This paper is a documentation of my work Fyratusen, an interior design proposals with a budget of 4000kr. The interior proposal is based on a small needs analysis, and the personal preferences of my klient and a program. In my paper, I raise questions about the value of a home, identity, consumer habits and how they interact to create a home that reflects your personality. / Denna rapport är en dokumentation av mitt arbete Fyratusen, ett inredningsförslag med en budget av 4000kr. Inredningsförslaget är baserat på en mindre behovsanalys, och personliga önskemål från min kund samt ett program. I min rapport tar jag upp frågor kring hemmets värde, indentitet, konsumtions varnor och hur de samverkar för att skapa ett hem som återspeglar ens personlighet.

Introduktion: Fall är i dag ett stort hälsoproblem för äldre personer. Att skador uppkommit till följd av ett fall är den vanligaste orsaken till att äldre personer blir vårdade på sjukhus. Det är sjuksköterskan och annan hälso- och sjukvårdspersonals ansvar att förebygga fall. Trots att fallförebyggande åtgärder sätts in faller äldre personer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa effekter av fallförebyggande åtgärder för äldre personer i hemmet. Metod: En litteraturstudie baserad på Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Litteratursökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet delades in i fyra kategorier och två underkategorier. Resultatet baserades på elva vetenskapliga och kvantitativa artiklar som genomgick kritisk granskning efter granskningsmallar av Polit och Beck (2012). Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier: Information och samordnade vårdinsatser, Hälsobedömning och näringstillskott, Anpassning av hemmet och Träning. Varje kategori belyser effekter av de fallförebyggande åtgärderna. Det framkom både förbättrade och oförändrade effekter i kategorier. Slutsats: Träning som fallförebyggande åtgärd var den enda åtgärden som minskade antal fall. Övriga fallförebyggande åtgärder; Information och samordnade vårdinsatser, Hälsobedömning och Anpassning av hemmet visade sig antingen/eller minska riskfaktorer för fall, ha en positiv hälsoeffekt för personen eller ingen förändring.

Bakgrund: Allt fler patienter i palliativt skede vårdas idag i hemmet. Den närstående tar då många gånger på sig ansvaret som vårdare. Palliativ vård går främst ut på att lindra patientens lidande och att stötta närstående. Syftet: var att beskriva närståendes erfarenheter av att vara en del av palliativ vård när anhörig vårdas i hemmet. Metod: Studien är en litteraturstudie och dess resultat baseras på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: utgörs av tre kategorier. 1. Möjligheter och svårigheter med en ny vardag som vårdare: handlar om hur närståendes roll och relation förändrades till den sjuke, hur närstående kunde känna sig bundna och en rädsla över att något skulle gå fel samt att de satte sig själv i andra hand. 2. Viljan att bli sedd och hörd: rör sig om närståendes erfarenheter avstöd och informations betydelse. 3. Att göra sig beredd inför mötet med döden och framtiden: behandlar närstående erfarenheter av att hantera mötet med döden och tiden efter att den sjuke avlidit. Slutsats: Kategorierna utgör saker som påverkade den närståendes erfarenheter i positiv eller negativ riktning. Studiens resultat antyder att stöd från omgivningen kan underlätta för den närstående. Emellertid krävs det mer forskning kring specifika insatser i form av stöd.

Bakgrund: I Sverige utgör patientgruppen som har haft stroke en stor del i den somatiska sjukvården. Stroke anses vara en av de främsta orsakerna till invalidisering ur ett internationellt perspektiv. Patienterna upplever fysiska och psykiska förändringar som oftast blir mer hanterbara genom de anhörigas stöd. Sjuksköterskor har ett stort ansvar över patienternas vård och är en viktig del i vårdteamet. Problem: Sjuksköterskor upplever svårigheter i att göra de anhöriga delaktiga i vården kring patienterna samt att utforma en hållbar vårdplan som kan fortsätta i hemmet. Syfte: Ur ett anhörigperspektiv beskriva upplevelser av att vårda en närstående som har haft stroke. Metod: En litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: De anhöriga upplevde en utmaning i att ge vård då ansvaret kom plötsligt och medförde stora livsförändringar. En ständig oro och rädsla var närvarande och familjerelationerna var förändrade. Allteftersom tiden fortlöpte upplevde de anhöriga att de kunde skapa kontroll över den förändrade livssituationen och finna mening. Slutsats: För att skapa en förhöjd delaktighet behöver vårdplanen tidigt utformas tillsammans med de anhöriga och ansvaret över vården behöver tilldelas dem utifrån deras förmåga och i en långsam takt. / Background: In Sweden, the patients who have suffered a stroke account for a significant amount of cases in the somatic care. Seen from an international perspective, stroke is considered to be one of the prime reasons for incapacitation. Patients can experience both physical and psychological changes which generally become more manageable with support from relatives. Nurses have a vital responsibility for the patients’ care and an important role in the healthcare team. Problem: Nurses are experiencing difficulties in making the relatives involved in the patient’s healthcare and to develop a sustainable care plan which can proceed at home. Aim: To describe the care experiences of the stroke patient’s relatives. Method: A literature review with a descriptive analysis. Results: The relatives experienced a challenge in providing care when the responsibility suddenly came and brought great changes. A constant worry and fear were present and family relationships were altered. As time progressed, the relatives felt that they could gain control of the changed life situation and find meaning. Conclusion: To create enhanced participation, the healthcare plan needs to be designed in an early stage together with the relatives. The responsibility of the care needs to be allocated to the relatives on the basis of their ability and in a slow pace.

<p>När människan befinner sig i livets slutskede har autonomi, kommunikation, familj och vänner stor betydelse. Platsen för vård blir därför mycket viktig. Platsens betydelse för oss människor innebär inte bara den fysiska miljön. I palliativ vård är det viktigt att platsen inger individen personlig identitet, trygghet och avskildhet. Dessutom bör hänsyn tas till de fysiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekterna på vård. Syftet med denna studie var att belysa vad platsen har för betydelse för patienten i den palliativa vården. Studien baseras på en litteraturstudie som har analyserats utifrån Evans (2002) modell. Artiklarna är hämtade från olika databaser inom omvårdnadsforskning, sociologiforskning och hälsogeografiforskning. Litteratursökningen resulterade i åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar som analyserats och används i resultatet. Ur analysen framträdde tre teman: socialt i platsen, personligt i platsen och självständighet i relation till platsen. Temat socialt i platsen visade på betydelsen av familjens närvaro och vikten av goda relationer med både den informella och den professionella vårdgivaren. Temat personligt i platsen betonade vikten av personlig identitet, värdighet och känslan av en privat miljö. I temat självständighet i relation till platsen framkom behovet av självbestämmande för att få en meningsfull vardag och en ökad livskvalitet. Detta arbete visar att den palliativa vården bör vårda patienten utifrån en holistisk helhetssyn. Vidare framkommer det att alla aspekter inte alltid blir tillgodosedda. Detta i sin tur tyder på att det krävs fortsatt forskning i ämnet.</p>

The purpose with this essay is to study how children in the fifth grade experience reading in three different reading cultures; library, home and in school. The children’s experiences from reading are compared to expectations from library and school. Data, to this study, is collected through qualitative interviews in two focus groups and analyzed by using an idea analysis. The INSU-model, Information Needs, Seeking and Use, and Aidan Chambers reading circle in combination with a triangle of the three reading cultures are used as a theoretical framework. The analysis shows that children are using reading for different purposes in different reading cultures. Children use reading in the school library and at home in a way it was attended to be used in the public library, to get experience. Reading in school is primarily used to learn, as an example to solve tasks and improve reading skills. The study also shows that children don’t use the public library, but if they have a school library available they will use it. One conclusion from this study is that the children don’t use the school library for educational purposes, as intended by the School inspection. Children uses reading in the school library to learn, but not for academic use, they read books that they are personal interested in outside school hours, such as books about horses and pottering. Also the children mostly read fictions from the school library and rarely non-fiction books. Another conclusion is that reading at home has become a social meeting place rather than the library or the school. At home the children tend to use more different social media, as an example Skype, and reading together with family members and friends as compared to the library or school. At home and in school reading are used to gain knowledge, in school to solve tasks and at home to get more information of personal interest. Regardless if the children are reading at home or in school they prefer to read fiction, although the purpose of reading varies. At home they read to enjoy the book while in school reading is primarily to improve the reading skill.

Bakgrund: När en människa drabbas av sjukdom blir även de anhöriga berörda. Anhörigvårdares hjälpinsatser till närstående har fått en allt större betydelse för vården och omsorgen av äldre i hemmet. För att sjuksköterskan ska kunna ge stöd till anhörigvårdare i form av information, rådgivning och undervisning är det betydelsefullt att öka förståelsen för hur anhörigvårdare upplever sin situation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva anhörigvårdares upplevelser av att vårda sin partner i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med ett systematiskt arbetssätt och baserades på kvalitativa studier. Resultat: Studien resulterade i fem kategorier: Tankar och känslor av betydelse för framtiden, Upplevelse av bundenhet, Förhållandet får en annan betydelse vid anhörigvård, Påverkan på den egna hälsan och Copingstrategier. Det visade sig att anhörigvårdares livskvalitet och hälsa påverkades av att vårda sin livskamrat. Slutsats: För att anhörigvårdare ska orka med vårdåtagandet är det av stor vikt att sjuksköterskan upptäcker anhörigvårdare och erbjuder dem stöd. Alla riskfaktorer som kan leda till ohälsa och försämrad livskvalitet för anhörigvårdare behöver uppmärksammas tidigt.

No description available.

När människan befinner sig i livets slutskede har autonomi, kommunikation, familj och vänner stor betydelse. Platsen för vård blir därför mycket viktig. Platsens betydelse för oss människor innebär inte bara den fysiska miljön. I palliativ vård är det viktigt att platsen inger individen personlig identitet, trygghet och avskildhet. Dessutom bör hänsyn tas till de fysiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekterna på vård. Syftet med denna studie var att belysa vad platsen har för betydelse för patienten i den palliativa vården. Studien baseras på en litteraturstudie som har analyserats utifrån Evans (2002) modell. Artiklarna är hämtade från olika databaser inom omvårdnadsforskning, sociologiforskning och hälsogeografiforskning. Litteratursökningen resulterade i åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar som analyserats och används i resultatet. Ur analysen framträdde tre teman: socialt i platsen, personligt i platsen och självständighet i relation till platsen. Temat socialt i platsen visade på betydelsen av familjens närvaro och vikten av goda relationer med både den informella och den professionella vårdgivaren. Temat personligt i platsen betonade vikten av personlig identitet, värdighet och känslan av en privat miljö. I temat självständighet i relation till platsen framkom behovet av självbestämmande för att få en meningsfull vardag och en ökad livskvalitet. Detta arbete visar att den palliativa vården bör vårda patienten utifrån en holistisk helhetssyn. Vidare framkommer det att alla aspekter inte alltid blir tillgodosedda. Detta i sin tur tyder på att det krävs fortsatt forskning i ämnet.

Barn som bevittna våld i nära relationer brukar likställas med att utsättas för psykisk misshandel. Att utsättas för psykisk misshandel som barn kan resultera i en mängd skadeverkningar, detta på såväl kort som lång sikt. Studiens syfte är att synliggöra barnens situation när de bevittnar våld i nära relationer, vad säger aktuell forskning om detta? Den använda metoden i denna studie är en kvalitativ, systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys. Studien är baserade på internationella och nationella vetenskapliga artiklar Den teoretiska utgångspunkt som använts var anknytningsteori och copingteori. Resultatet visar att flickors får fler inåtvända beteendeproblem medan pojkar utvecklar fler utåtagerande beteendeproblem vilket i stort kan kopplas till anknytningsteorier. De aktuella handlingsstrategier som används varierar mellan åldrarna då yngre barn är mer benägna att gömma sig för att slippa undan våldet medan äldre barn fysiskt försöker stoppa våldet. Studiens slutsatser är att barn som bevittnar våld utvecklar ett flertal psykiska, fysiska och sociala problem på grund våldet. Många barn känner sig svikna av samhället då barnen inte får hjälp i tid. Av denna anledning borde yrkespersoner som arbetar med barn ha vetskap om de symptom som dessa barn kan utveckla för att barnen snabbare ska få hjälp.