Sammanfattning Bakgrund: Idag lever ca 158 000 personer med en demenssjukdom i Sverige och antalet ökar varje år. 92 000 av dessa bor hemma och enligt tidigare forskning bor 35 000 ensamma. Forskning visar att informellt stöd är viktigt för personen med en demenssjukdom. Att leva utan ett informellt stöd kan då vara svårt och det finns lite kunskap om detta. Syfte: Syftet med översikten var att undersöka upplevelsen av att leva ensam med en demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativa artiklar sammanställdes med en induktiv ansats. Data samlades in i databaserna Cinahl, Medline samt PsycInfo. Åtta artiklar med kvalitativ metod inkluderades i resultatet. Dataanalysen skedde enligt Fribergs 5-stegsmodell. Resultat: Fyra huvudteman identifierades i litteraturöversikten: ensamhet, begränsningar, meningsfullhet samt rädsla. Slutsats: Personer som lever ensamma med en demenssjukdom upplever sin tillvaro på liknande sätt som personer med en demenssjukdom som har en informell vårdare i hemmet. En markant skillnad är upplevelsen av ensamhet som är stor hos de flesta personer som lever ensamma med en demenssjukdom, men upplevelserna skiljer sig individer emellan. / Summary Background: Today, around 158 000 people with dementia lives in Sweden, the number is increasing every year. 92 000 people live at home and according to previous research 35 000 live alone. Research shows that informal support is important for the person with dementia. Living without informal support can then be difficult and there is little knowledge about this. Aim: The aim of the literature review was to investigate the experience of living alone with dementia. Method: A literature review of qualitative articles was compiled with an inductive approach. Data was collected in the databases Cinahl, Medline and PsycInfo. Eight articles with qualitative method were included in the result. Data analysis was conducted according to Friberg's 5-step model. Result: Four main themes were identified in the literature review: loneliness, limitations, meaningfulness, and fear. Conclusion: Individuals living alone with dementia have similar experiences as those with dementia who have an informal caretaker at home. A significant difference is the perception of loneliness that is great among most people living alone with dementia, but the experiences differ between individuals.

Bakgrund: Nuförtiden har det blivit mer vanligt att patienter som lider av obotliga sjukdomar vill vårdas och dö i hemmet vid palliativt skede. Trots insatser från hälso- och sjukvården spelar närstående ofta en avgörande roll i vården. Närstående tar ofta på sig rollen som vårdare för att uppfylla den sjukes önskan. Att engagera sig i vårdandet av en anhörig lägger ett stort ansvar på närstående vilken kan påverka de närståendes fysiska och psykiska hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelse av att vårda sin anhöriga i hemmet vid palliativt skede. Metod: Metoden för studien var en litteraturöversikt som grundade på tio vetenskapliga kvalitativa artiklar. Vid sökning användes tre databaser; CINAHL Complete, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades enligt Friberg (2017). Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier och nio subkategorier. De första huvudkategorierna var positiv upplevelse av att vårda anhöriga med tre subkategorier; förbättrade relationer, att känna sig delaktighet i sin vårdande roll och att uppfylla önskan. De andra huvudkategorierna var negativ upplevelse av att vårda anhöriga med subkategorier; vårdbördan och ansvar, isolering och ensamhet, att vara osäker och rädslan och ångest. De tredje huvudkategorierna var närståendes upplevelse av hälso – och sjukvården med två subkategorier; otillfredsställelse - och tillfredsställelse med hälso-och sjukvård. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Meleis transitionsteori, områdets utgångspunkt som beskrivs i litteraturöversiktens bakgrund och annan forskning. Utgångspunkten tas framförallt ifrån Meleis transitionsteori som var relaterad till närståendes upplevelse av rollövergångar. / Background: Nowadays, it has become more common for patients suffering from incurable diseases to be cared for and die at home at palliative stages. Despite efforts from the health and medical care, next-of-kin often play a crucial role in the care. Next-of-kin often take on the role of carer to fulfil the sick person's desire. Engaging in caring for a family member adds great responsibility to the next-of-kin which can affect their physical and mental health. Aim: The purpose was to describe the next-of-kin experiences of caring for their relatives in the home at the palliative stage. Method: The method of the study was a literature review based on ten scientific qualitative articles. When searching, three databases were used; CINAHL Complete, PubMed and PsycINFO. The articles were quality-reviewed and analysed according to Friberg (2017). Results: The result showed three main categories and nine subcategories. The first major categories were positive experiences of caring for relatives with three subcategories; improved relationships, feeling involved in their caring role and fulfilling desire. The other main categories were negative experiences of caring relatives with subcategories; care burden and responsibility, isolation and loneliness, being insecure and fear and anxiety. The third main categories were next-of-kin experiences of health professionals with two subcategories; satisfaction and dissatisfaction. Discussion: The result is discussed based on Melei's transition theory, the background of the literature review and other research. The starting point is mainly taken from Melei's transition theory, which was related to the next-of-kin experience of role transfers.

No description available.

No description available.

Hjärtsvikt är en av Sveriges största folksjukdomar och en vanlig orsak till sjukhusvistelse. Kvalificerad professionell vård i hemmet kan minska antalet inneliggande vårddygn för den hjärtsviktssjuke. Lyfts inte hjärtsviktssjuka personers behov av stödjande insatser fram finns risk för att professionella vårdare i hemmet inte uppmärksammar den sjukes behov av psykosocialt stöd. Syftet med litteraturstudien var att beskriva behovet av psykosocialt stöd för den hjärtsviktssjuke personen som vårdas i hemmet. Systematisk litteraturstudie valdes där 19 artiklar analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Det framkom två huvudkategorier; professionella stödet och det informella stödet. Resultatet beskriver behovet av stödjande insatser i form av psykosocialt stöd den hjärtsviktssjuke erfar i hemmet. Då den professionella vården gjorde en helhetsbedömning av den hjärtsviktssjuke uppmärksammades psykosociala behov hos den sjuke. Genom att stärka den inneboende förmågan med stödjande insatser kunde den sjuke hantera de psykiska symtom som hjärtsvikt medförde. För det professionella stödet var delaktighet av största vikt, delaktighet ökade känslan av att bemästra sjukdomssituationen och stärkte värdigheten hos den sjuke. Litterturstudien riktar sig främst till distriktsköterskor i kommunal hemsjukvård och är överförbar på personer med andra palliativa sjukdomar. Vidare forskning för att få en helhetsbild av den hjärtsviktssjukes vård i hemmet skulle vara att undersöka hur atienternas copingförmåga påverkar deras psykosociala välbefinnande. / Heart failure is one of the most common diseases and a major cause of hospitalization in Sweden. Professional health care provided at home might decrease the number of days of hospitalization for the heart failure patient. If not the heart failure patient´s need for support takes into consideration, there is a risk that professional caregivers in the home do not pay attention to the patient`s need of psychosocial support. The purpose of this study was to describe the heart failure patient's need for psychosocial support while being cared for in the home. A systematic literature review was chosen, 19 articles where selected and analyzed by qualitative content analysis. Two main categories revealed: professional support and informal support. Results of the study describe the supportive services in the form of psychosocial support on heart failure patient experience in the home. The professional care made a holistic assessment of the patient and they noticed psycho-social needs. By enhancing the inherent ability with supportive services, the patient could cope with the mental symptoms of heart failure. For the professional support the involvement of the supporting effort was of paramount importance. If the heart failure patient felt participating in the care, the patients feeling of mastering the disease situation and strengthening of the dignity increased. The literature study caters mainly to district nurses in municipal home care and is transferable to persons with other palliative diseases. Further research is needed to gain an overall picture of the heart failure patient's home care would be to examine how patients' coping, affect their psychosocial well-being.

Trots att samhället har ett ansvar för att skydda barn från våld, är det flera barn som utsätts för våld utan att någon upptäcker det. Studier visar att barn som utsätts för våld hemma löper större risk att utveckla svårigheter såsom psykiska problem, samt att många barn inte berättar om våldet ifall frågan inte ställs. Syftet med studien är att undersöka hur socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) upptäcker barn som utsätts för våld, hur rutinerna ser ut i samtalen med barn, samt hur de yrkesverksamma upplever sitt arbete kring upptäckten av våldsutsatta barn. Frågeställningarna är hur de yrkesverksamma får vetskap om barn utsätts för våld hemma ifall det är okänt, hur de upplever det är att ha barnsamtal kring våld, vilka rutiner de följer i barnsamtal, samt hur de yrkesverksamma upplever sin egen kunskap gällande upptäckten av våldsutsatta barn. Tre stycken utredare på barn och unga från socialtjänsten och en behandlare från BUP har intervjuats enligt en kvalitativ metod via en semistrukturerad intervjuguide (se bilaga 1). Resultaten har analyserats med hjälp av en innehållsanalys och presenteras slutligen i fyra olika teman (se tabell 1). Resultat visar att frågan om våld till barn inte ställs rutinmässigt. De yrkesverksamma är eniga om att det är svårt att upptäcka våld, samt upplever de en varierande svårighetsgrad att prata med barn beroende på barnets ålder och typ av våld.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett världsproblem. Vårdpersonal har ingen anmälningsplikt vid misstanke av våld mot vuxna. Vikten att lyfta fram mest förekommande tecken i samband med våld i nära relation anses viktigt för att ge vårdsökanden adekvat hjälp och stöd. Syfte: Syftet med studien var att belysa typiska tecken på våld i nära relationer på kvinnor som röntgensjuksköterskan kan upptäcka inom  yrkesrollen Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes. Databaserna Cinahl, Medline och PsyckINFO har använts för sökning vilket resulterade i 16 artiklar. Efter analys av dessa artiklar skapades två huvudkategorier med subkategorier. Resultat: Våld relaterade situationer börjar ofta med psykiskt våld för att senare utvecklas till olika grad av fysiskt våld. Skadorna sker över hela kroppen men mest runt huvud, ansikte och hals området. Det har visat sig att strypning är en av bakomliggande orsaker till många våldsrelaterade dödsfall. Två grupper som framkom var synliga och dolda tecken. Diskussion: Trots satsningar fortsätter våld mot kvinnor. För att bekämpa detta är det högst nödvändigt att myndigheter samarbetar och tar ansvar. Slutsats: Den våldutsatte befinner sig oftast i chocksituation och är känslig mot omgivningen. Korrekt omhändertagande är viktigt för att minska negativa känslor. / Abstract: Signs of interpersonal violence towards women- what radiographer can detect Background: Domestic violence is a worldwide problem. Healthcare professionals in Sweden has no responsibility to report domestic violence against adults. It is important to raise awareness about common signs of domestic violence and give healthcare seekers adequate help. Purpose:  The aim is to illustrate typical signs of domestic violence against women which radiographers can discover in the profession. Method: A literature research in databases Cinahl, Medline and Psykinfo was used to find 16 scientific articles. After analysing articles, two categories, with subcategories were created. Results: Violence-related injuries often start with mental violence and develop into different degrees of physical violence. Injuries appear in all parts of the body, studies have shown that the head, face and neck region are most usually affected. Also known is that strangulation is the cause of many violent related deaths. Discussion: Violence against women still continues. To overcome this problem, it is necessary for all involved authorities to cooperate and take responsibility. Conclusion: The victim is usually in shock and sensitive towards the environment. Proper care is important to reduce the negative emotions the victim may encounter.

Vid vård i livets slutskede har sjuksköterskan en mycket viktig roll som omvårdnadsansvarig för patienten. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter i livets slutskede i hemmet. Tillvägagångssättet som har använts i detta arbete är en litteraturstudie med inifrånperspektivmed fokus på människor och i detta fall sjuksköterskors upplevelse. Litteraturstudien bestod av tio kvalitativa studier och har analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: Att kommuniceramed kollegor är svårt men samarbete är viktigt; Att ha patientens hem som arbetsplats är problematiskt; Att göra fel vid ensamt arbete skapar rädslor; Att känna behov av struktur och organisering vid ett tidspressat arbete;Vikten av god kunskap och erfarenhet vid palliativ vård i hemmet; Att bemöta och bilda en relation till patient och anhöriga. I resultatet framkom det att sjuksköterskor som arbetar med palliativ vård i hemmet uppskattar en god kommunikation mellan kollegorna då det är mycket ensamarbete och sjuksköterskorna var oroliga för att göra misstag. Det visade sig även att struktur och organisering i arbetet blev ännu viktigare när det var ett högt tempo. Sjuksköterskors kunskap, erfarenhet och ett gott bemötande av patienten samt dess anhöriga var en förutsättning för god vård.

Bakgrund: Diabetes typ 2 har ökat bland äldre. Distriktssköterskor har viktiga ansvarsområden i kommunen som t.ex. att tillhandahålla säker vård och förhindra komplikationer hos äldre patienter som bor hemma med diabetes typ 2, samt att ge stöd och samordna med andra vårdgivare. Syfte: syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter med diabetes typ 2 i hemmet. Metod: Sex distriktssköterskor från fem olika kommuner i Sverige deltog i en enkät undersökning. För att analysera data materialet användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna upplevde brist på stöd från diabetessköterskan och allmänläkare från primärvård men fick hjälp från sina kollegor i kommunen, de upplevde svårigheter att få tillgång till patientjournaler samt hade hinder vid kompetensutveckling. Patienter saknade motivation och förväntade sig att distriktssköterskan ska ta ansvar för deras situation vilket upplevdes som en utmaning hos distriktssköterskorna. Erfarenhet av att jobba i team och att arbeta självständigt påverkade distriktssköterskorna positivt. Slutsats: Distriktssköterskor har många ansvarsområden och de behöver ett bra samarbete med sina kollegor för att kunna ge patientsäker vård. Forskning om relationen mellan patienten och distriktssköterskan, journal tillgång och patientperspektiv om sjukdomen behövs . / Background: Diabetes type 2 has increased among the elderly. The district nurse has a role by providing safe healthcare treatment and preventing long-term complications among elderly patients’ living at home with diabetes type 2. They even give support and coordinating with other caregivers. Aim: To illuminate district nurse’s experiences of providing home care to elderly patients’ with diabetes type 2. Method: Six district nurses from five different municipalities in Sweden were chosen to do a survey research. Data was analyzed using qualitative content analysis. Findings: The district nurses experienced lack of support from diabetes nurses and general practitioners (GP) from primary care, but received assistance from their colleagues in the municipality, had difficulties accessing patient’s records, and experienced hindrances to further their education. Patients lacked motivation and expected district nurses to take responsibility of their situation. An experience of teamwork and working independently made a positive impact to the district nurses. Conclusion: The district nurses have many areas of responsibility and need good collaboration with other colleagues to offer a quality care. Research on the relationship between the patient and the district nurse, medical record access and patient perspective on the disease is needed.

Bakgrund: I dagens samhälle finns det en vilja att vårda patienten i hemmiljön. I takt med detta läggs det samtidigt en stor vikt på att som sjuksköterska bemöta närståendes upplevelser i vården. Att ta tillvara på vad som är viktigt för den enskilde individen och stärka närståendes roll som informell vårdgivare inom den palliativa vården och vård i livets slutskede.   Syfte: Beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slutskede i hemmet. Metod: Studien är litteraturöversikt med induktiv ansats och en kvalitativ metod. Resultat: Närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slutskede var att det fanns flertalet brister framförallt när det kom till vårdpersonalens kunskapsnivå, kommunikation samt stöd och vägledning. Vårdpersonalen hade inte alltid kunskap eller den utbildning som krävdes i vissa moment. Även när det kom till kommunikationen fanns det brister i att vårdpersonalen istället för att ge information muntligt gav information via informationsblad och broschyrer, vilket inte alltid uppskattades. Det visade sig också att stödet från vårdpersonalen många gånger inte fungerade. Närstående upplevde bland annat att vårdpersonalen hade svårt att prata om svåra frågor och ge rätt stöd. Slutsats: Utifrån studien framkommer det att det finns brister när det kommer till den palliativa vården i livets slut i hemmet utifrån närstående upplevelser. De tre viktigaste fynden studien påvisar är just bristen på kunskap hos vårdpersonalen men även brister när det kommer till kommunikation och behovet av stöd. Sjuksköterskan behöver leva upp till 6S:n, för att kunna leverera en personcentrerad och högkvalitativ vård. Detta för att förhindra att närståendes välmående påverkas negativt.