Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka vilka faktorer som spelar roll för weekendresenärer (som bor i svenska storstäder) när de väljer att resa bort och hur dessa faktorers betydelse har förändrats för dem mellan år 2018 och 2023. För att uppfylla syftet har empirin samlats in med hjälp av 16 semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av tolv kvinnor och fyra män som hade olika sysselsättningar, åldrar och familjeförhållanden. Empirin analyserades med hjälp av Fredrick Herzbergs tvåfaktorsteori som har sina rötter i Abraham Maslows behovspyramid och just av den anledningen har båda teorierna använts vid analysen, men tonvikten var på Herzbergs teori då den var mer utvecklad än Maslows.  Resultatet av studien belyser att weekendresenärer har behov av någon sorts attraktionskraft som motiverar dem till att resa iväg samt bra förutsättningar för att resan ska bli möjligt att utföra. Motovationsfaktorerna i denna undersökning var njutning (återhämtning, jakt på nöje, flykt från verkligheten), social anknytning samt utforskning. Dessa faktorer motiverade weekendresenärerna både före, under och efter pandemin men det absolut största motivationsfaktorn var social anknytning, främst under pandemin. Därmed har motivationsfaktorernas betydelse inte förändrats märkvärdigt mellan år 2018 och 2023. Resorna blev dock inte alltid av om människorna upplevde att riskerna angående hälsan och ekonomin kunde påverka dem negativt. Weekendresenärerna hade behov av fysisk, mental och ekonomisk säkerhet under pandemin men om motivationen övervann deras rädsla kunde de trots allt resa iväg men med ett anpassat beteende. Åtgärderna som de vidtog under pandemin i syfte att inte känna rädsla för viruset har weekendresenärerna i stort sett slutat med, men synen på pengar fortsätter att vara förändrad hos vissa människor. Slutsatsen av undersökningen är med andra ord att turister börjar övergå till det normala men att denna process tar tid och därför kan vissa förändringar fortfarande uppmärksammas i resetrenden.

No description available.

Arbetslivet har gjort en förändringsresa från att tidigare präglats av en patriarkal kontroll av arbetstagarna till att idag handla om en ömsesidig relation mellan arbetsgivare och arbetstagare. Trots detta säger statistiska centralbyrån att allt fler yngre arbetstagare byter arbetsgivare med kortare intervall, när vi tidigare kunde stanna hela livet på en och samma arbetsplats. Detta har mynnat ut i ett syfte om att undersöka vad som motiverar anställda att stanna kvar hos en arbetsgivare mer än tre år samt om det föreligger skillnader mellan generationerna. Denna studie är en kvalitativ intervjustudie där nio respondenter har intervjuats för att samla in det empiriska materialet där mönster har lokaliserats med hjälp av tidigare forskning och teori. Studien tar avsats i tidigare forskning där motiverande faktorer benämns utifrån generations tillhörigheter i kvantitativa enkätundersökningar. Med tidigare forskning som grund hittas en del svar i teorier såsom Herzbergs tvåfaktorteori, Alderfers ERG-teori samt employer branding. Resultatet i undersökningen visar att det förekommer skillnader mellan generationerna på arbetsmarknaden. Det vi sett mönster av är även att det inte varit fullt så tydliga skillnader mellan generationerna som tidigare forskning angett. Vad som däremot motiverar individerna har blivit tydliga och visat sig vara beroende av en mängd olika faktorer som samspelar snarare än fungerar var för sig. Att olika faktorer blir viktiga beroende på kontexten.

<p>During half a century the society has been changed from an industrial to knowledge-driven society. Industry companies have standardized requirements and companies that works with development in production has unique qualifications. The public employment office was created during a time that each tailored to then general requirements were dominating and the adaptation average appropriate worker and appropriate work where general. When the monopoly was stopped, crew companies begun to settle down on the market that flexibly adapt themselves to carried out now specialized needs that require sophisticated adaptation average work and job seekers. Companies lose the confidence for the public employment office and politicians threaten the organization with big closure. If the public employment office can continue to exist the adaptation of the average appropriate work and appropriate job seeker must function better. This led to the essay's aim: Which differences are between the public employment office and the private employment offices with respect to change ability?</p><p>In order to reply to the aim deductive run-up and qualitative survey method with semi structured interviews on a public employment office and private employment office were used. A higher manager and two section managers were interviewed on the public employment office and a manager on Adecco with snowball selection stem to get higher results that otherwise could not have been possible.</p><p>The result showed that the public employment office is devoting too much time to administrative information and meetings that instead would give results through communicating with carried out. But the personnel is motivated and becomes encouraged to giving new proposals, but that the legislation does not permit all changes. The crew company Adecco is a profit driven company that aims itself on profitable trade groups and does not have an extensive legislation what do that changes easy can come to levels. A lot of resources are imposed carried out and the adaptation goes good.</p><p>The conclusion is drawn that the public employment office can deliver a customer value to carry out. In order to that all companies will experience a value the public employment office also needs to concentrate against companies that require university graduates.</p> / <p>Under ett halvt sekel har samhället förändrats från industrisamhälle till kunskapssamhälle. Industriföretag har standardiserade krav och företag som sysslar med produktionsutveckling har unika kvalifikationer. Den offentliga arbetsförmedlingen skapades under en tid som var anpassad till då generella krav var dominerande och anpassningen mellan lämplig arbetare och lämpligt arbete var generell. När monopolet avvecklades började bemanningsföretag etablera sig på marknaden som flexibelt anpassar sig till företagens numera specialiserade behov som kräver förfinad anpassning mellan arbete och arbetssökande. Företag mister förtroendet för den offentliga arbetsförmedlingen och politiker hotar organisationen med stora nedläggningar. För att den offentliga arbetsförmedlingen skall kunna fortsätta existera måste anpassningen mellan lämpligt arbete och lämplig arbetssökande fungera bättre. Allt detta ledde fram till uppsatsens syfte: Vilka skillnader finns mellan den offentliga arbetsförmedlingen och de privata arbetsförmedlingarna med avseende på förändringsförmåga?</p><p>För att svara på syftet användes deduktiv ansats och kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer på en offentlig arbetsförmedling respektive privat arbetsförmedling. En högre chef och två mellanchefer intervjuades på den offentliga arbetsförmedlingen samt en chef på Adecco med snöbollsurval för att få fram högre resultat som annars inte hade varit möjligt.</p><p>Resultatet gav att inom den offentliga arbetsförmedlingen ägnas allt för mycket åt administrativa uppgifter och möten som istället skulle ge resultat genom att kommunicera med företagen. Men personalen är motiverad och blir uppmuntrade till att ge nya förslag, men att regelverket inte tillåter alla förändringar. Bemanningsföretaget Adecco är ett vinstdrivande företag som inriktar sig på lönsamma yrkesgrupper och har inte ett omfattande regelverk vilket gör att förändringar lätt kan komma till stånd. Mycket resurser läggs på företagen och anpassningen går bra.</p><p>Slutsatsen dras att den offentliga arbetsförmedlingen kan leverera ett kundvärde till företagen. För att alla företag skall uppleva ett värde behöver den offentliga arbetsförmedlingen även inrikta sig mot företag som kräver akademiker.</p>

During half a century the society has been changed from an industrial to knowledge-driven society. Industry companies have standardized requirements and companies that works with development in production has unique qualifications. The public employment office was created during a time that each tailored to then general requirements were dominating and the adaptation average appropriate worker and appropriate work where general. When the monopoly was stopped, crew companies begun to settle down on the market that flexibly adapt themselves to carried out now specialized needs that require sophisticated adaptation average work and job seekers. Companies lose the confidence for the public employment office and politicians threaten the organization with big closure. If the public employment office can continue to exist the adaptation of the average appropriate work and appropriate job seeker must function better. This led to the essay's aim: Which differences are between the public employment office and the private employment offices with respect to change ability? In order to reply to the aim deductive run-up and qualitative survey method with semi structured interviews on a public employment office and private employment office were used. A higher manager and two section managers were interviewed on the public employment office and a manager on Adecco with snowball selection stem to get higher results that otherwise could not have been possible. The result showed that the public employment office is devoting too much time to administrative information and meetings that instead would give results through communicating with carried out. But the personnel is motivated and becomes encouraged to giving new proposals, but that the legislation does not permit all changes. The crew company Adecco is a profit driven company that aims itself on profitable trade groups and does not have an extensive legislation what do that changes easy can come to levels. A lot of resources are imposed carried out and the adaptation goes good. The conclusion is drawn that the public employment office can deliver a customer value to carry out. In order to that all companies will experience a value the public employment office also needs to concentrate against companies that require university graduates. / Under ett halvt sekel har samhället förändrats från industrisamhälle till kunskapssamhälle. Industriföretag har standardiserade krav och företag som sysslar med produktionsutveckling har unika kvalifikationer. Den offentliga arbetsförmedlingen skapades under en tid som var anpassad till då generella krav var dominerande och anpassningen mellan lämplig arbetare och lämpligt arbete var generell. När monopolet avvecklades började bemanningsföretag etablera sig på marknaden som flexibelt anpassar sig till företagens numera specialiserade behov som kräver förfinad anpassning mellan arbete och arbetssökande. Företag mister förtroendet för den offentliga arbetsförmedlingen och politiker hotar organisationen med stora nedläggningar. För att den offentliga arbetsförmedlingen skall kunna fortsätta existera måste anpassningen mellan lämpligt arbete och lämplig arbetssökande fungera bättre. Allt detta ledde fram till uppsatsens syfte: Vilka skillnader finns mellan den offentliga arbetsförmedlingen och de privata arbetsförmedlingarna med avseende på förändringsförmåga? För att svara på syftet användes deduktiv ansats och kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer på en offentlig arbetsförmedling respektive privat arbetsförmedling. En högre chef och två mellanchefer intervjuades på den offentliga arbetsförmedlingen samt en chef på Adecco med snöbollsurval för att få fram högre resultat som annars inte hade varit möjligt. Resultatet gav att inom den offentliga arbetsförmedlingen ägnas allt för mycket åt administrativa uppgifter och möten som istället skulle ge resultat genom att kommunicera med företagen. Men personalen är motiverad och blir uppmuntrade till att ge nya förslag, men att regelverket inte tillåter alla förändringar. Bemanningsföretaget Adecco är ett vinstdrivande företag som inriktar sig på lönsamma yrkesgrupper och har inte ett omfattande regelverk vilket gör att förändringar lätt kan komma till stånd. Mycket resurser läggs på företagen och anpassningen går bra. Slutsatsen dras att den offentliga arbetsförmedlingen kan leverera ett kundvärde till företagen. För att alla företag skall uppleva ett värde behöver den offentliga arbetsförmedlingen även inrikta sig mot företag som kräver akademiker.

Motivation utgör en nyckelfaktor i hur lyckat ett projekt blir. Syftet med denna studie var bidra till förståelsen av hur projektledare motiverar projektgrupper. Datamaterialet grundar sig på kvalitativa data från sex personliga intervjuer med projektledare inom teknikbranschen. Det empiriska materialet har analyserats i huvudsak med motivationsteorierna Self Determination Theory och Tvåfaktormodellen. Studien fann sju framträdande teman som projektledarnas tillvägagångssätt kunde kategoriseras i: Tema 1 - Samhörighet och sociala relationer, Tema 2 - Meningsfullt arbete - Skapa gemensam syn på projektets mål, Tema 3 - Informationsutbyte och progress, Tema 4 - Delaktighet, ansvar och förtroende, Tema 5 - Grad av kontroll, Tema 6 - Feedback och uppskattning, Tema 7 - Fira framgång och avslut. Tillvägagångssätten kan sammanfattas med att lära känna gruppen, att ge en helhetssyn över projektet, att dela med sig av information och projektets framgång, att låta alla vara delaktiga och delegera ansvar, att ha en balanserad kontrollfunktion, att ge återkoppling kontinuerligt och att fira framgångar i projektet. Analysen med Self Determination Theory visade att de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och samhörighet påverkades inom de sju temana. Samma tillvägagångssätt kunde upplevas på olika sätt beroende på hur de utfördes, med konsekvens att de hamnade på olika platser på internaliseringsskalan. Projektledarna använde främst yttre faktorer för att påverka motivationen. Analysen med Tvåfaktormodellen visade att projektledarna använde motivationsfaktorer i större grad än hygienfaktorer för att motivera projektgruppen, med undantag för sociala relationer. Detta beror sannolikt på att de andra hygienfaktorerna oftast är företagsspecifika och ligger utanför projektledarens kontroll. Analysen visade att de sju teman som studien beskriver påverkade olika motivationsbehov. Samtliga projektledare hade förståelse för att motivation var viktigt och att inre motivation var att föredra. Dock fanns inget i studien som tydde på att projektledarna i större omfattning hade förståelse om vilka psykologiska processer som deras tillvägagångssätt påverkade hos deltagarna. Projektledarnas tillvägagångssätt var grundade i deras egna erfarenheter och upplevelser, snarare än förankrade i formulerade processer eller teorier. Inget av företagen hade en medveten uttalad motivationsstrategi som projektledarna använde eller kunde använda sig av. / Motivation is a key factor for the success of a project. The purpose of this study was to contribute to the understanding of how project managers are motivating project teams. The empirical data is based on qualitative data from six personal interviews with project managers in the technology industry. The empirical material has been analyzed mainly with the motivation theories Self Determination Theory and the Two factor model. The study found seven main themes that could categorize the project managers ways of action: Theme 1 – Cohesion and Social relations, Theme 2 – Meaningful work - creating common view of project goals, Theme 3 – Information exchange and Progress, Theme 4 - Participation, Responsibility and Trust, Theme 5 – Degree of Control, Theme 6 – Feedback and Recognition, Theme 7 – Celebrating success and conclusion. The ways of action can be summarized to: Getting to know the group. Giving an overview of the project. Sharing information and success of the project. Allowing everyone to participate and delegate responsibility. Having a balanced control function. Giving continues feedback. Celebrating success. The analysis with the Self Determination Theory showed that the basic psychological needs autonomy, competence and relatedness, were affected within the seven themes. The same ways of action could be experienced in various ways depending how they were performed, with the effect that end up in different places on the internalization scale. The project managers mainly used external factors to influence motivation. The analysis with the Two factor model showed that the project managers used motivational factors to a greater extent than hygiene factors to motivate, except for social relations. This was probably due to the fact that hygiene factors usually are company-specific and are beyond the control of the project managers. The analysis showed that the seven themes described in the study influenced different motivational needs. Every project manager had an understanding that motivation was important and that internal motivation was preferable. However, nothing in the study indicated that the project managers had a greater understanding of the psychological processes of the individuals had, that their ways of action influenced. The project managers’ ways of action were based on their own experiences, rather than anchored in formulated processes or theories. None of the companies in the study had an conscious articulated motivation strategy that project managers could use.

Ideella organisationer har en stor betydelse för det svenska samhället. För att de ideella organisationerna ska kunna fortsätta bidra till samhället är det viktigt att organisationerna är tillräckligt attraktiva för att rekrytera och behålla ideella arbetare eftersom dessa individer är väsentliga för de ideella organisationernas överlevnad. Då de som arbetar ideellt inte får någon monetär ersättning uppstod frågan vad som motiverar dem till arbetet. Syftet med detta arbete är därför att undersöka vad som motiverar unga vuxna till att arbeta ideellt utan monetär ersättning. Studien har följt en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med 14 respondenter som har arbetat ideellt inom en studentförening på en högskola eller ett universitet i Sverige under de senaste två åren. Resultatet visar på fem utmärkande motivationsfaktorer hos respondenterna: gemenskap, möjligheten att påverka, personlig utveckling, karriärutveckling och yttre påverkan. Den insamlade datan har analyserats utifrån motivationsteorier samt tidigare forskning inom ämnet. Studiens slutsats är att de som arbetar ideellt upplever en form av icke-monetär belöning bland annat socialt nätverk, erfarenhet och personlig utveckling. / Non-profit organizations have great importance for Swedish society. In order to make it possible for non-profit organizations to continue contributing, it is important that the organizations are attractive enough to be able to recruit and keep the volunteers since they are essential for the survival of non-profit organizations. Since the non-profit volunteers execute labor without monetary compensation, the question arose regarding their motivation. The purpose of this essay is to examine what motivates young adults to work without monetary compensation. A qualitative method has been used to study this subject, using semi-structured interviews with 14 participants who have worked in a non-profit student association at a college or university in Sweden during the last two years. The results showed five distinctive motivators for the respondents: a sense of belonging, the possibility to make a difference, personal development, career development, and external influence. The collected data was analyzed based on motivation theories and previous studies within the subject. The conclusion of the study is that volunteers in non-profit organizations experience non-monetary compensation, for instance social networking, experience, and personal development.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad som motiverar kvinnor att ta en anställning som gruppbefäl, soldat eller sjöman (GSS) i Försvarsmakten. Studien redogör en pusselbit kring vad som motiverar kvinnor att ta anställning i nämnd personalkategori, vilket är betydelsefullt då Försvarsmakten står inför en personell tillväxt samtidigt som myndigheten idag inte når de uppsatta målen i personalkategorin GSS. I studien kan vi se att kvinnorna tar en anställning då de främst söker ett yrke som kan ge dem möjligheter till självrealisering, ett sammanhang med en samhörighet och gemenskap. Dessa drivkrafter har förklarats och redovisats med stöd av motivationsteorier. Det utmärkande med studien är att kvinnors motivation till att ta anställning specifikt som GSS inte tidigare studerats. Då inte några tydliga differenser mellan teorier och studiens empiri har kunnat påvisats, ser vi att det är andra faktorer som måste påverkas om fler kvinnor ska ta anställning som GSS. Försvarsmakten, och kanske även samhället i stort, måste belysa Försvarsmaktens roll och klargöra möjligheterna att tjänstgöra inom myndigheten som GSS. Att påverka en individs vilja att ta en anställning är svårt, men att sprida upplysande information kring befattningar till målgruppen unga kvinnor är en viktig faktor som kan öka inflödet av kvinnor till befattningar som GSS. Samtidigt ser vi i studien att det vore gynnsamt att undersöka målgruppens kunskap gällande yrken i Försvarsmakten och då GSS i synnerhet. Rekommendationer till Försvarsmakten är att undersöka varför framtagna mål inte nås men än viktigare, se över och redigera målen utifrån målgruppens intresse till uppnåbara nivåer, med fokus på förutsättningarna hos befolkningen. Informationsinsatser inom ramen för grundutbildningen måste fortsatt koordinerat genomföras. Studien påvisar att dessa har en god effekt och bör utvecklas då Försvarsmakten står inför en tillväxt där hela befolkningen har en betydande roll som rekryteringsgrund för att verkliggöra denna. / The purpose of the thesis was to gain a greater understanding of what motivates women to take up a position as a squad commander, soldier, or sailor (GSS) in the Swedish Armed Forces. The study provides a piece of the puzzle on what motivates women to take up employment, which is important as the Armed Forces is facing personnel growth while the agency today does not reach the stated goals in the mentioned personnel category.  In the study, we can see that women take a job as they are primarily looking for a profession that can give them opportunities for self-realization, a connection with a sense of belonging and community. These driving forces have been explained and reported with the help of motivation theories. The characteristic of the study is that women's motivation to take up employment as GSS has not been studied before. As no clear differences between theories and the empirical data of the study have been demonstrated, we see that there are other factors that must be affected if more women are to take a job as GSS.  The Armed Forces, and perhaps also society at large, must highlight the role of the Armed Forces and clarify the possibilities serving within the authority as GSS. Influencing an individual's willingness to take up employment is difficult but disseminating enlightening information about positions to the target group of young women is an important factor that can increase the influx of women into GSS positions. At the same time, we see in the study that it would be beneficial to examine the target group's knowledge regarding professions in the Swedish Armed Forces and then GSS in particular.  Recommendations to the Armed Forces are to study why developed goals are not achieved but even more importantly, review and edit the goals based on the target group's interest to achievable levels, focusing on the conditions of the population. Information activities within the framework of the basic training must continue to be carried out in a coordinated manner. The study shows that these information efforts have a good effect and should be developed as the Swedish Armed Forces is facing a growth where the entire population has a significant role as a recruitment basis to realize this.

Fallstudien på Företaget AB  syftar till att öka förståelsen för de svårigheter  en organisation kan mötas av vid införandet av Lean-konceptet i en verksamhet. Studiens målsättning är att belysa vilka faktorer som påverkar en långsiktigt lyckad implementering av systematiska ständiga förbättringar.   Nulägesbeskrivningen och teorin analyseras ingående för att sammanställas i en slutsats och möjliga rekommendationer till fallföretaget. De påverkansfaktorer vilka författarna lyfter fram  i studien prioriteras i ordning utifrån sin betydelse och diskuteras med avseende på en uthållig implementering av Lean-konceptet.

Unplanned and frequent employee turnover can result in significant costs to an organization. Grounded in Herzberg's two-factor theory, the purpose of this correlational study was to examine the relationship between employees' job satisfaction and their degree of job embeddedness, and their intent to leave the organization. In this study, 63 full-time Southeastern U.S. manufacturing employees completed surveys that included the Andrews and Withey's job satisfaction questionnaire, Crossley, Bennett, Jex, and Burnfield's global measurement of job embeddedness, and Mobley, Horner, and Hollingsworth's intent to stay scale. The results of the multiple regression analysis indicated the model was able to significantly predict employee turnover intention, F(2, 95) = 71.822, p < .001, R2 = .705. Both employee job satisfaction (t = -.703, p < .001) and employee job embeddedness (t = -.501, p < .001), were statistically significant predictors of turnover intent. These results indicate that satisfied and committed employees are less likely to plan to leave their employment. This research adds to the body of knowledge concerning what contributes to why people leave their jobs. Reduced employee turnover can financially benefit an organization and that in turn can have a positive social benefit on the community. More secure employees and companies with improved financial security can result in improved financial support to communities and help increase economic stability.