Äldre människor är en grupp som växer och blir allt större. På grund av åldrandetdrabbas denna grupp ofta av någon form av funktionsnedsättning. Många gångerkan den äldre populationen känna sig hotad av åldrandet, eftersom den påverkarindividens självständighet. Ett sätt att bibehålla självständigheten är att användahjälpmedel. Idag finns många hjälpmedel på marknaden, vilket också ökatbehovet av att utvärdera hur väl produkterna uppfyller sin funktion. Ett företagsom tillverkar hjälpmedel för äldre är ComfortSystem AB (CS). Syftet med dettaprojekt har varit att utvärdera två hjälpmedel för att ta sig ur säng och detta meden lämplig metod för produktutvärdering. Målet med projektet har varit attanvända den utvalda metoden för att redovisa siffror som ett resultat av produktutvärderingen.Med Puhgs utvärderingsmatris valdes elektromyografi (EMG) somen lämplig utvärderingsmetod. Vid tillämpning av EMG visade detta att vidanvändning av produkterna sker en förändring av muskelaktiviteten för m. rectusabdominis och m. obliquus externus abdominis när hjälpmedlen används jämförtmed att ta sig ur säng och att inte använda dem. En intervju genomfördes medföretaget för att undersöka resultatets betydelse för CSs produktutvecklingsprocess.För ett statistiskt säkert resultat krävs vidare studier med fler testpersoner. / The elderly are a constantly growing part of the population. Due to aging,members of this group are often subjects to some kind of disability. It is quitecommon that elderly feel frightened by their aging as it may affect the individual'sindependence. One way to maintain independence is to use assistive devices.There are currently many such devices on the market, something that has calledfor better ways to determine how well these products operate. A company that ismanufacturing assistive devices for the elderly is ComfortSystem AB (CS). Thepurpose of this project was to evaluate two assistive devices for getting in and outof bed, using a suitable method for product evaluation. The goal of the project wasto apply the chosen method to present numbers as a result of the evaluation. UsingPugh's evaluation matrix electromyography (EMG) was chosen as a suitableevaluation method. When EMG was applied it was showed that there is a changein the muscle activity among the m. rectus abdominis and m. externus obliquusabdominis when using the assistive devices compared to getting out of bed andnot using the devices. An interview was conducted with the company to establishthe impact of the chosen method on CS's product development process. For astatistically sound result more studies using more subjects are necessary.

I detta examensarbete har en intervjubaserad undersökning genomförts med sju elever från årskurs nio som samtliga har dyslexi. Varje elev intervjuades vid två tillfällen, en längre intervju före nationella provet och en kortare uppföljning efter nationella provet i ett naturvetenskapligt ämne. Syftet var att ta reda på vilka hjälpmedel eleverna använder sig av i NO-undervisningen och vilka de eventuellt upplever sig sakna. Det insamlade materialet kategoriserades med hjälp av en induktiv metod för kvalitativ dataanalys utifrån mönster och modeller som framkom. Generellt ser man att alla respondenter utvecklat en personligt anpassad strategi för att klara sina studier där de hjälpmedel som används i stor utsträckning är inspelade läromedel och möjligheten till förlängd tid i provsituationer. Flertalet är i huvudsak nöjda med det stöd de erbjuds idag, det eleverna uppger sig sakna är ett hjälpmedel som kan omvandla talat språk till text och inspelade genomgångar från det egna klassrummet att gå tillbaka till. I studien framkommer också att det är viktigt att tekniken fungerar som den ska och att lärare som undervisar i NO-ämnena behöver vara uppdaterade kring de hjälpmedel eleverna använder. Praktiska moment är en grundläggande del i att elever med dyslexi ska kunna tillgodogöra sig kunskaper inom naturvetenskap, men de måste vara strukturerade och genomtänkta.

This study investigates how the use of alternative tools are implemented in teaching in elementary school instruction for pupils with reading and writing difficulties in a municipality. The following questions are asked: What are the routines for the implementation of the alternative tools? How do pupils with reading and writing difficulties use alternative tools in their schoolwork? How do teachers enable the use of alter-native tools in the schoolwork for pupils with reading and writing difficulties? What is the role of the special education teacher in the implementation of the alternative tools in schoolwork for pupils with reading and writing difficulties in different stages in elementary school? Two methods were used, webb survey for principals, special education teachers and teachers and interviews with three pupils, three teachers and three special education teachers. The results showed that there are certain, but differing, routines in the municipality. Students use alternative tools in all grades. Teachers want to use the tools but doesn´t always enable it in their teaching. The special education teachers have a keyrole in the implemen-tationprocess. The conclusion is that routines and roles need to be properly specified throughout the im-plementationprocess. Students and teachers need more knowledge and continuous support in their use of tools.

No description available.

<p><strong>Abstract</strong></p><p>My examination paper is about how you can work with fairytales as an educational tool in order to strengthen young students’ self-esteem. Specialist literature and findings show that the fairytale can be used in order to strengthen self-esteem. As teachers we have a big part in this to help the students to develop and make them trust their own abilities. You can work with fairytales in many different ways and it’s often popular among the students. The purpose with this paper is to check how fairy tales and self-esteem are connected and how you can work with it in school.</p><p>The methods I’ve used are a combination of observation and qualitative interview. I have studied two different schools where I observed two teachers, in this case when they read fairytales and then I interviewed them. During the interview I used a recorder to get as much information as possible of the interview and to be able to listen many times.</p><p>Both of the teachers I interviewed worked with fairytales but in different kind of ways. Lena used fairytales as an inspiration to work creative with for an example drama, art, storytelling etc. while Lisa used fairytales to work with the text and the language.</p><p><strong>Keywords: </strong>working with fairytales, fairytales, self-esteem, educational tool. <strong></strong></p>

Abstract My examination paper is about how you can work with fairytales as an educational tool in order to strengthen young students’ self-esteem. Specialist literature and findings show that the fairytale can be used in order to strengthen self-esteem. As teachers we have a big part in this to help the students to develop and make them trust their own abilities. You can work with fairytales in many different ways and it’s often popular among the students. The purpose with this paper is to check how fairy tales and self-esteem are connected and how you can work with it in school. The methods I’ve used are a combination of observation and qualitative interview. I have studied two different schools where I observed two teachers, in this case when they read fairytales and then I interviewed them. During the interview I used a recorder to get as much information as possible of the interview and to be able to listen many times. Both of the teachers I interviewed worked with fairytales but in different kind of ways. Lena used fairytales as an inspiration to work creative with for an example drama, art, storytelling etc. while Lisa used fairytales to work with the text and the language. Keywords: working with fairytales, fairytales, self-esteem, educational tool.

No description available.

Examensarbetet är en vidareutveckling av ett föregående års arbete vars mål var att skapa en 3D-printad modell av en vakuumlift. Ett hjälpmedel för rörelsehindrade för att plocka upp föremål från marken eller trånga utrymmen. Med det som utgångspunkt har författarna tillsammans med E.MIL Energi &amp; Miljö valt att arbeta vidare med utvecklingen av vakuumliften åt ett mer funktionsinriktat håll. Syftet med arbetet är att göra tester, analysera ingående delar och tillslut skapa en funktionsmodell på vakuumliften som tilldelats arbetsnamnet AG-1305.   Genomförandet och metoden har till största del berört tester på två befintliga fläktar, en radialfläkt och en axialfläkt. Flertalet tester har genomförts med ett antal olika vanliga föremål i hushållet. Med avseende på olika faktorer har förhållanden mellan rörets längd, utformning och material kunnat göras likväl som spänningens påverkan på fläkten.   Resultatet visade på klara riktlinjer av vad som är viktigt att ta i beaktande när en funktionsmodell ska skapas. Med hjälp av resultat från litteraturstudier kring batterier och ergonomi kunde en modell byggas. Modellen anpassades utifrån teknisk prestanda samt vilka krav som sattes upp, med hänsyn till ergonomisk utformning, för att möta gruppen rörelsehindrade. / The work is an extension of a previous year's work, whose goal was to create a 3D-printed model of a vacuum suction. An assistant device for disabled people to pick up objects from the ground or narrow places. Based on that, the authors together with E.MIL Energy &amp; Environment decided to work on and develop the vacuum suction to a more functionally orientated direction. The aim of this work is to make relevant tests, analyze the components and eventually create a functional model of the vacuum suction assigned the working title of AG-1305. The implementation and the method consists of tests on two existing fans, one centrifugal fan and one axial fan. Many tests have been conducted with various objects. The tests have been performed with regard to a variety of factors as the ratios of the tubes length, design and materials and as well as the voltage impact on the fan. The results showed clear guidelines of what’s important to take into consideration when a function model should be created. With the help of literature reviews on batteries and ergonomics a model could be assembled. A model well adapted in both performance and also the ergonomically requirements set up in regard of the target group that is disabled people.

Ordet dyslexi beskriver en person med svårigheter för ord, dys = svårigheter och lexia = ord. Dyslexi handlar framför allt om brister i det fonologiska systemet. Både miljö och biologi påverkar hur väl en elev lär sig läsa och skriva. Genetiska förmågor som t.ex. minne och förmåga till koncentration, ärvs samtidigt som olika förutsättningar i omgivningen blir avgörande faktorer. Vanliga problem vid dyslexi är svårigheter med att snabbt och säkert identifiera ord och stava korrekt. Skolan har till ansvar att ge alla elever en likvärdig utbildning  samt möjlighet att tillgodogöra sig kunskap. Med rätt sorts behandling kan risken för att, de elever med läs- och skrivproblem utvecklar skuld, ångest och modlöshet förebyggas. Syfte är att söka svar på hur tre skolor arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter samt att undersöka om det finns resurser att hjälpa elever utan diagnostiserad dyslexi men som behöver läs och skrivstöd. För att söka svar på mina frågeställningar har jag som metod använt mig av en kvalitativ intervjustudie där jag intervjuat tre pedagoger. Utifrån dessa intervjuer har jag har kommit fram till att diagnosen dyslexi har betydelse för resurstilldelning. Att det finns resurser tillgängligt för de elever som inte har diagnostiserad dyslexi, men som ändå är i behov av extra stöd. Detta under förutsättning att det redan finns tillgängligt på skolan.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur specialpedagoger betraktar kognitiva hjälpmedel samt hur dessa används och i vilken utsträckning. Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio specialpedagoger från tre olika särskolor. Svaren resulterade i fem huvudkategorier vilka sedan analyserades. Resultaten visar en positiv inställning till kognitiva hjälpmedel. Erfarenheter och behoven av kognitiva hjälpmedel styr användningen och utsträckningen av dessa. Slutsatsen visar att det finns många fördelar med kognitiva hjälpmedel och att även grundskolan kan ha användning av dessa i undervisningen.