Denna studie undersöker enhetschefer i offentlig sektor som arbetar inom ”stöd i hemmet”, det vill säga med hemmaboende personer som har en funktionsnedsättning och med de över 65 års ålder. Syftet är att undersöka hur enhetschefer i en mellanstor kommun i Norrbottens län beskriver sin roll som mellanchef, sin arbetssituation och sina erfarenheter från sin psykosociala arbetsmiljö. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer genomförts, det som framkom analyserades sedan genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har bearbetats utifrån utformade teman för att besvara syfte och frågeställningar för att sedan analyseras utifrån the två teoretiska referensramarna – New Public Management och den byråkratiska skolan inom organisationsteori. Resultaten visar på att samtliga informanter har svårt att precist definiera vad som ingår i arbetet som enhetschef. Det som framkommer är att arbetsbelastningen vanligtvis är på en hög nivå, men att den ibland kan variera. Arbetsbelastningen är hög med anledning av att informanterna agerar som spindeln i nätet, vilket innebär att de är involverade i flera olika ärenden och samtidigt besitter den viktigaste rollen som samordnare. Rollen som enhetschef kräver kunskap inom flera olika områden. För informanterna förknippas begreppet psykosocial arbetsmiljö med det psykiska måendet och hur man mår på arbetsplatsen. Situationen för enhetscheferna beskrivs ibland som stressfylld, där vissa perioder är tuffare än andra. Slutligen beskrivs det att rollen som mellanchef är komplex då enhetschefen ska agera utifrån direktiv uppifrån och nedifrån. Det är däremot individuellt hur denna roll hanteras i relation till informanternas arbetslivserfarenhet.

I dagens samhälle vårdas allt fler patienter med palliativ vård till livets slut i hemmet med sina anhöriga. Mötet med barn som anhörig beskrivs oftast som komplicerat för sjuksköterskorna då de väcker starka emotioner. När föräldrar är svårt sjuka och döende är barn som anhöriga särskilt sårbara. Barnen känner av sorg och oro samtidigt som rutiner förändras, de har ett behov av information och stöd i sin sorg. Enligt lag skall barns bästa prioriteras och barn som anhörig till en svårt sjuk, eller döende familjemedlem har rätt till information och stöd. Sjuksköterskan skall i sin roll inneha ett helhetsperspektiv och ska kunna stödja såväl patient som anhörig. Syftet med uppsatsen är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att ge palliativ vård i hemmet med barn som anhörig. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktivt förhållningssätt. Sju intervjuer genomfördes och analyserades med innehållsanalys. I analysen framkom tre övergripande kategorier med sju underkategorier. I resultatet beskriver sjuksköterskorna hur det är att ha hemmet som arena för vården, där hemmet måste anpassas för vården samtidigt som hemmet har stor betydelse för både barn och patient. Det finns ofta en osäkerhet hos sjuksköterskor att möta barn som anhörig och sjuksköterskan behöver ha en beredskap för att möta barnen. Sjuksköterskor måste respektera föräldrarnas åsikter och skapa en relation med barnen för att kunna ge dem stöd. Sjuksköterskor bör ha kännedom om barns ålder och mognad för att ge rätt anpassad information. Slutsatser som drogs var att behovet av kunskap och utbildning efterfrågas för att sjuksköterskan ska få en beredskap att möta barnen.

Den palliativa vården har som mål att utifrån ett helhetsperspektiv stödja patienten så att denne har möjlighet att uppleva välbefinnande livet ut. Att vårdas i det egna hemmet anses vara det bästa alternativet då den bekanta omgivningen bevarar patientens självkänsla och integritet. I ett patientperspektiv inkluderas även patientens närstående. När vården bedrivs i det egna hemmet kan det medföra att de blir delaktiga i vården. Denna situation kan vara omvälvande och förändrar närståendes livssituation. Syftet är att beskriva närståendes upplevelser av att vara delaktiga i vårdandet av en vuxen familjemedlem som erhåller palliativ vård i det egna hemmet. Uppsatsen är en litteraturöversikt som bygger på tio vårdvetenskapliga artiklar. Artiklarna bearbetades och analyserades med hjälp av Fribergs (2012) metod. Sammanlagt skapades elva underteman som därefter sammanfördes till fyra huvudteman, upplevelser av en förändrad livssituation, upplevelser av att anta vårdarrollen, upplevelser av att vårda samt upplevelser av stöd. Resultatet visar att närståendes upplevelser av palliativ vård i det egna hemmet är förenat med många olika känslor. Vårdarrollen kan upplevas som en belastning och de närstående tvingas undertrycka tankar som annars kan leda till skuldkänslor. Brist på stöd och hjälp från vårdare, familj och vänner gör att de känner sig otrygga, maktlösa och utelämnade. Två fynd från resultatet, som har betydelse för förståelsen av de närståendes upplevelser av att vara delaktiga i den palliativa vården när den bedrivs i det egna hemmet, diskuterades. I diskussionen presenteras dessa som två nya teman, behov av stöd och hjälp från omgivningen samt skuldkänslor och förbjudna tankar. / Program: Sjuksköterskeutbildning

En distriktssköterska ansvarar för sårvård inom hemsjukvård. I hemmen varierar den hygieniska standarden och distriktssköterskan får anpassa sig till rådande omständigheter utan att frångå de basala hygienrutinerna all sjukvårdspersonal är ålagda att följa. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskor erfarenheter beträffande hygien i samband med sårvård i hemmet. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes och dessa analyserades enligt en mall för kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visade att det ansågs självklart att följa de basala hygienrutinerna. Dock kan slarv förekomma, när distriktssköterskan känner tidpress eller stress. Informanterna betonar användningen av underlägg för att skapa en ren miljö för såromläggning samt att vårdtagarnas egenbestämmanderätt bör respekteras för att bibehålla en god vårdrelation. En tendens till kunskapsluckor angående basala hygienrutiner framkom, vilket författarna menar belyser vikten av kontinuerlig fortbildning. Om vårdrelationen tillåter, anser författarna att det kan vara hälsofrämjande att påtala en oren hemmiljö, om det kan resultera i bättre sårvårdsmiljö. Även om detta kan vara ett känsligt ämne.Några tänkbara kliniska implikationer är att regelbundet diskutera hygienfrågor på arbetsplatsträffar, kontinuerlig fortbildning för vårdpersonal samt förvara såromläggningsmaterial i plastlådor som är lätta att rengöra istället för en väska. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Hemmet som vårdplats har och kommer att få en allt större betydelse. Det har skett en utveckling mot att mer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs i hemmet. Hemmet är en betydelsefull plats, full av normer och värderingar. Att möta patienter i deras hemmiljö ställer höga krav på vårdarna, som skall utgå från patientens perspektiv. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av bemötandet från sjuksköterskor, distriktssköterskor och undersköterskor från hemsjukvården. Sju informanter inskrivna i hemsjukvården i två olika kommuner i Västra Götaland intervjuades om sina upplevelser av att möta hemsjukvårdens vårdare. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. De fyra kategorier som framkom genom analysen var: en mellanmänsklig relation, att bjuda in, betydelsen av kontinuitet och tidsbrist. Dessa fyra kategorier delas in i elva underkategorier: vänlighet, att bli bemött som den unika person man är, omtänksamhet och lyhördhet, tacksamhet, humor och uppmuntran, ett delat ansvar, den privata sfären – och att överlåta utrymmen av den, att känna igen, pendling mellan trygghet och otrygghet, stanna till och slutligen uppgift och relation i samklang. I resultatet framkom att patienter överlag blir bemötta med ett respektfullt förhållningssätt utav hemsjukvården. Informanterna tyckte att det var trevligt att få besök hemma och uppskattade att vårdarna var vänliga, sociala, omtänksamma och hade humor. De upplevde att det var skillnad på att bli vårdad i sin egen hemmiljö, gentemot exempelvis sjukhus. I hemmet blev det mer personligt.Vid vård av patienter i hemmet blir ofta vårdrelationerna långa, ibland flera år. Därför är vårdrelationerna annorlunda i hemsjukvården. Det är viktigt för vårdare inom hemsjukvården att vara medvetna om sitt förhållningssätt när de skall arbeta i omvända roller, när patienten agerar värd och vårdaren gäst. Genom studien lyfts patienternas perspektiv fram, vilket kan ge inverkan på vårdares förhållningssätt och möjligtvis patienters välbefinnande. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

I Sverige påbörjar ca 1500 patienter syrgasbehandling i hemmet varje år. De flesta av dessa har KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). Inom vården har KOL varit känt i ca 200 år. Idag är KOL ett växande hälsoproblem med stor dödlighet. När beslutet tas att patienten behöver kontinuerlig syrgas i hemmet är det troligtvis efter lång tid av sjukdom och försämring av lungfunktionen. Tidigare vårdvetenskaplig forskning kring KOL-patienters upplevelser av syrgasbehandling finns, men det är brist på sammanställd forskning av patienters upplevelser av vad det innebär att använda syrgas i hemmet. Syftet är att beskriva KOL-patienters upplevelser av sin sjukdom samt att vara beroende av syrgas i hem och dagligt liv. Metoden som vi använt är en litteraturöversikt av åtta artiklar där fem är kvalitativa och tre är kvantitativa. Resultatet redovisas i två kategorier, livet med KOL och vad det innebär och beroendet av syrgas och vad det innebär. Resultatet visar att KOL som sjukdom och livet med syrgas går in i varandra och i beskrivningen av deras liv med syrgas beskrivs oftast symtomen mer på KOL. KOL- patienter har en begränsad livsvärld och att kontinuerlig syrgasbehandling i hemmet påverkar patienten. Patienten med syrgasbehandling har förlorat en del av sig själv och livet kan kännas mera inskränkt. Resultatet visar att det finns behov av stöd från sjuksköterskan i mötet med dessa patienter. / Program: Fristående kurs

Utvecklingen i samhället visar på att allt mer kvalificerad vård bedrivs i hemmet och detta ställer nya krav på de närstående och professionella vårdgivarna.En förutsättning för vård i hemmet är att det (oftast?) finns en närvarande närstående som kan delta i vården. De närstående har en central roll i vårdandet i samverkan med professionell vårdpersonal.Syftet med studien är att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en cancersjuk make/maka i hemmet. Hur upplevs stödet från professionell vårdpersonal? I studien har sex närstående intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys.I resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier som har betydelse för närståendes upplevelser av att vårda samt stödet från vårdpersonalen. Dessa var: att vara den som vårdar – det naturliga åtagandet, möte med professionell vårdpersonal samt delad omsorg. Det framkommer tydligt i resultatet att det är naturligt att vårda sin make/maka i hemmet men detta kan påverka den närståendes egen hälsa. En god och förtroendefull relation samt lättillgänglig och kompetent vårdpersonal som tar sig tid för att lyssna och prata upplevs betydelsefullt. I diskussionen diskutera författarna studiens resultat utefter tidigare forskning. Arbetet avslutas med en slutsats av studien. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

I mötet med patienter möter sjuksköterskan även anhöriga. En del anhöriga har valt att själva vårda sin sjuka närstående. Idag har det återigen blivit vanligt att anhöriga vårdar sjuka närstående i det egna hemmet. Syftet med denna studie är att belysa vuxna anhörigvårdares upplevelser av att ge palliativ vård till svårt sjuka vuxna närstående i det egna hemmet. Nio kvalitativa studier har bearbetats med inspiration från en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har givit fem huvudkategorier och tolv underkategorier; Att verkställa en önskan; gottgörelse, ett givet löfte och brist på vårdalternativ. Att möta en ny vardag; förändrad relation, förändrad identitet och förändrad livsstil. Att riskera sin hälsa; rädslor, sorg och ohälsa. Att se en framtid; att gå vidare. Att ha vårdkontakt; vårdpersonal i det egna hemmet och information och stöd från vårdpersonal. Resultatet visar att anhörigvårdarna inte känner sig sedda och att deras roll som anhörigvårdare inte bekräftas av vårdpersonalen. Det framkom även att anhörigvårdarnas hälsa riskeras i den nya rollen som anhörigvårdare. Dessutom finns en stor önskan efter kommunikation och stöd från vårdpersonalen som inte alltid uppfylls. Litteraturstudien ger en inblick i anhörigvårdarnas situation genom att undersöka deras upplevelser. Författarna hoppas att med denna studie väcka intresse för fortsatta studier av anhörigvårdare, både under vårdtiden och även efter den sjuke närståendes död.

Allt mer behandling och vård av patienter flyttas ut från sjukhusen till patienters hem. Hemventilatorbehandling (HMV) har utvecklats och idag får cirka 22/100 000 invånare hemventilatorbehandling i Sverige. Personer som har HMV har rätt till personlig assistans. Trots att vissa personliga assistenter idag utför tämligen kvalificerade arbetsuppgifter krävs ingen formell utbildning. Distriktssköterskan har en central funktion som samordnare och samverkanspartner med personliga assistenter då allt sjukare personer vårdas i hemmet. Studiens syfte är att belysa personliga assistenters erfarenhet av att vårda personer med HMV samt studera om personliga assistenter till HMV-användare har behov av ett yrkesmässigt stöd i denna situation. Studien har utgått från en kvalitativ ansats och den kvalitativa forskningsintervjun. Resultatet har analyserats med induktiv innehållsanalys. Åtta intervjuer har gjorts med personliga assistenter till HMV-användare. Resultatet visar fyra kategorier: Att ta ansvar för någon annans liv, Kunskap ger trygghet, Stöd för att orka, Att arbeta i någons hem är en balansgång. Intervjupersonerna ansåg att de fått utförlig och tillräcklig utbildning vad gäller ventilatorns funktion, hantering och andningsfysiologi men de känner sig osäkra på andra områden, som att arbeta i någon annans hem, där det inte finns något krav på särskild utbildning. Handledning med diskussioner om ansvar och etik är nödvändigt. Resultatet visar att intervjupersonerna inte uttrycker något behov av stöd från distriktssköterskan. En anledning kan vara att HMV-användaren har etablerat en god kontakt med specialistsjukvården. En av studiens slutsatser är att intervjupersonerna inte kände någon oro inför att vårda en person med hemventilator. Däremot finns det en osäkerhet om arbetets innehåll och den personliga relationen till HMV-användaren och närstående. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

I dagens samhälle har en del av den kvalificerade vården flyttat från sjukhusen och in i hemmen. Det innebär ökade krav på både närstående och den kommunala hemsjukvården. Syftet med denna studie är att beskriva närståendes erfarenheter av vård i hemmet. Det är en vårdvetenskaplig kvalitativ studie utifrån en induktiv ansats. Distriktssköterskor i en västsvensk kommun valde ut närstående till patienter med kommunal hemsjukvård, vilka tillfrågades om deltagande. I studien intervjuades sju närstående. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat analyserades och 5 huvudkategorier samt 12 underkategorier identifierades. Resultatet beskriver hur närstående erfar förändringar i hemmet i samband med att en familjemedlem insjuknar och tar emot vård i hemmet. Vidare visar resultatet hur viktigt det är med en väl fungerande vårdrelation mellan distriktssköterskan och den närstående samt hur de närstående påverkas av brister i vårdrelationen. Många närstående erfar att de får ta ett stort ansvar för den sjuke familjemedlemmens hälsa och att de får kontrollera att patienten erhåller rätt vård. Studien beskriver också hur omfattande anpassningen är för närstående i samband med att en familjemedlem insjuknar och behöver vård i hemmet. Närstående erfar att de måste anpassa sig efter en förändrad livssituation, men också efter vården som bedrivs i hemmet. Resultatet visar hur viktig kommunikationen är för att skapa en bra vård i hemmet. Närstående erfar i hög grad att de får fungera som förmedlare av information mellan olika personal och instanser, vilket leder till att de erfar känslor av otrygghet. Studien visar att vården i hemmet behöver utvecklas till att i högre grad innefatta närstående. De närstående är i de flesta fall delaktiga i vården och det är därför extra viktigt med ett bra samarbete och att vården även tar hänsyn till den närstående och dennes behov. Genom att ta del av närståendes upplevelser och berättelser kan vården utvecklas och förbättras. Det finns behov av fortsatt forskning när det gäller hur närståendes fysiska och psykiska hälsa påverkas av de påfrestningar som det innebär när en familjemedlem insjuknar och får vård i hemmet och hur ett bättre familjeanpassat stöd kan utvecklas. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska