The aim of the analysis in this essay will be divided into two cases. In the first, I will study the formation of a new State and why a geographic area of a country decides to make an secession. The focus will be on the secession of Biafra from Nigeria in 1967 and how the causes and explanations behind this secession, get in the Swedish literature as well as the international literature. In Case 2, I will use a explanation games, as a means to give pupils more understanding and to make it more clear, why a geographical area chooses to make a secession, and where I will use the secession of the Biafra from Nigeria as my example (Case 1). To more easily understand and answer  the question, why the geographical area of Biafra in south-eastern Nigeria chose to do an secession, I have chosen to study my Case 1 from a social and political context. The broader aim of this essay is, during the use of theories to search which role the ethnicity and the ethnic pattern had in the decisions of the Biafra to do an secession and create a new state. But also to explore the didactic elements and methods in history teaching, we as teachers can use, in order to more clearly describe and explain why a geographical area decides to do an secession? Results from case 1 showed that ethnicity was a motivation for me to respond to the social and political events in Nigeria and to be able to explain why Biafra chose to break away. There are other reasons, but to me it was ethnicity and ethnic pattern the main causes and it became an ethnic breakaway from the Biafra. In case 2 the explanations games, need not be the only method for the teacher to more clearly explain for example why Biafra chose to break away from Nigeria but it can be a way to understand more.

Vårt syfte är att ta reda på hur lärare använder film som didaktiskt verktyg i klassrummet på grundskolan 7–9. Film är så pass populär och närvarande i elevernas liv utanför skolan att den konkurrerar med skolan om uppmärksamhet. Lärarna som vi intervjuade pratade om fördelar med att visa film i historieundervisningen. Lärarna menade att de använder film som komplement eller redskap till undervisningen. Nackdelar med film som lärarna nämnde var bland annat tidsbegränsning, bristen på urval av film samt de praktiska bekymren. För att besvara vår frågeställning genomfördes kvalitativa intervjuer i form av semistrukturerade intervjufrågor. Denna metod omfattar även mejlintervjuer. Den teoretiska utgångspunkten som ligger till grund för vår analys av empirin är The Big Six från Tom Morton och Peter Seixas. Vidare understöds The Big Six av Stephane Levesques teori om den historiska empatin.Resultatet av denna studie visar att samtliga lärare var eniga om att använda film på olika sätt är ett bra redskap som komplement till historieundervisning. Lärares svar överensstämmer om att det är arbetsområdet som styr hur ofta man visar film eller klipp. Lärarna är överens om att de visar både hela filmen och bitar av den beroende på tidsbegränsning, filmens svårighetsnivå samt område man undervisar om. De främsta förmågorna som lärarna anser eleverna utvecklar under filmvisning är källkritik och historiebruk. Dock finns det olika syften bakom varför och hur lärarna visar film i historieundervisning. Film kan tillföra djupare förståelse för historiska sammanhang, nya perspektiv och levandegör undervisningen.

SammanfattningDagens skola är inte densamma som för trettio år sedan. Det sker ständigt förändringar i samhället och inte minst speglas detta i skolan, exempelvis syns det på skolans utformning men också på skolans förhållningssätt till reformer och förnyelser i takt med förändringarna som sker. Ett tydligt exempel på detta är de senaste reformerna inom skolpolitiken med de nya läroplanen och kursplanerna. Jag tycker att det är intressant att se på just förhållningssättet mellan skolan och samhällsförändringar och de senaste reformerna är därför mycket intressanta i den bemärkelsen. Den mångkulturella utvecklingen och dess prägel på den svenska skolan och utbildningsväsendet är en samhällsutveckling som har intresserat mig och därför valde jag att fördjupa mig i begreppet mångkultur. Jag har gjort en jämförande studie mellan den gamla läroplanen Lpo94 och den nya Lgr 11. För att inte göra det allt för stort valde jag vidare att fokusera på kursplanerna i historia i vardera läroplan för att undersöka hur begreppet mångkultur framställs. Syftet var alltså att se om det mångkulturella begreppet behandlas i kursplanerna i historia och i så fall vilken skillnad som finns mellan dessa.I min undersökning har jag kommit fram till att begreppet mångkultur är ett begrepp som inte har en ren definition utan begreppet är kontextuell och skapar olika känslor. Begreppet används på olika sätt i olika syften. Utöver vissa strukturella skillnader i de olika kursplanerna finns både likheter och olikheter i hur begreppet mångkultur framställs. Gemensamt för de olika kursplanerna är synen att historieundervisningen är viktig för att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om olika kulturer och kulturella sammanhang. Begreppet mångkultur finns med men indirekt med kopplingar till samhällsutvecklingen och vikten att förstå och respektera olikheter. I kursplanerna finns ingen direkt koppling mellan historieundervisningen och det mångkulturella samhället, istället behandlas begreppet mångkulturalism som ett fenomen inom landet och inte i klassrummet och undervisningen. Den nya kursplanen är dock tydligare med att koppla till det mångkulturella samhället och dess påverkan på samhället. Vidare har den nya kursplanen mer fokus på den mångkulturella utvecklingen i samhället i form av kulturmöten.Nyckelord; historieundervisning, mångkultur, mångkulturalism, mångkulturell skola, Lpo94, Lgr 11

I läroplanen för den svenska grundskolan står det tydligt utskrivet att skolan ska bedriva ett aktivtarbete för jämställdhet och motverka könsmönster som kan komma att begränsa barnens liv. Trotsdet så osynliggörs kvinnor och begränsande könsmönster framträder ihistorieundervisningsmaterial. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka lärareserfarenheter kring hur läromedel och andra lärresurser används och kombineras, detta utifrån ettgenusperspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer och dokumentanalyser undersöks läraresperspektiv på att undervisa för jämställdhet, och kvinnors roll i lärresurser. Det framkommer attansvaret att kvalitetssäkra undervisningsmaterial faller på lärarna, vilket bidrar till en högarbetsbelastning. Den höga arbetsbelastningen kan i sin tur vara anledningen till att lärare föredraratt använda licensierade webbsidor när de väljer digitala lärresurser i sin undervisning, då dessaredan granskats av andra kunniga. Dessutom är läromedlet och lärresurserna mansdominerade, ochatt det råder stora skillnader i lärares engagemang att kompensera för detta. / In the curriculum for the compulsory school, it is clearly stated that the school shall conduct anactive work for equality and counteract gender roles that could come to be restrictive in thechildren’s lives. Despite this, women are made invisible and restrictive gender roles are presentedin the history teaching materials. This qualitative study aims to investigate teachers experiences ofhow teaching materials and other educational resources is used and combined, from a genderperspective. Through semi structured interviews and document analysis, teachers’ perspective ofteaching for equality, and women’s role in teaching materials are investigated. It emerges that theresponsibility for evaluating teaching materials is placed on the teachers, which constitutes to ahigh workload. The high workload might be the reason why teachers prefer licensed websites whenchoosing digital educational resources in their teaching, since these websites have already beenreviewed by other knowledgeable. This study also confirms that the teaching materials are maledominated, and there are significant differences in teachers’ commitment to compensate for this.

Denna studie undersöker mellanstadielärares erfarenheter om hur de arbetar för att främja elevernas motivation och måluppfyllelse i ämnet historia och hur motivationen påverkas. Lärarna som intervjuades fick beskriva sina upplevelser och erfarenheter av att arbeta med historieämnet i klassrummet. Syftet med denna studie var att få en inblick i hur lärare kan göra historieämnet intressant och eleverna engagerande och motiverade samt belysa vilka undervisningsupplägg, arbetssätt och arbetsformer som dominerar i historieundervisningen. Studien utgår ifrån pragmatismen och självbestämmandeteorin, eftersom pragmatismen sammanför det psykologiska tankesättet och beskrivs som en faktor av hur en individ lär sig, utvecklar och strävar efter en inre och yttre kapacitet. Självbestämmandeteorin beskriver tydligt hur motivationen kan påverkas av yttre faktorer och där syftet är att utveckla en inre motivationen för att bli mer självstyrd och självständig i sitt utförande.  Det som betonades i intervjuerna utifrån mellanstadielärarnas tankar och erfarenheter, var att eleverna bäst lär sig genom praktiska arbeten, dramatiseringar, estetiska lärprocesser och diskussioner i par, grupp och helklass. Fokus för lärarna låg i att skapa ett historieintresse och engagemang hos eleverna för att främja deras motivation. Det framkom även andra viktiga aspekter som kan påverka elevernas motivation och engagemang, vilket lyfts i resultatdelen. Studien visade på behovet av att som mellanstadielärare levandegöra historieämnet för att eleverna ska utveckla goda förmågor. Detta genom att göra lektionerna verklighetstrogna, måla upp bilder för eleverna, men även skapa en känsla av den tid som varit. Variationen är även den del i undervisningen som ligger till grund för intressanta och tongivande lektioner i historia för att skapa historieintresserade elever. Vidare i resultatet kom mellanstadielärarna fram till att elevernas tidigare erfarenheter lyfts in i undervisningen för att eleverna ska utvecklas tillsammans som grupp och individer, viket följaktligen skapar nya historieintressen. Slutsatsen av denna studie visade på att om lärarna är intresserade och engagerade i historieundervisningen, och skapar utvecklande och intressanta lektioner, då främjas motivationen hos eleverna något som genererar i en ökad måluppfyllelse.

Syftet med detta arbete är att visa på hur man kan lyfta fram ett genusperspektiv i historieundervisningen och i historieläromedel. Denna studie är baserad på en statlig rapport som utkom år 2010. SOU-rapporten visar på ett alarmerande resultat kring genusuppdelningen i dagens läroböcker i historia. I merparten av böckerna är det fortfarande männens och de övre samhällsskiktens historia som berättas. Detta trots att det idag finns modern forskning att tillgå inom historieforskningen som berättar kvinnornas, barnens och den ordinära människans historia. I denna studie har jag i två olika klasser i grundskolans senare år utfört en enkätundersökning i syfte att se till hur elevernas uppfattning kring genusuppdelningen i läromedlen stämmer överens med det resultat som den statliga rapporten redovisar. Genom en pilotlektion kring kvinnornas 1900-talshistoria och ett temaarbete kopplat till 1900-talets reklam och kommersialismens historia, knutet till den ordinära människans historia, vill jag med denna studie visa på olika undervisningssätt som kan lyfta fram ett genusperspektiv på historien. Resultaten i enkätundersökningen visar framförallt på att flickorna efterlyser en mer genusinriktad och identifieringsbar historieundervisning i skolan idag. / The purpose of this essay is to show how a gender perspective in the teaching of history can be displayed as well as in history educational materials. This study is based on a report runned by the Swedish Government, which was published in 2010. It indicates an alarming result of gender segregation in today´s edcational materials. In the most of the books it is still the men´s history and the history of the upper class society which is being told. This is the given persective, despite the modern research of today which is available in historical research which tells the women, children och and the ordinary human history. In this study I have carried out a survey in two classes to exam´ine if the pupils´ opinion of gender segregation in the books agree with the report from the Government. I held a pilotlesson about the 20th century history of women and a thematic work connected to the 20th century advertising and the history of commersialism connected to the ordinary human history. I will in this study display the various ways of teaching, which can show a gender perspective on history. The results of the survey shows above all that the girls are searching for a more gender adjusted and a more identifiable history education in schools today.