Bakgrund: En åldrande befolkning och ett ökande behov av palliativ vård för personer med kronisk sjukdom är en global utmaning. På grund av begränsade resurser i hälso- och sjukvården är det ofta närstående som tillhandahåller palliativ vård i hemmet. Därför är det viktigt att närstående får ett gott stöd och den kunskap de behöver för att kunna tillhandahålla informell vård hemma för den sjuke familjemedlemmen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt av kvalitativ design med induktiv ansats och är baserad på nio vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs (2017) analysmodell. Resultat: I resultatet redovisas fyra teman som identifierades i analysen och som är att känna sig isolerad och ensam, att hantera ett förändrat förhållande, att känna stort ansvar och att ifrågasätta sin insats. Slutsats: Studiens resultat visar att närstående ofta känner sig ensamma och isolerade när det inte finns tillräckligt stöd från vårdpersonalen och när den palliativa vården sker i hemmet, och utan tillräckligt stöd kan närståendes hälsa påverkas av negativa upplevelser. Vidare framkom det i resultatet även att närstående upplevde känslan av ett tungt ansvar i rollen som vårdgivare av den sjuke familjemedlemmen när de ger palliativ vården i hemmet. Därför är det viktigt att sjuksköterskan ger stöd från samhället till individen och närstående i övergångsprocessen. Detta kräver en förtroenderelation för att patienter och närstående ska kunna ta till sig kunskap om den nya situationen och belyser vikten av ett personcentrerat vårdfokus.

Bakgrund: Palliativ vård blir aktuellt när det inte längre finns någon chans till bot. Syftet med den palliativa vården är att minska lidande och lindra symtom. Behovet av hembaserad palliativ vård ökar och närstående får följa vårdprocessen på nära håll, i alla med- och motgångar. När patienter vårdas i hemmet, krävs ett holistiskt synsätt för att få även närstående att känna sig delaktiga i vården. Det är svårt att uppskatta vilket stöd den närstående behöver och därför är det viktigt att utveckla kompetensen kring anhörigstöd. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes erfarenheter av vård vid livets slutskede i hemmet. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Databasen Medline via sökmotorn PubMed har använts för att hitta relevanta artiklar kopplade till studiens syfte. Tolv artiklar har inkluderats i studien, åtta kvalitativa och fyra kvantitativa. Huvudresultat: Närstående upplevde det positivt att patienten kunde vårdas i hemmet och att hemmet då blev en samlingspunkt för nära och kära, samt att delaktigheten i vården kunde främjas. Närstående upplevde att de fick ta ett för stort ansvar och efterlyste därför en tydligare organisation kring vården av patienten. Slutsats: Resultatet visade att närstående är i behov av stöd och support för att klara de förändrade levnadsförhållandena. Den palliativa vården bör anpassas så att även närstående känner sig prioriterade och sedda under vårdprocessen.

Bakgrund: Mer omvårdnad flyttas från sjukhusen till patientens hem. Det är många sjuksköterskors framtid att arbeta i patientens hem. När hemmet blir en vårdmiljö finns det hinder och möjligheter för patient och sjuksköterska att gemensamt arbeta mot patientens önskemål och behov. Ett hinder är när patienten känner sig som gäst i sitt eget hem. En möjlighet är att sjuksköterskan kan få en nyanserad bild av patienten när hemmet blir plats för omvårdnad. Det kan vara komplext att vårda i hemmet samt att bli vårdad i hemmet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva begreppet hemmet som vårdmiljö. Metod: En begreppsanalys med inspiration av Walker och Avants åtta stegs modell. Studien grundar sig på ordböcker och synonymordböcker. Resultat: I begreppsanalysen framkom tre kännetecken som alla behövs för att begreppet hemmet ska förstås. De tre kännetecknen som framkom är platsen, skapa atmosfären och i atmosfären. Med hjälp av fallbeskrivningar tydliggörs kännetecknen. Slutsats: Resultatet kan öka förståelsen för när hemmet blir en vårdmiljö samt ge kunskap om hemmets betydelse för personcentrerad omvårdnad i hemmiljö.

Bakgrund Med en sjukdom som inte går att bota inleds den palliativa fasen i en persons liv. Allt fler väljer att vårdas i hemmet med hjälp av anhöriga. Grunden i den palliativa vården utgörs av fyra hörnstenar, symtomlindring, närståendestöd, teamarbete samt kommunikation och relation. Målsättningen är att förbättra livskvaliteten både för patienten och de anhöriga.   Syfte var att belysa anhörigas erfarenheter av att vårda en familjemedlem i hemmet vid livet slutskede.   Metoden var en litteraturstudie som omfattade nio vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades därefter genom en integrerad analys.   Resultatet framställdes genom fyra kategorier; ”Meningsfullhet”, ”Ohälsa”, ”Relationer” och ”Stödjande insatser”. Kategorierna delades sedan in i åtta underrubriker; ”Tacksamhet”, Ansvar och utmaningar”, ”Psykisk ohälsa, ”Fysisk ohälsa”, ”Ensamhet”, ”Förändrade relationer”, ”Socialt stöd” och ”Stöd från vårdpersonal”. Att vårda en familjemedlem i hemmet skapade stora förändringar i de anhörigas liv. Ohälsa var vanligt förekommande bland de anhöriga, på grund av de krav och utmaningar som fanns i vardagen. I resultatet framkom brist på stöd från vårdpersonal. De anhöriga kände sig maktlösa och ensamma. De tyckte inte att de hade rätt kunskaper nog att vårda den sjuke.    Slutsats För att de anhöriga ska känna sig trygga med att vårda en familjemedlem i hemmet är stödjande insatser från vårdpersonalen av betydelse. Genom god kommunikation och individanpassad information kan missförstånd och obesvarade frågor undvikas. Anhöriga vill känna sig sedda och bli bekräftade av vårdpersonalen. Om vårdpersonal är med och uppmärksammar de brister som finns kan en trygghet skapas för de anhöriga och god palliativ vård i hemmet kan ges.

Introduktion: Det är en mänsklig rättighet att leva fri från våld. Varje människa har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Ändå är mäns våld mot kvinnor ett av de största problemen i samhället i Sverige idag. Drygt var femte person i befolkningen har någon gång blivit utsatt för våld i nära relation. Kvinnor är särskilt utsatta – var fjärde kvinna jämfört med var sjätte man. Med vilken typ av omvårdnad kan sjukvårdspersonal möta utsatta kvinnor på bästa sätt? Vad har dessa våldsutsatta kvinnor för behov av vård? Syfte: Syftet var att beskriva vårdbehov hos kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation samt vad vårdpersonal behöver för att uppfylla dessa behov. Metod: En beskrivande design med kvalitativ ansats med litteraturstudie som datainsamlingsmetod. Resultat: Våldsutsatta kvinnors behov delas in i fyra olika kategorier: Betydelsen av att få möta personal med goda arbetsförhållanden, Upplevelsen av stöd, Identifikation av våldsutsatta kvinnor som söker vård för sekundära följdproblem samt Förtroende för vården. Varje kategori har subkategorier som nyanserar de våldsutsatta kvinnornas behov. Slutsats: Slutsatsen är att ett kunnigt bemötande står i fokus för utsatta kvinnors behov vid deras kontakt med vården. Den utsatta kvinnan behöver mötas med respekt, förståelse och empati, men kanske allra viktigast att hon bemöts med kunskap och god insikt i vad det innebär att vara i hennes situation.

Patientens rätt till delaktighet har ytterligare förstärkts i Sverige genom lagstiftning sedan 2014. Processen att stärka patientens roll och delaktighet i sin vård inom vården har påbörjats och nya arbetsmodeller befinner sig under utveckling och implementering.   Syftet med detta examensarbete har varit att beskriva patientens erfarenheter av att vara delaktig i sin vård i hemmet.   För att besvara syftet och beskriva kunskapsläget valdes en deskriptiv design i form av en allmän litteraturöversikt utifrån 15 artiklar av både kvantitativa och kvalitativa ansats.   Resultatet visar att patienters erfarenheter av delaktighet är komplexa. Patienter strävar efter att blir behandlade med respekt för sin individualitet och att vara en partner i vårdrelationen för att kunna vara delaktiga. Utöver det visar resultatet av detta examensarbete att patienter har en insikt i sitt eget ansvar och en stark vilja till delaktighet men att förmågan varierar och delaktigheten beror även på organisation av vården, som patienter själv har svårt att påverka.   Resultatet visade att patientens erfarenheter av sin delaktighet i sin vård i hemmet är mångfaldiga och komplexa, men är beroende av organisatoriska faktorer som tillgänglighet och kontinuitet av vården. Dessa faktorer ligger utanför patientens möjligheter att påverka dem. Tolkningen av resultatet kunde visa att patientens delaktighet ägde rum endast i den utsträckning som vården och vårdpersonalen gav möjlighet och förutsättningar till.   Slutsatsen blev att det ger stöd till antagandet att medvetenheten och kunskapen hos vårdpersonalen skulle behöva ökas.   Resultatet återspeglar tyvärr inte om patienter varit tillfreds med den delaktighet som de kunde uppnå, så ytterligare forskning av både kvalitativ och kvantitativ ansats kan vara av värde för att driva utvecklingen inom vården till en förbättrad patientdelaktighet.   Dessutom kan det finnas olika uppfattningar hos båda parter i vårdrelationen om förutsättningar för delaktighet. Vidare forskning om förståelsen av patientens förväntningar, samt eventuella missuppfattningar på vårdpersonalens sida kan vara av intresse för att utveckla fungerande strategier och arbetsmodeller för att i framtiden ytterligare kunna främja patientens delaktighet i sin vård.

Bakgrund Stamcellsforskning har utvecklats de senaste årtiondena och är idag ett behandlingalternativ, för flertalet sjukdomar. Stamceller är ursprungsceller för alla typer av blodceller och vid transplantation används stamceller tagna från benmärg, navelsträngsblod och/eller perifert blod. Transplantationen kan antingen ske autologt, där personens egna stamceller används, eller allogent, där stamcellerna härstammar från en donator. Om kroppen avstöter de donerade stamcellerna sker en immunologisk reaktion kallad graft-versus-host disease. I samband med transplantationen genomgår personerna i regel cytostatikabehandling med eller utan kroppsbestrålning, vilket kan medföra negativa följder som bland annat påverkar personens förmåga att inta oral nutrition. För en sjuksköterska är det viktigt att uppmärksamma och lindra en persons sjukdomsupplevelse samt motverka komplikationer. Genom att registrera nutritionsstatus kan sjuksköterskan i tidigt skede vidta åtgärder vid otillräcklig näringstillförsel. Syfte Syftet var att beskriva hur personers nutritionsstatus påverkas efter en allogen stamcellstransplantation. Metod En litteraturbaserad studie valdes att utföras för att beskriva kunskapsläget inom området. Datainsamlingen utfördes i två olika databaser där lämpliga sökord och urvalskriterier användes samt genom manuell sökning. I föreliggande litteraturbaserade studies resultat användes 16 vetenskapliga artiklar som kvalitetsbedömts och presenteras i en matris. Resultat Allogen stamcellstransplantation var förknippat med flertalet komplikationer som påverkade nutritionsintaget negativt. Viktminskning var vanligt förekommande hos personerna vilket kunde bero på biverkningar och leda till fördröjd återhämtning efter transplantationen. Olika nutritionsbehandlingar användes varvid fördelar och nackdelar kunde påvisas. Enteral nutrition var fördelaktigt i jämförelse med parenteral nutrition. Slutsats Personernas nutritionsstatus påverkades efter transplantation och nutritionsbehandlingar tillämpades. Parenteral nutrition påvisades vara det alternativ som användes som komplement vid otillräckligt näringsintag relaterat till biverkningarna. Få positiva och många negativa följder och korrelationer uppenbarade sig vid användning av parenteral nutrition. Enteral och oral nutrition föredrogs efter transplantationen då positiva följder som påskyndade tillfrisknandes uppvisades. Att vårdas i hemmet efter transplantationen var positivt för personerna ur många aspekter. Nyckelord: allogen stamcellstransplantation, nutritionsbehandling, biverkningar, vård i hemmet

Bakgrund: Världens befolkning växer och åldras samt att behovet för palliativ vård till patienter med svår sjukdom ökar. Det leder till en global utmaning eftersom de flesta patienter med svår sjukdom önskar att spendera livets slutskede i sitt hem. Det kan därmed leda till en utmaning för närstående som tar hand om patienten i deras hem. För att kunna tillhandahålla god vård i hemmet är det betydelsefullt för närstående att få stöd och vägledning från sjuksköterskan. Syfte: Syfte med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser av att ge palliativ vård i hemmet. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserat på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som utgår ifrån Fribergs analysmodell (Friberg, 2022).  Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier som beskrev närståendes upplevelser vid palliativ vård i hemmet. Dessa fyra kategorier handlade om upplevelsen av att inte känna sig sedda, att anpassa livsstilen, att känna ansvar samt behov av stöttning och kommunikation. Slutsats: Utifrån studien resultat framgick det att närståendes upplevelser av att ge palliativ vård i hemmet var varierande. Resultatet påvisade närstående behov av trygghet i sin vårdande roll, vilket kan göras om sjuksköterskan har en kontinuerlig kontakt med närstående i form av hjälp och stöd. Utifrån studien kan ett tydligt behov av utökad kunskap om närståendes roll av att ge palliativ vård ses.

Introduktion/Bakgrund: Allt större delen av världens befolkning lever längre till följd av tillgång till mer avancerad sjukvård. Ökad belastningen på sjukvården gör att en större del av vården bedrivs i hemmet, det medför att även döende sker i högre grad i det egna hemmet. Närstående bidrar i ökande grad med omvårdnad, det är därför viktigt att tillvarata deras välmående. Närstående välbefinnande är viktigt kopplat till den palliativa vården i hemmet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa närståendes erfarenheter vid palliativ vård i hemmet Metod: Litteraturstudie Resultat: Närståendes perspektiv på palliativ vård undersöktes och fyra huvudteman samt ett undertema framkom dessa var: (1) Att känna påfrestning; (2) Upplevda praktiska utmaningar; (3) Känslan av trygghet och otrygghet; (3.1) Undertema: Information som trygghetsgivande upplevelse (4) upplevelsen av delaktighet. Slutsats: Närstående ställs inför utmaningar när palliativ vård genomförs i hemmet. För att stödja dem krävs att vårdpersonalen är uppmärksam och lyhörd inför närståendes behov samt ser dem som en värdefull tillgång i vården. Olika individanpassade stödåtgärder som syftar till att ge trygghet vid palliativ vård i hemmet är viktiga.

Bakgrund: Cirka 90 000 människor i Sverige avlider årligen. 80% av dem bedöms vara i behov av palliativ vård. Med en ökad befolkning runt om i världen kommer även belastningen på vården att öka och därmed de palliativa insatserna. Närstående blir de primära vårdgivarna när den palliativa omvårdnaden bedrivs i hemmet. Detta medföljer ett betydande ansvar för sin familjemedlems hälsa. Därav är det viktigt att sjuksköterskor har förståelse och kunskap kring närståendes upplevelser av den palliativa omvårdnaden som bedrivs i deras hem.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ omvårdnad i hemmet.  Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt med krav på att studierna skulle vara av kvalitativ ansats för att få fram resultat till valt syfte. Nio vetenskapliga artiklar användes till resultatet. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs (2022a) analysmodell.  Resultat: I resultatet visas fyra olika huvudkategorier följt av underkategorier som identifierades i analysen. Huvudkategorierna är att hantera situationen av att ingå i ett vårdteam, att hantera en förändrad vardag i hemmet, att behöva kämpa för att orka och att mista rätten till sitt eget liv.  Slutsats: Närståendes upplevelser var både av positiv och negativ karaktär gällande den palliativa omvårdnaden i hemmet. Det är av stor vikt att sjuksköterskor arbetar utifrån de fyra hörnstenarna för att involvera närstående i vårdandet samt arbetar för att få ihop familjen som en enhet. Resultatet visar viktiga faktorer som sjuksköterskor kan använda i den kliniska praktiken för att förbättra närståendes upplevelser.