51 |
Ett påfrestande privilegium : Informella vårdares erfarenheter av att vårda en närstående palliativt i hemmet / A stresful privilege : Informal caregivers experiences of palliative care in the homeEriksson, Josefin, Nordlöf, Sofie January 2011 (has links)
Informella vårdare står inför en förändrad livssituation. Det är därför viktigt att sjuksköterskan får kunskap om de erfarenheter som finns av att vårda en närstående palliativt i hemmet för att veta vilket stöd som behövs. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av att vara informell vårdare till en närstående som vårdas palliativt i hemmet. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut och blev grunden för studien. Dessa granskades, analyserades och bearbetades. Erfarenheterna från artiklarnas resultat kategoriserades vilket skapade möjlighet att hitta samband samt skapa övergripande teman som resulterade i dessa resultatrubriker: En påfrestande men meningsfull tid, Den informella vårdarens risk för ohälsa, Betydelsen av vårdpersonalens stöd. Viktiga erfarenheter som belystes visade att informella vårdarnas grundläggande behov inte kunde tillgodoses under vårdtiden eftersom de fokuserade på att göra vårdtagarens situation så bra som möjligt. Ansvaret och påfrestningarna de informella vårdgivarna kände kunde ge upphov till ohälsa. Informella vårdares erfarenheter är relativt väl belysta inom forskningen men ytterligare studier med andra tillvägagångssätt hade kunnat genomföras för få en djupare förståelse. Deras situation skulle kunna förbättras genom utökad information och utbildning. Fler undervisningstimmar på sjuksköterskeprogrammet inom palliativ vård bör införas då det är något sjuksköterskan kommer i kontakt med på de flesta arbetsplatser.
|
52 |
Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i specialiserad palliativ sjukvård i hemmetSvensson, Åsa January 2014 (has links)
Vård av svårt sjuka barn i hemmet är ett komplext uppdrag. I syfte att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i specialiserad palliativ sjukvård i hemmet (ASIH) genomfördes en deskriptiv kvalitativ intervjustudie med fem sjuksköterskor på en ASIH-verksamhet i södra Skåne. Data bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet beskrivs under kategorierna organisatoriska förutsättningar och personella resurser. Sjuksköterskorna beskrev att den känslomässiga påverkan var stor och osäkerhet kunde upplevas då organisationen och planeringen kring det sjuka barnet gick för snabbt och var otillräcklig. Då vårdhandlingar genomfördes med konsekvens och tydliga riktlinjer på alla plan kunde sjuksköterskan med ro ägna tid åt att ge ärlig och konsekvent information till föräldrarna som då i sin tur kunde uppleva trygghet. Skillnader i upplevelser kunde bland annat bero på vilken typ av patient det var, hur föräldrarna uppträdde samt vilka personliga erfarenheter sjuksköterskorna bar med sig. Hemmets utformning och teknisk apparatur påverkade upplevd säkerhet och osäkerhet. Konklusionen var att en tydligt inriktad vårdplan som sjuksköterskorna inklusive samarbetspartners kunde följa och förmedla till föräldrarna på ett ärligt och konsekvent sätt ledde till att sjuksköterskorna kunde bemöta barn och familjer bättre. Fler studier behövs eftersom ASIH är under utveckling i Sverige.
|
53 |
Bakom stängda dörrar : Sjuksköterskors erfarenheter av att utföra palliativ omvårdnad i hemmet / Behind closed doors : Nurses’ experiences of providingpalliative care in the homeSköld, Sara, Ahl, Maria January 2015 (has links)
Årligen avlider cirka 90 000 personer i Sverige, varav 80 % är i behov av palliativ vård. Den palliativa vården bedrevs tidigare till större del på sjukhus men forskning påvisar att fler idag önskar att dö i det egna hemmet. I takt med att befolkningen blir äldre ökar kraven på den palliativa vården. För att kunna ge palliativa patienter omvårdnad av god kvalitet är det viktigt att sjuksköterskan innehar fördjupad kunskap kring arbetets innebörd. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att utföra palliativ omvårdnad i hemmet. En systematisk litteraturstudie genomfördes och elva kvalitativa vetenskapliga artiklar valdes ut. Resultatet mynnade ut i fyra kategorier: Vårda i någon annans hem, Samspel med patienten och dess anhöriga, Vårdorganisationens påverkan på omvårdnaden samt Stöd och teamarbete. Resultatet visade att omvårdnad i patienters hem ansågs vara ett privilegium men krävde mycket från sjuksköterskornas egna känslor. Samarbete och goda relationer mellan sjuksköterska, patient och anhöriga var viktiga faktorer för god omvårdnad. Stress och tidsbrist påverkade omvårdnaden negativt medan samarbete i team upplevdes positivt. Att få stöd ansågs även viktigt. Ytterligare forskning kring vårdformen krävs för att synliggöra de krav och utmaningar sjuksköterskan ställs inför, samt för att främja omvårdnad av god kvalitet. / Approximately 90 000 people die annually in Sweden, and 80 % are in need of palliative care. Palliative care was previously mostly conducted in hospitals. Research today shows that more people wish to die in their own homes. As the population gets older the demands for palliative care are increasing. In order to provide palliative care of good quality, it’s important that the nurse has knowledge about the meaning of the work. The aim was to describe nurses' experiences of performing palliative care in the home. A systematic literature review was conducted and eleven qualitative scientific articles were selected. The result culminated in four categories: Nursing in another person’s home, Interaction with the patient and their next-of-kins, The caring organization’s impact on the nursing care and Support and teamwork. The result showed that nursing in the patient’s home was seen as a privilege but demanded a lot from the nurses' own feelings. Cooperation and good relations between the nurse, patient and their next-of-kins were important factors for good care. Stress and lack of time affected the care negatively, while cooperating in teams was experienced positively. To get support was also seen as an important part. Further research about this caring form is required to make the demands and challenges of the nurse visible, as well as to promote care of good quality.
|
54 |
Help-seeking and causal attributions for helping /Olsson, Ingrid I., January 2002 (has links)
Diss. Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 3 uppsatser.
|
55 |
Hushållsproduktion och föräldraledighet : att städa, tvätta och laga mat - med och utan barn /Forssell, Johanna, January 2002 (has links) (PDF)
Diss. Linköping : Univ., 2002.
|
56 |
"She'd have done the same for me" - Att vårda en person med demenssjukdom i hemmet ur ett närståendeperspektiv : En allmän litteraturstudie / "She'd have done the same for me" - Experiences of caring for a person with dementia at home, from the perspective of relatives : A literature studyJonsson, Anneli, Bernhardsson, Stina January 2018 (has links)
Bakgrund: I Sverige lever idag ca 150 000 personer med demenssjukdom vilken räknas som en av de stora folksjukdomarna. Då ett ökat antal äldre bor kvar i hemmet är det även fler närstående som vårdar personer med demenssjukdom, vilket kan leda till negativa konsekvenser för den som vårdar. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter av att vårda en person med demenssjukdom i hemmet. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar, varav 14 kvalitativa och en kvantitativ. Textanalys utfördes på materialet. Resultat: Det övergripande temat var Livet förändrades när närstående började vårda personen med demenssjukdom - “It´s not husband-wife anymore it`s carer-caree...”. Huvudkategorierna var Relationer förändrades – “Change of roles”, Hantera situationen - “It changed and yet I tried to be positive...”, Upplevelser av formell vård - ”Spider in the net” och Upplevelser av informell vård – ”We’re like family”. Diskussion: Tre huvudfynd diskuterades utifrån familjefokuserad omvårdnad. Fynden var Könsskillnader i rollerna inom familjen, Närstående upplever sorg och förlust samt Brist på kontinuitet i vården. Slutsats: Det är viktigt att uppmärksamma närståendes behov och bemöta hela familjen ur ett familjefokuserat omvårdnadsperspektiv. Sjuksköterskan har ett ansvar för att utveckla arbetssätt och riktlinjer för att på ett bättre sätt stödja den närstående i vården av personen med demenssjukdom.
|
57 |
Närståendes erfarenheter av palliativ vård i hemmet : En litteraturstudieJonsson, Pontus January 2018 (has links)
Abstrakt Bakgrund: I Sverige dör mellan 90 000 och 100 000 personer varje år och de flesta har erhållit någon form av palliativ vård. Många av dessa personer vårdas i hemmet vid sidan av sina närstående. Då allt fler vårdas i hemmet blir de närstående allt mer involverade i den palliativa vården. Då populationen växer och vi blir äldre kommer nyttjandet av den palliativa vården att öka i både Sverige och övriga världen. Syfte: Belysa närståendes erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Metod: Studien är en litteraturstudie med induktiv ansats. Den baseras på nio vetenskapliga originalartiklar som utvärderats och granskats enligt Kristensson (2014). Resultat: I resultatet framkom det fyra kategorier vilka var kommunikationens betydelse, delaktighet, övergivenhet och trygghet. Slutsats: Resultatet visade på att närståendes upplevelser av den palliativa vården överlag är bra men att det finns förbättringsmöjligheter till exempel bättre utbildning till de närstående som hjälper till att vårda den sjuke.
|
58 |
Anhörigas upplevelser av att vårda en person med palliativ diagnos i hemmet : En litteraturstudieArnsteg Danielsson, Ann, Porsche, Brigitte January 2018 (has links)
Bakgrund: Utvecklingen i Sverige går mot att fler personer med palliativ diagnos vårdas och dör i hemmet. Detta medför ofta att anhöriga får rollen som vårdare och att deras ansvar för den terminala vården i hemmet ökar. För att sjukvården ska kunna ge rätt stöd och adekvat information till anhöriga och personen med palliativ diagnos är det därför värdefullt att ta del av deras erfarenheter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en person med palliativ diagnos i hemmet. Metod: Nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskades och bedömdes i en kvalitetsmodell. Den insamlade data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Analys av artiklarna utmynnade i tre huvudkategorier, Dagliga livet förändrades för båda parter, Sjukvården både hindrade och stöttade och Döden en del av vardagen. Innehållet i huvudkategorierna genererade de sex underkategorierna, Förändrade relationer, Det egna livet i andra hand, Att få hjälp och stöd, Att inte få hjälp och stöd, Rädsla för döden och Att leva i nuet. Ett övergripande tema, En förändrad livssituation sammanfattade tolkningen av de anhörigas upplevelser. Slutsats: Anhöriga som vårdar personer med palliativ diagnos i hemmet behöver stöd och uppmärksammas av sjukvården. Deras egna behov kommer i andra hand eftersom de sätter personen med palliativ diagnos i första hand. De kan då känna sig isolerade och ensamma.
|
59 |
Hur sjuksköterskor förbereder sig inför oplanerade hembesök till patienter de aldrig träffat. : En intervjustudie med sjuksköterskor inom Avancerad Sjukvård I Hemmet / How nurses prepare themselves for unplanned house calls to patients they never have met : An interview study with nurses in advanced home careBarud, Liselott January 2018 (has links)
Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska inom Avancerad Sjukvård I Hemmet (ASIH) innebär möten med patienter som har en rad olika livshotande diagnoser. Som en del av det dagliga arbetet ingår att kunna vara tillgänglig för patienten vid försämringar. Detta innebär att sjuksköterskor kan komma att med kort varsel behöva göra oplanerade hembesök till patienter de aldrig träffat. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar inom ASIH-verksamhet i Stockholms län förbereder sig inför oplanerade hembesök till patienter de aldrig träffat. Metod: För att ta reda på och beskriva hur sjuksköterskor förbereder sig inför oplanerade hembesök valdes en kvalitativ design med en induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor med i genomsnitt 8,5 års erfarenhet från arbete inom ASIH intervjuades. Materialet analyserades enligt en kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: I ständig beredskap och När någon larmat. I ständig beredskap har två kategorier och fem underkategorier vilka beskriver sådant som ingår i det dagliga arbetet samtidigt som det även är förberedelser inför oplanerade hembesök. Dessa förberedelser kan vara att ha ordning på sin utrustning och att hålla sig informerad om inskrivna patienter. När någon larmat har två kategorier och sex underkategorier vilka beskriver förberedelser som görs efter att ett samtal som föranleder ett oplanerat hembesök inkommit. Dessa förberedelser innebär till exempel att sjuksköterskorna tar reda på så mycket som möjligt om patienten för att kunna bilda sig en uppfattning om vad som behöver göras och hur bråttom det är. Diskussion: Resultatet diskuteras i förhållande till annan forskning samt till de tre grundläggande delarna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, i Antonovskys salutogena modell KASAM, känsla av sammanhang.
|
60 |
Närståendes upplevelser av att vårda i hemmet i livets slutskede : en litteraturöversikt / Next of kin´s experiences of caring at home at the end of life : a literature reviewMahmood, Sherwan, Rasekh, Mounes January 2017 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0419 seconds