska böckerna

Prostatacancer är idag den vanligaste cancerformen hos svenska män. Prognosen för överlevnad är god och män blir tvungna att leva med de biverkningar som uppstår efter behandling av sjukdomen. Att prata om sexualitet är idag tabu och sjuksköterskor undviker att informera och undervisa sina patienter om sexuell hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva hur män upplever att behandling av prostatacancer har påverkat deras sexuella hälsa. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar analyserades. Män beskrev upplevelser som skam, ångest, stigmatisering och depression. Biverkningarna påverkade deras sexliv, syn på intimitet och syn på sig själva. Behandlingen av sjukdomen gjorde att män kände att de förlorat en del av deras identitet. Hegemonisk maskulinitet är ett ideal som män strävar efter vilket kan bli svårt att uppnå för män med sexuella dysfunktioner. Att mäns sexuella hälsa blir påverkad efter behandling av prostatacancer är ett faktum och både kropp samt själ blir berörda. Vården bör våga lyfta sexualiteten, göra omvårdnadsplaner för att bevara mäns sexuella funktion och få ett holistiskt perspektiv på dessa män.