Denna uppsats handlar om hur artisterna Håkan Hellström och Ken Ring konstruerar diskurser kring maskuliniteten i sina musiktexter. Utifrån poststrukturalistiskt influerad teori kring feminism och maskulinitet görs en komparativ närläsning som bildar en tematiskt uppbyggd studie. Utifrån det för artisterna gemensamma temat utanförskap visar studien att utanförskapet hos Ken Ring är relaterat till en känsla av maktlöshet. Denna kompenserar Ken genom att konstruera maskulina diskurser med ett överdrivet anspråk på det som den europeiska kulturen förknippar med maskulinitet och genus. Detta kan kontrasteras mot Håkan Hellström som i sitt utanförskap konstruerar maskulina diskurser där ”omanlighet” och ett kärleks- och sexualitetsbegrepp där ”jaget” blir könsmässigt tvetydligt, står i fokus. På så sätt tar Håkan Hellströms konstruktion av maskulinitet avstånd från, utmanar och ifrågasätter genusordningens hegemoniska ideal, medan Ken Ring är beroende av densamma för att stärka sin maktposition. / This essay examines how the two artists Håkan Hellström and Ken Ring construct discourses about masculinity in their music lyrics. Based on post-structuralist theory's influence on feminism and masculinity discpilines I have made a comparative close reading, which produces a thematically structured study. A central issue is the common theme of the artist's alienation. The study shows that Ken Ring's alienation is related to a sense of powerlessness. Ken compensates for this by constructing masculine discourses that exaggerate the European culture's notion of masculinity and gender. This can be contrasted with Håkan Hellström, who in his alienation construct masculine discourses based on "unmanly practices". The "self" becomes sexually ambiguous in concepts of love and sexuality. In this way Håkan Hellström's construction of masculinity challenge the gender order's hegemonic ideals, while Ken Ring is dependent on the same order to give himself power.

Studien bygger på en analys av RFSL:s informationsmaterial riktat till män som har sex med män (MSM), om hur de ska skydda sig mot hiv. Oftast vid hiv- och aidskampanjer ligger fokus på att avskräcka folk från att ha sex medan materialet i denna studie uppmanar individen till att ha sex. Det beror på att RFSL är medvetna om att det inte går att använda sig av olika skrämseltekniker för att avskräcka folk från att ha sex. Istället är deras budskap att ha säkrare sex och testa sig regelbundet så att individen är medveten om sin status. De metoder som har använts för att analysera materialet är innehållsanalys samt semiotik. De teorietiska perspektiven som är utgångspunkterna i denna studie är; heteronormativitet, hegemonisk maskulinitet och intersektionalitet. Alla tre teorier beskriver och granskar de strukturer som finns i samhället samt i dess institutioner. Dessa perspektiv har valts därför att de kompletterar varandra på ett bra sätt och är relevanta för studiens syfte.

Syftet med uppsatsen är att utifrån teorier om hegemonisk maskulinitet och homosocialitet studera hur normer för maskulinitet reproduceras i tre svenska populära podcasts. Uppsatsen innehåller tre frågeställningar som är följande: Hur förhandlas maskulinitetsnormer hos Alex & Sigge, Filip & Fredrik och Luuk & Lokko?, genom vilka rollprestationer upprätthålls eller omförhandlas normer för hegemoniska maskulinitetsideal? och vad innehåller dessa podcasts för specifika strukturer och hur återfinns maskuliniteter i detta innehåll? Mitt teoretiska och analytiska perspektiv grundar sig i forskning om maskulinitetsprocesser och hegemonisk maskulinitet. Vidare utvecklar jag mitt teoretiska ramverk med genreteoretiska anknytningar där den ideologiska funktionen inom dessa blir central. Analysen består av samtalscitat från mitt material där jag transkriberat relevanta delar för att kunna gå nära texten. Ut efter tematiseringar grundade på huvudpersonernas relationer till varandra och till personer utanför texten analyserar jag sedan mitt material i två delar. Maskuliniteten konstrueras i och med olika rollprestationer som huvudpersonerna sätter i spel gentemot varandra och andra. Dessa rollprestationer blir talande i min analys och bidrar till min slutdiskussion. Sammanfattningsvis avslutar jag med en slutdiskussion där jag anknyter till mitt teoretiska ramverk och diskuterar vilka maskulinitetsnormer som är rådande inom min text. Jag lyfter även det teoretiska perspektivet till en större samhällelig kontext i och med att jag anser att maskulinitetsnormer ingår i ideologiska strukturer i samhället. / The purpose of this paper is: based on theories of hegemonic masculinity and homosociality to, study how masculinity is reproduced in three popular Swedish podcasts. The paper contains three research questions: Which values around masculinity exists and is represented in the three podcasts that I have chosen? How is masculinity represented based on defined performances of Alex & Sigge, Filip & Fredrik and Luuk & Lokko? What content does these podcasts have and which specific structures around masculinity is found in this content? My theoretical and analytical perspectives are based on research in masculinity representations and hegemonic masculinity. Furthermore, I develop my theoretical framework with genre theories, where the ideological functions of these become central. The analysis consists of conversation quotes from my material, which I transcribed the relevant parts in order to get close to the text. I have thematically constructed two levels of analysis based on the characters' relationships to each other and to the persons outside the text. Masculinity is constructed with various performances by the main characters put in play against each other and others. These performances will be critical in my analysis and contribute to my final discussion. In the chapter called conclusion I end with a final discussion, in which I relate to my theoretical framework, and discuss which masculinity values that are present in my text. I also broaden my theoretical perspective to a larger social context, in that I believe masculinity norms are included in the ideological structures of society.

The aim of this study has been to examine, describe and analyze how masculinities can be represented and understood among boys in a Swedish primary school context. The study was conducted within a school located in a small community on the country side. Through the use of a qualitative research design we interviewed 13 boys from the fifth grade of this school, who all got to express and reason their perspectives of what it meant to them to be a boy in primary school and how that could impact their social life. For a wider understanding of the different dimensions of masculinity we used R.W. Connell's (2008) theoretical framework, hegemonic masculinity, which implies that there are multiple definitions of masculinities that are constructed in relation to each other in a hierarchical order. Hereby every man is positioned in a hierarchical order depending on to which degree he embodies the ideal conceptions of how a man should be within the specific context. These ideal conceptions are further more constantly changing and therefore alter through both time and space. The results of this study could show that ideals more commonly related to the concept of being a man from a regional perspective in society also could be found in the specific and local school context. In line with previous studies, this research could also indicate that boys who deviate to far from the existing ideal conceptions of how a boy should be, was combined with a much greater risk of being excluded from the fellowship among the boys in the class. This was made identifiably distinctive in cases where boys surpassed the masculine ideals and instead practiced such ideals that were more commonly associated with girls. The study could also show that in order to reach a high level of status as a boy in school seemed to imply that you had to adapt to the norms being set by the dominating group. This concludes that the dominating group of boys in the class also, to a high degree, was in power of controlling and changing the ideals that all the other boys then in some ways had to relate to.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur mansroller uttrycks utifrån manlig vänskap i tv-serien ”House M.D.” Till min hjälp har jag använt mig av frågeställningarna: Hur skildras mansrollen hos karaktären Gregory House i umgänget med James Wilson? Hur skildras mansrollen hos karaktären James Wilson i umgänget med Gregory House? Hur skildras relationen mellan Gregory House och James Wilson? De centrala teorierna har utgått ifrån Connells beskrivning av maskuliniteter, med betoning på hegemonisk maskulinitet och underordnad maskulinitet samt Birds beskrivning av homosocialitet som beskriver sociala praktiker i manligt, heterosexuellt umgänge med utgångspunkt ur en hegemonisk maskulinitet. Fokus har också legat på att ge läsaren en tydlig bakgrund i hur synen på mannen förändrats, hur vänskap mellan män sett ut historiskt och förändrats över tid samt vilka mekanismer som legat till grund för dynamiker inom manlig vänskap. Materialet har analyserats utifrån en metod som är framtagen för just TV-program, ”How to Study Television” men jag har skapat en specifikt anpassad metod utifrån detta som fokuserar på narrativet. Studien visar på tydliga inslag av de homosociala reglerna i umgänget mellan House och Wilson, främst i form av tävlan och känslomässig otillgänglighet. Dock tycks detta samt den typ av hegemonisk maskulinitet som House följer vara förlegad och närmast självdestruktiv. Wilson som skildras som varande i god kontakt med sina känslor får hjälpa House med Houses känslomässiga hämningar, men Wilson gör det via verktyget tävlan – en homosocialt accepterad form. Slutsatsen är att ”House M.D.” kritiserar mansrollen som den skildras hos Gregory House samt visar på de svårigheter som följer av att umgås inom de homosociala ramarna.

The aim of the study has been to examine how young men from Stockholm construct "Masculinity". This has been done by examining what men think is an ”ideal man”, what "makes a man a man", which expectations they meet as men and how the life of a man differs from the life of a woman. This has been examined through three semi-structured group interviews with the total of ten men. The results have been analysed with Raewyn Connells Theory of Masculinities, the idea of “Doing Gender” by Candace West and Don. H Zimmerman and the "Conception of Homosociality" described by Jari Kuosmanen and Karin Holmberg. R. Connell’s Theory of Masculinities provides a description of the “Ideal Man” and reveals what men think "makes a man" along with which expectations a man can meet. Our results show that men have clear opinions of how an "ideal man" should be,  thus reinforcing the construct of masculinity as described by Connells. Furthermore results indicate that men can see more benefits to being a man than a woman. This can be explained by the fact that men value what men do more than what women do, which can affect the equality between the sexes.

Bakgrunden till denna studie och det problem vi velat belysa grundade sig i tankar kring hurlite utrymme manlig homosexualitet har inom idrotten, och hur bilden och normen av denhomosexuelle idrottsmannen kan konstrueras i en manlig idrottsmiljö. Syftet med dennastudie var att undersöka hur ett manligt idrottslag talar om könsnormer och sexualitet, samthur de genom språket konstruerar manlig homosexualitet. Utifrån en socialkonstruktivistiskoch queerteoretisk ansats genomfördes studien på ett manligt seniorhandbollslag, med hjälpav två fokusgruppsintervjuer. Resultaten bearbetades därefter genom en diskursanalys. Istudien framkommer att spelarna uttrycker en acceptans vad gäller manlig homosexualitet,men att de samtidigt upplever det som något avvikande inom idrotten. Vidare framkommeräven att spelarna skiljer på att vara homosexuell och att vara "bögig", samt att de använderbegreppet bögig både som skällsord och för att markera att något avviker från normen.Handbollsspelarna konstruerar en bild av den homosexuelle idrottsmannen med vilken dedistanserar sig från, "den homosexuelle andre".

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner. I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas. I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män. Denna maskulinitet skiljer sig från den som uppstår i trilogins manliga vänskapspar, som snarare kännetecknas av omsorg och ömsesidig respekt. I det avsnitt som fokuserar Lars Hårds relationer med samhällets institutioner behandlas först familjen, inom vilken de traditionella könsrollerna tydligt framträder: Lars Hårds mor står för omsorgen och det verklighetsnära, medan fadern ägnar sig åt mer eller mindre verklighetsfrånvänd bildning under lediga stunder. När modern insjuknar tas hennes plikter över av Lars Hård, som i och med detta förefaller uppleva sig befriad från maskuliniteternas tvångsmässiga distansering från den reproduktiva sfären. Därefter fokuseras det främmandeskap Lars Hård känner inför sin kropp, hur han förefaller se på denna kropp i det moderna samhället samt straffsystemets reduktion av hans individ till just en kropp; något han själv gjort sig skyldig till i sin syn på kvinnan. Slutligen tas i undersökningen upp den urtidsman Lars Hård ibland identifierar sig med; hur denna maskulinitet yttrar sig samt hur den skulle kunna sättas i samband med det samhälle som under mellankrigstiden snabbt omvandlades.

Kejneaffären i början av 1950-talet var en så kallad rättsröteaffär där en pastor Kejne anklagade rättstaten för korruption med homosexuella undertoner. I den här uppsatsen har jag undersökt hur tidningar framställde homosexualitet och homosexuella män i texter förknippde med Kejneaffärens inledande månader som medial såpopera. Den tidigare forskningen menar att det mediala klimatet var homofobiskt, vilket innebär rädsla och intolerans gentemot gruppen homosexualitet. Den homosexuelle framställdes som "den andre", som ett hot mot det normala samhället. Detta ville jag undersöka närmare genom att studera hur andrefieringen och det stereotypiseringen skedde. Jag undersökte också om tidningstexterna utsatte homosexuella för språklig diskriminering. Från diskursanalysen lånade jag analytiska verktyg för att också försöka se diskursen om homosexuella, det vill säga vilka föreställningar och tankemönster som texterna gav exempel på och vilka som hade mandat att uttala sig i ämnet. Mitt källmaterial bestod av texter publicerade i tidningarna Aftonbladet, Arbetaren, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

My intention with this essay has been to examine how men’s tears are portrayed in three chosen films and what their crying does to their masculinity. In my analysis I have used the concept of hegemonic masculinity. I have worked from the assumption that in our culture men’s crying is problematic in some sense. By using both a semiotic and a discursive method of analysis I have investigated why and how these men are crying, and I have mapped out the similarities and differences between the three films. My conclusion is that the effect on the crying man’s masculinity is largely dependant on the degree of his previous fulfillment of hegemonic masculinity.