71 |
Svårt att läsa och skriva? : Hur klasslärare upptäcker och hjälper elever med läs- och skrivsvårigheterUlin, Elisabeth, Brorsson, Terese January 2008 (has links)
<p>Vi har gjort en undersökning på hur klasslärare upptäcker och hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet med undersökningen är att fördjupa kunskapen i hur klasslärare i den första läs- och skrivinlärningen upptäcker och hjälper elever med dessa problem. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med 4 klasslärare som arbetar med läs- och skrivinlärning i årskurserna 1-3.</p><p>Resultatet visar på att klasslärare anser sig lätt upptäcka om en elev har läs- och skrivsvårigheter genom observation och kartläggning. Deras roll som lärare och deras kompetens spelar en stor roll för att de ska kunna möta dessa elevers svårigheter. Datorn används som ett hjälpmedel i undervisningen och mycket eget tillverkat material som anpassas efter varje individ.</p>
|
72 |
Mobilapplikation som stöd för kognitiva nedsättningar : Undersökning och utveckling av ett tekniskt hjälpmedelFranzén, Felix January 2015 (has links)
Kognitiva nedsättningar drabbar individens förmåga att ta emot, bearbeta och integrera information i hjärnan. Detta leder till försämrade möjligheter i vardagen. Flera studier har visat att kognitiva hjälpmedel kan göra livet enklare för drabbade individer. Däremot finns det fortfarande ett behov av vidareutveckling. Målet med studien var att initialt undersöka vardagen för personer med kognitiva nedsättningar, för att sedan utveckla en mobilapplikation som ämnade stödja identifierade problemområden. Semistrukturerade intervjuer utfördes med 3 deltagare som arbetade som personal på ett boende och en dagverksamhet. Här framkom vilka problem kognitiva nedsättningar leder till, hur befintliga hjälpmedel används och bör förbättras, samt användningsområden och attityder kring mobiltelefoner och surfplattor. Den utvecklade applikationen stödjer utförandet av aktiviteter genom att erbjuda steg för steg-instruktioner av vardagssysslor och arbetsuppgifter. Studiens metod, brister med applikationen, samt möjligheter till vidareutveckling diskuteras.
|
73 |
Att få hjälp med sina läs- och skrivsvårigheter : En kvalitativ studie om elevers uppfattningar av skolans hjälpVendin, Samantha January 2015 (has links)
Denna studie fokuserar på elevers uppfattning om den hjälp de får med sina läs- och skrivsvårigheter i skolan. Syftet är att undersöka elevernas uppfattning om den hjälp de fått och vilken sorts hjälp det är.De frågor jag ställt mig är hur eleverna uppfattar sina svårigheter, vilken hjälp de fått och hur denna har fungerat. Det är fem elever från olika årskurser, men samma skola, som deltagit i studien. Jag har valt att göra uppsökande intervjuer med dessa elever. De har allihopa läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi och de har fått olika hjälpmedel och anpassningar i undervisningen som mestadels har hjälpt dem. Det finns dock åsikter om att den riktiga hjälpen har kommit för sent bland annat. Eleverna har dock olika typer av problem och även olika uppfattningar av sina problem. Dock är de flesta elever inte negativt inställda till sina svårigheter och de flesta verkar inte skämmas för att fråga om hjälp, en elev nämner att denne vill bli bättre på att kräva rätt hjälp i tid för att den ska hinna ge en märkbar verkan för eleven.
|
74 |
Elevers erfarenheter av Grundvux : Pupils experience of Foundation of adult educationGustavssson, Margith January 2008 (has links)
Denna undersökning handlar om hur elever ser på sina studier inom Grundläggande vuxenutbildningen. Genom intervjuer med fyra kvinnor i 40-årsåldern, har jag kommit fram till att de trivts med utbildningen och den har gett dem ökat självförtroende. Flera av dem anser att den specialpedagogiska hjälp de fått har varit avgörande för att klara av sina fortsatta studier. De elever som har provat ut hjälpmedel har använt dom aktivt när de läst vidare efter den grundläggande utbildningen. Samtliga elever tycker att de har förändrats av sina studier detta gäller främst som tidigare nämnts självförtroendet. De tycker också att de har utvecklats som människor, de ser på händelser på nytt sätt. Någon säger att hon följer mer med i det som händer i världen, hon följer med i nyheterna på ett annat sätt än tidigare.
|
75 |
Kommunikationsträning inom LSS-verksamheter för individer med diagnosen autismliknande spektrum : En kvalitativ studie ur verksamhetschefers perspektiv / Communication training within LSS-activities for individuals diagnosed with autism spectrum disorder : A Qualitative study of managers perspectiveNilsson, Amanda, Mattsson, Malin January 1992 (has links)
Syftet med vår studie är att undersöka hur personal inom verksamheter för Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) arbetar för att utveckla kommunikationen hos individer med autismliknande spektrum. Vi har valt att undersöka hur verksamhetschefer inom LSS uppfattar att deras personal arbetar för att individer med autism skall utveckla sin kommunikationsförmåga. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex respondenter som är chefer över olika LSS-verksamheter i fyra kommuner i Mellansverige. Vi har analyserat det insamlade materialet utifrån studiens teoretiska utgångspunkter, kommunikationsteori och empowerment. Resultatet har även analyserats utifrån tidigare forskning. Studiens resultat visar hur LSS-verksamheter arbetar för att hjälpa individer med autism att kommunicera och att bli så självständiga som möjligt. Inom LSS-verksamheter använder sig personal av olika hjälpmedel som är individuellt utvalda efter varje brukare. Hjälpmedlen hjälper individer med autism att få sin röst hörd och kommunicera med personal samt med andra människor i sin omgivning, vilket kan leda till individens självständighet. / The aim of our study is to examine how the personnel within the activities for the Swedish law about act on support and service for certain disabled (LSS) is working to develop communication in individuals with autism spectrum disorder (ASD). We have chosen to examine how managers within the LSS perceive that their personnel are working to individuals with autism to develop their communication skills. We have conducted a qualitative interview study of six respondents who are managers of various LSS-activities in four municipalities in the middle of Sweden. We have analyzed the collected material in relation to the study's theoretical ground, communication theory and empowerment. The result of the study was also analyzed regarding previous research. Our results demonstrate how LSS-activities are committed to helping individuals with autism to communicate and to become as independent as possible. LSS-activities personnel use different tools that are individually selected for each individual. These assistive technologies help individuals with autism to have their voice heard and communicate with personnel and with other people in their environment, who give opportunity to the independence of the individual.
|
76 |
Jag visste ju att det var nå fel : En kvalitativ undersökning kring läs- och skrivsvårigheter, stöd och självkänslaEinarsson, Angelica January 2015 (has links)
Denna uppsats är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med syfte att undersöka huruvida respondenterna med läs- och skrivsvårigheter upplever att de fått det stöd de har rätt till i svenskundervisningen samt huruvida svårigheterna påverkat deras självkänsla. För att uppnå detta syfte gjordes intervjuer med fem personer med dokumenterade läs- och skrivsvårigheter som lämnat gymnasieskolan. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna inte upplevde sig fått det stöd de anser sig behövt i form av lärarstöd och kompensatoriska hjälpmedel som exempelvis talsyntes, ljudbok och ordprediktion. De respondenter som haft talsyntes menade att detta hjälpmedel gynnat dem under skoltiden men inte efter. Fyra av respondenterna upplevde att självkänslan stärktes av att få läs- och skrivsvårigheterna dokumenterade. Den som inte höll med om detta menade att självkänslan sjönk av att få det bekräftat. Resultatet visade också att en av respondenterna upplevt mobbing till följd av svårigheterna. Resultatet mynnade ut i en kvalitativ analys där några av slutsatserna blev att lärarstöd är viktigt för elever med läs- och skrivsvårigheters självkänsla, men att bemötandet från klasskamraterna också spelar en stor roll. En annan slutsats är att kompensatoriska hjälpmedel kan gynna elevers självkänsla medan de är skolverksamma, men riskerar att sänka elevernas självkänsla efter att de plockats bort, eftersom den litterära världens portar då kan stängas för dem.
|
77 |
"Med små enkla medel" Aktionsforskning i skolanSörensen, Tina January 2012 (has links)
Aktionsforskningen belyser samspelet mellan att utveckla och förändra en verksamhet. Medforskare i studien var pedagogen och eleven. Studien genomfördes på en skola i årskurs 1. Syftet med det här arbetet är att få kunskap om hur en elev med koncentrationssvårigheter agerar i skolan och varför.
|
78 |
Läsinlärningsmetoder och kompensatoriska hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter : Intervjustudie med lärare i årskurs F-3Kazi, Farhana January 2015 (has links)
Syftet med denna empiriska studie är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder som intervjuade pedagoger tycker underlättar undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. I studien undersöks dessutom vilka kompensatoriska hjälpmedel som pedagogerna tycker kan underlätta undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter i de lägre årskurserna f-3. Undersökningen genomförs med hjälp av sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma på tre olika skolor. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av olika metoder för att ta hänsyn till elevernas behov, främst sådana som passar eleven och även sådant som pedagogen känner sig säker med. De läsinlärningsmetoder som redovisas i bakgrunden och resultatet är bland annat Wittingmetoden, En läsande klass, LTG, helhetsmetoden, Läsa-högt metoden och Bornholmsmetoden. I resultatet framkommer det att pedagogerna oftast väljer metoder efter elevens behov och utveckling. I resultatet visas det att de flesta pedagoger använder sig av liknande kompensatoriska hjälpmedel, och det är oftast det som finns på datorerna som exempelvis Stava Rex, Claro read och Skolstil. Pedagogerna säger att de vill ha mer nivåanpassat när det gäller läromedel.
|
79 |
Digitala hjälpmedel i specialpedagogiken : Hur ser speciallärare på användandet av digitala hjälpmedel? / Digital aids in special education : How do special teachers view the use of digital aids?Billman, Emil January 2020 (has links)
Syftet med studien var att bidraga med kunskap kring vad speciallärare tycker kring digitala hjälpmedel i skolans värld, är det något de använder eller ser man det som något som inte passar specialpedagogiken. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer och fick tag på fem speciallärare som ställde upp på en fysisk intervju. För att analysera resultatet så använde jag mig av SPSM´s delaktighetsmodell för att se om de tyckte digitala hjälpmedel hjälpte eleverna att bli delaktiga. Resultatet visar att speciallärarna överlag är positiva till att använda digitala hjälpmedel i sin undervisningen men att de faktiskt använder det väldigt lite tid. De kunde hitta många fördelar med användandet men såg även väldigt många nackdelar.
|
80 |
Litteraturläsning i skolan : En historisk kanon eller en digitaliserad framtid / Reading Literature in SchoolOdendotter, Alexandra January 2021 (has links)
Studien syftar till att belysa läraruppfattningar om läskanon och digitalisering av skönlitteratur i den egna undervisningen, samt vad lärarna uppfattar som litteraturundervisningens primära mål. Studiens teoretiska utgångspunkter är Appleyards litterära socialisationsteori (1991) och Vygotskijs sociokulturella perspektiv (1978), med fokus på Vygotkijs medierande verktyg. Studiens data baseras på en fokusgruppintervju och utgår ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Urvalet består av fyra lärare som undervisar i svenska på mellanstadiet. Datan analyserades med en tematisk analys. Resultatet visar att lärarna arbetar med en oskriven kanon som underlättar lärarnas arbete som traditionsbärare, samtidigt som de förhåller sig kritiskt till den existerande kanon. Resultatet visar att en nationell kanon inte skulle vara inkluderande, och således gå emot skolans arbete för an likvärdig utbildning. Resultaten visar att lärarna är positiva till en digitalisering av litteraturen men inte en övergång till litteraturundervisning som helt baseras på digital teknik. Detta överensstämmer med forskning som säger att en användning av varierande format för läsning påverkar hågkomsten av texten positivt. Resultatet gällande litteraturundervisningens primära mål visar på att lärare strävar efter att bygga en läslust och läsintresse. I resultatdiskussionen diskuteras bevarandet av en litterär kanon i förhållande till lärarnas syn på digitalisering och litteraturundervisningens primära mål.
|
Page generated in 0.0368 seconds