Bakgrund: Palliativ vård syftar till att främja livskvalité och lindra lidande för patienter och deras familjer vid obotlig sjukdom. Allt fler människor väljer att avsluta sina liv hemma, anhöriga har en avgörande roll för att det ska vara genomförbart. Att vårda sin närstående kan vara komplext och innebära att både behöva hantera sin egen och den andres sorg och samtidigt lösa praktiska uppgifter. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stötta såväl patienten som anhöriga. Syftet: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt har genomförts baserat på artiklar från Pubmed och Cinahl. 14 artiklar med kvalitativ design inkluderades, dessa analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Anhöriga upplevde att de behövde vara tillgängliga och vaka över den närstående dygnet runt vilket påverkade dem på flera plan. De fick anpassa flera aspekter av livet efter den närståendes behov vilket bidrog till psykisk och fysisk påfrestning. Bristande stöd och information från sjukvården upplevdes vilket skapade otrygghet. Stöd från familj och vänner ansågs värdefullt för att den palliativa vården skulle kunna bedrivas i hemmet. Diskussion: Anhöriga bör i ett tidigt skede av den palliativa vården uppmärksammas utifrån deras omvårdnadsbehov, detta för att främja deras hälsa och motivera dem att bibehålla den egna identiteten i syfte att öka deras meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i den vårdande rollen. Slutsats: Vidare forskning bör fokusera på vilka omvårdnadsbehov anhöriga i kris har och hur sjukvården kan bemöta dessa behov på ett adekvat sätt. / <p>2023-03-23</p>

Bakgrund: Tidigare forskning belyser att patienter uppskattar palliativ vård i hemmet då det kan inge en känsla av trygghet och säkerhet. Patienter anser även att hemmet kan ha en positiv inverkan på självbestämmande och en bibehållen livskvalité. Anhöriga upplever tudelade känslor av palliativ vård i hemmet eftersom det kan bidra till trygghet och bekvämlighet, men kan inkräkta på integritet och värdighet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Metod: En allmän litteraturöversikt utifrån tio kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Resultat: Fyra teman identifierades; Hemmet som arbetsplats, vilket beskrev hur sjuksköterskorna uppfattade hemmet som arbetsplats utifrån både positiva och negativa aspekter. Tidens betydelse, där tid lyftes som faktor för vårdens kvalitet och hur den beskrevs spela roll i sjuksköterskornas dagliga arbete. Betydelsen av relationer betonar hur hemmet påverkar sjuksköterskornas relationer och samarbeten. Kommunikationens betydelse för samarbeten i team, där erfarenheter av hur samarbeten i tvärprofessionella team påverkar den palliativa vården i hemmet. Slutsats: Tillgänglighet och följsamhet är nyckelbegrepp för kvalitet inom palliativ vård i hemmet och vårdens kvalitet styrs av sjuksköterskors förmåga att uppnå dessa.

Bakgrund Palliativ vård innebär en helhetssyn av patienter som lever med en obotlig och livshotande sjukdom, där målet är att främja livskvalitet samt ge stöd till närstående. Palliativ hemsjukvård har blivit allt vanligare, vilket kräver att sjuksköterskor är självständiga och har kunskap inom arbetet för att utföra god och säker vård. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av palliativvård i hemmet. Metod Litteraturöversikten genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som tillämpas vid systematiska översikter. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och PubMed och var publicerade mellan 2012–2022. Sökningen resulterade i 16 artiklar med kvalitativ ansats som analyserades med hjälp av Fribergs (2017a) femstegsmodell. Resultat I resultatet framkom tre huvudkategorier med sex underkategorier byggt på sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet: sjuksköterskors roll, relationer och utmaningar. Resultatet belyser vikten av kompetens och teamsamverkan, goda relationer till patienter och närstående samt utmaningar med hemmiljön och tidsbrist. Slutsats Hemmet upplevdes som en speciell plats att utföra vård på och det kunde vara svårt att anpassa vården utifrån patienternas hem. Det självständiga arbetet var utmanande och tidskrävande samtidigt som det upplevdes meningsfullt. För att känna trygghet i arbetet var fungerande teamsamverkan, stöd från kollegor samt kunskap inom området avgörande. En förtroendefull relation till patienter och närstående underlättade sjuksköterskornas dagliga arbete och var viktigt för att kunna utföra god palliativ vård. / Background Palliative care involves a holistic view of patients living with an incurable and life-threatening illness, where the goal is to promote quality of life and provide support to relatives. Palliative home care has become more common, which requires nurses to be independent and have knowledge in their work to provide good and safe care. Aim The aim of this literature review was to illustrate nurses’ experiences of palliative care at home. Method The literature review was conducted through a literature study that was structured with the element of methodology used in systematic reviews. The articles were searched in the databases CINAHL and Pubmed and were published between 2012–2022. The search resulted in 16 articles with a qualitative approach that were analyzed using Friberg’s (2017a) five-step model. Results The result revealed three main categories with six subcategories based on nurses’ experience of palliative care at home: nurses’ role, relationships and challenges. The results illustrate the importance of competence and team collaboration, good relationships with patients and relatives, challenges with the home environment and lack of time. Conclusions The home was perceived as a special place to provide care and it could be difficult to adapt care in patients’ homes. The independent work was challenging and time consuming, while at the same time it was meaningful. Effective teamwork, support from colleagues and knowledge were crucial to feel safe in the work. A trusting relationship with patients and relatives facilitated the nurses' daily work and was important to perform good palliative care.

I klassrummen så används högläsning på varierande sätt beroende på elevgruppen, pedagogen samt klassrumsmiljön. Avsikten bakom denna kunskapsöversikt är att göra en undersökning kring vad forskningen har att säga om hur högläsning utvecklar barn och elevers språkkunskaper. Frågeställningen som vi har inriktat oss inom är ”Hur bidrar högläsning till språkutveckling för elever i lågstadiet?”. Genom en metodiskt informationssökning bland både nationella samt internationella databaser så lyckades vi hitta användbara artiklar till vår studie. De varierande artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa studier, vilket medförde en större utbredning i kunskapsöversikten. Vidare så har resultatet av artiklarna delats in i tre olika kategorier, nämligen högläsningens attityder i hemmet, högläsning i den tidiga åldern samt högläsning i skolan. Sammanfattningsvis så påvisar forskningen att föräldrarnas litteracitetaktiviteter i hemmet bidrar till en positiv språkutveckling bland de minderåriga. Ju tidigare barn och elever får bekanta sig med böcker desto gynnsammare blir dess språkutveckling. Forskningen konstaterar även att beroende på hur högläsningen används i praktiken skiljer det sig åt när det kommer till språkutvecklingen. Den interaktiva högläsningen visade sig ha en gynnsam påverkan bland barn och elevers språkprocess. Där bland annat systematiska lässtopp bidrog till ett utvecklande av både språket men även elevernas kognitiva och emotionella intelligens.

Denna uppsats studerar hemlösa kvinnor i det offentliga rummet. Vidare studeras erfarenheter och uppfattningar för hemlösa kvinnor samt exkluderingen av hemlösa kvinnor i det offentliga rummet i städer. För att besvara syftet används en kvalitativ metod med sex semistrukturerade intervjuer som analyseras med en innehållsanalys för att identifiera gemensamma teman och mönster. Resultatet visar att hemlösa kvinnor utsätts för både press och stigmatisering, vilket i sin tur skapar skam på grund av misslyckat mödrar skap samt att de förväntas klara sig själva. Kvinnorna befinner sig i en multipel utsatt situation präglad av våld, övergrepp och prostitution. Därtill identifieras utifrån resultatet att fler hemlösa kvinnor söker trygghet och skydd genom att befinna sig med en man samt att de har en tuffare attityd både för skydd samt anpassning till det maskulina offentliga rummet. Ytterligare finns det hinder och svårigheter för hemlösa kvinnor att befinna sig i det offentliga rummet, både gällande toaletter, ovetskap av vart deras förövare befinner sig, samt exkludering i sjukvård.

Fyrtiosex procent av kvinnorna i Sverige har utsatts för våld av en manefter sin 15-årsdag. Våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som ofta är dolt.Hälso- och sjukvården är många gånger den första och ibland enda myndighetsom den våldsutsatta kvinnan kommer i kontakt med. Syfte: Syftet är attidentifiera vilka barriärer som påverkar sjuksköterskans bemötande avvåldsutsatta kvinnor. Metod: En allmän litteraturstudie med en systematisk ansats.Resultat: Efter analys av tio studier identifierades två olika kategorier och sexunderkategorier: individuella faktorer (utbildning, erfarenhet, attityder) ochorganisatoriska faktorer (miljö, riktlinjer, resurser). Slutsats: Sjuksköterskorkänner sig osäkra och oförberedda att ingripa vid misstanke om våldsutsatthet, pågrund av individuella och organisatoriska faktorer som framkommer i dennalitteraturstudie. / Forty-six percent of the women in Sweden have been subjected toviolence by a man after their 15th birthday. Violence against women is a societalproblem that is often hidden. Health care is often the first and sometimes the onlyauthority that the abused woman comes in contact with. Aim: The aim was toidentify the barriers that affect nurses' approach towards abused women. Method:A literature review with a systematic approach. Results: After analysis of tenstudies, two categories and six subcategories were identified: individual factors(education, experience, attitudes) and organizational factors (environment,guidelines, resources). Conclusion: Nurses felt insecure and unprepared tointervene with women suspected of being exposed to domestic violence, becauseof individual and organizational factors that emerge in this literature review.

Palliativ vård i hemmet innebär att ge specialiserad vård och stöd till patienter med obotlig och livshotande sjukdom i sitt eget hem. Målet med palliativ vård i hemmet är att möjliggöra för patienten att tillbringa sina sista dagar och stunder i en tygg och bekant miljö. Sjuksköterskor spelar en avgörande roll inom palliativ vård genom att underlätta kommunaiktion, föra respektfulla samtal och adressera patienternas unika behov. De är nödvändiga för att säkerställa kontinuitet i vården under viktiga övergånger när en patient går från kurativ till palliativ vård. Det inkluderar att utforska patientens tankar om deras sjukdom och deras önskemål vid eventuell försämring. / Palliative care at home involves providing specialized care and support to patients with incurable and life-threatening illnes in their own homes. The goal of palliative care at home is to enable the patient to spend his last days and moments in a safe and familiar environment. Nurses play a critical role in palliative care by facilitating communication, conducting respectful conversations and addressing patients´ unique needs. They are necessary to ensure continuity of care during important transitions when a patient moves from curative to palliative care. It includes exploring the patient´s thoughts about their illness and their wishes in the event of deterioration.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka konsekvenser en individ får av att ha blivit utsatt för våld eller bevittnad våld i hemmet i barndomen. Varn som lever med våld eller blir vittne av våld som utövas mellan föräldrarna i hemmet kan ses som psykiskt våld mot barnet vilket i sin tur kan hämmda deras utveckling. Relationen mellan barn och föräldrar i hemmet spelar en stor roll för barnets utveckling och tillväxt. Det har visat sig att barn som växer upp i våldsamma miljöer har färre chanser till gynnsam utveckling och löper större risk för negativa utfall. För att få en bättre förståelse kring barnets utveckling och hur barndomen formar individen i framtiden kommer denna studie utgå ifrån anknytningsteorin och social inlärningsteorin. Med dessa teorier som utgångspunkt kan man få en djupare förståelse kring varför konsekvenser av våldet i barndomen uppstår och fortsätter i vuxenlivet. Metoden som har använts i denna studie är en strukturerad litteraturstudie utifrån Karolinska institutet (2023) steg-för-steg-guide. Metoden grundar sig i nio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats och artiklarna valdes genom strukturerade sökningar i databaserna Psycinfo och Sociological Abstract. Det framgår en översiktstabell i resultaten av inkluderade artiklar. Resultaten visar på diverse konsekvenser av att ha blivit exponerade för våld i barndomen. Exponeringen av våld i barndomen kan bland annat ge omfattande psykiska konsekvenser som utvecklas under uppväxten till vuxenlivet. Dessa konsekvenser inkluderar depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Resultaten indikerar även att barn som bevittnar våld mellan föräldrar kan påverkas i vuxenlivet med negativa effekter såsom en dålig självbild, uppkomsten av aggressivt beteende och en ökad sårbarhet. Studien avslutad med en diskussion om metodens styrkor och svagheter, samt en reflektion kring de framkomna fynden i resultatdelen där det nämns bland annat om en korrelation mellan könen.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett växande folkhälsoproblem med ett stort mörkertal. För att komma till rätta med detta krävs samarbete med flera samhällsaktörer. Sjuksköterskor har en central roll i denna viktiga uppgift. Att kunna identifiera våld som en bakomliggande orsak till somatiska och psykosomatiska symtom är en viktig del i arbetet. Joyce Trawelbee beskriver omvårdnad som en mellanmänsklig process. Mellanmänsklig relation kan skapas först när flera interaktions faser genomgåtts. Processen för att nå en mellanmänsklig relation enligt Trawelbee är uppdelad i fem olika faser, första mötet, identitetens framväxt, empati, sympati och en ömsesidig förståelse och kontakt.  Motiv: Våld i nära relationer är ett vanligt förekommande problem som har stora och långvariga hälsorisker för kvinnor som utsätts. Då distriktssköterskan i många fall kan vara en viktig och avgörande del i att kunna uppmärksamma dessa kvinnor finns det ett stort värde av att belysa distriktssköterskans erfarenheter av dessa möten.  Syfte: Syftet med studien är att belysa distriktssköterskors och sjuksköterskors professionella erfarenheter av att möta och samtala med kvinnor om våld i nära relationer i primärvården.  Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer med åtta erfarna distriktssköterskor /sjuksköterskor genomfördes. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod.  Resultat: I analysen framkom elva subkategorier och fem huvudkategorier: att uppmärksamma tecken på våld, viktigt vid bemötande av våldsutsatta kvinnor, sjuksköterskans känslomässiga reaktion, erfarenhet av hinder som bromsar att nå fram till kvinnorna och sjuksköterskans erfarenhet av att underlätta samtal med våldsutsatta kvinnor. Slutsats: Att sjuksköterskan känner sig trygg i mötet med våldsutsatta kvinnor var vanligt förekommande, dock fanns situationer då sjuksköterskan ändå inte nådde fram. Då våld i nära relationer är svår att identifiera är det viktigt att sjuksköterskan och patienten upprättar en god relation.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>