The aim of this study was to examine how authors on Instagram describe masculinity norms. We aimed to further analyse how the authors illustrate the consequences of masculinity norms in relation to social problems. The study is based on 25 posts from authors on Instagram which were analysed by a content analysis method. The theoretical framework in this study consists of Connells (1995, 2008) theory of masculinity. A conception of socialization is also included (Connell 1995, 2009). The results indicated that masculinity norms have a negative impact on men by how they are expected to be, what they are expected to feel, what is allowed for them to talk about, how they should act and what sexual desires they should have. Furthermore, the study showed how masculinity norms lead up to social problems such as reluctance to seek help and using violence against others. The main conclusion of this study was that social problems often are based on the fact that men, due to present masculinity norms, are in need of proving, defending or maintaining their masculinities in different contexts. The man himself along with everyone around him are the one who pays for the consequences of masculinity norms. / Syftet med denna studie var att undersöka hur författare på Instagram beskriver maskulinitetsnormer. Syftet var även att undersöka hur författare belyser konsekvenser av maskulinitetsnormer i relation till sociala problem. Studiens empiri byggdes på 25 inlägg från medlemmar på Instagram som analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Studiens teoretiska referensram utgjordes av Connells (1995, 2008, 2009) maskulinitetsteori. Referensramen utgjordes även av begreppet socialisation (Connell 1995, 2009). Resultatet visade att maskulinitetsnormer har en negativ inverkan på hur män förväntas vara och vad de förväntas känna, vad som är tillåtet att tala om, hur de ska bete sig och vilka sexuella begär de ska ha. Studiens resultat visade även att maskulinitetsnormer leder till sociala problem såsom en motvilja att söka hjälp och ett våldsutövande gentemot andra. Studiens huvudsakliga slutsats blev att sociala problem många gånger grundar sig i att män på grund av rådande maskulinitetsnormer, i olika sammanhang behöver bevisa, försvara eller upprätthålla sina maskuliniteter. De som får betala priset för negativa konsekvenser av maskulinitetsnormer är mannen själv likt alla andra han har runt omkring.

<p>Syftet med denna uppsats är att granska hur begrepp betecknande män och maskulinitet, och framförallt begreppet den nya mannen, användes och förstods i receptionen av Ronnie Sandahls debutroman Vi som aldrig sa hora. Utifrån en diskurs- och queerteoretisk ram identifieras olika diskurser som ställs mot varandra, och de diskursiva konsekvenserna av vad begreppet sägs beteckna problematiseras. De två övergripande diskurserna som blottläggs är en jämställdhetsdiskurs, som ser den nya mannen som progressiv, samt en feministiskt förankrad diskurs, som ifrågasätter begreppet och sätter det i relation till ett patriarkat. En närliggande diskurs är föreställningen att unga män idag sägs brottas med motstridiga förväntningar och krav på maskulinitet, vilket är en förståelse som i huvudsak delas av samtliga diskursordningar - här råder diskursiv konsensus. Uppsatsen visar också att ingen av recensenterna problematiserar begreppet man, eller förhållandet mellan män och maskulinitet. Detta förstås som att den förändring avseende maskulinitet och genusnormer som recensenterna vill påskina endast är skenbar.</p>

<p>Vi vill i denna uppsats vända på problematiken och visa på vikten av att diskutera männen, varför det finns ett så stort överskott på män i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte är att utifrån intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen på ledarskap kopplas samman med män och maskulinitet, och att utifrån detta undersöka hur föreställningar kring det egna ledarskapet konstrueras när män har eller har haft kvinnor som chef. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor; Hur ser mäns föreställningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? Förändras synen på det egna ledarskapet och i förlängningen på maskuliniteten när män har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idéer om ledarskap uppstår i denna situation?</p><p>Uppsatsen är uppbyggd kring tanken att samhälle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av maskuliniteter. Skapandet sker i det homosociala samspelet och i relation till den hegemoniska manligheten och resulterar i föreställningar kring idealchefen. Uppsatsens källmaterial består av transkriberingar av sex genomförda intervjuer som analyserats enligt narrativ metod.</p><p>Resultatet av undersökningen är att män skapar idealbilder och motbilder som de mäter sig själva, andra män och kvinnor emot. Detta resulterar i att kopplingen mellan manligt kön och ledarskap osynliggörs. Vi har också belyst hur och vilka konsekvenser det får att respondenternas identitet kopplas samman med chefsrollen. Att ha kvinnor som chefer har inte förändrat synen på ledarskap och dess koppling till maskulinitet. Detta möjliggörs genom olika strategier såsom att göra kvinnor till kvinnliga chefer.</p>

Vi vill i denna uppsats vända på problematiken och visa på vikten av att diskutera männen, varför det finns ett så stort överskott på män i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte är att utifrån intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen på ledarskap kopplas samman med män och maskulinitet, och att utifrån detta undersöka hur föreställningar kring det egna ledarskapet konstrueras när män har eller har haft kvinnor som chef. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor; Hur ser mäns föreställningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? Förändras synen på det egna ledarskapet och i förlängningen på maskuliniteten när män har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idéer om ledarskap uppstår i denna situation? Uppsatsen är uppbyggd kring tanken att samhälle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av maskuliniteter. Skapandet sker i det homosociala samspelet och i relation till den hegemoniska manligheten och resulterar i föreställningar kring idealchefen. Uppsatsens källmaterial består av transkriberingar av sex genomförda intervjuer som analyserats enligt narrativ metod. Resultatet av undersökningen är att män skapar idealbilder och motbilder som de mäter sig själva, andra män och kvinnor emot. Detta resulterar i att kopplingen mellan manligt kön och ledarskap osynliggörs. Vi har också belyst hur och vilka konsekvenser det får att respondenternas identitet kopplas samman med chefsrollen. Att ha kvinnor som chefer har inte förändrat synen på ledarskap och dess koppling till maskulinitet. Detta möjliggörs genom olika strategier såsom att göra kvinnor till kvinnliga chefer.

Syftet med denna uppsats är att granska hur begrepp betecknande män och maskulinitet, och framförallt begreppet den nya mannen, användes och förstods i receptionen av Ronnie Sandahls debutroman Vi som aldrig sa hora. Utifrån en diskurs- och queerteoretisk ram identifieras olika diskurser som ställs mot varandra, och de diskursiva konsekvenserna av vad begreppet sägs beteckna problematiseras. De två övergripande diskurserna som blottläggs är en jämställdhetsdiskurs, som ser den nya mannen som progressiv, samt en feministiskt förankrad diskurs, som ifrågasätter begreppet och sätter det i relation till ett patriarkat. En närliggande diskurs är föreställningen att unga män idag sägs brottas med motstridiga förväntningar och krav på maskulinitet, vilket är en förståelse som i huvudsak delas av samtliga diskursordningar - här råder diskursiv konsensus. Uppsatsen visar också att ingen av recensenterna problematiserar begreppet man, eller förhållandet mellan män och maskulinitet. Detta förstås som att den förändring avseende maskulinitet och genusnormer som recensenterna vill påskina endast är skenbar.

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner. I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas. I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män. Denna maskulinitet skiljer sig från den som uppstår i trilogins manliga vänskapspar, som snarare kännetecknas av omsorg och ömsesidig respekt. I det avsnitt som fokuserar Lars Hårds relationer med samhällets institutioner behandlas först familjen, inom vilken de traditionella könsrollerna tydligt framträder: Lars Hårds mor står för omsorgen och det verklighetsnära, medan fadern ägnar sig åt mer eller mindre verklighetsfrånvänd bildning under lediga stunder. När modern insjuknar tas hennes plikter över av Lars Hård, som i och med detta förefaller uppleva sig befriad från maskuliniteternas tvångsmässiga distansering från den reproduktiva sfären. Därefter fokuseras det främmandeskap Lars Hård känner inför sin kropp, hur han förefaller se på denna kropp i det moderna samhället samt straffsystemets reduktion av hans individ till just en kropp; något han själv gjort sig skyldig till i sin syn på kvinnan. Slutligen tas i undersökningen upp den urtidsman Lars Hård ibland identifierar sig med; hur denna maskulinitet yttrar sig samt hur den skulle kunna sättas i samband med det samhälle som under mellankrigstiden snabbt omvandlades.

Syftet med uppsatsen är att utöka kunskapen kring maskulinitet och normer kring att vara man kopplat till mäns relation till intimitet och sexualitet och genom det bidra till en vidare diskussion om jämställdhet. Forskningsstudiens fokus breddar begreppet jämställdhet genom att den bidrar till att utöka kunskapen om ojämställdhet som existerande även inom könskategorin män, och inte enbart mellan kvinnor och män. Studien har utgått från följande två frågeställningar; Hur ser män på intimitet och närhet kopplat till manlighet och normer kring att vara man? Samt; Ligger föreställningar om hegemonisk maskulinitet i vägen för mäns intimitet?   Detta är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Utifrån uppfattningen att manlighet är en social konstruktion har forskningen till denna uppsats syftat till att undersöka den ontologi som föreligger utifrån mäns upplevelser av att vara man. Detta genom intervjuer med sex män för att undersöka deras personliga erfarenheter och upplevelser kopplat till forskningsfrågorna. Det teoretiska ramverket för analys har baserats på Connells teori om hegemonisk maskulinitet, doing gender begreppet av West och Zimmerman samt teorier om intimitet utvecklade av Giddens och Prager.   Studien visar att manlig fysisk intimitet är starkt sammankopplad med sexualitet och att normer kring att vara man ligger i vägen för mäns utveckling av intima relationer av psykisk karaktär både med sig själv och andra. Detta kan förklaras av bland annat hegemoniska ideal där heteronormativa föreställningar hierarkiskt delar in män och beteenden i manliga eller icke manliga. Trots att känslor och känsloarbete inte kan förklaras av binära biologiska skillnader behandlas de fortfarande som mer eller mindre naturligt kopplat till det biologiska könet vilket får begränsande funktioner för individen. För män innebär det en känslomässig styrning som upplevs som negativ i relation till andra män men ännu mer i relation till sig själv.

Forskning visar att män är mindre benägna att söka hjälp för sin psykiska ohälsa och att normer för hur en man ska vara ligger bakom deras ovilja att söka professionell hjälp. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka om och på vilket sätt maskulinitetsnormer påverkar unga mäns föreställningar kring depression och depressiva symtom bland män. Detta studeras utifrån Connells (1999) teori om hegemonisk maskulinitet och Link och Phelans (2001) konceptualisering av stigma. För att uppfylla syftet genomfördes tre stycken fokusgruppsintervjuer med unga män mellan 20 och 35 år. Studiens huvudsakliga resultat visade att männen som intervjuades framhöll egenskaper som händig, hård, disciplinerad och stark som typiskt manliga och önskvärda hos en man. Männen beskrev att män inte söker hjälp på grund av en rädsla för att uppfattas som svaga och att det finns en bild av deprimerade män som ensamma och onormala. Studiens slutsats var att maskulinitetsnormer, att betraktas som icke-maskulin samt rädslan för att stigmatiseras låg till grund för hur de intervjuade männen resonerade kring och talade om män med depression och hur det hanteras. / Research shows that men are less likely to seek help for their mental health issues and that masculine norms that dictate how a man should be lie behind this unwillingness to seek help. The objective of this qualitative study was to research how masculinity norms impact young mens perceptions about men with depression or depressive symptoms. This was accomplished through Connells (1999) theory about hegemonic masculinity and Link and Phelans (2001) conceptualization of stigma. In order to fulfill the purpose of this study three focus group interviews were conducted with young men between the ages of 20 and 35 years. The main results show that the interviewed men described traits such as being handy, strong, disciplined and tough as typically manly and desirable in a man. According to the men the fear of seeking help that exists among men stems in the fear of being perceived as weak and there is an idea of depressed men being lonely and abnormal. The conclusion of this study is that masculine norms, being perceived as non-masculine and the fear of stigmatization are important factors behind how the interviewed men reasoned and talked about men with depression and how they handle it.

Uppsatsen analyserar tre skönlitterära böcker vilka är populära hos ungdomar; Ondskan av Jan Guillou, Kampen om Järntronen av George R.R. Martin och John Greens Förr eller senare exploderar jag. Syftet med studien är att uppmärksamma hur manlighet och maskuliniteter framställs och porträtteras för att kunna uppmärksamma hur verkens idealmän konstrueras. Uppsatsens teoretiska ramverk består främst av Raewyn Connells begrepp hegemonisk maskulinitet med särskilt fokus på makt och våldskapital, med vissa komplement av Yvonne Hirdmans terminologier genuskontrakt och könsmaktsordningar. Resultatet visar att de tre romanerna kan placeras på en skala gällande hegemonisk maskulinitet. Makt och våldskapital fyller olika funktion och framstår som viktigast i Ondskan, följt av Kampen om Järntronen och till sist Förr eller senare exploderar jag. Ser vi till en relationell skala är ordningen omvänd.

Författare: David Fogelström Handledare: Kutte Jönsson Examinator: Tomas Peterson Nyckelord: Styrkelyft, kvinnors upplevelser, hegemoni, hegemonisk maskulinitet, heteronormativitet   Syfte: Syftet med det här arbetet är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka och förstå kvinnliga styrkelyftares upplevelser av att utöva en traditionellt mansdominerad sport och hur dessa upplevelser kan förstås i relation till hegemonisk maskulinitet.   Metod: Genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor som tävlar i styrkelyft har jag samlat in och analyserat data för att med denna kunna besvara frågeställningarna.   Teori: Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är hegemonisk maskulinitetsteori.   Resultat och slutsatser: Studien visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan styrkelyft och andra mansdominerade sporter i hur kvinnor ser på att utöva en traditionellt mansdominerad sport och deras upplevelser av detta. Exempel på likheter är positiva effekter på självförtroende, viljan att vara förebild och bryta mot könsnormer samtidigt som kvinnor upplevde att de blev ifrågasatta och inte tagna på allvar i samma utsträckning som män. Skillnader var upplevelsen av att inom styrkelyft kunna utmana sig själva och hur tävlandet inom styrkelyft var en stark motivationsfaktor. / Author: David Fogelström Supervisor: Kutte Jönsson  Examiner: Tomas Peterson Keywords: Powerlifting, women’s experiences, hegemony, hegemonic masculinity, heteronormativity   Aim: The purpose of this study is to explore and understand, through semi-structured interviews, female powerlifters experiences of practicing a traditionally male-dominated sport and how these experiences can be understood in relation to hegemonic masculinity.   Method: Through semi-structured interviews with women who compete in powerlifting, I have collected and analysed data to be able to answer the questions.   Theory: The theoretical framework of this study is Hegemonic Masculinity Theory.   Results and Conclusions: The study shows that there are similarities as well as differences between powerlifting and other male-dominated sports in how women experience practicing a traditionally male-dominated sport. Examples of similarities are positive effects on self-confidence, the desire to be a role model and break gender norms while women felt that they were questioned and not taken seriously to the same extent as men. Differences were the experience of being able to challenge themselves in powerlifting and how the competition in powerlifting was a strong motivating factor.