Bakgrund: Det blir allt vanligare att människor i livets slutskede väljer att vårdas och dö i sitt hem. Anhöriga har en betydande roll i vårdprocessen, då de har ansvar för den sjukes vård och livskvalitet. Den palliativa vården arbetar utifrån de fyra hörnstenarna; kommunikation, symptomlindring, teamarbete och anhörigstöd. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda den sjuke i hemmet i livets slutskede. Metod: Litteraturöversikten utfördes med andvändning av nio svenska vårdvetenskapliga studier med kvalitativ ansats och två med mixad metod. Studierna härrör från databaserna CINAHL Complete och PubMed, mellan åren 2000 och 2015. Resultat: I resultatet framkom det att anhöriga hade ett stort ansvar och en tung belastning som informella vårdgivare, samtidigt upplevde anhöriga en tillfredsställande känsla av att vårda patienten. Anhöriga upplevde brist på stöd från hälso- och sjukvården, då de inte fick tillräckligt med information, utbildning eller avlastning i tillvaron. Ensamhet och isolering lyftes också upp som en påföljd av bristande på stöd. Diskussion: Resultaten diskuterades med stöd från de fyra hörnstenarna och andra vetenskapliga studier. Vidare diskuteras anhörigas upplevelser av bristande stöd från sjuksköterskan och behov av avlastning för att klara av vårdandet. / Background: It is becoming increasingly common for people in the final stages of life to be cared for and die at home. Next of kin´s have a significant role in the care process, they are responsible for the patient's health and quality of life. Palliative care works based on four focus areas; communication, symptom relief, team work and support of next of kin. Aim: The aimwas to describe next of kin´sexperiences of caring for the patient at home at the end of life. Method: The literature review was carried out using nine Swedish nursing science studies with a qualitative approach. Thestudies derived from CINAHL COMPLETE and PubMed, between the years 2000 and 2015. Results: The result showed that next of kin`s experiences had a large responsibility and a heavy burden as informal caregivers, at the same time next of kin´s experience satisfying feeling of caring for the patient. Next of kin´s experienced lack of support from health care system, when they were not given enough information, education or discharge in existence. Loneliness and isolation also lifted up as a consequence of lack of support. Discussions: The results were discussed with the support of the theoretical frame work four cornerstones and other scientific studies. Furthermore discusses next of kin´s experiences of lack of support from the nurse and the need of discharge to cope whit caring.

Syftet med denna studie är att undersöka åtta lärares uppfattningar om hur läs- och skrivsvårigheter kan åtgärdas samt hur dessa lärare beskriver hur de ger stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter. För att få svar på frågorna genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer med utbildade grundskollärare i år 1-3 samt förskollärare. Utgångspunkten i den teoretiska delen är fenomenologi, vilket innebär att vi har försökt förstå åtgärder inom läs- och skrivsvårigheter utifrån lärarens perspektiv. Studiens resultat visar att det är viktigt att så tidigt som möjligt kartlägga elevers svårigheter och att på bästa sätt hitta den metod som passar utifrån elevens behov. Vidare visar resultatet att samtliga lärare arbetar på olika sätt för att stödja elevers läs- och skrivsvårigheter, exempelvis genom rim och ramsor. Dessutom framgår det att datorn är en viktig del i arbetet med elevernas läs- och skrivsvårigheter, exempelvis att eleven får skriva på datorn istället för med pennan. Likaså är ett gemensamt arbete med hemmet, uppmuntran, motivation och intresse är viktiga byggstenar i arbetet med elevers läs- och skrivsvårigheter.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att utforska på vilka sätt den musikaliska bakgrunden ochden musikaliska identiteten avspeglar sig på yrkesmusiker i deras yrkesutövande, när detavspeglar sig som tydligast och vilken period i deras musikaliska bakgrund som de anser varitmest betydelsefull. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre musiker i olika åldrar. Denmusikaliska bakgrunden, vilka åldrar som varit av störst betydelse och på vilka sätt de anser attderas musikaliska bakgrund skiner igenom i deras instrumentalspel har diskuterats iintervjuerna. I tidigare studier har man konstaterat att den musikaliska bakgrunden har en storinverkan på hur man utför sitt yrke. Miljön och de erfarenheter man fått från sin uppväxtskapar en trygghet som man tenderar att hålla fast vid.Resultatet från denna undersökning visar att samtliga intervjuade anser att den musikaliskabakgrunden har stor betydelse för hur de utför den kreativa process som musikeryrket innebär.Musik som föräldrar och syskon lyssnar på i barndomshemmet visar sig har stor betydelse förhur de identifierar sig musikaliskt, men de sena tonåren visar sig vara av allra störst betydelse.De menar också att det är i tonåren man blir mer självständig och att det är då man börjar tamusiken på allvar, vilket leder till de att ser tillbaka på den tiden som mest betydelsefulla ochutvecklande.Den musikaliska bakgrunden visar sig avspegla sig som tydligast när man spelar i andramusikstilar än den som man är mest van vid.

No description available.

Bakgrund: Allt fler människor väljer att vårdas hemma i livets slutskede. Denna utveckling ställer stora krav på de närstående att bära ansvaret för den döende anhöriges vård. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slutskede i hemmet i Norden. Metod: Studien som baseras på 12 kvalitativa artiklar analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade tre kategorier som belyser hur de närstående upplever den palliativa vården i livets slutskede i hemmet. Dessa kategorier är: Förändrad vardag, Sjukvårdspersonalens betydelse och Närståendes behov och känslor. Resultatet visade att de närstående var i behov av stöd från sjukvårdspersonal för att kunna hantera situationen. Det framkom även att de närstående strävade efter att bibehålla sin vardag och att de ville vara involverade i vården. Slutsats: Studien påvisar hur betydelsefullt stöd från sjukvårdspersonal är för att ge de närstående tillräckligt med resurser att ansvara för den palliativa vården. Behovet av kunskap, att veta vad som ska göras och hur, är centralt för att känna delaktighet.

Diss. Göteborg : University.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

Bakgrund: Cirka 80 procent av de som dör i Sverige är i behov av palliativ vård. Palliativvård ska präglas av en helhetssyn och patienten ska stå i centrum. Symtomlindring, kommunikation och interaktion, samarbete och stöd till de närstående styr palliativvården. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelse av att ha en palliativvårdsbedömd person som bor och vårdas i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats där 18 kvalitativa artiklar analyserades. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier, ’Vilja patientens bästa’, ’Närstående påverkades av vården’ och ’Sociala och existentiella faktorers påverkan på närstående’. Under dessa framkom även åtta subkategorier, ’ Motiverad att vårda’, ’Värna om patienten’ ’Negativa konsekvenser och känslor’, ’Positiva påföljder’, ’Utmaningar och hanterbarhet’, ’Missnöje med vården’, ’Stödjande faktorer’ och ’Hemmet som vårdplats’. Slutsats: Att vara närstående till en person som vårdas i hemmet gav upphov till både positiva och negativa känslor och upplevelser. Litteraturöversikten illustrerar hur de närstående vill blir förstådda och bekräftade och värderar bra kommunikation hos sjuksköterskorna högt. / Background: About 80 percent of those dying in Sweden need palliative care. Within palliative care the patient is supposed to be in the center of attention and a holistic view during caring. Symptom relief, communication and interaction, cooperation and family support are the foundation of palliative care. Aim: To describe a relative’s perspective of having a relative within palliative care at home. Method: A literature review with an inductive approach. 18 qualitative articles were analyzed. Results: In the result three categories emerged, ‘Wanting the best for the patient’, ‘Relatives were affected by the care’ and ‘Social and existential factors affecting the relative’. Under them eight subcategories emerged, ‘Motivated to care’, ‘Caring for the patient’, ‘Negative consequences and feelings’, ‘Positive results’, ‘Challenges and manageableness’, ‘Dissatisfaction with the care’, ‘Supporting factors’ and ‘Home as care facility’. Conclusion: To be a relative to a person being cared for at home gave rise to both positive and negative feelings and experiences. The literature review illustrates how the relatives want to be understood and validated and how they valued good communication with the nurses.

Att vårda sin närstående i livets slut i hemmet kan av anhörigvårdare upplevas både psykiskt, emotionellt och fysiskt ansträngande. Det har även visat sig att distriktsköterskan upplever det svårt att tillgodose det stöd anhörigvårdarna anser sig vara i behov av. Andelen patienter som väljer att avsluta sina liv i hemmet med stöd av palliativ hemsjukvård ökar. En litteraturstudie genomfördes med syfte att undersöka anhörigvårdarnas upplevda behov av stöd när de vårdar en närstående i livets slut i hemmet. Anhörigvårdarnas upplevelse i vad som var stödjande sågs vara subjektivt, dock fanns i litteraturstudien gemensamma nämnare med utgångspunkt från begreppet stöd så som; instrumentellt stöd, emotionellt stöd samt informativt stöd. Behov finns av fortsatt forskning kring den palliativa hemsjukvården då fler väljer att avsluta sina liv i hemmet och andelen anhörigvårdare kommer öka. Det föreligger då en vikt i att distriktsköterskan är rätt rustad för att tillgodose anhörigas upplevda behov av stöd. / To be a family caregiver at the end of life in homecare can be experienced as psychologically, emotionally and physicaly exhausting. It has also been found that the districtnurse finds it difficult to meet the needs of support that the family caregivers are in need of. The proportion of patients who choose to end their life at home through palliative homecare increases. A litterature study was conducted with the purpose of examining the perceived needs of family caregivers when they cared for a close one in the end of life at home. The family caregivers experience of support was considered subjective, but the literaturestudy showed there were common denominators of support such as; instrumental support, emotional support and informative support. There is a need for continued research on palliative home care as more people choose to end their lives at home and the proportion of family caregivers´are increasing. It is therefore important that the districtnurse is properly equipped to meet the needs of support that caregiver´s inquire for.