Bakgrund: Hållbar utveckling är en angelägenhet som alla bör sträva efter att uppnå i sitt dagliga liv. Integreringen av hållbarhet i undervisning har varit föremål för flera studier och det finns utmaningar, såsom en begränsad tidsram och normativ undervisningstradition, men lärare i HKK kan stärka undervisningen genom att fokusera på matprocessen, öka kunskapen om ingredienser och synliggöra normer och värderingar i undervisningen.  Syfte​​t med studien var att studera upplevda hinder och möjligheter för HKK-lärare i deras undervisning om hållbarhet avseende matlagning och hantering av livsmedel.  Metod: Kvalitativa semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med åtta olika lärare som undervisade i HKK, lärarna arbetade främst i skolor i Mellansverige.   Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Ekonomiska förutsättningar är avgörande, det upplevda behovet av stöd från skolledning och myndigheter, elevernas engagemang och kunskaper och utmaningarna med undervisningstiden. Det lyftes fram att lärarna ansåg att det fanns både förutsättningar och hinder i deras arbete med att utbilda eleverna kring hållbar utveckling kring mat och livsmedel. Till exempel lyfte lärarna fram särskilda anpassningar och fördomar om vegetarisk kost hos eleverna, som aspekter lärarna behövde hantera och beakta.   Slutsats: Lärarna var oroade över budgeten för hem- och konsumentkunskap och dess inverkan på undervisningen om hållbar utveckling inom mat och livsmedelsproduktion. Dessutom var många lärare bekymrade över den korta undervisningstiden de hade till sitt förfogande, även om förutsättningarna förändras när det nya schemat införs på skolorna under höstterminen 2024. Lärarna uttryckte att det var viktigt att prioritera miljöarbetet inom HKK för att uppnå hållbar utveckling och att de behöver stöd från Skolverket.

Bakgrund:  Tidigt i livet socialiseras barn in i tankar och normer kring mat och måltider och dess betydelse för hälsan, dessa följer med dem under hela livet. Köttproduktionen i Sverige har negativ påverkan på miljön och vår köttkonsumtion har ökat med 40% sedan 90-talet. En samhällsomställning måste ske där fler börjar äta vegetarisk mat. Lärare, föräldrar och samhället i övrigt har ett gemensamt ansvar för att undervisa och inspirera barn och unga till att testa vegetarisk mat.        Syfte:  Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar resonerar kring vegetarisk mat. Vi utgick från frågeställningarna: Hur resonerar ungdomar kring vegetarisk mat där köttet ersatts med ersättningsprodukter till kött, vad är avgörande för ungdomar när det kommer till att testa nya livsmedel samt vad påverkar ungdomars syn på vegetarisk mat?   Metod:  Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjustudie baserad på fokusgruppsinterjuver med ungdomar som gick i årskurs 9 vid två skolor i Mellansverige. Totalt intervjuades 21 respondenter fördelade på sju grupper. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyserades genom en innehållsanalys.                            Resultat:  Analysen av den insamlade datan resulterade i fyra huvudkategorier: Om ungdomar vill testa ny mat avgörs av flera olika faktorer, Ungdomars inställning till vegetarisk mat, Ungdomars erfarenheter kring vegetarisk mat förvärvas till största del i skolan eller hemmet samt Ungdomars åsikter kring vegetarisk mat varierar. Ungdomars inställning till ny mat avgjordes av olika faktorer så som matens uppläggning, smak och utseende. Även influensers, kompisar och närståendes inställning till vegetarisk mat kunde till viss del påverka ungdomarna. Ungdomars åsikter kring vegetarisk mat varierade.    Slutsats:  Studiens resultat tyder på att ungdomar som ska äta vegetarisk mat föredrar den vegetariska maten som består av grönsaker framför den vegetariska maten som består av ersättningsprodukter till kött. Ungdomarna i studien upplever det svårt att testa nya livsmedel och maträtter eftersom de är ovana och osäkra på hur det kommer att smaka. Studien visar att personer i ungdomars omgivning samt egen inre motivation är avgörande för att ungdomar ska testa ny mat. En slutsats man skulle kunna dra av studien är att hem och skola tillsammans spelar en viktig roll för att öka konsumtionen av vegetarisk mat. / Background: Early in life, children are socialized into thoughts and norms about food and meals and their significance for health, which stay with them throughout their lives. Meat production in Sweden has a negative impact on the environment, and our meat consumption has increased by 40% since the 1990s. A societal change must occur where more people start eating vegetarian food. Teachers, parents, and society have a shared responsibility to educate and inspire children and young people to try vegetarian food.   Objective: The aim of the study was to investigate how youths' reason around vegetarian food. We started from the research questions: How do youths' reason around vegetarian food where the meat has been replaced with substitute products for meat, what is crucial for youths when it comes to testing new foods and dishes and also what influences youths’ views on vegetarian food?   Method(s): The study was conducted with the help of a qualitative interview study based on focus groups interviews with youths in year 9 at two schools in the middle of Sweden. In total 21 participants were interviewed divided into seven groups. Interviews were recorded to be transcribed and analyzed with content analysis.     Results   The analysis of the collected data resulted in four main categories: Factors influencing adolescents' willingness to try new food, Adolescents' attitudes towards vegetarian food, Adolescents' acquisition of experiences with vegetarian food primarily in school or at home, and Variations in adolescents' opinions about vegetarian food. Adolescents' attitudes towards trying new food were determined by various factors such as the presentation, taste, and appearance of the food. The attitudes of influencers, friends, and family members towards vegetarian food could also partially influence adolescents. Adolescents' opinions about vegetarian food varied.  Conclusion: The results of the study suggest that adolescents who are supposed to eat vegetarian food prefer the vegetarian food consisting of vegetables over the vegetarian food made with meat substitutes. The adolescents in the study find it difficult to try new food and dishes because they are unfamiliar with them and unsure of how they will taste. The study indicates that people in the adolescents' environment, as well as their own internal motivation, are crucial factors in determining whether they will try new food. One conclusion that can be drawn from the study is that both home and school play important roles in increasing the consumption of vegetarian food.

Bakgrund: Historiskt har recept funnits under lång tid men har inte alltid varit nedskrivna i text. I ämnet Hem- och konsumentkunskap (HKK) ingår recept och instruktioner som en del av det centrala innehållet i läroplanen Lgr22 och något grundskoleelever ska möta i sin undervisning. Att arbeta med instruerande text, som recept är, kräver ett brett kunnande om procedurförståelse, begreppsförståelse och processkunskap. Lärare i HKK måste göra didaktiska val för att anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar. Syfte: Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att undersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap arbetar med recept i undervisningen.  Metod: I studien har åtta lärare i hem- och konsumentkunskap intervjuats digitalt via Microsoft Teams 365 utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Därefter har intervjumaterialet analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys genom kondensering, kodning och kategorisering med tillhörande subkategorier.  Resultat: Respondenterna upplever att en stor del av eleverna i grundskolan har svårigheter i arbetet med recept inom skolämnet hem- och konsumentkunskap. Dessa svårigheter visar sig på olika sätt främst i det praktiska arbetet och handlar ofta om ämnesspecifika ord och begrepp samt den aritmetik som förekommer i recepten. Lärarna möter upp dessa svårigheter med att göra olika didaktiska val i undervisningen, bland annat genom att anpassa recepten efter elevgruppen samt genom olika visualiseringstekniker.  Slutsats: Denna studie belyser vikten av att lärare i hem- och konsumentkunskap på grundskolan bör ha en djup förståelse i receptlitteracitet för att effektivt undervisa i ämnet. De lärare som deltagit i studien har visat på kreativa didaktiska val i undervisningen med recepten. Trots detta upplevs eleverna ha svårt att läsa och följa ett recept. Resultatet av studien antyder att undervisningsmaterial för receptläsning inom HKK borde utvecklas för breddade kunskaper. / Background: Recipes have been with humanity for a long time but have not always been written down in text. The Home Economic (HE) subject includes recipes and instructions as a part of the central content of the Lgr22 curriculum that students must be introduced to during their learning in primary school. Working with instructional text such as a recipe requires a broad knowledge of procedural understanding, conceptual understanding and process knowledge. Teachers in HE must make didactic choices to adapt the teaching to the students' needs. Objective: This qualitative interview study aims to investigate how teachers of Home and Consumer Studies work with recipes in teaching. Method: In the study, eight teachers of HE was interviewed digitally via Microsoft Teams 365 based on a semi-structured interview guide. The material was analysed according to a qualitative content analysis through condensation, coding and categorization with associated subcategories. The material was then analysed through the preparation of the result.  Results: The respondents feel that a large proportion of students in primary school have difficulties working with recipes in HE. These difficulties manifest themselves in different ways, mainly in the practical work and often are due to subject-specific words and concepts as well as the arithmetic that appears in the recipes. The teachers respond to these difficulties by making different didactic choices in teaching, adapting the recipes to the student group and by using different visualization techniques. Conclusion: This study highlights the importance that primary school HE teachers should have a deep understanding of recipe literacy in order to effectively teach the subject. The teachers who participated in the study have shown creative didactic choices in teaching with the recipes, but despite this the students are perceived to still have difficulty reading and following a recipe. The results of the study suggest that teaching materials for recipe reading within the subject should be developed for broadened knowledge.

SAMMANFATTNING  Bakgrund Hem- och konsumentkunskap (HKK) är ett viktigt skolämne som syftar till att ge elever nödvändiga verktyg för att bli medvetna konsumenter. Livsmedelsverkets nya kostråd innebär att äta mer mat från växtriket och mindre från djurriket, att äta lagom mycket och att röra på sig. Flera studier om hem- och konsumentkunskapsundervisning visar att majoriteten av eleverna prioriterar smak framför hälsa samt att ungdomar under tonåren är mycket lättpåverkade av sina kamrater, reklam och förändringar i samhället. Ungdomars ohälsosamma matvanor beskrivs utgöra en av de största riskfaktorerna för sjuklighet i Sverige idag. Skolan med dess hem- och konsumentkunskapsundervisning har således möjlighet att främja hälsosamma matvanor. Syfte Syftet med uppsatsen var att utforska elevers upplevelser av hälsoperspektivet kopplat till mat i undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Metod I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts. Elva semistrukturerade intervjuer av elever i årskurs 9 har genomförts. Intervjumaterialet transkriberades, bröts ner i meningsenheter och kodades. Sedan delades materialet i subkategorier och kategorier vilka användes i resultatanalysen. Resultat Analysen resulterade i fem kategorier som byggdes upp av elva subkategorier. Kategorierna handlade om hälsa och livsstil, hantering av livsmedel, hur maten påverkar kropp och hälsa, vad det innebär att göra hälsosamma val samt elevers önskan av variation och tydlighet i undervisningen. Slutsats Eleverna visade sig ha svårigheter med att omvandla hälsokunskap till handling i vardagslivet. De behöver praktiska och konkreta övningar för att göra hälsosamma val i vardagen så att inte smak, kompisinflytande och ohälsosamma matvanor prioriteras före reflektion av hälsosam livsstil. Rekommendationen blir att läraren behöver vara mer tydlig och hälsoperspektivet behöver genomsyra undervisningen genom att visa på vad som är hälsosamt och inte. Detta medför att HKK-läraren behöver ha goda kunskaper om ämnet hälsa för att kunna förmedla detta på ett intressant och varierande sätt för eleverna.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur skolan kan medverka till ett hälsosammare liv och stärka friskfaktorerna genom sunda kost- och matvanor, ökad fysisk aktivitet och vardagsmotion hos barn och ungdomar. Jag valde att använda mig av olika sätt för att få fram information om problemet, såsom litteraturstudier och en kvalitativ intervju. Vad jag har kommit fram till i mitt arbete är att skolan kan bidra till att förebygga och bromsa utvecklingen av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Genom förebyggande åtgärder inom skolan, familjen och samhället i stort kan man hejda utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar.

Syftet med studien är att ta reda på om och i så fall hur sex stycken elever i årskurs 9 på en grundskola i södra Sverige använder sig av den kunskap de får inom ämnet kost och hälsa i hem- och konsumentkunskap i sin vardag samt att ta reda på vilka faktorer som avgör om eleven tar till sig kunskapen i ämnet kost och hälsa i hem- och konsumentkunskap. Resultatet jämförs köns- och beygsmässigt samt med Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 - NU-03. Metod som använts är en ostrukturerad kvalitativ metod med strukturerade intervjuer. Undersökningen visar att eleverna tycker ämnet är meningsfullt och ger dem kunskap för livet vilket stämmer med NU-03. Eleverna vill ha tydligare mål så att de lättare kan delta i terminsplaneringen. Elevintervjuer kan bli en del av betygsbedömningen i HK på den undersökta skolan fram över eftersom det tycks som om elevernas kunskaper kommer mer till sin rätt då dialog finns mellan lärare och elev.

Bakgrund Klädindustrin kritiseras för negativ påverkan på miljön och social orättvisa i fabriker. Klädföretagens ambition att öka produktionens effektivitet och pressa priserna hotar FN:s hållbarhetsarbete och de uppsatta målen i Agenda 2030. Trots detta har klädkonsumtionen ökat. Människors behov och känsla av tillfredsställelse av att konsumera utnyttjas av företag som livnär sig på konsumenters köpbeteende. Samtidigt har intresset för hållbar konsumtion ökat och i skolor lär sig elever i hem- och konsumentkunskap att resonera kring hållbar konsumtion. Syfte Syftet med studien är att utifrån ett hållbarhetsperspektiv undersöka hur fem personer i åldrarna 19–25 år resonerar kring kläder och sin egen klädkonsumtion. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ intervjustudie där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna spelades in med en ljudinspelningsapp som sedan analyserades utifrån Braun och Clarkes (2006) tematiska analysmetod. Resultat Studien visade att intervjupersonerna hade en positiv inställning till hållbar klädkonsumtion och flera hade en vilja att agera mer hållbart vid konsumtion av kläder. Många idéer uttrycktes kring hur man kan göra mer medvetna val och strategier vidtogs för att förhindra nya inköp. Hinder att konsumera hållbart utgjordes av brister på kunskap, information och engagemang. Omgivningens påverkan, rea och stort och föränderligt klädutbud upplevdes öka klädköpen. I praktiken var det olika behov som styrde klädinköpen medan individuella värderingar avgjorde när ett plagg var förbrukat. Slutsats Avsaknad av resurser för hållbara klädköp avgjorde att strategier för hållbar konsumtion vidtogs. Kunskaper och färdigheter kopplade till dessa strategier samt förmåga att resonera kring strategierna skulle kunna spåras till undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Intervjupersonerna visade medvetenhet kring att det växande klädutbud och upplevt behov bidrog till ökad klädkonsumtion. Även om miljöintresse bidrog till engagemang för hållbar klädkonsumtion uppdagades brister i resurser som skapade svårigheter att konsumera hållbart vid klädköp. Tillgänglighet av information och konsumtionsfärdigheter efterfrågas och behövs för att nå målen i Agenda 2030.

Abstract Background Home economics is a compulsory subject in compulsory school Recipes areused in the teatching of Home economics and based on its syllabus, students makecomparisons and calculations of quantities when cooking and baking and create their ownrecipes. Previous research has shown that students need to have factual knowledge and familiarity in their subject language, but also mathematical prior knowledge to be able touse recepies practically and theoretically.                                  Aim The aim of our study is to investigate how students in year nine experience andreason about different types of recipes in Home economics.                                    Method The study was conducted through a qualitative interview study, which gave adeeper understanding of our questions about how students experience and reason aboutrecipes. The sample of informants were students in year nine, at two different school insouth of Sweden. Eight informants were interviewed individually. A qualitative contentanalysis was used in the analysis process.                                                Results Based on our collected material, five separaten categories were created; clarityand structure, number and calculations, subjekt- specific language, digitization endexternal factors that effect the use of recepies. The analysis of the different catagoriesshows a certain consistency among alla informants, mainly with regard to the design ofthe recipe. Clarity and structure were inportant for the informants, were a good recipeshould have clear steps to follow and not have too much text. The results also showed difficulties when it comes to the subjekt specific language and arithmetic in a recipe.                                                                                                                Conclusion There is no perfect recipe. The common denominator among the informantswas that the recipes should be clear, but preferences regarding choice and design varied. / Sammanfattning Bakgrund Hem – och konsumentkunskap är ett obligatoriskt ämne i grundskolan. Recept används i undervisningen i hem- och konsumentkunskap och utifrån ämnets kursplan ska eleverna göra jämförelser och beräkningar av mängder vid matlagning och bakning samt skapa egna recept. Tidigare forskning har visat att eleverna behöver ha faktakunskap och förtrogenhet i ämnesspråket, men även matematiska förkunskaper för att praktiskt och teoretiskt kunna använda sig av recept.  Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur elever i årskurs nio upplever och resonerar kring olika typer av recept i hem- och konsumentkunskapsundervisningen. Metod Studien genomfördes genom en kvalitativ intervjustudie vilket gav en djupare förståelse på våra frågor kring hur eleverna upplever och resonerar kring recept. Urvalet av informanter var elever i årskurs nio, på två olika skolor i södra Sverige. Åtta informanter blev intervjuade individuellt. I analysprocessen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Utifrån vårt insamlade material skapades fem separata kategorier; tydlighet och struktur, siffertal och beräkningar, ämnesspecifikt språk, digitalisering och externa faktorer som påverkar receptanvändningen. Analysen av de olika kategorierna visar på en viss samstämmighet bland samtliga informanter när det gäller receptets utformning. Tydlighet och struktur var viktigt för informanterna, där ett bra recept ska ha tydliga steg att följa och inte ha för mycket text. Resultatet visade även på svårigheter när det kommer till det ämnesspecifika språket och aritmetiken som ingår i ett recept. Slutsats Det finns inget perfekt recept. Den gemensamma nämnaren bland informanterna var att recepten skulle vara tydliga men preferenser kring val och utformning varierade.

Bakgrund Genom att handla närproducerat och ekologiskt är det möjligt att bidra till hållbar utveckling. Enligt det centrala innehållet för hem och konsumentkunskap ska elever utbildas att göra genomtänkta val av livsmedel som främjar deras hälsa, ekonomi och vår miljö. Syfte Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning lärare i hem- och konsumentkunskap väljer ekologiska och närproducerade livsmedel i undervisningen och orsaker till om det inte köps eller används. Vidare även att undersöka om det finns några skillnader i hur ofta ekologiska och närproducerade livsmedel används i hem- och konsumentkunskapen utifrån ekonomiska förutsättningar, lärarens utbildningsnivå, antal år i yrket, ålder, kön, arbetsplats (kommunal, privat eller friskola) samt lärarens personliga inställning till ekologisk och närproducerad mat.   Metod Studien pågick under våren 2023 och genomfördes via en webbenkät utformad i O365 Forms. Inklusionskriterierna för deltagarna var att de skulle arbeta som lärare i hem- och konsumentkunskap och har gjort det i minst sex månader. Det fanns inget krav på behörighet eller legitimation. Skillnader mellan grupper analyserades med Chi-2 test.   Resultat Totalt svarade 147 respondenter på enkäten. Majoriteten köpte mindre än hälften ekologiska eller närproducerade livsmedel till undervisningen i hem- och konsumentkunskap. De främsta orsakerna till att lärarna inte använde ekologiska eller närproducerade livsmedel i undervisningen var ekonomiska begränsningar samt att de är styrda att handla av vissa leverantörer och butikskedjor. De som köpte mer än hälften ekologiskt eller närproducerat till undervisningen gjorde också det privat.   Slutsats Ekologiska och närproducerade livsmedel används i låg utsträckning bland lärarna i denna studie. Ramfaktorer som budget och att vara styrd till viss leverantör eller butikskedja är de främsta orsakerna till att ekologiska och närproducerade livsmedel inte används i hem- och konsumentkunskapsundervisningen. För att i större utsträckning göra det möjligt att använda dessa livsmedel skulle riktlinjer för ämnets budget kunna tas fram av beslutsfattare i samråd med lärare i hem- och konsumentkunskap. / Background By buying locally produced and eco-labelled products, it is possible to contribute to sustainable development. According to the core content for home and consumer studies   students should be able to make sustainable  well thought out food choices that promote their health, economy and our environment through  education.    Objective The purpose of the study was to investigate  if  teachers in home and consumer studies choose organic and locally produced foods when buying groceries for their practical lessons.   and  what is their reasoning for not buying or using them if that is the case? . Another purpose was to investigate if  there were any differences in how often organic and locally produced foods were  used in home and consumer studies due to  financial circumstances, the teacher's level of education,  years within their profession, age, sex , workplace (municipal, private or independent school) and the teacher's personal approach to organic and locally produced food.   Method The study took place during the spring of 2023 and was carried out through  a web survey designed in O365. Our inclusion criteria for the study regarding the participants was that they had worked as teachers in home and consumer studies for at least six months. There was no requirement for educational competence in the subject nor teacher certification. . Differences between groups were analyzed with the Chi-2 test.   Results A total of 147  participants answered the survey. The majority of the participants bought less than half of organic or locally produced foods for teaching in home and consumer studies. The main reasons why the educators did not use organic or locally produced food in the teaching were due to financial constraints as well as that they were guided to buy from certain suppliers and store chains. Those who bought more than half of their products organic or locally produced for teaching also did that privately.    Conclusion Organic or locally produced foods are used to a low extent among the teachers in this study. Framework factors such as budget and being directed to a certain supplier or store chain are the main reasons why organic and locally produced food is not used in home and consumer studies. In order to make it possible to use these products to a greater extent, guidelines for the subject should be createdby decision makers in conjunction with the home and consumer studies teachers.

Hälsa har över tid tagit en allt större plats i läroplanen för grundskolan. Trots det har tidigare forskning visat att det är de praktiska momenten som matlagning, samtspel och lek som tar störst plats i undervisningen i hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa. I denna kvalitativa enkätstudie är syftet att utforska på vilket sätt lärare inom hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa definierar och integrerar hälsobegreppet i sin undervisning tillika hur elever i årskurs nio uppfattar begreppet. Studien syftar även att belysa strategier för främjandet av hälsa och välbefinnande inom skolan. Enkätsvar har samlats in från 20 lärare och 40 elever. I dataanalysen har en kvalitativ metod använts för att identifiera teman och meningsbärande innehåll. Resultatet visar att lärarnas definition av hälsa kan sammanfattas i att lärare inkluderar flera aspekter i hälsobegreppet så som fysiska, psykiska och sociala. Elevernas definition, till skillnad från lärarna, är i högre gradkopplad till mående och fysiska faktorer. Det framkommer också att majoriteten av lärarna har intentionen att undervisa kring begreppet hälsa och att lärarna läggerstor vikt vid att eleverna ska kunna göra medvetna och hälsosamma val. I diskussionen diskuteras det i vilken grad förändringarna i läroplanen och ämnenas kursplaner kan ha ökat fokus på hälsa i undervisningen. I diskussionens avslutande del framhålls att det finns ytterligare utmaningar som framtida lärare har gällande att förmedla helhetsperspektivet av hälsobegreppet till exempelvis eleverna. Vidarebehövs en mer generaliserbar forskning, för att undersöka hälsoundervisningen i skolan med syfte att långsiktigt förändra folkhälsan.