Incel är ett relativt nytt begrepp som står för ”involuntary celibacy” och syftar i denna studie till män som lever i ett ofrivilligt celibat. Denna grupp ses framför allt i de digitala miljöerna och är en del av manosfären. Vad som kännetecknar dessa män är att de besitter starka antifeministiska tankar. De anser att feminismen motarbetar såväl biologiskt betingade skillnader mellan könen samt traditionella könsroller. Enligt en ny forskningsrapport har det framkommit att Sverige kan betraktas som ett av världens mest inceltätaste länder. Trots detta finns det lite forskning som utgår från ett svenskt perspektiv om incels. Vår studie bygger på en kvalitativ metod, med ett hermeneutiskt angreppssätt. Vi vill med vår studie öka förståelsen för hur diskussioner om normativa föreställningar kring kön och genus konstrueras på det svenska diskussionsforumet Flashback Forum. Vi utgår från ett sociologiskt perspektiv med fokus på genussystem och hegemonisk maskulinitet. Analysen har gjorts i en incelrelaterad diskussionstråd på Flashback Forum där vi har använt oss av tematisk analys. Resultatet visar att det förs liknande diskussioner på svenska Flashback Forum som det görs på internationella incelforum. Flashbackmedlemmarnas konstruktioner av normer är byggda på samhällets normer, dock mer extrema. Resultatet visar även att flera medlemmar anser att kvinnor har fått mer makt och att de sociala strukturerna i samhället har förändrats till det sämre. / Incel is a relatively new phenomenon that stands for "involuntary celibacy". This group of men are primarily in the digital environments, and they are a part of the manosphere. Characteristic for these men is their strong anti-feminist beliefs. They believe that feminism counteracts both biologically conditioned differences between the sexes and traditional gender roles. New research shows that Sweden is one of the most incel-dense countries in the world. Despite this, there is little research from a on a Swedish perspective. Our study is based on a qualitative method, with a hermeneutic approach. The aim of this study is to increase the understanding of how discussions about normative ideas about sex and gender are constructed on the Swedish discussion forum Flashback Forum. We have used a sociological perspective with a focus on gender systems and hegemonic masculinity. The analysis has been done in an incel-related discussion thread on Flashback Forum where we have used thematic analysis. The results show that discussions on Flashback Forum are similar to discussions held on the international incel forums. The Flashback Forum members' constructions of norms are built on society's norms, but they are more extreme. The results also shows that several members believe that women have gained more power and that the social structures in society have changed for the worse.

I korridorerna på lärarutbildningen berättas det om upplevelser från skolans värld där villkoren för män och kvinnor inte är lika. Det är fördomar och förväntningar som inte hör hemma i ett samhälle som eftersträvar jämställdhet mellan könen och jämlikhet på arbetsplatsen. Mannen är i minoritet, utför historiskt feminint kodade uppgifter och står samtidigt för det manliga perspektivet. Vilka erfarenheter och upplevelser kopplat till genus kan manliga lärarstudenter berätta om från sin verksamhetsförlagda tid? För att besvara denna frågeställning intervjuades fem manliga lärarstudenter med avklarad verksamhetsförlagd tid inom fritidsverksamhet och grundskolans tidigare år. Tyvärr fanns det ej några studenter med erfarenhet inom förskolan att tillgå. Intervjuerna analyserades sedan utifrån mansforskning (Connell, 1995), genusforskning (Tallberg Broman, 2002; Persson & Tallberg Broman, 2002; Nordberg, 2005) och minoritets- och majoritetsforskning (Kanter, 1993).Vi fann att traditionella normer än gör sig gällande i skolan. I vissa situationer syns ett individbaserat tänkande vilket vi tolkar som att skolorna befinner sig i en övergångsfas mellan gamla och moderna normer. Ett annat problemområde vi identifierade var att där kan finnas en beroenderelation mellan studenten och handledaren. Det är handledaren som skriver omdöme på studenten och det gör i vissa fall att studenten undviker diskussioner som kritiserar handledarens arbete och arbetsplats.

Följande studie undersöker ifall woke-washing förekommer eller inte i Belvedere Vodkas reklamfilm Belvedere Present Daniel Craig, Directed by Taika Waititi: Director’s Cut där Daniel Craig spelar rollen som ‘sig själv’ men samtidigt förklaras ha blivit humoristiskt koreograferad. Detta görs genom frågeställningarna: “Hur representeras maskulinitet genom framförande och kostym av Daniel Craig i rollen som ‘sig själv’?” samt “Hur tolkas gestaltningen av mansrollerna när Belvedere Vodka beskriver Craig som humoristiskt koreograferad?”. Genom en kvalitativ sociosemiotisk analys studeras ett urval där det genom resultatet tolkas som att det sker en stereotypisering av både hypermaskulinitet och queer maskulinitet i syfte att ifrågasätta genus som social konstruktion. Analysen kommer dock fram till slutsatsen att Belvedere Vodka är mer engagerade i att bevara en stereotypisk relation mellan man och sprit snarare än hur mansrollerna representeras. Konsekvensen av detta blir att repliken “Finally” misstolkas (i jämförelse med produktionsteamets uttalade syfte), vilket leder till att den flamboyanta gestaltningen upplevs som förminskande och avskräckande i jämförelse med den heteronormativa mansrollen. Diskussionen kommer slutligen fram till att en marginaliserad grupp ännu en gång inte får möjligheten att representera sig själv, samtidigt som behovet av att kategorisera sexuell orientering för att kunna avgöra ifall appropriering sker eller inte blir fortsatt problematisk.  Medieproduktionen som framförs i designdokumentationen baseras på en studie i sexuell hälsa och hur visuell kommunikation gällande detta ämne riktar sig till ungdomar. Medieproduktionen är utförd av Jennie Eklund, Amanda Lindh och Helena Ljunggren.

Maskulinitet är ett socialt och kulturellt konstruerat begrepp som beskriver de egenskaper, roller och beteenden som traditionellt förknippas med män och maskulinitet i olika samhällen. Den här uppsatsen utforskar den diskursiva konstruktionen och rekonstruktionen av maskulinitet ur ett diskursteoretiskt perspektiv. Den empiriska basen består av podcastavsnitt med totalt 15 olika män. Det övergripande syftet med denna uppsats är att identifiera och kritiskt analysera den diskursiva konstruktionen och representationen av maskulinitet när män talar om hur mänska vara eller beskriver vad en man är. Detta undersöks genom att identifiera vilka diskurser män konstruerar och vilka subjektspositioner de intar. I avsnittet om tidigare forskning utforskas grunderna för podcastsändning och maskulinitetsforskning i svenska och europeiska sammanhang skisseras. Den här uppsatsenbeskriver inte bara vad podcasting är, utan analyserar också specifika aspekter av maskulinitet inom medieformatet. Genom att bygga på befintlig forskning är syftet inte bara att replikera det som redan är känt, utan att introducera nya insikter och perspektiv på maskulinitet, vilket kan bidra till och utöka den bredare diskussionen inom ämnet.Dess teoretiska ramverk baseras på Connells koncept om hegemonisk maskulinitet, Andersons koncept om inkluderande maskulinitet och Butlers koncept om den heterosexuella matrisen. Genom att identifiera och analysera hur män konstruerar och rekonstruerar maskulinitet kan vi uppmärksamma de normer och strukturer som leder till orättvisa och ojämlikhet mellan män, kvinnor och icke-binära, såväl som mellan olika män. Genom att mjuka upp och vidga maskulinitetsbegrepp kan det bidra till större inkludering och tolerans bland män. Detta kan i sin tur åstadkomma förändring.

The purpose is to highlight emigrants' own experiences and perceptions of migration and return migration. By shedding light on emigrants' personal experiences of integration, it can foster greater understanding of certain aspects of migrants' situation today.  An overview of previous research has identified gaps and areas that require further investigation, especially regarding emigrants' own experiences and perceptions of migration and return migration. Based on the purpose, this paper intends to employ the theoretical concepts of gender, class, and hegemonic masculinity to explore, explain, and discuss this theme.  Key conclusions include that the decision to emigrate was strongly influenced by network migration, where social networks played a central role in the decision-making process. Swedes were prioritized over other ethnicities in certain sectors of the American job market. From the emigrants' own stories, it is evident that further advancement was unthinkable, leading Swedes to take low-status jobs that American citizens were uninterested in. Hegemonic gender structures highlight a hierarchy within the white group. While social stratification measurements mainly focused on men, the sources presented in the paper also depict descriptions of women improving their social status upon return.

Med hjälp av kritisk diskursanalys undersöks om könsrelaterade maktstrukturer finns i SVT:s dramakomediserie Fröken Frimans krig och en diskussion förs kring hur dessa strukturer kan cirkulera i samhället. Utifrån en feministisk ansats är syftet att synliggöra och kritisera en del av de maktstrukturer som finns bland män och kvinnor i medier i Sverige. I analysen används främst hegemonisk maskulinitet, rum/plats och strategi/taktik som teoretiska begrepp för att förstå maktstrukturer. Vidare är även diskurs och representation viktiga begrepp. Resultatet av studien är att det kopplat till hegemonisk maskulinitet, plats/rum och strategi/taktik finns könade maktstrukturer som ger män mer makt än kvinnor i medier. Kvinnor kan dock utnyttja olika taktiker och sin position i den hegemoniska maskuliniteten för att skapa sig mer makt. Denna undersökning diskuterar även hur man genom att synliggöra och kritisera kan skapa förändring mot ett mer jämställt samhälle.

Genusrelaterat våld, och då specifikt killar och mäns våld mot tjejer och kvinnor är ett allvarligt globalt folkhälsoproblem, en kränkning av mänskligarättigheter och ett hot mot ett demokratiskt samhälle. De flesta studierna gällande genusrelaterat våld är genomförda i städer eller stadsnära områden och vi saknar tillräcklig kunskap om våld mot tjejer och unga kvinnor på landsbygd. Därför är det övergripande syftet med licentiatavhandlingen att öka kunskapen om genusrelaterat våld mot tjejer på landsbygd genom den participatoriska metoden photovoice. Licentiatavhandlingen består av en kappa och två publicerade delstudier [I‐II] som syftar till att skapa en djupare förståelse för genusrelaterat våld mot tjejer på landsbygd i Sverige, utifrån tjejers egna perspektiv. I studie [II] utökades syftet till att också diskutera metodens potential att nå nyckelpersoner inom policyfältet och leda till social förändring, utöver dess förmåga att informera och engagera. Det är genomgående kvalitativa studier. Det empiriska materialet består av insamlat data genom photovoice samt workshops och gruppintervjuer [I‐II]. Materialet består även av intervjuer med beslutsfattare (tjänstepersoner och politiker) och material från en inspelad podcast [II]. Insamlat data analyserades med hjälp av induktiv och deduktiv tematisk analys [I], en beskrivande aktionsorienterad analys samt innehållsanalys [II]. Analysen i studie [I] utmynnade i två primära teman: det första temat konstant rädsla har två sub‐teman som förklarar en rädsla som är integrerad i tjejernas vardag, och som förminskar deras handlingsutrymmen. Det andra temat fokuserar på de strategier som tjejerna använder för att hantera denna konstanta rädsla, och detta bryts sedan ner i två sub‐teman som visar hur genusnormer till stor del påverkar beteende och förväntningar. Även resultatet i studie [II] visar att tjejernas känsla av kontroll var begränsad och att olika situationer i vardagslivet präglades av känslor av minskat handlingsutrymme och agens. Studien visar också att photovoice är en lämplig metod för att visuellt förmedla deltagarnas perspektiv samt att engagera och informera beslutsfattare, men att enbart metoden i sig inte kan garantera social förändring. Normativa föreställningar om genus påverkar i hög grad både språk och beteende bland ungdomar, och trots att Sverige ofta omtalas och framställs som ett jämställt samhälle finns det flera indikationer på det motsatta. Tjejers handlingsutrymme är betydligt mindre jämfört med killars, och tjejer marginaliseras i en mängd situationer och sociala interaktioner. Deltagarna i studien såg också ett tydligt samband mellan genusrelaterat våld och allvarliga hälsokonsekvenser, och studien hjälper oss förstå hur och på vilket sätt tonårstjejer i Sverige påverkas negativt av genusrelaterat våld. Den alarmerande höga förekomsten av genusrelaterat våld bland unga visar betydelsen av att adressera problemet redan från tidig ålder.

Denna studie fokuserar på mediers framställning av män och kvinnor i sportjournalistiken. Utifrån ett genusperspektiv analyserar vi Aftonbladets nyhetskrönikor av de Olympiska Spelen sommaren 2016. Studiens syfte är att undersöka hur kvinnliga atleter framställs gentemot manliga atleter inom sportjournalistiken. Vi undersöker även om det råder en hegemonisk maskulinitet i rapporteringen. I utförandet av studien har vi använt oss av kritisk diskursanalys (CDA) som både metod och teori. Som komplement till CDA som teori, utgår vår analys från genusteori, hegemonisk maskulinitet och stereotyper. Studien grundar sig i fem olika analysverktyg hämtade ur Carvalhos (2008) steg-för-steg modell för kritisk diskursanalys. Modellen gör det möjligt för en kritisk analys av textens innehåll samt skildringar av manliga och kvinnliga atleter. Resultaten visar att det i jämförelse med tidigare studier råder en ändring i diskursen. De kvinnliga atleterna i studien skildras inte av negativa stereotyper. Fokus ligger inte på kvinnornas sociala roll, utan de beskrivs istället utifrån sina bedrifter som atleter. Det råder en jämställd skildring av kvinnliga och manliga atleter utifrån ett genusperspektiv och den hegemoniska maskuliniteten stöds inte i vår studie. / The focus of this study lies on medias representation of male and female athletes in sports journalism. The research has been conducted on one of Sweden’s biggest newspaper, Aftonbladet. This study has, from a gender perspective, critically analysed Aftonbladets news coverage of the summer Olympic games of 2016. The purpose of this study is to examine how female athletes is portrayed in sports journalism in comparison with male athletes, and to see if a hegemony masculinity shows in the news coverage. To carry this study into effect we chose to use critical discourse analysis as both method and theory. To complement CDA as a theory we also base our analysis in the theory of gender, stereotypes and hegemony masculinity theory. This study is based on five analytic tools that was recovered from Carvalhos step-by-step model for a critical discourse analysis. This makes it possible for a critical qualitative analysis of the text and the depiction of male and female athletes. The model makes it possible to examine the chronicles use of linguistic, as the content of the text is broken down thoroughly and deeply analysed. In comparison to earlier studies, our results shows that there is a change in the discourse. The female athletes in the study are not described by negative stereotypes. The focus of the female athletes does not lie on them as social actors, instead they are described by their actions as athletes. From a gender perspective the female and male athletes are represented equally. There is no showing of a hegemony masculinity in the news reporting.

This thesis aims at identifying, through Will Wright methods of narrative analysis, how the different masculinities are represented in the first season of the TV-series True Detective via the protagonists Rust Cohle and Marty Hart. Theories about hegemonic masculinity and Will Wright's theories for narrative analysis are further applied to see how these similarities and differences are formed by what Wright calls “the professional plot". Through 32 chosen scenes from the first season, this study examines the narrative of True Detective and the relationship between the main characters Rust Cohle and Marty Hart from a point of view that will highlight their hierarchic positions in the hegemonic masculinity, using Raewyn Connell’s studies as a theory. We have found that there are two separate hegemonic spheres, one within the relationship between the main characters, and one within the society as a whole. In the latter, Marty Hart is displayed as a member of the hegemonic masculinity up to the point where he loses his family while Rust Cohle constantly belongs to the subordinate masculinity. This is due to him being in constant clash with the traditional cultural values of Louisiana where the series takes place. Regarding the hegemony within their relationship, Rust Cohle goes through a hegemonic transformation, from the subordinate masculinity to the hegemonic while Marty Hart makes the journey from occupying the hegemonic masculinity to serve as the participating dito.

Studiens syfte var att öka förståelsen för hur maskuliniteter och femininiteter kan iscensättas inom gruppen män. Detta gjordes under hashtagen pappaledig på det sociala nätverket Instagram. Variationer och mönster undersöktes i relation till könsstereotypa normer. En semiotisk bild- och textanalys användes för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Begreppen maskuliniteter och femininiteter användes som en integrerad analysenhet i syfte att frångå könsdikotomi.  Studiens huvudresultat visade att majoriteten av männens bilder kunde tolkas maskulina medan texterna uppvisade en mer feminin eller mixad karaktär. I relation till Connells teori om hegemonisk maskulinitet tycks de hegemoniska idealen reproduceras i de hårdare och mindre uttrycksfulla bilderna medan en mjukare och mer emotionell karaktär kunde ses i bildtexterna. Texternas mer omhändertagande prägel kunde relateras till ett modernt faderskap. / The aim of the study was to increase understanding of how masculinities and femininities exhibit within a group of men. This was done in the hashtag #pappaledig on the social network Instagram. Variations and patterns were examined in relation to gender stereotyped norms. A semiotic image- and text analysis was used to answer the study's purpose and questions. The terms masculinities and femininities were used as an integrated analysis unit for the purpose of departing from sex dichotomy. The main results of the study showed that the majority of men's images could be interpreted masculine while the texts showed a more feminine or mixed character. In relation to Connell's theory of hegemonic masculinity, the hegemonic ideals appear to be reproduced in the tougher and less expressive images while a softer and more emotional character could be seen in the captions. The more disposal character of the texts could be related to modern paternity.