41 |
Att ha barn med dyslexi i klassrummet : En kvalitativ studie om hur några utvalda pedagoger arbetar med dyslexiHollsten, Madelene January 2008 (has links)
<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare och</p><p>specialpedagoger arbetar med dyslexi. De forskningsfrågor som jag hade</p><p>var: Hur hanterar lärare barn med dyslexi? Hur fungerar samarbetet</p><p>mellan lärare – specialpedagoger och specialpedagoger – lärare? Vem på</p><p>skolan bestämmer vilka barn det är som ska gå till specialpedagog? Jag</p><p>valde att använda mig av semistrukturerade intervjuer med lärare och</p><p>specialpedagoger som metod. Resultatet visade att mina respondenter</p><p>var väl medvetna om problematiken med dyslexi och de hade många</p><p>olika hjälpmedel åt de barn som hade dyslexi. Samarbetet upplevdes</p><p>fungera bra och det enda som var negativt var att det fanns för lite tid för</p><p>specialpedagogerna, istället fick prioriteringar göras, på gott och ont.</p><p>Svaren varierade vad gäller bestämmandet av stöd hos specialpedagog,</p><p>dock menade de flesta att det skedde i diskussion mellan lärare och</p><p>specialpedagog. Min slutsats är att det krävs tidiga insatser för att hjälpa</p><p>barn med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter men framförallt</p><p>engagemang från både lärare och föräldrar.</p>
|
42 |
Tejping som kommunikationshjälpmedel för döva personer med utvecklingsstörningPergelius, Jenny January 2008 (has links)
<p>Syftet med undersökningen var att bidra med kunskap om den pedagogiska metoden tejping och hur den fungerar som kommunikationshjälpmedel för döva personer som har en utvecklingsstörning. Det som studien skulle frambringa svar på var hur döva personer med utvecklingsstörning kan utveckla sin kommunikationsförmåga genom tejping. Tejping är en metod där små träfigurer används som ett komplement till samtal för att tydliggöra och konkretisera. Studien är gjord med en kvalitativ ansats och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex personer som använder tejping tillsammans med döva med utvecklingsstörning i habiliteringsarbete. I undersökningen förtydligas vikten av kommunikation även för dem som inte är så bra på att kommunicera med teckenspråk. Istället är det viktigt med visuella hjälpmedel och tejping är ett sådant som kan förstärka kommunikationen där det behövs. Resultatet visade att tejping har använts för att diskutera många olika ämnen såsom känslor, förberedelser av aktiviteter, socialt samspel med mera. Enligt respondenterna har de funktionsnedsatta personerna haft nytta av tejping i sin kommunikation och metoden anses vara ett bra kommunikationshjälpmedel. Flera personer har utvecklat sin kommunikationsförmåga kopplat till tejpingsamtalen och för ett par har tejping även tillsammans med andra insatser bidragit till att förbättra den dagliga kommunikationen. Tejping skapar enligt undersökningen bättre förutsättningar för att personer inom målgruppen ska förstå och hantera sin vardag genom att bland annat beröra ämnen som känslor, socialt samspel och förberedelser inför aktiviteter och händelser. Undersökningen visar också att visuella hjälpmedel är av vikt för dessa personer för att förstärka deras intryck.</p>
|
43 |
Läs- och skrivsvårigheter i ett elevperspektivKronevall Norvik, Yvonne, Kennheden, Camilla January 2008 (has links)
<p>Vår studie syftar till att få kunskap om läs- och skrivsvårigheter för att kunna hjälpa och underlätta för elever med dessa svårigheter i klassrummet samt sätta in rätt åtgärder. Vi har studerat tidigare forskning som visat vad man genom tiderna satt in för åtgärder, hur man upptäcker eleverna i klassrummet och hur man bör differentiera för dem. Dessutom har vi noggrant studerat vilka kompensatoriska hjälpmedel det finns på marknaden. Genom att välja en metod där vi inriktar oss på elever genom observationer och intervjuer vill vi få fram deras syn på undervisningssituationer och hjälpmedel. Resultatet vi fick fram var att skolorna överlag bara använder en bråkdel av de hjälpmedel som finns på marknaden. Det man använder är de resurser som finns, oftast dator, ljudböcker och anpassade läxor och provsituationer. I vissa fall sätts individuell träning hos speciallärare in. Vi märker också en skillnad på skolornas arbetssätt då en skola med tillgång till specialpedagog differentierar klassrumssituationerna i större utsträckning och använder sig av fler hjälpmedel än de utan specialpedagog. Eleverna i undersökningen är positiva till hjälpmedel och det viktigaste verktyget är för dem en egen dator. De vill också ha undervisning som präglas av muntlig genomgång samt varierad undervisning som de känner är rolig. Svårigheterna uppstår då det är mycket text att läsa eller då de måste skriva utan hjälpmedel. Så mycket som möjligt kan man säga att man borde låta eleven läsa med öronen då det inte är fråga om lästräning och skriva med rösten då det inte är skrivträning.</p>
|
44 |
Kommunikationshjälpmedel Sound and Display CommunicatorFogelberg, Amelie, Andersson, Magdalena January 2007 (has links)
<p>During the last year in the Innovation Engineering Program, at Halmstad University, a degree project was performed that was carried out during Fall semester in 2006 and Spring semester 2007. The project was performed by two students in corporation with LIC Audio AB, a company in Stockholm. The degree project was meant to result in a communication aid for people with a cognitive handicap. The project focused on people suffering from dementia because of the expressed need within this group. </p><p>This aid should first and foremost help in a conversation between a person with dementia and another person, like a relative or nursing home staff. The two main problems that occur during a conversation with a person suffering from dementia is that the dementian have a hard time understanding the conversation, because of the disease, and that they, because of their age, have reduced hearing ability and even though they would need a hearing aid, they don’t use it. It was established early on in the project that the aid wasn’t supposed to be handled by the dementian but by the other person in the conversation. </p><p>Through studies of different focus groups and a close contact with experts in the area, the project group have developed an aid where the basic function is based on improving the communication through pictures and amplified sound. </p><p>The solution has passed through both functional tests and user tests and has been evaluated by a large network of involved stakeholders, with very positive results. The project has already gained funding from Hjälpmedelsinstitutet in the purpose of adjust the product to a serial production and further funding have been applied for to put the product in production. </p><p>An application for patent was filed the 30/5 2007, by the patent office Albihns IP AB. The products further development is secured through the consulting agency Innovation Team Sweden AB, which has been assigned to the future project of bringing forth a complete product. A student on the program of Medical Technology, at the Royal Institute of Technology, is going to conduct a market research of the national and international markets. In this research the products opportunities on different markets will be analyzed.</p>
|
45 |
Hur hanteras läs- och skrivproblem i klassituationer? : Några elevers, lärares och speciallärares berättelserThylander, Camilla January 2007 (has links)
<p>Thylander, Camilla (2007): Hur hanteras läs- och skrivproblem i klassituationer?</p><p>Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2007.</p><p>Sammanfattning</p><p>Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi uppmärksammades i forskningen i slutet på 1880-talet. På 1940-talet öppnades läskliniker som gav individuellt anpassad träning, för elever med speciella läs- och skrivsvårigheter. 1978 försvann diagnosen och även läsklinikerna. Idag har lärarkåren tillgång till ett omfattande informationsmaterial, som gör att ingen behöver känna sig frågande inför dyslexi. Målet idag är att ha en skola för alla, där elevers olika behov ska tillgodoses på bästa sätt.</p><p>Syftet med studien är att begripligt förklara uppfattningen om vad dyslexi är, ur olika perspektiv. Flera människor delar t.ex. samma upplevelse men uppfattar situationen olika. Dessa personer tar med sig olika kunskaper och skapar sig egna erfarenheter som de sen kan delge andra. Vad jag vill veta är hur det praktiskt fungerar i skolorna att arbeta med dyslexier.</p><p>Undersökningens syfte är att besvara följande frågeställningar:</p><p>- Hur hanteras dyslexi ur lärar-, speciallärar- och elev- perspektiv?</p><p>- Hur kan en lärare/speciallärare hjälpa elever med dyslexi i sitt arbete?</p><p>- Vilka orsaker kan dyslexi bero på, arv, miljö eller av annan orsak?</p><p>Elva rektorer kontaktades personligen men samtliga tackade nej till intervjuer. Jag fick därför använda mig av enkätfrågor, för att kunna genomföra undersökningen. Sammanlagt 24 personer, bestående av 10 elever, 10 lärare och 4 speciallärare från fyra olika skolor besvarade enkäten.</p><p>Dyslexi innebär alltid läs- och skrivsvårigheter men läs- och skrivsvårigheter behöver inte alltid vara dyslexi. Undersökningens resultat visar t.ex. två elever som har svårt för att läsa och skriva. Eleverna jämför sig med sina övriga åtta klasskamrater som inte har sådana svårigheter och de två kan lätt tappa motivationen till att läsa läxorna. Lärarens arbete är bland annat att skapa en trygg atmosfär, så att eleven inte upplever detta. Att bygga upp självförtroendet, genom att visa att alla människor är olika och har olika förmågor, kan underlätta för elever med dyslexi. Det finns bara ett sätt att lära sig läsa och skriva och det är genom övning. Till lärares hjälp finns screeningtester, diagnostisering, specialpedagoger och flera olika tekniska hjälpmedel för att lindra elevers problem med läs- och skrivsvårigheter. Det är av stor vikt att sätta in rätt resurser i rätt tid, eftersom det idag går att avsevärt förbättra elevers förutsättningar. Att dyslexi beror på arv var ett samstämmigt svar, som både enkäterna och litteraturstudien gav. Inga elever har upplevt någon dålig stämning i klassen, oavsett om de själva har läs- och skrivsvårigheter eller inte.</p>
|
46 |
Utvärdering av hjälpmedel för äldre / Evaluation of assistive devices for the elderlyErling, Fredrik, Sessman, Loisa January 2010 (has links)
<p>Äldre människor är en grupp som växer och blir allt större. På grund av åldrandetdrabbas denna grupp ofta av någon form av funktionsnedsättning. Många gångerkan den äldre populationen känna sig hotad av åldrandet, eftersom den påverkarindividens självständighet. Ett sätt att bibehålla självständigheten är att användahjälpmedel. Idag finns många hjälpmedel på marknaden, vilket också ökatbehovet av att utvärdera hur väl produkterna uppfyller sin funktion. Ett företagsom tillverkar hjälpmedel för äldre är ComfortSystem AB (CS). Syftet med dettaprojekt har varit att utvärdera två hjälpmedel för att ta sig ur säng och detta meden lämplig metod för produktutvärdering. Målet med projektet har varit attanvända den utvalda metoden för att redovisa siffror som ett resultat av produktutvärderingen.Med Puhgs utvärderingsmatris valdes elektromyografi (EMG) somen lämplig utvärderingsmetod. Vid tillämpning av EMG visade detta att vidanvändning av produkterna sker en förändring av muskelaktiviteten för m. rectusabdominis och m. obliquus externus abdominis när hjälpmedlen används jämförtmed att ta sig ur säng och att inte använda dem. En intervju genomfördes medföretaget för att undersöka resultatets betydelse för CSs produktutvecklingsprocess.För ett statistiskt säkert resultat krävs vidare studier med fler testpersoner.</p> / <p>The elderly are a constantly growing part of the population. Due to aging,members of this group are often subjects to some kind of disability. It is quitecommon that elderly feel frightened by their aging as it may affect the individual'sindependence. One way to maintain independence is to use assistive devices.There are currently many such devices on the market, something that has calledfor better ways to determine how well these products operate. A company that ismanufacturing assistive devices for the elderly is ComfortSystem AB (CS). Thepurpose of this project was to evaluate two assistive devices for getting in and outof bed, using a suitable method for product evaluation. The goal of the project wasto apply the chosen method to present numbers as a result of the evaluation. UsingPugh's evaluation matrix electromyography (EMG) was chosen as a suitableevaluation method. When EMG was applied it was showed that there is a changein the muscle activity among the m. rectus abdominis and m. externus obliquusabdominis when using the assistive devices compared to getting out of bed andnot using the devices. An interview was conducted with the company to establishthe impact of the chosen method on CS's product development process. For astatistically sound result more studies using more subjects are necessary.</p>
|
47 |
Elevers erfarenheter av Grundvux : Pupils experience of Foundation of adult educationGustavssson, Margith January 2008 (has links)
<p>Denna undersökning handlar om hur elever ser på sina studier inom Grundläggande vuxenutbildningen. Genom intervjuer med fyra kvinnor i 40-årsåldern, har jag kommit fram till att de trivts med utbildningen och den har gett dem ökat självförtroende. Flera av dem anser att den specialpedagogiska hjälp de fått har varit avgörande för att klara av sina fortsatta studier. De elever som har provat ut hjälpmedel har använt dom aktivt när de läst vidare efter den grundläggande utbildningen.</p><p>Samtliga elever tycker att de har förändrats av sina studier detta gäller främst som tidigare nämnts självförtroendet. De tycker också att de har utvecklats som människor, de ser på händelser på nytt sätt. Någon säger att hon följer mer med i det som händer i världen, hon följer med i nyheterna på ett annat sätt än tidigare.</p>
|
48 |
Vägghängd duschpall : Utveckling av duschpall för Etac Supply Center ABAdolfsson, Oscar, Blomqvist, Marcus January 2010 (has links)
<p>This degree project has been carried out by Oscar Adolfsson and Marcus Blomqvist, during the spring of 2010, both studying to become Bachelor of Science in Innovation and Design Engineering, at Karlstad University. The degree project includes 22,5 credits.The work is done on behalf of Etac Supply Center AB in Anderstorp. Etac is a company developing and manufacturing home health care products, with operation in Sweden, Norway, Denmark, England and Germany, and with sales worldwide. Bo Lindqvist, R & D manager has been the contact person at Etac.During the project the students has had a workplace at Semcon Caran AB in Karlstad. Semcon has also been helpful as a sounding board.The objective of the work has been developing a new, wall mounted shower chair, assigned for persons with difficulty to stand up while showering.Etacs requirement of the shower chair is that it should be able to support a user with a weight of 100 kg, the chair shouldn’t have any outrigger, optional should be armrests and backrest. The seat should be mountable in existing bathrooms, and act as a complement for the current shower seats sold by Etac. It’s very important that the result is good looking, and appealing to new target groups.In the start of this project, the students have been carrying through a benchmarking, mainly at the NordBygg fair in Stockholm. The students have been agreeing about the lack of products with both functionality and aesthetic appealing qualities.The result is adjusted to fit the most common wall constructions in Sweden.Four concepts have been developed, and among these four, one is the final result. The final result consists of two aluminium wall rails and a plastic seat. A plastic backrest, and armrest in both plastic and stainless steel are optional.During the work, the specifications on products like these, from the Swedish institute of assistive technology, concerning strength and risks of pinching has been observed.The project has resulted in CAD-files and a model in scale 1:3, manufactured by Etac.</p>
|
49 |
Att ha barn med dyslexi i klassrummet : En kvalitativ studie om hur några utvalda pedagoger arbetar med dyslexiHollsten, Madelene January 2008 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare och specialpedagoger arbetar med dyslexi. De forskningsfrågor som jag hade var: Hur hanterar lärare barn med dyslexi? Hur fungerar samarbetet mellan lärare – specialpedagoger och specialpedagoger – lärare? Vem på skolan bestämmer vilka barn det är som ska gå till specialpedagog? Jag valde att använda mig av semistrukturerade intervjuer med lärare och specialpedagoger som metod. Resultatet visade att mina respondenter var väl medvetna om problematiken med dyslexi och de hade många olika hjälpmedel åt de barn som hade dyslexi. Samarbetet upplevdes fungera bra och det enda som var negativt var att det fanns för lite tid för specialpedagogerna, istället fick prioriteringar göras, på gott och ont. Svaren varierade vad gäller bestämmandet av stöd hos specialpedagog, dock menade de flesta att det skedde i diskussion mellan lärare och specialpedagog. Min slutsats är att det krävs tidiga insatser för att hjälpa barn med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter men framförallt engagemang från både lärare och föräldrar.
|
50 |
Läs- och skrivsvårigheter i ett elevperspektivKronevall Norvik, Yvonne, Kennheden, Camilla January 2008 (has links)
Vår studie syftar till att få kunskap om läs- och skrivsvårigheter för att kunna hjälpa och underlätta för elever med dessa svårigheter i klassrummet samt sätta in rätt åtgärder. Vi har studerat tidigare forskning som visat vad man genom tiderna satt in för åtgärder, hur man upptäcker eleverna i klassrummet och hur man bör differentiera för dem. Dessutom har vi noggrant studerat vilka kompensatoriska hjälpmedel det finns på marknaden. Genom att välja en metod där vi inriktar oss på elever genom observationer och intervjuer vill vi få fram deras syn på undervisningssituationer och hjälpmedel. Resultatet vi fick fram var att skolorna överlag bara använder en bråkdel av de hjälpmedel som finns på marknaden. Det man använder är de resurser som finns, oftast dator, ljudböcker och anpassade läxor och provsituationer. I vissa fall sätts individuell träning hos speciallärare in. Vi märker också en skillnad på skolornas arbetssätt då en skola med tillgång till specialpedagog differentierar klassrumssituationerna i större utsträckning och använder sig av fler hjälpmedel än de utan specialpedagog. Eleverna i undersökningen är positiva till hjälpmedel och det viktigaste verktyget är för dem en egen dator. De vill också ha undervisning som präglas av muntlig genomgång samt varierad undervisning som de känner är rolig. Svårigheterna uppstår då det är mycket text att läsa eller då de måste skriva utan hjälpmedel. Så mycket som möjligt kan man säga att man borde låta eleven läsa med öronen då det inte är fråga om lästräning och skriva med rösten då det inte är skrivträning.
|
Page generated in 0.031 seconds