Palliativ vård är till för att förbättra patienters och närståendes livskvalitet när patienten har drabbats av en obotlig sjukdom. Vid palliativ vård i hemmet är närstående en resurs som ofta utför en stor del av vården. Till följd av detta riskerar de att själva drabbas av ohälsa. Distriktssköterskans uppgift är bland annat att stödja och handleda patienten och närstående med ett hälsofrämjande perspektiv. Om patient och närstående görs delaktiga i vården skapas förutsättningar för en vårdande relation. Genom att ge stöd och avlasta närstående kan distriktsköterskan påverka situationen för närstående men även för patienten. Syftet med den här studien var att belysa närståendes upplevelse av relationen med vårdpersonal vid palliativ vård i hemmet. En litteraturöversikt med systematisk sökning har valts som metod där kvalitativa data samlats in och analyserats med tematisk analys. I resultatet framkom huvudtemat en trygg relation som i sin tur utgjordes av tre teman: tillit, partnerskap och kommunikation. Närstående kände att de hade större tillit till den palliativa vården när vårdpersonal var tillgängliga, utförde kontinuerlig vård och hade egenskaper och färdigheter som var lämpliga. Partnerskapet skapades genom nära relationer, involvering av närstående och att vårdpersonal lättade på bördan. Upplevelsen av en välfungerande kommunikation uppnåddes genom att närstående var välinformerade och fick hjälp med vägledning. En trygg relation vid palliativ vård i hemmet är en pågående process. Distriktssköterskan behöver vara medveten om vad som krävs för att kunna skapa en trygg relation med närstående då det även är betydelsefullt för patientens vård.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av betydelsen av fysioterapeutens insatser i det Mobila Sjukhusteamet (MST). Metod: Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med sex patienter som varit inskrivna i MST på Skånes Universitetssjukhus i Malmö och under sin vårdtid, inneliggande på sjukhus och/eller i hemmet träffat fysioterapeuten i MST. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier med åtta underkategorier. Trygghet med underkategorierna Tillgänglighet, Bli sedd och Bemötande vilket bland annat innefattar att kunna förstå sina förutsättningar och begränsningar. Möjliggörande med underkategorierna Kompetens och Delaktighet där upplevelsen var att aktivitet möjliggjordes genom bedömning av funktionsförmåga, hjälpmedelsordination och träningsprogram. Egenvärde med underkategorierna Självständighet, Fysisk kontext och Social kontext där vardagsaktiviteter och deltagarnas kontexter sågs som viktiga för känslan av självständighet. Slutsats: Studien visar att deltagarna upplevde de fysioterapeutiska insatserna som betydelsefulla då dessa möjliggjorde för deltagarna att fungera så självständigt som möjlig utifrån sina förutsättningar i sin naturliga kontext. Det framkom även att fysioterapeutens förmåga att med yrkesspecifik kompetens och personcentrerad vård var viktig för att få deltagarna delaktiga i sin vårdprocess. För deltagarna skapade detta trygghet och en ökad tro på sin egen förmåga. Det som värdesattes högt av deltagarna och upplevdes bidra till att främja återhämtningen var att få lov att vara i den miljö de trivdes allra bäst i –sitt hem. / Purpose: The purpose of the study was to describe patients´experiences of the importance of the physiotherapist´s interventions in the Mobile Hospital Team. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with six patients who were enrolled in the Mobile Hospital Team at Skånes University Hospital in Malmö. The participants had during their period of care met the physiotherapist in the Mobile Hospital Team at the hospital and/or at home. Result: The study resulted in three categories with eight subcategories. Security with the subcategories Availability, Being seen and Reception which meant, among other things, being able to understand one´s condition and limitations. Enabling with the subcategories Competence and Participation where the experience was that activity was made possible through assessment of functional ability, prescription of assistive devices and training programs. Self-worth with the subcategories Independence, Physical context and Social context where everyday activities and the participants ‘contexts were seen as important factors for the feeling of independence. Conclusion: The study shows that the participants experienced the physiotherapeutic interventions as significant as these enabled the participants to function as independently as possible based on their conditions in their natural context. Furthermore the importance of the physiotherapist´s ability, with professional competence and patient centered care, was importing in making the participants feel involved in their situation, which created security and an increased belief in their own abilities. What was highly valued by the participants and felt contribute to promoting recovery was being allowed to be in the environment they were most comfortable in – their home.

Vården förflyttas idag ut från lasaretten och utförs alltmer i patientens hem. Hemmet som vårdmiljö innebär trygghet för patienten, men är komplext. För sjuksköterskan innebär vårdandet att möta patienten och skapa en god vårdrelation genom det vårdande samtalet där patientens livsvärld synliggörs. Med en alltmer ökande vård som utförs i hemmen så kan patientens privata sfär och trygghet äventyras. Denna litteraturöversikts syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede i hemmiljö. Analysen resulterade i tre huvudteman: ”Organisation och omgivande faktorer i vårdandet”, ”Vardagen och vårdandet” och ”Patienten, hemmet och anhöriga”, som därefter delades upp i sju underteman. Ur resultatet sågs flera faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelser av vårdandet. Här identifierades vårdrelationen med patienten som viktig och att vårda med anhöriga nära patienten, men även yttre faktorer såsom begreppet tid runt vårdandet och teamarbete lyftes fram som betydande faktorer. Sjuksköterskan är i behov av stöd och utbildning för att kunna ge god vård. Teamarbete sågs som centralt och var viktigt för att möjliggöra en bra vårdrelation mellan sjuksköterskan, patient och anhöriga. Sammanfattningsvis visar studien på att sjuksköterskan upplever vårdandet som komplext, men att det är viktigt i vårdandet att sjuksköterskan bekräftar patienten och finns till för dennes behov för att patienten ska uppleva välbefinnande och god vård sista tiden i livet.

Bakgrund: Att vara närstående till en döende person som får palliativ vård i hemmet innebär stora påfrestningar som påverkar dem psykiskt och somatiskt. Sjuksköterskor som tar hand om palliativa patienter utgår från de fyra hörnstenarna; symtomkontroll, samarbete, kommunikation och relation, samt stöd till närstående. Närstående till äldre personer som får palliativ vård i hemmet blir ofta delaktiga i omvårdnaden, ibland ofrivilligt, därför är det viktigt att belysa deras upplevelse för att kunna identifiera vilka behov eller resurser som finns i takt med ökat palliativ vårdbehov i hemmet. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att vara närstående till en äldre person som får palliativ vård i hemmet. Metod: Metoden var en litteraturöversikt av vetenskapliga originalartiklar. Sökningar gjordes i två databaser, PubMed och CINAHL, och 14 kvalitativa artiklar användes till resultatet efter urval- och granskningsprocessen. Resultat: Många närstående inte ville lämna den äldre personen ensam och åsidosatte sina egna behov. De upplevde en plikt mot den äldre personen att delta i den palliativa omvårdnaden och saknade tillräcklig kunskap. Brist på stöd och information gav negativa upplevelser. Att bli sedd av vårdpersonal var betydelsefullt. Diskussion: Att leva med en döende person påverkade närståendes psykiska hälsa genom upplevelser av bland annat oro, rädsla och ångest. Sjuksköterskan kan ge stöd genom information och utbildning. Slutsats: Genom att se närstående som en person med egna behov av stöd och hjälp samt arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan minska ansvarsbördan och främja hälsan och välbefinnande hos närstående. / <p>2023-11-03</p>

Bakgrund: Årligen dör cirka 90 000 människor i Sverige, och ungefär 80% av dem anses behöva palliativ vård. Med en växande befolkning globalt ökar trycket på vården, särskilt på den palliativa vården. I hemmiljö blir närstående huvudansvariga för att vårda de som får palliativ vård. Detta innebär ett betydande ansvar för sina familjemedlemmars välbefinnande. Det är därför av betydelse att sjuksköterskor har kunskap om närståendes upplevelser av den palliativa vården som ges i hemmet. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser vid palliativ vård i livets slutskede i hemmet. Metod: Studien utfördes som en integrerad sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes, med krav på att studierna skulle vara av kvalitativ ansats för att få fram resultat till valt syfte. Sju vetenskapliga artiklar användes till resultatet. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs (2022) analysmodell. Resultat: I resultatet visas fyra olika kategorier som identifierades i analysen. Kategorierna var att uppleva att religion och kultur har en inverkan, att uppleva ett växande ansvar, att uppleva att stöd från vårdpersonal är viktig och att uppleva otillräcklighet. Slutsats: Närståendes erfarenheter av palliativ vård i hemmet spänner över både positiva och negativa aspekter. Det är av betydelse att sjuksköterskor antar ett personcentrerat tillvägagångssätt och inkluderar både patienten och närstående i vården. Resultaten pekar på betydelsefulla insikter som sjuksköterskor kan integrera i sin kliniska praxis för att förbättra närståendes välmående och upplevelser under den palliativa vården i hemmet.

Bakgrund Palliativ vård i hemmet kan patienten bevara sin trygghet och hemkänsla, minska oro samt kunna vara med sina anhöriga i livet slutskede. Inom palliativ vård har anhöriga många positiva effekter för patienten som innebär upplevelser av meningsfullhet och välbefinnande i livets slutskede. Det är därför viktigt att anhöriga får rätt stöd under patientens sjukdomsprocess och efter dödfallet i syfte att främja patientens livskvalitet. Syfte Syfte med denna litteraturöversikt är att sammanställa kunskap om sjuksköterskans upplevelser om faktorer som främjar eller hindrar anhörigas delaktighet i omvårdnad av patienter med palliativ vård i hemmet. Metod Litteraturöversikten är utformad som en struktuerad litteraturöversikt där 13 artiklar av kvalitattiva studier använts. Sökning har gjorts i PubMed och CINAHL databaser. Analysen har utförts med stöd av Fribergs analysmodell. Resultat I resultatet presenteras sjuksköterskans upplevelser av anhörigas delaktighet i två huvudkategori. Dessa är främjande faktorer för anhörigas delaktighet i omvårdnad av patienten med palliativ vård i hemmet och hindrande faktorer för anhörigas delaktighet i omvårdnad av patienten med palliativ vård i hemmet. Slutsats Kommunikation och information samt samverkan mellan sjuksköterskan, patienten och anhöriga har betydelser inom vård och omvårdnad. Anhörigas känsloläge och olika dilemma av vårdbehov och önskemål i vården kan ha påverkan under vårdprocessen. Dessutom kan familjens ekonomi påverka möjligheter i omvårdnad för patienter och anhöriga inom palliativ vård i hemmet i vissa länder. / Background Palliative care at home allows the patient to maintain security and a sense of home, reduce anxiety and be able to be with their relatives in the final stages of life. In palliative care, relatives have many positive effects for the patient, which means the experience of meaning and well-being in the final stage of life. It is therefore important that relatives receive the right support during the patient's illness process and after death in order to promote the patient's quality of life. Aim The aim of this literature review is to explore the nurse's experiences which factors to promote or hinder relatives' participation in palliative care at home. Method The literature review is designed as a systematic literature review where 13 articles from qualitative studies have been used. Searches have been made in PubMed and CINAHL databases. The analysis has been carried out with the support of Friberg's analysis model. Results In the results, the nurses' experiences of relatives' participation are presented in two main categories. These are “The supporting factors for relatives' participation in nursing of the patient with palliative care at home” and “The obstruction factors for relatives' participation in nursing of the patient with palliative care at home”. Conclusions Communication and information as well as cooperation between the nurse, the patient and relatives have meanings in care and nursing. Relatives' emotional state and various dilemmas with needs and wishes in nursing care can have an impact during the care process. As well as the family's finances, the nursing care opportunities can affect the patients and relatives in palliative care at home in some countries.

Syftet med denna studie är att undersöka föräldrars uppfattningar om högläsningens betydelse för barns läsutveckling i hemmet och i skolan och om samverkan mellan hem och skola inom berört område. Syftet är även att undersöka om föräldrars sociokulturella bakgrund har någon betydelse för deras uppfattningar. Studien har genomförts i samarbete med ett projekt i en årskurs ett på en kommunal skola i Sverige som syftar till att stärka samverkan mellan hem och skola. Det sociokulturella perspektivet svarar för studiens teoretiska utgångspunkt och den metodologiska ansatsen tar sin utgångspunkt i fenomenologin. Empirin består av en enkätundersökning och kvalitativa forskningsintervjuer med avsikt att skapa en djupgående bild av föräldrarnas egna uppfattningar. Vad gäller de informanter som deltar i studien så har de valts ut bland de föräldrar till de deltagande barnen i den årskurs ett som projektet berör. Studien lyfter fram föräldraperspektivet vilket till stor del har saknats i tidigare forskning. Studiens resultat indikerar att föräldrars sociokulturella bakgrund inte har någon större betydelse för deras uppfattningar. Föräldrarna uppfattar att högläsning i hemmet och i skolan och samverkan mellan hem och skola är betydelsefull för barns läsutveckling. Studien visar även att föräldrarna ser sig själva som betydelsefulla vägledare i högläsningssituationen, vilket i sig kan gynna barnets läsutveckling. / The purpose of this study is to investigate parental perceptions of the significance of reading aloud for children ́s reading development at home and in school, and the interaction between home and school in the area concerned. The aim is also to examine if the parents ́ socio- cultural background influence their perceptions. The study was conducted in cooperation with a project that took place in the first grade at a public school in Sweden, which aimed to strengthen the cooperation between home and school. The socio-cultural perspective forms the study ́s theoretical basis and its methodological approach is based on phenomenology. The empirical data consist of a survey and qualitative interviews with the intention to get to know the parents ́ own perceptions. As for the informants involved in the study, they have been selected among the parents of the children who are participating in the first year of the project. The study highlights that the parental perspective has largely been lacking previous research. The results of the study indicate that the parents ́ socio-cultural background does not have any significant impact on their perceptions of the significance of reading aloud for children at home and in school. Parents perceive that reading aloud at home and in school and a collaboration between home and school are important for children ́s reading development. The study also finds that the parents see themselves as important actors when it comes to reading aloud situations, which in itself beneficial for the children ́s reading development.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolkuratorer uppmärksammar barn som bevittnat våld i hemmet samt hur barnpsykiatrikuratorer uppfattar att barnen påverkas av detta. Vi har valt att använda en kvalitativ metod och samlat in material från respondenterna genom semistrukturerade intervjuer. Enligt tidigare forskning kan barn påverkas negativt av att bevittna våld i hemmet, vilket visas genom inåtagerande eller utåtagerande beteende samt genom att barnet upplever somatiska besvär. Resultatet från respondenterna överensstämmer till stor del med forskningen gällande hur barnen visar att de inte mår bra samt hur de kan påverkas både kort- och långsiktigt. Slutsatserna för denna studie är att barnen oftast uppmärksammas av skolkuratorer genom att en lärare eller skolsköterska gör dem medvetna om att ett barn har problem, samt att en empatisk kurator i en inbjudande miljö skapar trygghet för barnen. Det behövs dessutom mer resurser vid vidarehänvisning av barnen, för att de skall få nödvändigt stöd och skydd. Ytterligare slutsatser är att det inte finns några specifika signaler som barnen uppvisar vid den här problematiken, utan det kan vara inåtagerande likväl som utåtagerande signaler, samt psykosomatiska signaler. Barnen kan få både kort- och långsiktiga symtom i form av till exempel koncentrationssvårigheter, aggressivitet och passivitet. / The aim of this study is to research how school counselors note children that has witnessed domestic violence and how child psychiatry counselors perceive that children are affected by this. We have chosen to use a qualitative method and collect material from respondents through semi-structured interviews. According to previous research children can be adversely affected by witnessing domestic violence, as shown by the inward or outward behavior, and by the child experiencing somatic pains. The result from the respondents comply largely with the research regarding how children show that they aren’t doing well and how they can be affected both short and long term. The conclusions of this study show that children often are encountered by school counselors through a teacher or school nurse making them aware of a child that has problems, and that an empathetic counselor in an inviting environment creates security for the children. At times of referring the children further for necessary support and protection, there is a need for more resources. Further conclusions are that there are no specific signals that children exhibit at this problem, but it can be inward as well as outward behavior signals, as well as psychosomatic signals. The children can have both short and long term symptoms such as, for example, concentration difficulties, aggression and passivity.

Abstrakt Bakgrund: 2010 avled omkring 72 000 människor med behov av palliativ vård i Sverige. Sedan ÄDEL-reformens genomförande har andelen svårt sjuka som vårdas och dör i hemmet ökat. Den avancerade medicinska hjälpen i hemmet har förbättrats, men anhöriga spelar fortfarande en viktig roll för genomförandet av palliativ vård i hemmet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att studera anhörigas upplevelser vid vård av en närstående i hemmet i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Sju artiklar med kvalitativ design och en artikel med mixed design valdes ut genom sökning i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades sedan med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Majoriteten av anhörigvårdarna var kvinnor. Resultatet visade i hög grad på att anhörigvårdare upplevde vårdandet av sin närstående svårt och påfrestande. Problem som nämns i resultatet är bland annat trötthet, oro och ångest, frustration, ilska och rädsla. Positiva aspekter framkom också och däribland uppgavs tillfredsställelse, stolthet och en känsla av att ha gjort det rätta. Konklusion: Anhörigvårdarna ses som en förutsättning för palliativ vård i hemmet. Bättre stöd och mer information från sjuksköterskan och övrig personal i teamet till anhöriga som vårdar en familjemedlem i hemmet i livets slutskede kan leda till ökad trygghet och delaktighet hos anhörigvårdarna. Forskningsmässigt är ämnet väl studerat, men kunskapen skulle behöva spridas till yrkesverksamma inom sjukvården.

Bakgrund: Inom den palliativa vården är närstående ofta en förutsättning för att den anhörige ska kunna vårdas i hemmet, trots hjälp från ett vårdteam. De närstående är en viktig del av vården då de känner den anhörige bäst och kan fungera som ett stöd i anpassningen till en ny situation. Den palliativa vården vilar på fyra hörnstenar där närståendestöd ingår. Det ligger också i sjuksköterskans ansvar att stödja närstående i syfte att främja hälsa och förhindra ohälsa.  Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig i ett palliativt skede i hemmet.  Metod: Litteraturöversikten baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, publicerade mellan åren 2003-2011. Artiklarna togs fram via databaserna CINAHL plus with full text och PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod och det skapades nya teman.     Resultat: Resultatet i studien visade att närstående som vårdar en anhörig i hemmet ofta möts av ett tungt ansvar som följs av negativa upplevelser och känslor. Dock kunde en del närstående uttrycka positiva upplevelser av vårdandet.  Närstående upplevde en fysisk och psykisk utmattning och en tillvaro där deras egna behov åsidosattes. Närstående hade svårt att bevittna den anhöriges försämring och många påtalade att deras vardagsliv hade blivit starkt påverkat. Stödet från hälso- och sjukvården lyftes ofta av närstående där de beskrev sina upplevelser av hur stödet fungerat. Likaså upplevelser av stöd från familj och vänner.  Diskussion: Resultatet har diskuterats mot litteraturöversiktens bakgrund, nya vetenskapliga artiklar och Meleis transitionsteori. I diskussionen lyftes närståendes risk för ohälsa och ett bristande stöd från hälso- och sjukvården. Författarna lyfte också hur sjuksköterskors medvetenhet om transitioner kan vara en hjälp i mötet och stödet av närstående. / Background: In palliative care family often is a prerequisite to make care for a relative at home possible despite support of a medical team. Family is an important part of the care since they are familiar to the needs of the relative and can act as support in adapting to a new situation. Palliative care rests on four cornerstones, including support of families. Moreover, it is the nurse's responsibility to support relatives in order to promote health and prevent illness.  Aim: The aim was to describe families’ experiences of caring for a relative in a palliative stage at home.   Method: The literature review was based on ten scientific articles with a qualitative approach, published between the years 2003-2011. The articles were found in the databases CINAHL plus with full text and PubMed. The articles were analyzed with the help of Friberg’s method of analysis and new themes emerged.      Result: The results of the study showed that families who care for a relative at home often face a heavy responsibility followed by negative experiences and feelings. However, some family members expressed positive experiences as a result of the care. Family members experienced a physical and mental exhaustion and a life where their needs were neglected. Family members found it difficult to witness the relative's deterioration and many complained about their everyday life being strongly affected. The support of health care services was often highlighted by family members, describing their experiences of how the support functioned. In addition, experiences of support from family and friends were expressed.  Discussion: The result has been discussed against the background of the literature review, new scientific articles and Meleis’ transition theory. The discussion highlighted family members being at risk of developing illness and a lack of support from health care services. The authors also emphasized that nurses' awareness of transitions can be of help in the meeting with and support of family members caring for a relative.