Under 1990-talet lämnade 2,2 miljoner människor sina hem på grund av Bosnienkriget. En stor andel flydde utomlands, många till Sverige men en stor andel blev också internflyktingar inom landets gränser. Över tjugo år har gått sedan kriget officiellt avslutats och en del av de som tidigare flytt har nu återvänt till det som kom att bli efterkrigstidens, fortsatt mycket uppdelade, land. Syftet med detta examensarbete har varit att möte flyktingar från detta krig som nu återvänt till det Bosnien och Hercegovina de en gång lämnat. Genom deras berättelser är syftet att berätta en del av historien om det moderna Bosnien och Hercegovina och konfliktens efterspel.  Arbetet utgörs av ett skrivet reportage med utgångspunkt i de berättelser som jag mött på min resa genom Bosnien och Hercegovinas två entiteter. I intervjuer med fem personer i Sarajevo, Mostar och Banja Luka berättar dessa återvändare om sin flykt, situationen innan och efter kriget och hur det är att återvända till dagens Bosnien. Intervjupersonerna är hemmastadda i de tre största städerna i landet men också i tre städer som alla har en tydlig koppling till var och ett av de så kallade konstitutionerande folken; kroater, serber och bosniaker. Det journalistiska projektet kompletteras av en reflektionsrapport med grundläggande teori, svårigheter, etik, källhantering och journalistiska tekniker diskuteras.

The war in the Balkans (1991-1999) demonstrated dramatically the European dependence on the United States in military issues. The EU was paralyzed by the events in the Balkans and showed a startling incapacity to deal with this crisis. Even in 2005, some critics argue that, though the European Union (EU) has become an economic superpower, it is still a negligible player in the realm of security and defense issues. This thesis demonstrates that since 1998 the EU has developed a credible security and defense policy and the capabilities and the mindset successfully to conduct military missions. The thesis argues that the EU forces, EUFOR, will successfully implement the 1995 Dayton Accords in Bosnia and Herzegovina in the wake of NATO's Implementation and Stabilization Forces (IFOR/SFOR). Following an overview of the development of the European Security and Defense Policy (ESDP), the thesis highlights how the ESDP was put into practice for the first time during operation CONCORDIA in Macedonia in 2003. The thesis further examines the challenges that EUFOR has to face in Bosnia and Herzegovina today and it outlines the ways and means that the EU and EUFOR chose to deal with the challenges in the country. The thesis summarizes the findings to show how they support the argument that EUFOR will successfully implement the Dayton Accords and the implications of the topic for ESDP more generally.

This Masters thesis examines the process of the Islamisation of Bosnia from the eighth century to the end of the fifteenth century. This era of early Islamic influence has not previously been systematically studied, and remains an area little understood by many medievalists. The major foci of the analysis are the pre-Ottoman era and early Ottoman periods. This thesis raises the following research questions: When and how did the first Islamisation of the Balkan Slavs (including Bosnians) occur? How did Islam influence Bosnian society and culture, and where were the Bosnian Muslim settlements established? This thesis includes a detailed historical investigation that makes use of a range of bibliographic materials. These consist of fragmentary works, archival and administrative documents and other relevant factography collected from a research field trip to Bosnia between June 27 and July 24, 2003. The main findings reveal the complexity of this culturo-religious process in terms of both the early Islamic influence and contemporary cultural diversity. While different theoretical approaches to cultural representation and social space assist in exploring the hybrid nature of Bosniak identity, the primary and secondary data analyses highlight the significance of the phenomenon of the early Islamisation of Bosnia

Det är vanligt att folk som kommer till ett nytt land känner utanförskap, att de är i diaspora. Dock är det lika trivialt att drabbas av liknande känsla av exkludering när de besöker hemlandet. Men vad beror detta på? Syftet med föreliggande studie är främst att fånga kärnan i varför folk ifrån Bosnien-Hercegovina känner sig som diasporamedlemmar när de återvänder hem. / It is common for people who immigrate to a new country to feel left out, to feel like members of diaspora. However, it is equally trivial to have similar feelings when you re- visit your home country. But why is that? The main aim of this thesis is primarily to capture the essence of why people from Bosnia-Herzegovina feel as diaspora members when they re- visit their homeland.

Thesis (M.S.) -- Central Connecticut State University, 2008. / Thesis advisor: Xiaoping Shen. "... in partial fulfillment of the requirements for the degree of Master of Science in Geography." Includes bibliographical references (leaves 112-131). Abstract available via the World Wide Web.

Thesis (doctoral)--Université de Paris III (Sorbonne nouvelle), 1984. / French and Ottoman Turkish. Includes bibliographical references (p. 251-264) and index.

Thesis (doctoral)--Université de Paris III (Sorbonne nouvelle), 1984. / French and Ottoman Turkish. Includes bibliographical references (p. 251-264) and index.

Varje land har i grund och botten starka familjekulturer. Kulturen förföljer oss överallt. Dendefinieras som tankar, känslor, handlingar och produkter. Kulturen bygger på gamlatraditioner, seder, normer och värderingar. Chefer har mest inflytande i hur en företagskulturska se ut i ett företag. Det gör de genom att de för medarbetarna påpekar vad som är viktigtoch vad som är mindre viktigt i företaget.Medarbetarna bör ha en social kompetens som gör att de kan samarbeta och samverka medandra. De bör också vara beredda på att ändra sitt arbetssätt och därmed stödjaförändringsarbetet. En medarbetare förväntas kunna agera utifrån kundernas behov ochönskemål.Företagsbesök har gjorts i Nirbo d.o.o och Länghemskök AB. Nirbo är ett företag som ärlokaliserat i Bosnien och Hercegovina medan Länghemskök AB är lokaliserat i Sverige.Studien har gått ut på att jämföra de två företagen. Uppsatsens huvudfråga behandlarskillnader och/eller likheter mellan de två företagen. Uppsatsens delfrågor ska ge svar på hurmycket ”svensk kultur” har implementerats i det bosniska företaget, vilket tankesättmedarbetarna har i respektive företag, hur deras relation till cheferna ser ut samt om denbefintliga företagskulturen har betydelse för hur framgångsrika de här två företagen är.Syftet med den här uppsatsen är att analysera företagskulturen i ett svenskt och ett bosnisktföretag. En jämförelse görs av de två företagen för att skillnader och/eller likheter ska kunnaidentifieras. Företagskulturen analyseras i företagen för att en undersökning ska kunna görasom huruvida företagskulturen är kopplad till landet företaget är lokaliserat i. Det vidare syftetär att bidra med kunskap om ett lands kultur kan implementeras i en organisation i ett annatland.Uppsatsen är skriven utifrån ett medarbetarskapsperspektiv. En kvalitativ metod hartillämpats när uppsatsen har utformats. Uppsatsen präglas av ett abduktivt angreppssätt samtett hermeneutiskt förhållningssätt. Både primär- och sekundärdata har använts viduppsatsskrivandet.De slutsatser som kunnat dras utifrån den insamlade informationen är att det finns bådeskillnader och likheter mellan företagen. Den största skillnaden är att olika tankar kringarbetet finns i de två företagen. Likheter finns kring de regler de har i företagen.Respondenterna från produktionen i det bosniska företaget försöker förbättra företaget ännumer, vilket respondenterna från produktionen i det svenska företaget inte uttryckte likamycket. / Uppsatsnivå: D

<p>I Bosnien och Hercegovina har det i 15 år pågått en segregering mellan tre nationer, bosnier, kroater och serber. I detta arbete har jag valt att närmare studera segregation mellan bosniska och kroatiska ungdomar i Stolac. Syftet med denna undersökning var att ta reda på varför denna etniska segregation fortfarande är så djup och hur ungdomarna ser på denna segregation, men även att ta reda på hur man kan motarbeta denna uppdelning. Genom att göra sex personliga intervjuer, fyra med ungdomar och två med lärare på skolorna i Stolac, enkätundersökningen och deltagande observation fick jag större inblick i segregationen i Stolac. Men även anledningar till segregations bevaring, vad ungdomarna tycker om den här uppdelningen och vad de tycker hur man borde motarbeta detta. De teorier och sociologiska begrepp som jag använde mig av är etnicitet, segregation och Gemeinschaft och Gesellschaft.</p>

<p>Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur fördelningen av och kontrollen över territorier i</p><p>Bosnien-Hercegovina har yttrat sig under valda tidsperioder. Fokus ligger dels på konfliktparterna</p><p>och dels på de externa aktörernas roll. Galtungs modell fungerar som verktyg då problematiken med</p><p>territoriell kontroll och oförenliga mål undersöks. Materialet till uppsatsen utgörs främst av</p><p>undersökningar gjorda av såväl historiker, statsvetare som konfliktforskare och sociologer, vilket</p><p>bidrar till att en helhetsbild erhålles. Uppsatsens undersökning börjar med en undersökning av</p><p>Daytonavtalets konflikthantering och sedan går den över till 1914-1918, perioden då det första</p><p>sydslaviska riket uppstår. Därefter sker undersökningen i kronologisk ordning och avslutas i Dayton</p><p>1995, där trådarna knyts ihop. Resultaten visar att konflikter mellan de tre etniska grupperna i</p><p>Bosnien-Hercegovina funnits under samtliga tidsperioder och att de demonstrerats med vapen tre</p><p>gånger mellan 1914-1995. De externa aktörer som figurerat under de väpnade konflikterna har</p><p>påverkat konfliktparterna på olika sätt. Slutsatsen är att de externa aktörerna av olika anledningar</p><p>tenderar att ge sitt stöd åt den konfliktpart de har historiska band till.</p>