The purpose of this thesis is to understand the way in which religion and politics played a role in the formulation of a cyclical ethos of conflict, focusing in the last and most important civil war of nineteenth-century Colombia: The War of the Thousand Days (1899-1902). A historiographical review was used to understand the interactions between these two structures, and it pointed at a main problem centered in the political use of religion, as well as the transformation of political debate into a matter of political faith. In conclusion, the War of the Thousand days strengthened narratives of vengeance, worsened the situation of the country, and solidified an ethos of conflict in which the State used the Church to legitimize itself against the threats to the status quo of systemic inequality.

The gardens of early Mormon pioneers are a unique cultural resource in the western United States, but little guidance has been provided for understanding or providing landscape treatments for Mormon landscapes. Mormon pioneers came to Utah and the Great Basin to escape religious persecution and build their own holy kingdom. In relative geographical isolation, they built towns that have a distinctive character delineating a Mormon cultural region in the West. Self-sufficiency was an important feature of these towns and of the religious culture of early Mormons, both because of their geographical isolation and their desire to be independent of the world, which they viewed as wicked. This emphasis on self-sufficiency made gardens and gardening an important part of every household, encouraged by religious leaders and individual need. The cultural and personal preferences of individuals did influence the style and contents of Mormon pioneer gardens, but perhaps not to the extent that the religious culture of self-sufficiency did. When managing or treating Mormon pioneer landscapes or gardens, it is helpful to start by assessing any historic features that still exist. Then, the property owner or manager can choose one of the standard landscape treatments of preservation, rehabilitation, restoration, or reconstruction, or opt for some combination of these treatments. Because Mormon pioneers brought plants from all over the world, a large selection of heirloom plants may be suitable for historic Mormon landscapes. A few historic plants are no longer appropriate in Western landscapes because of ecological concerns such as invasiveness or water efficiency, but substitutions for these plants can be found by considering the plant's form, function, and meaning in the historic landscape.

No description available.

<p>Denna uppsats handlar om sambandet mellan kvinnor och New Age-rörelsen och om kvinnor är överrepresenterade i denna rörelse. Som utgångspunkt för detta arbete har jag studerat litteratur angående livsåskådning både historisk och nutida. Jag har vidare gjort två intervjuer med en Reikihealer och en aromamassageterapeut i Gävle för att ta reda på ifall kvinnor är överrepresenterade som kunder hos dem och vad det kan bero på, i så fall.</p><p>New Age-rörelsen är en synkretism, det vill säga en blandning av många religioner, så det finns en historisk bakgrund till dessa religioner vilket kortfattat tas upp i uppsatsen. Definitionen av vad New Age kan vara för den som är utövare samt vad forskare tycker belyses även i uppsatsen och diskuteras, eftersom definitionen är omdiskuterad. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att ta reda på om kvinnor är en dominerande grupp inom New Age-rörelsen och varför det kan vara så.</p><p> </p>

<p>Syftet med denna uppsats var:</p><p>Att planera, genomföra samt utvärdera en alternativ undervisningsmodell i hinduism på gymnasienivå som syftar till att lära av och från religionen snarare än om.</p><p>Att jämföra denna alternativa undervisningsmodell och sätta den i relation till tidigare och med mer traditionell undervisning av religion på gymnasienivå.</p><p>Att blicka vidare och se om denna undervisningsmodell eventuellt skulle kunna implementeras även inom andra skolämnen såväl som i övriga kommunikativa och sociala kontexter.</p>

<p>Mitt syfte med denna studie av Häckelsängsringen är att ta reda på om den verkligen är från vikingatiden samt om den har haft en eds-, rit- eller kultfunktion? Finns det någon vikingatida kult i området som kan komma ifråga när det gäller denna ”mystiska ring”? Till min hjälp har jag tagit litteratur som talar om ringar och eder till exempel de Isländska eddorna. För att se om det finns en vikingatida kult i området har jag besökt Hamrånge socken, både själv och tillsammans med arkeologer. Jag har studerat länsmuseets faktarum och fornminnesregistret. I fornminnesregistret har jag hittat platser såsom en reliklund med mycket gamla lindar, en tänkbar offerkälla, en stenlagd cirkel som kan vara en tingsring samt att i närheten finns ett område som på gamla kartor kallas Lundåker, en tydlig odling av hassel. Allt detta sammantaget tyder på en vikingakult i området. Järnringen har krokar på insidan och dessa har jag försökt att tolka. Det jag kommer fram till är att dessa krokar kan symbolisera olika saker beroende på vad man skulle ha den till för stunden. Det finns ett tydligt mönster som visar ett vikingaskepp mellan två krokar. Krokarna i sig själv anser jag symboliserar eldstål och dessa tillskriver jag vikingaguden Tor.</p>

<p>När Columbus klev iland på den kontinent som han trodde var landet Indien, så anade han nog inte vad som komma skulle. Européerna strömmade till detta nya land och till vad de tyckte var en nystart. Vad de däremot inte tänkte på var att det folk som redan bodde där borde ha haft rätt att stanna där de var. Istället fick ursprungsbefolkningen flytta på sig.</p><p>För många folk i världen kan det vara svårt att finna sin plats och därmed också sin identitet. För de nordamerikanska indianerna är det förmodligen svårare än för många. De blev påtvingade en annan religion och en annan kultur. Trots detta har de lyckats behålla sin identitet. Genom anpassning och bevarande får de en gemenskap som behövs i identitetssökandet.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Nordström.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka litteraturen efter agenterna och deras handlingar vid de religiösa sammankomsterna, i Tröndelag, så som det beskrivs av Snorre Sturlason i <em>”Håkon den Godes saga”</em> Följande frågor fokuseras:</p><ul><li>Hur ser det rituella gästabudet ut i Snorres text?</li><li>Vilka var det som agerade i den fornskandinaviska kulten och varför?</li><li>Vad säger källorna om rituella gästabud och kultfunktionärer?</li><li>Speglar texten autentiska traditioner?</li></ul>

<p>Possession is a transcultural and transhistorical phenomena that in recent times appears to have had a resurge within western culture. Heavily laden with controversy, incredulity and prejudice possession is not readily dealt with, although many people present in parishes and for psychiatric treatment with symptoms and disturbances that need to be addressed promptly with up-to-date skill and discernment. Lack of interest and practise has been the rule not only in secular science but in major religious contexts as well. An increasing amount of literature highlights the lack of efficient psychiatric and religious response. In this work traditional Christian perspectives on possession were related to recent Psychiatric and Parapsychological results, definitions and conclusions, the aim being to enhance and enrich our understanding of what is being interpreted as an involuntary influence of malevolent spirits on human beings. The method of the study was based on reflexivity, including aspects of phenomenological analysis, critical theory and postmodern theory. It was shown that a clear line can no longer be drawn between science and spirituality as concerning possession, its cure and its etiology; that exorcism and other methods of spirit-expulsion have a not insignificant actuality in international psychiatry of today as a remedy for certain states of dissociative disorders, and that these methods are considered extremely powerful. The study also focused on agents responsible for treating people with related symptoms, religious as well as seculars, and on the need for continued interdisciplinary study and approach to the phenomena of possession. It was stressed that our understanding of this issue is in dire need of revision.</p>

<p>Denna uppsats har haft till syfte att söka nå en förståelse för ondskan och dess eventuella betydelse för människans förutsättningar i tillvaron. Med hjälp av ett psykoanalytiskt och arketypiskt förhållningssätt har jag valt att framställa ondskan som viktig beståndsdel i det mänskliga livet. I myter, riter, sagor och symboler kan man finna en slags överordnad mening som kan bringa balans och jämvikt mellan det jordiska och det överjordiska, och mellan det goda och onda, menar exempelvis den kände mytforskaren Joseph Campbell. De är till för att skapa mening och förståelse för allt som rör det mänskliga. Här har jag valt att titta närmare på myter som exempelvis Oden, Lilit, Utdrivningen ur Paradiset och Den gudomliga komedin.</p><p>Oftast är vi inte särskilt benägna att se och erkänna vår egen ondska utan vill gärna behålla bilden av ondskans annorlundahet för att rättfärdiga bilden av oss själva. Det har därför varit intressant att här titta närmare på fenomen som <em>projektion</em>, <em>klyvning av gott och ont</em>, <em>syndabockstänkande</em> osv.</p><p>En stor del har också ägnats åt psykoanalytikern C G Jungs tankar om <em>den</em> <em>kristna myten</em> och hans tolkning av bl. a. Jobs bok där han visar hur den antropomorfa projektionen av gott och ont har utvecklats och kommit till uttryck i Bibeln. Jung framhåller med detta bl. a. att Gud, liksom människan, genomgår en individuationsprocess mot en allt större medvetenhet. Gud visar i Jobs bok prov på grymhet, måttlöshet och framförallt omedvetenhet i det han utsätter Job för ett till synes orättvist och onödigt lidande. Jung menar att Gud också är människans avbild och projektion. På Gud är alla goda egenskaper projicerade och på Satan alla onda. Detta motsvarar också människans egen oförmåga att se <em>hela</em> sig själv, sin egen ondska eller <em>skugga</em>.</p><p>Den kristna kulturen är, enlig Jung, alltför identifierad med det goda, därför behöver Kristusgestalten kompletteras med hans mörka broder Satan om människan skall kunna komma tillrätta med sig själv och ondskans problem. I slutdiskussionen tar jag, som ett exempel på hur detta skulle kunna gå till, upp Claes Janssen tankar om att <em>återinbjuda Djävulen</em> som en dialektisk antites till Kristus. Han visar hur viktig och användbar den medvetna kontakten med Djävulen är och att denna gestalt, så snart han bjuds in i det <em>heliga fyrtalet</em> upphör att vara ond. Att han som <em>Lucifer</em> (ljusbringaren) har en medvetandegörande effekt. Gud, Kristus, Den Helige Ande och Djävulen ses som arketyper som tillsammans bildar en själslig jämvikt för att de rättar och rättas av varandra.</p><p>Min slutliga reflektion är att ondskan är en ofrånkomlig del i att vara människa. Vi kan välja försöka förstå den och våga möta den i oss själva eller vi kan förneka och gömma undan den. Men mörkret kommer alltid att finnas där, ingen går fri från ondska!</p><p> </p>