Bakgrund: Palliativ vård sker ofta i hemmet där anhöriga många gånger får ta huvudansvaret förvården samt att finnas där för att möjliggöra för den sjukas önskningar. Tillsammans med anhörigastår sjuksköterskan i fokus med sitt kunnande och nära samarbete med familjerna. Palliativ vårdsyftar på att lindra symtom och lidande samt att göra den sista tiden så värdig som möjligt. Det ärviktigt att se helheten och vara lyhörd för de behov som uppstår. Syfte: Var att belysa anhörigasupplevelser vid palliativ vård i hemmet. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt där 14artiklar inkluderades till resultatet. Resultat: Att bli anhörigvårdare innebar att rollerna förändradesoch att ansvaret inte alltid var önskat. Stöd och information från sjuksköterskan och teamet var viktigför att anhöriga skulle känna sig inkluderade. Många saknade kunskap för vården och behovet attförbereda sig var omfattande. Kontinuitet i vården bidrog till trygghet och vissa anhöriga fann detmeningsfullt att utföra vården i hemmet. Diskussion: De ansvar som anhöriga fick då de vårdade enpalliativ närstående i hemmet kunde upplevas utmanade och känsloladdat. Sjuksköterskan kan medsitt kunnande bistå anhöriga med information, stöd, råd och adekvat vägledning. Att kommunicera,vara lyhörd, samarbeta samt inkludera anhöriga är viktiga delar i den palliativ vården som sker ihemmet. Slutsats: Vård i livets slut i hemmet gör att anhörigas roller och relationer förändras ochhöga krav ställs på anhöriga och sjuksköterskor. Vidare forskning inom palliativ vård bör fokusera påhur sjuksköterskan kan hjälpa anhöriga att minska ansvarsbördan i den palliativa vården i hemmet. / <p>Examinationsdatum: Mars 2021</p>

Syftet med den här studien är att ta reda på hur lärare i årskurserna 1–3 undervisar i lässtrategier samt hur de motiverar elever till ökad läsning av skönlitterära böcker. För att ta reda på det utgår vi från två frågeställningar: Vilka strategier säger lärarna att de använder för att öka läsandet bland sina elever? På vilka sätt beskriver lärarna att de stöttar eleverna med hjälp av olika strategier i och utanför skolan? För att få svar på våra frågor användes en kvalitativ metod där intervjuer med nio grundskollärare i årskurserna 1–3 genomfördes. Vi analyserade våra resultat med hjälp av det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att lärarna arbetar på ett gediget och varierat sätt med lässtrategier genom att läsa tillsammans med eleverna, samtala om texter, förklara ord samt med parläsning. Det är vid de här tillfällena som stöttning i störst utsträckning ges. När eleverna läser skönlitterära böcker visar resultatet att eleverna lämnas mer ensamma i sin läsning och att stöttning då är bristfällig. Samtliga lärare är eniga om att mängdträning i läsning är betydelsefullt och för att utveckla elevernas läsning ser lärarna det nödvändigt att ge eleverna läsläxa. / <p>Inriktning svenska</p>

I denna litteraturstudie undersöks huruvida hemmet har en påverkan på läsutvecklingen och vikten av hemmets och skolans samarbete för elevernas läsutveckling kommer även att belysas. Litteraturstudiens syfte är att granska huruvida elevernas läsutveckling påverkas beroende av om de får stöd hemifrån. För att besvara syftet kommer följande frågeställningar att ligga till grund för studien: Påverkas elevernas läsutveckling av hemmet och i så fall hur och om vårdnadshavares och skolans samarbete har en betydande roll i elevernas läsutveckling. I bakgrunden får läsaren ta del av information om ämnet för att få en tydlig förförståelse för att lättare kunna ta del av det som presenteras och diskuteras i resultatet och diskussionen. I metodavsnittet kommer läsaren att få ta del av hur urvalet och insamling av vetenskapliga artiklar har gått till. Söktjänsterna samt databasen som har använts är Primo, SwePub och ERIC. Det valda artiklarna består av både nordisk och internationell forskning. Under resultatdelen redogörs det för tidigare forskning kring ämnet och läsaren får här ta del av olika studiers resultat. Studiens resultat visar att hemmet, familjernas olika rutiner och bakgrunder ofta har en påverkan på barns läsutveckling. De flesta forskare belyser vikten av hemmets engagemang i relation till läsutvecklingen. Engagemanget kan bestå av flera faktorer, exempelvis läsning kopplat till flyt i läsningen, ordförråd och ordförståelse, antal böcker i hemmet samt samarbetet med skolan. Resultat från forskningen menar också på att ett gott samarbete med skolan är väsentligt för elevernas läsutveckling. Går det tidigt att introducera barnen i hemmet till läsning kommer det med stor sannolikhet att ligga till grund för den framtida läsutvecklingen.

No description available.

The purpose of the essay is to examine different people's experiences of the home and their experiences in terms of how working life and the work situation have been affected during the Covid-19 pandemic. The questions answered in this essay are how the role of the home has changed during the Covid-19 pandemic, and how people's working lives have been affected during the Covid-19 pandemic. This topic is important and interesting to study to understand how the importance of the home, people's work life and work situation have been affected during the covid-19 pandemic. This essay has been based on a mixed method, this means that both a qualitative and a quantitative method have been used. Two qualitative interviews and a survey have been conducted, and used together with previous studies to answer the essay's questions. The research's conclusions have shown, among other things, that the home has been given a changed role during the Covid-19 pandemic, and that it has shifted from being a place for recreation and rest to a workplace. In addition, people's working lives have been affected in many different ways, some consequences can be considered positive and others negative. The benefits are, for example, more flexible working hours and employees does not have to travel to and from work. But the disadvantages are, for example, that the contact at work can become more complex and the work from home can be seen as a kind of isolation.

Sjuksköterskan har en central roll i den palliativa vården. Det är en lindrande vårdform som syftar till att stödja patienten till en så bra livskvalitet som möjligt sista tiden i livet. Det är av vikt att få en insikt i sjuksköterskans komplexa situation och upplevelser vid vård i patientens hem. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att ge god och säker palliativ vård i hemmet. Då följande text är en litteraturöversikt har åtta stycken vårdvetenskapliga artiklar sammanställts till ett resultat som utgår ifrån två huvudteman: Hinder för att utföra en god och säker palliativ vård i hemmet och vad möjliggör en god och säker palliativ vård i hemmet. Som sedan grenar ut sig i tio underteman: Hemmet som arbetsplats, när vårdrelationen utmanar, när samarbetet brister, brist på stöd och resurser, när kunskapen och utbildning inte räcker till, när tiden inte räcker till, en god vårdrelation, betydelsen av samarbete, möjligheter till stöd och resurser, vikten av kunskap och utbildning. Slutsatserna i översikten förtydligar sjuksköterskors upplevelser av utmaningar och möjligheter inom den palliativa hemsjukvården. Där vårdrelationen, gott samarbete, kollegialt stöd och utbildning visade sig vara betydelsefulla delar för en god och säker vård.

The current study is based on a collaboration with the Kvinnojouren Lund. The aim of the study is to make a process evaluation of the women's shelter project "Våga se, våga agera", which is an education aimed at preschools. The main method consisted of qualitative interviews with both the staff working at the women's shelter in Lund but also an interview with a preschool manager who attended the education. In addition, a participant observation was made to answer the questions. The process evaluation contains three parts and these are a goal analysis, a goal/means analysis and an implementation analysis. At the end of each analysis, recommendations are given that the women's shelter can use when launching and implementing a new project. The result shows that the first education moment should contain information about the characteristics of children exposed to and witnessing violence. The other education moment should contain a clearer description of what happens after a report and possible fears that may arise. In summary, the process evaluation indicates that the education is relevant since there is a knowledge requirement in the subject area and that the women’s shelter project is a possible way to increase this knowledge. / Den aktuella studien är baserad på ett samarbete med Kvinnojouren i Lund. Syftet med studien är att göra en processutvärdering av kvinnojourens projekt “Våga se, våga agera”, vilket är en utbildning som riktar sig till förskolor. Den huvudsakliga metoden bestod av kvalitativa intervjuer med både personalen som arbetar på kvinnojouren i Lund, men även en intervju med en förskolechef. Utöver detta gjordes en deltagande observation, för att besvara studiens frågeställningar. Processutvärderingen består av tre delar och dessa är en målanalys, en mål/medelanalys och en genomförandeanalys. I slutet av varje analys ges rekommendationer till kvinnojouren som de kan använda när de startar och implementerar ett nytt projekt. Resultatet visar på att det första utbildningstillfället bör innehålla mer om kännetecken på barn som utsätts för och bevittnar våld. Det andra utbildningstillfället bör innehålla en tydligare beskrivning om vad som sker efter en orosanmälan och möjliga rädslor som kan uppkomma vid en orosanmälan hos förskolepedagogerna. Sammanfattningsvis visar processutvärderingen på att utbildningen är av relevans då finns ett kunskapsbehov inom ämnesområdet och därmed kan kvinnojourens utbildning vara ett möjligt sätt att öka denna kunskap.

Bakgrund: Patienter som erhåller palliativ vård i hemmet önskar att lidandet lindras samt att känna trygghet och bli sedda som en helhet. Sjuksköterskor har ansvaret över patienter och den palliativa hemsjukvården. Sjuksköterskor ska se patienters behov, problem och resurser. Anhöriga som vårdar patienter palliativt i deras hem, upplever att de behöver stöd från sjuksköterskor. Examensarbetet har använt sig av Erikssons caritativa vårdteori som kan appliceras på den palliativa hemsjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats och med en beskrivande syntes har använts i detta examensarbete. Resultat: Under analysen framkom två teman, hinder till att ge en god vård, där subteman var: att uppleva maktlöshet och stress, att inte ha förutsättningar och att uppleva ensamhet i sin roll. Det andra temat var vikten av att kunna ge en god vård, där subteman var: vikten av samverkan, vikten av gott stöd och betydelsen av reflektion. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att maktlöshet kunde kännas i situationer där möjlighet till god vård inte fanns. De upplevde även ett behov av kunskaps utveckling samt utvecklig av resurser och organisatoriska aspekter fanns.

Bakgrund: En person som befinner sig i ett palliativt skede brukar vilja tillbringa sin sista tid hemma. I en sådan situation behövde den sjuke stöd från någon för att kunna klara sig. Anhörigvårdaren hade en viktig roll för att förverkliga den sjukes önskemål om att vårdas i hemmet och stod inför utmaningar. Syfte: Syftet var att belysa anhörigvårdares upplevelser vid palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod. Antal inkluderade studier var 14. Studierna hittades genom tre sökvägar i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet belyste vikten av information och hur viktigt det var för anhörigvårdare att ha insikt om vad som ska ske. I resultatet beskrevs de skiftande erfarenheter av stöd och hjälp anhörigvårdare upplevde att de fick av vårdpersonal. Innebörden av en begränsad vardag för anhörigvårdare betonades. Palliativ vård i hemmet resulterade i olika känslor, och trots detta ville majoriteten av anhörigvårdarna uppfylla den sjukes önskemål om att dö i hemmet. Anhörigvårdare beskrev hur de gjorde allt i sin makt för att bevara den sjukes autonomi. Diskussion: Det var av betydelse att vårdpersonal involverade anhörigvårdaren i vården av den sjuke. Vårdprogram och tjänster om palliativ vård visade sig vara till hjälp för både sjuksköterskor samt anhörigvårdare. Slutsats: Palliativ vård i hemmet visade sig vara möjlig med rätt stöd till anhörigvårdaren. Dock krävdes mer forskning kring hur det går att tillämpa stöd. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-03</p>

Bakgrund: Palliativ vård ges när bot inte längre är möjligt och fokus går ut på att lindra symtom och lidande för att göra den sista tiden i livet så värdig som möjligt. Sjuksköterskan med sin profession står i fokus av vården i nära relation till familjen för att tillsammans finna mening. Då varje människa är unik och reagerar olika är det viktigt att inneha förståelse och att kunna känna av situationen. Syfte: Var att belysa upplevelser av att vara anhörigvårdare till en person som får palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ design har kvalitetsgranskats och analyserats. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och PubMed och analyserades med stöd av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Anhörigvårdarna upplevde en komplex situation och tog sig an rollen med blandade känslor. Sjuksköterskans stöd och involvering var en viktig länk för att hela familjen skulle känna sig inkluderad. Kontinuitet i det palliativa teamet var något som värderades högt. Relationen mellan anhörigvårdaren och den sjuke personen förändrades i takt med försämring. Diskussion: Genom att ge känslomässigt stöd, information och undervisning till anhörigvårdarna kan vardagen underlättas. Med en god kommunikation kan sjuksköterskan identifiera behov av information och kunskap hos anhörigvårdarna. För att familjen ska ses som en enhet är det av betydelse att den sjuke personen och anhörigvårdaren har en god relation till varandra. Slutsats: Ett gott samarbete och en god relation skapas när sjuksköterskan är involverad och påläst. Forskning bör fokusera på hur sjuksköterskan på bästa sätt kan inkludera anhörigvårdaren i den palliativa hemsjukvården och minska ansvarsbördan.  Bakgrund: Palliativ vård ges när bot inte längre är möjligt och fokus går ut på att lindra symtom och lidande för att göra den sista tiden i livet så värdig som möjligt. Sjuksköterskan med sin profession står i fokus av vården i nära relation till familjen för att tillsammans finna mening. Då varje människa är unik och reagerar olika är det viktigt att inneha förståelse och att kunna känna av situationen. Syfte: Var att belysa upplevelser av att vara anhörigvårdare till en person som får palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ design har kvalitetsgranskats och analyserats. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och PubMed och analyserades med stöd av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Anhörigvårdarna upplevde en komplex situation och tog sig an rollen med blandade känslor. Sjuksköterskans stöd och involvering var en viktig länk för att hela familjen skulle känna sig inkluderad. Kontinuitet i det palliativa teamet var något som värderades högt. Relationen mellan anhörigvårdaren och den sjuke personen förändrades i takt med försämring. Diskussion: Genom att ge känslomässigt stöd, information och undervisning till anhörigvårdarna kan vardagen underlättas. Med en god kommunikation kan sjuksköterskan identifiera behov av information och kunskap hos anhörigvårdarna. För att familjen ska ses som en enhet är det av betydelse att den sjuke personen och anhörigvårdaren har en god relation till varandra. Slutsats: Ett gott samarbete och en god relation skapas när sjuksköterskan är involverad och påläst. Forskning bör fokusera på hur sjuksköterskan på bästa sätt kan inkludera anhörigvårdaren i den palliativa hemsjukvården och minska ansvarsbördan. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-03</p>