Sammanfattning Analysen undersöker meningserbjudandet gällande konsumentfrågor i tre läroböcker inom hem- och konsumentkunskap, med utgångspunkt i kursplan 2000 (Skolverket, 2000a). Först definierades och avgränsades konsumentfrågorna med hjälp av konsumtionsprocessen (Bjurström, 2004, McGregor, 2011a). Det andra steget i analysen var att kategorisera det befintliga konsumentinnehållet utifrån tre undervisningsstrategier: fakta-, normerande- och pluralistisk undervisningsstrategi (Skolverket, 2002, Kronlid & Öhman, 2010). Som ett tredje steg genomfördes en analys även av kursplan 2000, med hjälp av de tre undervisningsstrategierna. Detta tredje steg utgick ifrån antagandet att läroböckernas legitimitet och relevans styrs av kursplanen (Sellander, 1988, Lundgren, 1989, Englund, 2011). Analysen av kursplanen visade att det finns ett visst faktainnehåll, obefintligt med normerande innehåll och ett dominerande innehåll inom den pluralistiska strategin. Den pluralistiska strategin kännetecknas bland annat av konflikt mellan olika perspektiv. I kursplanen för hem- och konsumentkunskap kännetecknas dessa särskilt av hälsa, resurshushållning, jämställdhet och kultur. Däremot visade analysen av läroböckerna att de har ett visst faktainnehåll, men framförallt ett normerande innehåll. Det normerande innehållet kännetecknas av hur en ”god” konsument bör vara, särskilt genom råd, uppmaningar och varningar. Analysen visar vidare att läroböckerna inte motsvarar skrivningarna i kursplan 2000, utan helt saknar ett pluralistiskt förhållningssätt. Sammantaget framträder i läroböckerna en konsument som har viss faktakunskap, men framförallt vet hur den bör göra, men samtidigt saknar redskap för att reflektera över komplexa konsumentsituationer. Detta strider på ett avgörande sätt mot intentionerna i kursplan 2000, som istället förespråkar en demokratisk fostran som bygger på olika val och reflektion över desamma. Nyckelord: Hem- och konsumentkunskap, Hemkunskap, Konsumentfrågor, Konsumtion, Konsumtionsprocess, Undervisning, Undervisningsstrategier, Didaktik, Läroplansteori, Kursplan, Läroböcker, Läromedelsanalys. Abstract The analysis studies the meaning making regarding consumer issues in three Home and consumer studies textbooks based on the syllabus 2000 (Skolverket, 2000a). Firstly the consumer issues were defined and delimited according to the consumer process model (Bjurström, 2004, McGregor, 2011a). Secondly the consumer content was categorised into three teaching strategies: fact, norms and values and pluralistic teaching strategy (Skolverket, 2002, Kronlind & Öhman, 2010). Finally the syllabus 2000 was analysed using the three teaching strategies. The final analysis was based on the assumption that the legitimacy and relevance of the textbooks were regulated by the syllabus (Sellander, 1988, Lundgren, 1989, Englund, 2011). The analysis of the syllabus revealed that that there is a certain fact content, the norms and values are non-existent and the pluralistic strategy was dominant. The pluralistic strategy is characterised by for example a conflict between different perspectives. The syllabus of Home and consumer studies includes the different perspectives of health, resourse management, gender equality and culture. However the analysis of the textbooks revealed that they have certain fact content but principally contains norms and values. The norms and values are characterised by the “good” consumer, particularly in giving advice, recommendations and warnings. The analysis shows that the textbooks don’t correspond with the syllabus 2000 and the pluralistic content is non-existent. Finally the textbooks describe a consumer who has some knowledge of fact but mainly knows how to make the right choices but at the same time lacks the methods to reflect upon complex consumer situations. This is crucially contrary to the intentions in the syllabus 2000 which on the other hand advocate a democratic education which is based on different choices and a reflection upon them. Keywords: Home and consumer studies, Home economics, consumer issues, consumption, consumer process, teaching, teaching strategies, curriculum studies, syllabus, textbook, textbook analysis.

Sammanfattning Kvinnor och män har historiskt sett ansetts ha olika fysiska och psykiska förutsättningar och den norm i samhället som vi levt efter har varit mannens. Kvinnans plats var i hemmet som maka, mor och husfru. I och med samhällets utveckling förändrades den könsspecifika arbetsfördelningen och kvinnan började förvärvsarbeta. Hem – och konsumentkunskap har gått från flickämne i skolan till obligatoriskt för alla där skolan ska främja jämställdhet och jämlikhet mellan könen.  Denna rapports syfte är att undersöka hur yrkesverksamma lärare inom hem – och konsumentkunskap ser på jämställdhet och genus inom sitt ämne, vad som kan påverka hur de arbetar med jämställdhet mellan könen i sin undervisning samt hur de praktiskt genomför detta. Sju behöriga lärare från norra Sverige deltog i enskilda intervjuer. De hade olika åldrar och längd på yrkesverksamhet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Respondenterna beskrev en pågående förändring av stereotypa könsmönster både i skolan och i hemmet men att traditionella könsroller fortfarande reproduceras. Hkk beskrevs som ett skolämne där lärandet till stor del sker i praktiskt arbete där roller synliggörs som kan ge förutsättningar till diskussion och reflektion om jämställdhet. Respondenterna var dock eniga om att jämställdhetsarbete i skolan ställer krav på lärarrollen och sig själv som verktyg, exempelvis vid bedömning av flickor och pojkar. Slutsatsen av denna studie är att lärare i hkk anser att stereotypa könsmönster har förändrats men fortfarande reproduceras traditionella könsroller i skolan. Yngre generationer frångår alltmer de traditionella könsrollerna då jämställdhet blir en allt mer naturlig del i samhället, dock kvarstår det arbete i jämställdhetsfrågan då det fortfarande finns skillnader mellan könen i betyg.

Sammanfattning Konsumtion och ekonomi är områden som på olika sätt påverkar människors liv. Forskning visar att värderingar, identiteter och idéer grundas på konsumtion. Syftet med denna studie var att undersöka elevernas attityder, kunskaper och beteenden inom konsumtion och ekonomi som är ett kunskapsområde inom ämnet hem- och konsumentkunskap. Författaren var även intresserad av att undersöka om det fanns skillnader mellan två skolor bland elever i årskurs nio som skiljer sig åt vad gäller upptagningsområde och skolans geografiska läge. 153 enkäter delades ut och resultatet analyserades med dataprogrammet IBM Statistics Version 20 (SPSS 2010). Två korta intervjuer genomfördes med lärare i hem- och konsumentkunskap för att få bakgrundsinformation om elevernas förutsättningar till att utveckla sina förmågor som handlar om konsumtion och ekonomi. Resultatet visade statistiskt signifikanta skillnader mellan skolorna vad gäller elevernas attityder som handlar om miljön i samband med konsumtion. Skillnader fanns även bland elevernas kunskaper och beteenden. Eleverna ansåg att skolan är den största informationskällan till kunskaper om rättigheter och skyldigheter som konsumenter. Eleverna ansåg även att varje enskild person samt staten är de som har störst ansvar för att spara på jordens resurser. Elevernas intresse för konsumtion och ekonomi var lågt även fast de ansåg att det är ett viktigt ämne att ha kunskaper om. Nyckelord: Undervisning, Elever, Enkät, Hem- och konsumentkunskap, Konsumtion och ekonomi. Abstract Consumption and economy are areas that affect people’s lives in various ways. Research show that values, identities and ideas are based on consumption. The purpose of this study was to examine students’ attitudes, knowledge and behavior in consumption and economy which are an area of knowledge in the subject of home economics. The author was also interested in examining whether there were differences between the two schools among students in ninth grade, differing in terms of catchment area and schools geographical location. 153 questionnaires were distributed and the result was analyzed with the software IBM Statistics Version 20 (SPSS 2010). Two short interviews with teachers of home economics were done to get background information on students’ opportunities to develop their abilities about consumption and economy. The results showed statistically significant differences between the schools in terms of students’ attitude about the environment in the context of consumption. Differences were also found among students’ knowledge and behavior. The students felt that school is the main source of information for understanding the rights and responsibilities as a consumer. Students also considered that any individual and the state are those with the greatest responsibility to conserve the earth´s resources. Students interests in consumption and economy was low, even though they felt it is an important subject to have knowledge of. Keywords: Teaching, Students, Survey, Home and consumer studies, Consumption and economy.

Bakgrund Folkhälsoproblematiken ökar allt mer i Sverige. Elever behöver därför få kunskap om hur måltider sätts samman efter individuella behov, vilket också är ett kunskapskrav i läroplanen för hem- och konsumentkunskap (HKK) i grundskolan. Syfte Studiens syfte var att studera vad HKK-lärare anser om elevers kunskaper i näringslära, samt hur det påverkar deras möjligheter att undervisa mot kunskapskraven i HKK. Metod En webbaserad enkätstudie, skickades ut till HKK-lärare i Sverige, vårterminen 2018. Rekrytering skedde i två Facebook-grupper för HKK-lärare. Resultat Totalt deltog 86 HKK-lärare. Alla utom fyra ansåg att eleverna hade otillräckliga kunskaper inom näringslära när de kom till HKK-undervisningen. Av dessa ansåg 73 lärare att kunskaperna var så låga att det påverkade deras undervisning. Strax under hälften av alla ansåg att eleverna behöver näringsläran för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Alla utom fem uppgav att de undervisar i både tallriksmodellen och näringsämnena inom området ”individuella behov”. De som arbetar ämnesövergripande med andra ämnen inom kost och hälsa såg framgång hos eleverna, de uppgav dock att det var svårt att få till samplanering. Det fanns ingen skillnad mellan grupperna, yngre och äldre lärare, vad gäller ämnesövergripande arbete (p = 0,80).  Slutsats Resultaten tyder på att HKK-lärare anser att elevers kunskaper i näringslära är otillräckliga. Så pass att flera anser att deras undervisning påverkas. För att öka elevernas kunskaper bör ämnena i skolan arbeta ämnesövergripande. För att lyckas krävs det att skolledningen möjliggör det genom att skapa rutiner för lärarna att följa kring samplanering.

Denna studie har syftat till att ta reda på hur högstadieelever tänker kring en eventuell neddragning av sin köttkonsumtion samt om de upplever att de blir utmanade i skolämnet hem- och konsumentkunskap att göra så. Tre semistrukturerade intervjuer med totalt sju elever har gjorts vartefter det inspelade materialet transkriberats, analyserats och sedan strukturerats i teman. Eleverna upplever att de blir utmanade i undervisningen. Det finns olika pedagogiska redskap (däribland tallriksmodellen och konceptet S.M.A.R.T.) som syftar till mer balanserade måltider för att främja hälsa och miljö. Dessa används i olika utsträckning av eleverna, ibland mycket sparsamt eller inte alls trots uppmaning från läraren. Djurvälfärd kom högt på elevernas dagordning när olika kötträtter skulle rangordnas. Flera elever skulle sakna kött om det inte ingick i måltiden däremot tycker eleverna att en köttfri dag på skolan är acceptabelt. Information om fördelarna med minskad köttkonsumtion är viktigt liksom inspirerande matlagningstips och recept men även att konsumenten har en genuin vilja krävs för att intentionerna ska resultera i handling. Ämnesövergripande arbetssätt främjar förståelsen av de många gånger komplexa sambanden inom hållbar utveckling. Detta har eleverna varit med om, vilket ligger i linje med läroplanen.

SAMMANFATTNING Bakgrund Tidigare forskning visar att budget var ett hinder för att göra inköp med hänsyn till miljön. Det har också framkommit att ekologiska varor var ett ideal snarare än praktik inom hem- och konsumentkunskapsundervisningen samt att elever inte ansåg sig ha kunskapen att göra hållbara val. Syfte Syftet med den här studien var att undersöka vilka förutsättningar lärare upplevde att de hade att göra inköp samt undervisa med hänsyn till miljön. Metod Genom kvalitativ metod utfördes intervjuer med åtta stycken verksamma hem- och konsumenskunskapslärare med hjälp av en semistrukturerad frågeguide under våren 2020. Den geografiska utsträckningen var mellan Västsverige och södra Norrland. Bearbetning av data gjordes inspirerat av innehållsanalys. Resultat Alla deltagarna var överens om att miljö är en stor och viktig del av ämnet hemoch konsumentkunskap. Alla ansåg sig även kunna påverka eleverna mot en mer medveten konsumtion. Det framkom tydliga skillnader bland de deltagande hem- och konsumentkunskapslärarna i förutsättningar och genomförande av både inköp och undervisning med hänsyn till miljö. Tydligast var skillnaderna i ramfaktorer som budget och upphandling samt elevers inställning till miljöundervisning. Lärarens miljöengagemang och samhällskulturen visade sig vara faktorer som påverkade inköpen och undervisningen. Slutsats Skillnader mellan lärare när det gäller yttre och inre ramfaktorer riskerar att leda till en icke likvärdig undervisning inom hem- och konsumentkunskap med inriktning på miljö. Tydliga riktlinjer angående inköp och undervisning med hänsyn till miljö saknas, att införa detta skulle underlätta för lärare inom hem- och konsumentkunskap att uppnå likvärdig undervisning.

ABSTRACT Background There are both psychosocial and physical aspects that strengthen thefeeling of exclusion for students with food hypersensitivity, which in turn can affectlearning negatively. Students have the right to receive the support they need in school todevelop knowledge, regardless of needs and conditions. Objective The aim of the study was to examine how students with food hypersensitivityexperienced inclusion in home and consumer studies. Method Qualitative interviews were conducted with five students who had currentexperience of teaching in Home and Consumer Studies and were in need of special dietsdue to food hypersensitivity in some form. The interviews were analyzed using contentanalysis. The frame factor theory and the accessibility model were used as a startingpoint for the analysis. Results The first feeling described by all students was positive, later difficulties alsoemerged. They felt to some extent included in the subject but wanted more commitmentfrom the teachers and that alternative foods always should be available. Conclusion The students had at occasions been excluded from the teaching due to theirfood hypersensitivity. It could be due to the lack of alternatives, resistance to adaptionfrom classmates or due to fram factors such as the design of the classroom. The studentsexperienced a lack of knowledge about food hypersensitivity among teachers and otherstudents, which they assumed was the reason for the condescending comments andresistance to adaption that could occur. The perceived exclusion risks in the long runhaving consequenses on the students’ learning, but through increased knowledge amongthe teachers the experience of exclusion among students with food hypersensitivitycould be reduced. All students have the right to education and since the subject isappreciated by most students, there are good conditions for increasing accessibility andparticipation for all students through simple measures.

Sammanfattning  Bakgrund Läroplanen för svensk grunskola säger att rektor har ansvar att skapa möjligheter för ämnesövergripande arbetsområden. Där står också att undervisningen ska samordnas så att eleverna kan uppfatta kunskaper som helhet. Forskning visar att ämnesövergripande undervisning kan bidra till en bättre förståelse och helhetssyn hos eleverna när det gäller att använda kunskapen i ett bredare sammanhang. Hem- och konsumentkusnkap är, på grund av flera beröringspunkter med många andra ämnen, mycket tillämpbart för ämnesövergripande undervisning.  Syfte Syftet med studien var att belysa och förstå hur lärare upplever arbetet med ämnesövergripande undervisning mellan hem- och konsumentkunskap och andra ämnen.  Metod Studien baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med åtta grundskollärare med erfarenhet av ämnesövergripande arbete med hem- och konsumentkunskap. Intervjuerna genomfördes digitalt med deltagare från mellersta Norrland till södra Sverige. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.  Slutsats Studien visade att lärare upplevde ämnesövergripande undervisning som positivt på grund av att elevernas kunskaper fördjupades, ämnesområden sammanvävs och ökad gemenskap mellan kollegorna, men arbetet försvårades av tidsbrist, bristande engagemang från kollegor och rektor samt icke existerande utbildning om undervisningsmodellen. En konsekvens av detta är att planering och genomförande blir svårare än det behöver bli, men genom att erbjuda öronmärkt planeringstid och en gemensam syn på vad ämnesövergripande undervisning innebär kanske vi kan uppnå ökad ämnesintegrering och förbättra elevernas utbildning.

Sammanfattning David Arvidsson & Sebastian Hautamäki Hem- och konsumentkunskapsämnets dilemman – En studie sett utifrån elever och hem- och konsumentkunskapslärares perspektiv The dilemma of home economics -A qualitative study on the basis of students’ and home economic teachers’ point of view Antal sidor: 45 Syftet med den här studien har varit att undersöka hem- och konsumentkunskapsämnets roll i den svenska skolan sett utifrån elever och hem- och konsumentkunskapslärares perspektiv, samt förväntningar från skola och ledning. Studien har utgått från två på förhand troliga dilemman. Det ena dilemmat utgår från skolverkets timplan i förhållande till ämnets kursplan. Problematiken ligger i minst antal garanterade undervisningstimmar i förhållande till en omfattande kursplan. Det andra på förhand troliga dilemmat utgår ifrån medias påverkan på ämnet och vilka förväntningar som skapats i hem- och konsumentkunskapsämnet sett utifrån elever och verksamma hem- och konsumentkunskapslärare Studien har utgått från en kvalitativ semistrukturerad metod då det gjorts intervjuer med verksamma hem- och konsumentkunskapslärare. De tillfrågade har fått besvara frågor om kursplanens omfång i förhållande till kursplanen, medias påverkan på ämnet samt deras syn på den nya kommande kursplanen. Det har även gjorts två kvantitativa studier då enkäter lämnats ut till såväl elever som de lärare som agerat respondenter. Vid enkäterna till eleverna har deras mediepåverkan och syn på ämnet undersökts. Enkäterna som lämnades ut till de fyra respondenterna undersökte ett prioriteringsmönster av kursplanen inom hem- och konsumentkunskapsämnet. Studien visar att undervisningstimmarna inte räcker till och att dagens hem- och konsumentkunskapslärare försakar delar av kursplanen. Vidare visar studien på att medias påverkan av ämnet sett till elever samt yrkesverksamma lärare är överlag mer positivt än negativt och att media hjälpt till att skapa ett mer jämställt och mer populärt ämne där det är acceptabelt från samhällets sida att lyckas i ämnet vare sig man är kille eller tjej.

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>David Arvidsson & Sebastian Hautamäki</p><strong><p>Hem- och konsumentkunskapsämnets dilemman</p><p>– En studie sett utifrån elever och hem- och konsumentkunskapslärares perspektiv</p><strong><p>The dilemma of home economics</p><p>-A qualitative study on the basis of students’ and home economic teachers’ point of view</p><p>Antal sidor: 45</p></strong></strong></strong></p><p>Syftet med den här studien har varit att undersöka hem- och konsumentkunskapsämnets roll i den svenska skolan sett utifrån elever och hem- och konsumentkunskapslärares perspektiv, samt förväntningar från skola och ledning. Studien har utgått från två på förhand troliga dilemman. Det ena dilemmat utgår från skolverkets timplan i förhållande till ämnets kursplan. Problematiken ligger i minst antal garanterade undervisningstimmar i förhållande till en omfattande kursplan. Det andra på förhand troliga dilemmat utgår ifrån medias påverkan på ämnet och vilka förväntningar som skapats i hem- och konsumentkunskapsämnet sett utifrån elever och verksamma hem- och konsumentkunskapslärare</p><p>Studien har utgått från en kvalitativ semistrukturerad metod då det gjorts intervjuer med verksamma hem- och konsumentkunskapslärare. De tillfrågade har fått besvara frågor om kursplanens omfång i förhållande till kursplanen, medias påverkan på ämnet samt deras syn på den nya kommande kursplanen. Det har även gjorts två kvantitativa studier då enkäter lämnats ut till såväl elever som de lärare som agerat respondenter. Vid enkäterna till eleverna har deras mediepåverkan och syn på ämnet undersökts. Enkäterna som lämnades ut till de fyra respondenterna undersökte ett prioriteringsmönster av kursplanen inom hem- och konsumentkunskapsämnet.</p><p>Studien visar att undervisningstimmarna inte räcker till och att dagens hem- och konsumentkunskapslärare försakar delar av kursplanen. Vidare visar studien på att medias påverkan av ämnet sett till elever samt yrkesverksamma lärare är överlag mer positivt än negativt och att media hjälpt till att skapa ett mer jämställt och mer populärt ämne där det är acceptabelt från samhällets sida att lyckas i ämnet vare sig man är kille eller tjej.</p>