Syftet med den här studien var att ta reda på vilka digitala hjälpmedel som används i matematikundervisningen på mellanstadiet, vad det finns för bakomliggande anledningar till att just dessa används samt om lärarna känner sig trygga eller otrygga med användningen och vad det kan bero på. För att undersöka dessa frågeställningar användes enkäter och intervjuer. Sex stycken lärare som arbetar på två olika skolor, fördelade på alla årskurser på mellanstadiet, har ingått i undersökningen. Resultatet visade att alla lärare använder sig av digitala hjälpmedel i sin matematikundervisning, framförallt miniräknaren, olika webbsidor och klassrumsprojektorer. Det mest förekommande syftet som lärarna nämnde var för att underlätta färdighetsträningen, öka elevernas motivation samt för att anpassa undervisningen. Överlag kände sig lärarna trygga i sin användning av digitala hjälpmedel och den återkommande faktorn till varför är kunskap. Både vilka digitala hjälpmedel som används och lärarnas trygghetskänsla motsäger tidigare forskning som finns kring ämnet.

Många elever i Sverige har lässvårigheter. Enligt Skolverket (2011) ska varje elev kunna få de rätta förutsättningarna för att utvecklas i matematik, därför har denna studies syfte valts för att ta reda på vilka hjälpmedel som finns tillgängliga på två olika skolor för elever med lässvårigheter. Kan laborativa lektioner i matematik hjälpa dessa elever och hur upplever eleverna och deras lärare dessa lektioner? Som metod till denna studie används intervjuer med tre lärare och observationer av två laborativa lektioner med fyra elever där tre av dem har lässvårigheter. Resultatet i denna studie visar att det finns flera hjälpmedel som främjar ett arbete med elever med lässvårigheter. Studien visar även att engagerade lärare behövs för att underlätta för elever med lässvårigheter. Både lärare och elever menar på att en varierad undervisning i matematik är nyckeln för att skapa goda förutsättningar för alla elever.

I takt med att globaliseringen blir alltmer omfattande, har många människor valt att röra sig övernationsgränser och i bagaget har de med sig sina religiösa övertygelser. Religion har alltid varit etthett debatterat ämne och det senaste decenniet har ämnet frekvent varit framträdande i media. Detta gör det viktigt att förstå och analysera religiösa fenomen. I ett sekulariserat samhälle med inslag av religiöst mångfald, är utmaningar normala. I denna litteraturöversikt identifieras befintliga utmaningar samt vilka hjälpmedel som lärare kan använda sig utav för att underlätta sin undervisning. Utifrån följande frågeställningar genomförs studien; Hur ser det ut när sekulära värderingar och religiösa övertygelser kolliderar? Förekommer det att elever känner sig felrepresenterade i religionsundervisningen? Vilka hjälmedel finns det för att underlätta inkludering under religionsundervisningen? Studien grundar sig på 10 vetenskapliga studier för att få en insikt i vilka utmaningar som finns inom religionsämnet och vilka verktyg som kan användas för att möta utmaningarna. Slutsatserna visar att det finns ett flertal olika utmaningar inom ämnet. Utmaningarna kan bland annat vara att religionsundervisningen har fått en sekulär prägel som kan skapa en arena där religiösa elever framställs som annorlunda. En annan utmaning är att elever kan bära på fördomar som gör att de har svårt för att relatera till och förstå sig på undervisningen. Ytterligare utmaningar är att man simplifierar och skapar stereotyper som appliceras på utövare av en viss tro, vilket kan öka ignoransen och respektlösheten hos icke-troende för utövarna. Forskningen visar också att det finns olika hjälpmedel som lärare kan tillämpa för att få bukt med utmaningarna. Att undervisa om ett flertal religioner samtidigt, göra studiebesök och utgå från varje individ för att få en mer nyanserad bild av en viss trosuppfattning, gör att man skapar bättre förutsättningar för religionsundervisningen.

Studiens syfte var att utifrån olika lärarperspektiv bidra med kunskap om hur både mellanstadielärare och förberedelseklasslärare på mellanstadiet arbetade med och stöttade flerspråkighet i mellanstadiet. Utifrån detta var syftet också att göra en jämförelse mellan olika klasslärares arbetssätt med flerspråkighet. Den tidigare forskning som togs upp i studien var Flerspråkighet som begrepp, Olika teorier om flerspråkighet, Transspråkande som begrepp och resurs i skolan, Flerspråkighet i skolan och Olika hjälpmedel i undervisning. De teoretiska utgångspunkterna som studien var baserade på var den didaktiska triangeln och det sociokulturella perspektivet. Enkäter och semistrukturerade intervjuer användes som metod för att uppnå syftet med studien. Det var totalt 100 olika klasslärare som svarade på enkäten och sex klasslärare som blev intervjuade i Stockholms län och på Gotland. För den kvantitativa delen av studien användes analysmetoden univariat analys. I den kvalitativa delen användes tematisk analys. Resultaten visade att dessa olika klasslärare använde sig bland annat av ett multimodalt arbetssätt, samarbete mellan elever vilket leder till kommunikation, olika syn och tillvägagångssätt, digitala verktyg, hjälpmedel och läromedel, tryckta hjälpmedel och läromedel, spel/aktiviteter eller en kombination av dessa för att stödja flerspråkiga elever. Konklusionen av studien visade att resultaten från båda insamlingsmetoder lyfte tydligt fram att dessa klasslärare arbetade på olika sätt i arbetet med flerspråkighet i mellanstadiet.

Syftet med studien är att undersöka hur förskolepersonal beskriver sitt arbete med inkludering i utbildningen som förskolan utgör. Fokusområden i vår studie är förskolepersonals förutsättningar att arbeta inkluderande samt de fysiska hjälpmedel som används. En digital enkätundersökning har genomförts för skapandet av både kvalitativa och kvantitativa data. Resultatet i studien visar på att förskolepersonalen anser att inkludering i förskolan är betydelsefullt att arbeta med och majoriteten av respondenterna anger att de har tillräcklig kompetens för att bedriva inkluderingsarbetet, dock beskrivs det samtidigt som ett arbete som kan prioriteras mer eller mindre. Summeringen av studien är att begreppet inkludering kan förstås och tolkas på olika sätt samt att förskolepersonalens kompetens och arbetsmetoder i inkluderingsarbete blir centrala i förskolans utbildning.

This qualitative study sheds light on how six teachers in lower primary school use digital resources during writing instructions with students with linguistic vulnerability. The questions in the study concern methods and opportunities and difficulties that teachers experience with the use of the digital resources in writing instruction with students in linguistic vulnerability. The method for obtaining the results has been interviews. The results show that all teachers are positive about the use of digital resources in writing lessons with students with linguistic vulnerability, however, they use digital resources to varying degrees. The interviewees see that students with linguistic vulnerability are helped by writing with the help of digital resources and they believe that students should have access to one computer per student. They also believe that student texts would be longer with digital resources. It emerges that a certain technological nuisance occurs and that the practicalities of its use make it difficult for teachers. A conclusion of this study is that teachers consider it important to alternate writing with paper and pen and digital resources because the computer can stop working, paper and pen are more accessible than computer and that it is good to practice fine motor skills and to create a personal handwriting.

Studiens syfte var att undersöka socialsekreterares erfarenheter av barnsamtal med särskilt fokus på tysta barn. Sex socialsekreterare från socialtjänstens enhet för barn och unga i tre olika kommuner har deltagit i kvalitativa intervjuer. Genom tematisk analys kunde resultatet analyseras utifrån naiv teori och kommunikationsteori. Resultatet visade att tysta barn kunde förekomma i utredningar och att hjälpmedel och verktyg kunde främja kommunikation mellan socialsekreterare och barnet. Ett sätt för barnet att uttrycka sig utan att vara verbal var genom hjälpmedel och verktyg som gav en möjlighet att peka och visa. Det framkom att det främst var relationsskapande som kunde bidra till en bra dialog. Ingen av de intervjuade socialsekreterarna uppger sig använda någon specifik samtalsmetod eller teori som grund vid barnsamtal. Snarare använder de sig av praktisk erfarenhet. Av resultatet framkom det att barnets delaktighet syftade till att barnet får ta del av utredningsprocessen snarare än delaktighet i samtalet. / The purpose of this study was to research the experience that social workers have of talking to children, especially focused on the conversations with silent children. By using qualitative interviews six social workers from the social services in Sweden were included in the study. The study was thematically analyzed using Naive Theory and Communication Theory. The result showed that the tools used for encouraging conversation between social worker and the child was to create a relationship. If the child still will not talk even after establishing a relationship, there are tools to communicate without using words, for example pictures that the child can point at. Practice based knowledge was used among the interviewed social workers rather than any specific method or theory when talking with children. The result showed that the participation of a child relied on that the child got to see and was included in the research process.

Spelmarknaden världen över är starkt växande, och en allt större andel av befolkningen uppger att de spelar. På senare år har det blivit populärt att använda sig av element av det som gör spel så engagerande och beroendeframkallande inom andra områden. Detta är vad som kallas spelifiering. Spelifiering har på senaste tiden blivit lite av ett modeord. Det har använts i åtskilliga smartphoneapplikationer för att hjälpa användare att hålla motivationen uppe vid till exempel fysisk träning eller inlärning av ett nytt språk. Inom svenska skolan har dock inte spelifiering slagit igenom fullt ut. Syftet med denna rapport är att undersöka hur användningen av spelifiering ser ut inom den svenska skolan, om det är ett område att satsa vidare på, samt om vad som skulle behövas för att det ska användas mer. Vi kommer främst att fokusera på undervisning på högstadienivå. För att göra detta har vi tagit kontakt med lärare som undervisar på denna nivå och genomfört intervjuer med dem. Vi har även genomfört en litteraturstudie inom relevanta områden, och sedan applicerat svaren från intervjuerna på det vi lärt oss under studien.. Våra resultat visar att spelifiering i nuläget används väldigt begränsat i den svenska skolan. Forskningen och lärdomar som går att dra ifrån andra områden där spelifiering används tyder på att det finns stor potential att öka motivationen hos skolelever om man kan tillämpa spelelement på ett bra sätt. Det finns dock stora hinder som behöver överkommas för att detta ska ske. Initiativet till att använda spelifiering kommer i dagsläget nästan alltid från den individuella läraren, och antalet hjälpmedel är läraren har tillgång till är bristfälligt. Vi vill mena att, för att spelifiering ska få ett starkare genomslag, det behövs en större satsning från större organisationer inom skolväsendet. / The games industry is a growing market worldwide, and an increasing part of the population report that they regularly take part in gaming. In the last few years it has become increasingly popular to implement some of the elements which make games so engaging and addicting into other parts of life. This is what is known as gamification. Gamification has become something of a buzzword lately. Countless smartphone applications use it in order to help the users keep their motivation up regarding for example physical exercise or the learning of a new language. However, within Swedish school education, gamification has not yet been utilized to its full potential. The purpose of this report is to investigate what the use of gamification within the Swedish school system is currently like, if it is field worthy of further investment and what is required to make its usage more wide spread. We have chosen to focus primarily on education in grades 7 to 9. To do this we contacted teachers who educate on this level and performed interviews with them. We have also carried out a literary analysis on related topics and applied information gathered to the answers provided by the teachers. Our results show that the current use of gamification in Swedish schools is very limited. Research made on the topic as well as observations of how gamification has been applied in other areas imply that there is great potential to increase motivation of students by using gamification properly. However, there are many obstacles that have to be overcome before this can be a reality. Today, the initiative to use gamification lies almost solely with the individual teachers, and the number of tools they have available to help them is limited. Our perception is that for gamification to get increased usage within education, a larger effort is required by school-related organizations.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur specialpedagoger på grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan är mer inriktad mot att eleverna ska nå målen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jämföra metoder och arbetssätt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning. För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkätundersökning som vi genomförde på 25 specialpedagoger inom respektive skolform. Enkäten som vi använt i undersökningen bestod av två delar, där den första delen handlade om kompensatoriska hjälpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frågorna i enkäten var slutna med fasta svarsalternativ. Undersökningen visar att vår uppfattning att man på grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssätt medan man på gymnasieskolan arbetade mer mot målen i kurserna stämmer. Kompensatoriska hjälpmedel används inom båda skolformerna i mycket hög grad, men specialpedagogerna har en önskan att öka användningen av dessa ännu mer. Resultatet i undersökningen visar att specialpedagogerna anser att elever med läs- och skrivsvårigheter är inkluderade i mycket hög grad. Trots detta anger de att den vanligaste anpassningen av studiemiljön är enskild undervisning och arbete i enskilt rum.

I uppsatsen kommer läsaren att få ta del av hur läraren arbetar för att uppnå kunskapskraven i Lgr11. Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur läraren arbetar för att eleverna ska uppnå kunskapskraven i naturvetenskap för årskurs tre. Vi vill sätta oss in i lärarens situation och hur läraren känner för denna uppgift. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med 12 verksamma lärare i årskurs ett till tre på olika skolor. Huvudresultatet av vår undersökning visar tydligt att flertalet av lärarna som vi intervjuade kände av en osäkerhet inför naturvetenskapsundervisningen. Dessutom visade det sig att samtliga intervjuade lärare använde sig av en mängd olika hjälpmedel och metoder för att kunna variera sin undervisning, främst av utomhuspedagogik samt experiment. Timtalet varierade stort mellan de olika lärarna, allt från endast 30 min till tre timmar i veckan. Sammanfattningsvis efter slutförd undersökning, kan vi se att huvudresultatet är att naturvetenskapen är ett orosmoment för många lärare i grundskolans tidiga årskurser.