Syftet med den här uppsatsen är att med ett diskurspsykologiskt perspektiv analysera diskussioner om våld skrivna av incels. Med bakgrund av tidigare forskning som inriktas på incels våldskapital och maskulinitet, samt med begreppen hegemonisk maskulinitet och toxisk maskulinitet skapas djupare förståelse kring fenomenet och normaliseringen av våldet. Incels är unga män som lever i ofrivilligt celibat, då de enligt dem själva inte betraktas som potentiella partners av kvinnor. Incels anser att feminismens ökade inflytande i samhället medfört att kvinnor har för stor frihet att själva välja sexuella partners, vilket härlett till incels ensamhet och utanförskap från den sexuella marknaden. Det är en rörelse som har växt fram och utvecklats inom digitala miljöer, där det har skapats olika forum där enbart självindentifierade incels är välkomna. Rörelsens ideologi innehåller kvinno- och samhällshat, där våld har normaliserats och präglar rörelsens diskussioner. Analysens resultat indikerar hur våldsdiskussioner konstrueras med hjälp av incels världsbild, samt hur djupt inbäddade de är i ideologin. I våldsdiskussionerna legitimeras och reproduceras bruk av våld i större grad än vad det ifrågasätts, där våld ses som ett hjälpmedel att erövra makt och dominans.

Det här är en kandidatuppsats i etnologi som bygger på ett fältarbete bestående av deltagande observationer och åtta intervjuer med stamgäster och personal på en sunkbar i centrala Stockholm. Syftet är att analysera hur olika maskulinitetsformer skapar en manlig stamgästgemenskap och hur detta uttrycks genom sexualitet och klass samt i relation till femininitet. Uppsatsen är teoretiskt inspirerad av framförallt maskulinitetsforskaren Raewyn Connell och kulturgeografen Linda McDowell där betoningen ligger på hegemonisk maskulinitet och förkroppsligandet av maskuliniteter i den specifika miljö som sunkbaren utgör. Stamgästernas olika positioner i klassamhället ger gemenskapen en dynamisk form samtidigt som heterosexualitet är en gemensam nämnare. Dessutom påverkar såväl avsaknad av kvinnor vid stambordet som att yrkeskvinnor intar maktpositioner i rummet hur maskulinitet formas och förhandlas på sunkbaren.

The aim of this study is to examine how the male characters are portrayed in the television series »Livet i bokstavslandet« based on Connels (1995) theory hegemonic »masculinity« and Butlers theory »gender performativity« and examine if the male characters challenge or maintain gender. The study proceed from the following questions: Does the male characters in »Livet i bokstavslandet« challenge or reproduce traditional gender roles? Are the male characters »participant«, »subordinated« or »marginalized« based on Connells hegemonic masculinity theory? A narrative content analysis has been conducted. The theoretical framework of the examination is based on men and masculinities studies, from a post-modern influenced perspective. Butler's concepts of performativity are of importance in this study. The results of shows, in conclusion, that »Livet i bokstavslandet« does neither challenge nor negotiate new gender roles. From a performativity point of view, the conclusion is that the series maintains prevailing gender roles.

Studien vill undersöka hur konstruktioner av maskulinitet (maskulinitetsgörande) ser ut i den västerländska serien Modern Family. Syftet operationaliseras genom två frågeställningar gällande språklig och kroppslig symbolik samt genusperformativitet hos fyra män i serien. Materialet består av avsnitt ur seriens första två säsonger där maskulinitetsgörande varit mest påtagligt, som analyseras med queerteoretiskt ramverk och begrepp. Analysen leder till slutsatsen att kön (maskulinitet) görs genom gränsdragning, kopplat till sexualitet, kropp och språk. Huruvida männen utrycker ”rätt sorts” maskulinitet eller inte står i kontrast och relation till varandra. Den hegemoniska maskuliniteten är i ständig förändring,  där den traditionella och den moderna maskuliniteten är i en ständig kamp om den hegemoniska positionen. Vilken som ”vinner” den hegemoniska positionen är dock situationsbundet, relationsbundet och ständigt föränderligt.

<p>Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning är en konsekvens av att de avviker från de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgångspunkt används Messerschmidts structured action theory, som går ut på att individens handlingar och beteenden påverkas av och reproducerar den rådande sociala strukturen. I denna uppsats förstås den sociala strukturen som den ojämlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrån kön, klass och etnisk bakgrund. I vårt västerländska samhälle är det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nå upp till en normativ femininet som definieras utifrån liknande statusmarkörer. Elever som avviker från normen svensk, man och minst medelklassbakgrund besitter därför minst makt i skolkontexten, och har därmed en större risk att utsättas för mobbning än elever som når upp till hegemonisk maskulinitet och normativ femininitet i skolkontexten.Frågeställningarna i denna uppsats är om elever med få eller inga statusmarkörer har ett lägre självförtroende eller en sämre kamratanknytning, som ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning samt om Dan Olweus uppdelning av ”direkt” (fysisk) och ”indirekt” (psykosocial) mobbning är könsspecifika, men också har störst risk att drabba elever med få eller inga statusmarkörer. Få studier har forskat om dessa ”genusspecifika” former av mobbning även skiljer sig utifrån elevers kategoriska tillhörigheter. Forskare inom mobbningsfältet är vidare överens om att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning bör fungerar som ett vaccin mot mobbning. Dock har de använt sig av tvärsnittsdata som inte kan skönja tidsordningen för dessa samband.För att besvara dessa frågor har statistisk sekundärdata analyserats från ett urval av högstadieelever i Sverige, vilket har insamlats av Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika. Datan har en longitudinell karaktär, vilket innebär att det går att besvara den första frågeställningen om tidsordningen i sambandet mellan självförtroende/ kamratanknytning och utsatthet för mobbning. I statistikprogrammet SPSS 16.0 används en binär logistisk regression för att analysera sambanden.Resultaten av dessa analyser har visat att elever med få eller inga statusmarkörer och med ett lågt självförtroende eller en svag kamratanknytning inte ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning. Dessutom visar resultaten att kön, klass och etnisk bakgrund inte påverkar risken för att utsättas för direkt eller indirekt mobbning. Omvänt säger resultaten att utsattheten för direkt och indirekt mobbning är könsneutrala, samt att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning inte fungerar som ett vaccin mot mobbning.</p>

<p>Studien bygger på en analys av RFSL:s informationsmaterial riktat till män som har sex med män (MSM), om hur de ska skydda sig mot hiv. Oftast vid hiv- och aidskampanjer ligger fokus på att avskräcka folk från att ha sex medan materialet i denna studie uppmanar individen till att ha sex. Det beror på att RFSL är medvetna om att det inte går att använda sig av olika skrämseltekniker för att avskräcka folk från att ha sex. Istället är deras budskap att ha säkrare sex och testa sig regelbundet så att individen är medveten om sin status.</p><p>De metoder som har använts för att analysera materialet är innehållsanalys samt semiotik. De teorietiska perspektiven som är utgångspunkterna i denna studie är; heteronormativitet, hegemonisk maskulinitet och intersektionalitet. Alla tre teorier beskriver och granskar de strukturer som finns i samhället samt i dess institutioner. Dessa perspektiv har valts därför att de kompletterar varandra på ett bra sätt och är relevanta för studiens syfte.</p><p> </p>

<p>Denna uppsats handlar om ledares tal om könsintegrerad fotboll, med andra ord hur talar och beskriver ledare könsintegrerad fotboll, hur ser de på en möjlig integrering mellan könen i framtiden. Detta kommer författarna att syna genom att analysera hur de pratar om detta för att sedan diskutera hur deras åsikter kan påverkas utifrån vilka typer av diskurser som de lever i och som finns i samhället.</p>

<p>Denna uppsats handlar om hur artisterna Håkan Hellström och Ken Ring konstruerar diskurser kring maskuliniteten i sina musiktexter. Utifrån poststrukturalistiskt influerad teori kring feminism och maskulinitet görs en komparativ närläsning som bildar en tematiskt uppbyggd studie. Utifrån det för artisterna gemensamma temat <em>utanförskap</em> visar studien att utanförskapet hos <em>Ken Ring</em> är relaterat till en känsla av maktlöshet. Denna kompenserar <em>Ken </em>genom att konstruera maskulina diskurser med ett överdrivet anspråk på det som den europeiska kulturen förknippar med maskulinitet och genus. Detta kan kontrasteras mot <em>Håkan Hellström</em> som i sitt utanförskap konstruerar maskulina diskurser där ”omanlighet” och ett kärleks- och sexualitetsbegrepp där ”jaget” blir könsmässigt tvetydligt, står i fokus. På så sätt tar <em>Håkan Hellströms</em> konstruktion av maskulinitet avstånd från, utmanar och ifrågasätter genusordningens hegemoniska ideal, medan <em>Ken Ring</em> är beroende av densamma för att stärka sin maktposition.</p> / <p>This essay examines how the two artists Håkan Hellström and Ken Ring construct discourses about masculinity in their music lyrics. Based on post-structuralist theory's influence on feminism and masculinity discpilines I have made a comparative close reading, which produces a thematically structured study. A central issue is the common theme of the artist's alienation. The study shows that Ken Ring's alienation is related to a sense of powerlessness. Ken compensates for this by constructing masculine discourses that exaggerate the European culture's notion of masculinity and gender. This can be contrasted with Håkan Hellström, who in his alienation construct masculine discourses based on "unmanly practices". The "self" becomes sexually ambiguous in concepts of love and sexuality. In this way Håkan Hellström's construction of masculinity challenge the gender order's hegemonic ideals, while Ken Ring is dependent on the same order to give himself power.</p>

Denna uppsats handlar om ledares tal om könsintegrerad fotboll, med andra ord hur talar och beskriver ledare könsintegrerad fotboll, hur ser de på en möjlig integrering mellan könen i framtiden. Detta kommer författarna att syna genom att analysera hur de pratar om detta för att sedan diskutera hur deras åsikter kan påverkas utifrån vilka typer av diskurser som de lever i och som finns i samhället.

Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning är en konsekvens av att de avviker från de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgångspunkt används Messerschmidts structured action theory, som går ut på att individens handlingar och beteenden påverkas av och reproducerar den rådande sociala strukturen. I denna uppsats förstås den sociala strukturen som den ojämlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrån kön, klass och etnisk bakgrund. I vårt västerländska samhälle är det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nå upp till en normativ femininet som definieras utifrån liknande statusmarkörer. Elever som avviker från normen svensk, man och minst medelklassbakgrund besitter därför minst makt i skolkontexten, och har därmed en större risk att utsättas för mobbning än elever som når upp till hegemonisk maskulinitet och normativ femininitet i skolkontexten.Frågeställningarna i denna uppsats är om elever med få eller inga statusmarkörer har ett lägre självförtroende eller en sämre kamratanknytning, som ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning samt om Dan Olweus uppdelning av ”direkt” (fysisk) och ”indirekt” (psykosocial) mobbning är könsspecifika, men också har störst risk att drabba elever med få eller inga statusmarkörer. Få studier har forskat om dessa ”genusspecifika” former av mobbning även skiljer sig utifrån elevers kategoriska tillhörigheter. Forskare inom mobbningsfältet är vidare överens om att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning bör fungerar som ett vaccin mot mobbning. Dock har de använt sig av tvärsnittsdata som inte kan skönja tidsordningen för dessa samband.För att besvara dessa frågor har statistisk sekundärdata analyserats från ett urval av högstadieelever i Sverige, vilket har insamlats av Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika. Datan har en longitudinell karaktär, vilket innebär att det går att besvara den första frågeställningen om tidsordningen i sambandet mellan självförtroende/ kamratanknytning och utsatthet för mobbning. I statistikprogrammet SPSS 16.0 används en binär logistisk regression för att analysera sambanden.Resultaten av dessa analyser har visat att elever med få eller inga statusmarkörer och med ett lågt självförtroende eller en svag kamratanknytning inte ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning. Dessutom visar resultaten att kön, klass och etnisk bakgrund inte påverkar risken för att utsättas för direkt eller indirekt mobbning. Omvänt säger resultaten att utsattheten för direkt och indirekt mobbning är könsneutrala, samt att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning inte fungerar som ett vaccin mot mobbning.