Bakgrund: Sjuksköterskorna behövde vara flexibla för att kunna hjälpa patienterna med sitt vardagliga liv. Det är viktigt att sjuksköterskan är redo att tillhandahålla palliativ vård på ett professionellt sätt och för att uppnå detta krävs det att sjuksköterskan har ett bra bemötande samt att patienten ges bästa möjliga omvårdnad. Sjuksköterskans arbete inom den palliativa vården är krävande och därför efterfrågas kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till vuxna patienter som ges palliativ vård i hemmet, samt att beskriva hur de valda artiklarna beskriver undersökningsgruppen. Metod: En deskriptiv litteraturanalys. 11 artiklar granskades och sammanfattades.  Huvudresultat: Att handskas med ett arbete nära döden och anhöriga som ofta hellre vill ha sin egen röst hörd istället för patientens röst är svårt för sjuksköterskan. Sjuksköterskor upplevde palliativ vård som emotionellt påfrestande. Sjuksköterskor beskriver att de genom professionella gränser och kollegialt stöd hanterar arbetet. Slutsats: Att upprätthålla de professionella gränserna är viktigt för sjuksköterskan, samt att kunna få kollegialt stöd. Att få läkaren att förstå vikten av situationen är inte alltid lätt, men är viktigt för sjuksköterskan att kunna göra för att ge patienten den bästa vården och minska patientens lidande.

Syftet med studien är att undersöka hur vi kan förstå barnets subjektiva perspektiv när det kommer till var barnet förlägger skulden för det våld inom hemmet som barnet har bevittnat mellan sina föräldrar. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med barn i åldrarna 9-13 år som har bevittnat våld inom hemmet mellan sina föräldrar. En tematiska analys har använts i denna studie som analysmetod. De teorier som har använts för att analysera studiens resultat är anknytningsteori, mentaliseringsteori och attributionsteori. Den största slutsatsen av denna studie är att mer än hälften av barnen lade skulden på våldsförövaren. Inget av barnen lade skulden för våldet på dem själva eller enbart på modern. Denna studie kan användas för att öka förståelsen för hur barn i åldrarna 9 till 13 år förlägger skuld när det handlar om våld inom hemmet. Vidare kan studien användas för att förstå hur relationen mellan barn och förälder påverkar var barn som bevittnat våld inom hemmet förlägger skulden för våldet.

Bakgrund: Många väljer att dö hemma vid obotlig sjukdom och det innebär ökat behov av palliativ vård i hemmet. Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliten för patienter och deras närstående när de drabbas av problem vid livshotande sjukdom. Syftet: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelser och reflektioner av att vårda palliativa patienter och möta närstående i hemmet. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats, beskrivande design. En intervjustudie genomfördes där åtta distriktssköterskor medverkade med erfarenhet av palliativ vård i hemsjukvården. Vid analysen har kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Patientens sjukdomsinsikt är betydelsefull för palliativ vård, där beskrevs att det är av betydelse för distriktssköterskan hur insiktsfull patienten är gällande sitt tillstånd. Närståendes betydelse i palliativ vård visade att närstående var i behov av stöd, stödet kunde ibland upplevas som ifrågasättande vilket beskrevs försvårande för distriktssköterskan. Distriktssköterskan i samarbete med andra yrkeskategorier där framkom att samarbete var betydelsefullt eftersom palliativ vård utförs av flera yrkeskategorier. Distriktssköterskans roll och behov av stöd i arbetet visade att arbetet upplevdes givande men kunde också kännas utmanande vid tidsbrist för distriktsköterskan. Slutsats: Slutsatsen av studien är att distriktssköterskorna känner sig positiva till palliativ vård, de upplever det givande trots att det känns tungt ibland. Distriktsköterskan kunde känna sig frustrerad vid tidsbrist och upplever att arbetssituation behöver ses över av chefer eftersom distriktsköterskan förväntas tillgodose behov hos både patient, närstående och samarbeta väl med andra yrkeskategorier för att den palliaitva vården ska bli av bra kvalitet.

I denna etnografiskt baserade fallstudie av skriftbruk undersöks skrivhändelser som äger rum och texter som produceras i ett tvåspråkigt, svensk-kurdiskt hem. Forskningsfältet New Literacy Studies och teoribildningen kring genrer som socialt konstruerade konventioner utgör teoretiska utgångspunkter för undersökningen. Materialet består av 169 texter som bedöms höra till 34 genrer / delgenrer. Texterna har adressater inom åtta olika domäner och den största gruppen av texter är adresserade till en person inom familjen. De allra flesta texterna är skrivna på svenska. Engelska används i genrer med anknytning till studier, undervisning eller i social kommunikation med familjen. Kurdiska förekommer endast i texter adresserade till familj eller släkt och vänner. Familjemedlemmarna har endast ett fåtal syften med sina texter och genrer gemensamma. Vera som är tio år skriver variationsrikt vad gäller genre och hennes texter är ofta kopplade till lek eller avkoppling. Kamals skrivhändelser uppvisar relativt liten variation och han skriver tämligen få och korta texter. Faktorerna kön, ett icke-akademiskt yrke och det faktum att han har svenska som andraspråk kan ligga bakom detta. Annika skriver betydligt fler texter än Kamal och Vera och de flesta av dem har en koppling till hennes arbete som lärare eller till hennes universitetsstudier. Hon skriver främst texter med ett kognitivt syfte. De flesta av texterna har en kulturellt etablerad genrebenämning. Endast en genre, den s.k. toalettkommunikationen, antas vara specifik för hemdomänen.

Kommunerna har skyldighet att ge stöd till anhöriga som vårdar en närstående. Men då samhällets resurser minskar får de anhöriga ta ett allt större ansvar. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda en närstående i livets slut med stöd av hemsjukvården. Datainsamlingen utfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och analysen av intervjuerna genomfördes med hjälp av kvalitativ metod med induktiv ansats. Deltagare i studien var sju anhöriga från tre kommuner. Analysen av materialet mynnade ut i fem kategorier; vikten av tillgänglighet, betydelsen av kontinuitet, att underlätta i vardagen, betydelsen av bemötande och se den anhöriges behov. Kategorierna visar på de grundläggande behov som anhöriga upplever behöver vara uppfyllda för att stödet från hemsjukvården ska vara tillräckligt. Resultatet visar att anhöriga till stor del är tacksamma för det stöd de får men att det finns en del brister. Att vårda en närstående i hemmet i livets slut är ett komplext åtagande som innebär ett stort ansvar. Det privata hemmet förvandlas till ett vårdrum där det är viktigt att samspelet mellan anhörig, vårdpersonal och den döende fungerar. Resultatet visar att information, engagemang och delaktighet är centrala för upplevelsen av ett gott stöd. Brister i stödet kan leda till en känsla av utanförskap och otrygghet. Genom att ta del av anhörigas upplevelser kan distriktssköterskans stöd till anhöriga utvecklas och förbättras. Att ge stöd till anhöriga som vårdar i livets slut är en del av hemsjukvårdens ansvar och det behövs bättre och tydligare rutiner för att det ska fungera i praktiken.

Bakgrund: Idag väljer allt fler att vårdas sista tiden i livet i hemmet, det innebär att den drabbades närstående involveras i olika grader av vården och detta kan resultera i stora förändringar hos de närstående. Att ge stöd till närstående är en av grundpelarna i den palliativa vården. Syfte: Var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slutskede i hemmet. Metod: Studien var en allmänlitteraturöversikt och resultatet baseras på data utifrån elva vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Utgörs av två kategorier och sex underkategorier. 1, Upplevelsen av en ny vardag vid livets slut i det egna hemmet, beskriver närståendes upplevelser av komplexitet av två roller samt upplevelsen av begränsningar och behov som sätts åt sidan. 2, Upplevelsen av en känslovåg i livet slutskede, beskriver känslor av maktlöshet, rädslor och ångest samt upplevelsen av hopp och trygghet vid livets slut. Diskussion: Närstående utsätts för en komplex situation av vården i livets slut. Närstående har svårt att känna välbefinnande och upplever en rädsla och ångest i livet slutskede. Dessutom finns risken att närstående själv drabbas av psykisk ohälsa. Vidare forskning behövs kring närståendes behov av stöd och insatser för att kunna förbättra deras livssituation i hemmet när palliativ vård i livets slutskede bedrivs.

Det blir allt vanligare att närstående vårdar patient vid livets slut i hemmet, vilket förändrar de närståendes livsvärld. Den förändrade livssituationen för de närstående kan leda till ett livslidande då den berör hela deras existens. Syftet med litteraturöversikten är att undersöka närståendes behov av stöd vid vård av patient i livets slut i hemmet. Metoden som ligger till grund för studien är en beskrivande kvalitativ litteraturöversikt ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Materialet till litteraturöversikten utgörs av tolv vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats enligt Fribergs modell (2012). Resultatet bygger på fyra huvudkategorier: Hemmets karaktär förändras när vården flyttar in; Delaktighet och kommunikation, grunden till en vårdande relation; Stöd i form av ökad kunskap ger trygghet för närstående; Gemenskap med andra människor i liknande livssituation skapar trygghet.   Litteraturöversiktens resultat visar att närstående som vårdar i hemmet upplever hemmet som en trygghet. I resultatet framkommer att gemenskap med andra i liknande livssituation anses vara stödjande. Sjuksköterskans förmåga att skapa en vårdande relation är betydelsefullt för de närstående eftersom det bidrar till en känsla av delaktighet. Närstående som vårdar i hemmet har en betydande roll i vården av patienten och därför har de således behov av stöd från sjuksköterskan. I praktiken innebär det att sjuksköterskan kan stödja närstående genom att ha ett öppet förhållningssätt och därmed skapa goda vårdande relationer som stärker närstående i sin roll som vårdare. Genom att sjuksköterskan utgår från ett livsvärldsperspektiv där hela människan tas i beaktning känner närstående sig delaktiga och upplever vården som stödjande.

Allt fler är i behov av vård i hemmet då slutenvårdsplatserna på sjukhuset minskar. Hemmet är den platsen där människan kan vara sig själv och där integriteten och självbestämmandet hämtar kraft. Värdigheten är en grundläggande rättighet för alla människor och det är av stor betydelse att den bevaras för att människan inte ska isolera sig från omvärlden. Syftet med litteraturöversikten var att belysa den äldres upplevelse av värdighet vid vård i hemmet. Metoden för studien var en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats där 10 kvalitativa artiklar granskades och analyserades för att utgöra resultatet för studien. Under granskningen av artiklarna framkom det tre huvudteman som formade resultatet. Temana var: 1) Upplevelsen av värdighet i en förändrad livssituation, 2) Den vårdande relationen i hemmet, och 3) Gemenskapens betydelse för den äldre. Resultatet visade att många upplevde en minskad känsla av värdighet på grund av sin förlorade kroppsfunktion. Exempelvis att den äldre personen förlorade den fysiska förmågan att utföra aktiviteter och plötsligt var i behov av hjälp för att klara av vardagen. Det framkom att det var lättare att bevara privatlivet och känslan av värdighet när de äldre som bodde på vårdhem hade ett enkelrum. Rummet som då blev den äldres hem var viktigt för att de skulle kunna dra sig undan från andra om behov fanns. Det framkom också i resultatet att de äldre värderade relationen till sjuksköterskan högt. En bra vårdande relation där de fanns möjlighet att uttrycka sina åsikter och vara delaktig i vårdandet kunde bidra till en känsla av värdighet. Det var viktigt att sjuksköterskan såg hela  personen  och  inte  bara  ett  objekt  för  vård.  Därför  anser  författarna  till examensarbetet att det är viktigt att den vårdande relationen utvecklas för att bevara den äldres känsla av värdighet. Resultatet visade också att gemenskapen med familj och vänner var viktig för känslan av värdighet.

Den här uppsatsen handlar om hem i Sverige, platserna där hemmen är lokaliserade, samt om de boende och deras inredningar. Fokuset ligger på människors identiteter, livsstilar och smak, samt stadsutveckling. Syftet med den här uppsatsen är att i mer generella termer diskutera stadsutvecklingen i förhållande till hemmets utveckling. Frågeställningarna är: Hur ser idealhemmet ut enligt tidningen Sköna hem? Vilka ord är återkommande i beskrivningen av idealhemmet? Vilka diskurser finns i Sköna hems diskursordning? Vilken stadsutveckling leder dagens hem åt? Målet är att skapa ett utrymme för diskussion kring de funna diskurserna och placera in dem i ett samhälleligt sammanhang. Varför är den här undersökningen viktig? Då hemmet blivit till en livsstilsmarkör hos människor, så är det viktigt att se dess inverkan och konsekvenser på staden ur ett samhällsplanerarperspektiv. Hemmet kommer först att undersökas teoretiskt. Bland annat undersöks vad ett hem är, men även vad ett idealhem är. Hemmets utveckling med nedslag i 1800-talets borgarklass kommer också att belysas. Likaså kommer klass och livsstil att behandlas utifrån Bourdieus teori om symboliskt och ekonomiskt kapital. Klassbegreppet kommer sen att utvecklas kring Floridas teori om den kreativa klassen. Den kreativa klassen tycks också vara en anledning till gentrifiering av staden. Därav undersöks även det begreppet. Plats och identitet, samt medias påverkan är även viktiga områden som kommer att kasta ljus över hemmet som objekt. Uppsatsens slutsatser var att idealhemmet enligt Sköna hem, samt de återkommande orden var: ny, gammal, köpt, arv, Ikea, byggd, renoverad, skapad, special, arkitekt, klassisk, vacker, känsla, stad och land. De diskurser som hittades i Sköna hems diskursordning var: Den överordnade journalistiska huvuddiskursen, inredningsdiskursen, hemtrevnadsdiskursen, autenticitetsdiskursen samt stad- och landdiskursen. Vad indikerar detta? En slutsats kan vara att stadsutvecklingen i framtidens städer och regioner kommer att bli allt mera segregerade och polariserde. Det kommer också att bli viktigare var människor bor. Estetisering och unika värden kommer att öka i dragningskraft för bostäder och stadsdelar samt platsidentiteten för stad och land kommer att öka. Vissa människor kommer att vilja bo centralt medan andra kommer att vilja bo lantligt. Det kan även bli nya typer av trädgårdsstäder. Övriga slutsatser är att gentrifieringen drivs på av Sköna hems inredningsdiskurs, samt att Sköna hems hemtrevnadsdiskurs förmedlar både en traditionell och modern bild av kvinnan.

Syfte: ​Syftet med studien var att beskriva hur personer med multipel skleros uppleveraktiviteter utanför hemmet. ​Metod: ​Tolv deltagare, tre män och nio kvinnor mellan 35-55 år gamla med diagnosen multipel skleros deltog i studien. Deltagarna valdes enligt bekvämlighetsurval och typiskt urval​.​ Datainsamlingen gjordes enligt en kvalitativ ansats utifrån semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. ​Resultat: ​Analysen resulterade i att deltagarnas upplevelser av aktiviteter utanför hemmet kunde delas in i kategorierna: ​Fysiska och kognitiva förutsättningar i samspel med miljön hindrar eller möjliggör aktiviteter utanför hemmet​, ​Betydelse och konsekvenser av fritidsaktiviteter utanför hemmet ​och ​Strategier​ för att engagera sig i aktiviteter utanför hemmet​ med tillhörande underkategorier ​Att träna för att kunna fortsätta vara aktiv utanför hemmet​,​​ A​tt planera för att möjliggöra aktiviteter utanför hemmet ​och ​Att använda utrustning och anpassningar för att skärma av och underlätta rörlighet utomhus​. ​Slutsats: ​I denna studie kan slutsatsen dras att fatigue och fysiska nedsättningar påverkar personer med MS att utföra aktiviteter utanför hemmet. Aktiviteter utanför hemmet har förändrats eller förlorats till följd av fysiska och/eller kognitiva nedsättningar i samspel med miljöns inverkan, vilket accepteras olika av deltagarna