Sammanfattning Skolämnet hem- och konsumentkunskap har en praktisk utgångspunkt där matlagning är centralt. Under våren 2020 nåddes Sverige av Covid-19-pandemin. Smittspridningen ökade snabbt och många skolor ställde delvis om sin verksamhet till distansundervisning. Studiens syfte är att undersöka hur hem- och konsumentkunskapslärares undervisning anpassats och förändrats under Covid-19-pandemin samt vilka erfarenheter de hade av det. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem hem- och konsumentkunskapslärare, i olika åldrar, från olika delar av Sverige, med olika lång undervisningserfarenhet i ämnet. Intervjuerna transkriberades och en tematisk analys av materialet genomfördes. Resultatet presenteras i fyra teman som identifierats under analysarbetet. Flertalet anpassningar och förändringar synliggörs i resultatet, och samtidigt blir det tydligt att undervisning i hem- och konsumentkunskap under Covid-19-pandemin medfört en ökad arbetsbelastning för lärarna. Den mest uppenbara förändringen var att praktiska och teoretiska moment i undervisningen delades upp. Nya undervisningssätt innebar att lärarna behövde skapa nya uppgifter som krävde skriftlig återkoppling istället för muntlig. Detta var mer tidskrävande. Under de praktiska lektionerna uppstod merarbete kring att upprätthålla god hygien i undervisningssalen. Lärarna behövde ofta undervisa elever på distans och elever i klassrummet samtidigt, vilket var en svår och krävande uppgift. Skolledningens organisatoriska beslut, samt ledningens stöd inom verksamheten, var avgörande för lärarnas arbetsbelastning och deras erfarenheter av att undervisa under Covid-19-pandemin. Sammanfattningsvis gjorde de intervjuade hem- och konsumentkunskapslärarna under Covid-19-pandemin flera olika anpassningar och förändringar i sin undervisning som i sin tur ledde till ökad arbetsbelastning.

Recept förekommer ofta i undervisningen inom ämnet hem- och konsumentkunskap. Men det är inte helt utan problem som eleverna möter receptet. Det finns mycket som eleverna måste kunna för att de ska kunna använda recepten och omvandla det till en maträtt.   Syftet med undersökningen var att titta på några svårigheter som eleverna upplever när de tolkar ett recept. Vilka delar av receptlitteracitet som finns i elevernas beskrivning av sin användning av recept och om de tar med sig erfarenheter från andra skolämnen för att tolka ett recept. De teorier som ligger till grund för att undersöka detta är dels receptlitteracitet som föreslås sammanfatta den kunskap som behövs för att kunna tolka ett recept. Transfer är en teori som försöker visa att eleverna tar med sig erfarenheter från ett ämne för att använda kunskaperna i ett annat sammanhang. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer. Det är totalt 39 elever som har intervjuats i grupper om 4 till 5 elever.   Resultat visar att eleverna beskriver svårigheter med att tolka ett recept och de kan knytas till receptlitteracitetens fem aspekter. Eleverna konstaterar att matematiken är viktig för att man ska kunna använda ett recept. Svenska är viktigt för att kunna läsa men det krävs att man lär sig de speciella begreppen inom HKK för att de ska lyckas använda recepten.

Studien är kvalitativ och belyser barns erfarenheter och utforskande av köksredskap i förskoleköket utifrån ett tekniskt perspektiv, så kallad köksteknik. Dessutom belyses två förskollärares förhållningssätt och didaktiska inlärningstillfällen i relation till barnens delaktighet i köket och teknikdidaktik samt förskolkockens intentioner med barnens medverkan. Barnen filmas i köket och samtliga informanter intervjuas.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva hur cirka 75 elever i årskurs åtta upplevde S.M.A.R.T-begreppet som en ämnesintegrerad och pedagogisk bas i deras lärandeprocess inom ämnesområdet hållbar utveckling och hållbar livsstil utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Denna kvalitativa studie innehåller insamlad data i form av en ämnesintegrerad undervisning i mellersta Sverige med en fenomenologisk forskningsstrategi och aktionsforskning där hela processen från början till slut har vägts in genom 12 studiemotiverade elevers berättelser om deras upplevelser i öppna, semistrukturerade djupgående gruppintervjuer, samt loggböcker under processens gång. Resultatet av denna studie visar att studiemotiverade elever upplever lärandeprocessen som positiv och att denna metods största fördel var att eleverna redan var med på ämnesområdets bana när de klev in i lektionssalen. Uppstartstiden vid början av varje lektion upplevdes kortare för eleverna. Eleverna upplevde då att de fick mer tid till att fördjupa och befästa sina kunskaper. Slutsatser av detta examensarbete är att elever behöver tid till att införa nya rutiner och arbetsmetoder, så som t.ex. loggböckers funktion och ämnesintegrerad undervisning. Utöver detta upplever elever ämnesintegrerad undervisning som något positivt och en eventuell framtida forskning skulle vara ämnesintegrerad undervisning utifrån olika tidsepoker, ämnesövergripande över alla skolämnen, alternativt en jämförelse kring hur ickestudiemotiverade elever upplever denna typ av undervisningsmetod. Genom tematiska arbetssätt, erfarenhetsträning och systematisk inlärning har eleverna genom detta examensarbete erhållit en holistisk syn på hållbar utveckling. Eleverna visar prov på kunskaper från ett livslångt och livsvitt lärande.

Tidigare forskning på läromedel om klimatförändringar visar att människans roll i processerna döljs på olika sätt i den grammatiska realiseringen. Ett av syftena med ämnet hem- och konsumentkunskap är att elever ska utvecklas som konsumenter utifrån ett hållbarhetsperspektiv. I läromedel för hem- och konsumentkunskap finns således fakta om klimatförändringar. Syftet med undersökningen är att synliggöra hur den språkliga realiseringen i läromedelstexter om klimatförändringar påverkar förutsättningarna att genom texterna se samband mellan mänskligt handlande och klimatpåverkan. Materialet för studien utgörs av sex texter hämtade från två olika läromedel i hem- och konsumentkunskap. Undersökningen har både sin teoretiska och metodologiska grund i systemisk-funktionell grammatik. Resultaten visar att det i böckerna finns två undertyper av texter som i olika grad hämtar språkliga resurser från ett vetenskapligt register. De texter som beskriver klimatförändringar allmänt har fler drag från ett vetenskapligt register; de har mycket få mänskliga förstadeltagare och en hög andel abstrakta fenomen, delvis bestående av grammatiska metaforer, som förstadeltagare. Texterna med en mer praktisk inriktning skriver i större utsträckning ut mänskliga förstadeltagare och skapar en tydligare koppling mellan människans handlande och påverkan på klimatet.

Bakgrund Av den mat som produceras slängs en tredjedel, vilket är ett globalt slöseri av miljömässiga och ekonomiska resurser. Den svenska regeringens mål är att halvera det nationella matsvinnet till år 2030. Sverige har en lång tradition av att servera skolmat till elever, vilket numera är lagstadgat. Det största matsvinnet kopplat till skolmåltiden är tallrikssvinnet, vilket man sett kan undvikas genom att vidta åtgärder.                                            Syfte Syftet med studien var att åskådliggöra vad som påverkade matsvinnet i skolmatsalen, ur elevens perspektiv.                                                                                                            Metod En kvantitativ enkätstudie genomfördes på elever i årskurs 9 på en högstadieskola i Sverige. Enkäten utformades i Microsoft Forms, med slutna och öppna frågor, främst kopplat till åsikter och attityder. Bearbetning av rådata gjordes i Microsoft Excel, där svaren analyserades och kodades. Resultaten redovisades i form av antal/procent, samt tabeller och figurer.              Resultatet visade att en majoritet av respondenterna uppgav att de åt i skolmatsalen. Den vanligast angivna frekvensen att slänga mat var ibland, och vanligast uppskattade mängd som slängdes var pyttelite. Upplevelsen av maten var att en stor påverkansfaktor gällande matsvinnet, medan matsalsmiljön påverkade i mindre utsträckning. Mer än hälften av respondenterna ansåg att skolan informerar om matsvinn. Vanligast angivna förslaget till minskat matsvinn var att ta mindre mat/ta det man orkar äta upp samt att skolan ska servera godare mat.                                              Slutsats Det mest avgörande orsaken till matsvinn enligt studien var matens bristande kvalitet och smaklighet. Genom ett ökat engagemang från ledningen, samt större utrymme för elevpåverkan och att lyssna på elevernas åsikter, kan ett minskat matsvinn uppnås. Kunskaper om matsvinn ger eleverna större motivation till att bidra med ett hållbart agerande. Hem- och konsumentkunskap som skolämne har en viktig roll i detta arbete. / Background One-third of the food produced is thrown away, which is a global waste of environmental and economic resources. The Swedish government's goal is to cut national food waste by halv in 2030. The largest amount of food waste associated with the school meal is the plate waste, which can be avoided by different actions taken.                                              Objective The purpose of the study was to illustrate what affected food waste in the school dining room, from the student's perspective.                                                            Method A quantitative survey study was conducted on pupils in year 9 at a Swedish compulsory school . The survey was designed in Microsoft Forms, with closed and open questions, mainly linked to opinions. Processing of raw data was done in Microsoft Excel, where the responses were analyzed and coded. The results were finally reported through numbers/percent, as well as tables and figures.            Results showed that a majority of the respondents stated that they ate in the school dining room. The most commonly stated frequency of throwing food was sometimes, and the most commonly estimated amount thrown was tiny. The experience of the food was a major influencing factor regarding food waste, while the interior affected to a lesser extent. More than half of the respondents felt that the school provided information on food waste. The most commonly stated proposal for reduced food waste was to take less food/take what onecan eat and that the school should serve better food.                                                    Conclusion The most crucial factor of food waste was the lack of quality and tastiness. Through increased commitment from the management, as well as greater scope for student influence, a reduced food waste can be achieved. Knowledge about food waste gives students greater motivation to contribute with sustainable behavior. Home and consumer studies as a school subject plays an important role in this work.

No description available.

Bakgrund I det centrala innehållet i kursplanen i hem- och konsumentkunskap för grundsärskolan står det att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmågan att läsa och följa enkla instruktioner och recept. Syfte Studiens syfte var att undersöka hur lärare i grundsärskolan anser att de arbetar med recept i hem- och konsumentkunskap i grundsärskolan. Metod I studien genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap i grundsärskolan. Resultat Resultatet av vår studie visar att lärarna upplevde att eleverna i grundsärskolan ofta hade svårigheter med att läsa och följa recept. För att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna när de ska använda recept krävs det att läraren är flexibel och kan anpassa receptet efter elevernas behov. Receptet bör ha tydliga steg för steg instruktioner med bildstöd för att eleverna ska kunna följa receptet. För att underlätta för elevers svårigheter med receptets aritmetik bör man undvika att blanda bråktal och decimaltal i recepten. Lärarna ansåg att det var en fördel att introducera receptet för eleverna teoretiskt. Genom introduktionen upplevde lärarna att eleverna fick en djupare förståelse för receptet. Slutsats Det finns begränsat med läromedel anpassat för elever i grundsärskolan. Detta ger de undervisande lärarna stora utmaningar när det kommer till att skapa och anpassa recept efter alla elevers förutsättningar.

<p>Ämnets kärna är att studera hur muslimska elever kommer i kläm vid undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Samt hur muslimska elever tycker och tänker i frågan om mat och matvanor men också hur jämställdheten ser ut i deras familjer. Uppsatsens främsta syfte är att studera vad muslimska elever anser om undervisningen i hem- och konsumentkunskap, sker undervisningen i deras här och nu? Valet föll på att använda en kvalitativ intervju för att lära känna eleverna bättre och komma dem närmre, vilket också ger ett djup åt uppsatsen. Metoden är vald med baktanken om vad som ger mest insikt i informanternas egna sätt att tänka, lära, agera, uppleva och förstå.</p><p>Valet föll på att djupintervjua fem muslimska elever, tre pojkar (Henrik, Leo och Max) och två flickor (Sara och Fia). Dessa elever går i årskurs åtta eller nio. Resultatet av undersökningen är att de allra flesta informanterna känner ett mer eller mindre utanförskap i skolans hem- och konsumentkunskap, den verklighet de möter där är inte alls samma som de möter i hemmet.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare och elever värderar ämnet hem- och konsumentkunskap (HK) jämfört med idrott och hälsa (IDH) i grundskolan. Undersök-ningen görs ur ett genusperspektiv och resultatet kommer även att jämföras med politikers värdering av ämnet. De frågeställningar jag utgått ifrån är följande:  Hur värderarlärare och elever HK i förhållande till IDH?  Finns det några skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall?  Finns det några skillnader mellan flickors och pojkars syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall? För att få fram elevers och lärares värderingar kring skolämnena har en kvantitativ under-sökningsmetod använts. Resultatet visar att HK varken har hög eller låg status bland lärare och elever då ämnet i genomsnitt placerar sig i mitten bland alla ämnen. Värt att notera är att IDH, som är den manliga motsvarigheten till det kvinnliga HK-ämnet, får hög status i skolan då det ses som ett viktigt hälsoämne. Hälsoaspekten, som har en framträdande roll även i HK-ämnet, uppmärksammas dock inte av deltagarna i studien.