<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever, lärare och föräldrar upplever att elevernas inlärningssituation, med särskilt fokus på koncentrationsförmågan, påverkas vid användningen av ett hörselförstärkande hjälpmedel.</p><p>Frågeställningarna syftar till att närmare beskriva hur eleverna påverkas av ljud, utan och med det hörselförstärkande hjälpmedlet och hur detta i sin tur påverkar elevernas inlärningssituation och koncentrationsförmåga, för stunden och i det fortsatta skolarbetet.</p><p>Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk och hermeneutisk ansats. Resultatet grundar sig på tio semi-strukturerade intervjuer av tre elever på högstadiet, elevernas mentorer och föräldrar, samt en lärare med tidigare erfarenheter av det hörselförstärkande hjälpmedlet.</p><p>Eleverna som deltog hade koncentrationssvårigheter och auditiva perceptionssvårigheter, men var normalhörande.</p><p>Resultatet visade att eleverna är ljudkänsliga och att det är småljud från pennor och sudd, oregelbundna och plötsliga ljud, samt prat i klassrummet som stör mest. Det visade sig också att det hörselförstärkande hjälpmedlet kunde hjälpa eleverna att koncentrera sig bättre, men att det inte passar alla elever. Jag fann också att användningen av hjälpmedlet medförde att läxläsning underlättades, eftersom eleverna kunde lyssna och koncentrera sig under genomgångar i klassen.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare talar om datorn som pedagogiskt </p><p>hjälpmedel och vilka implikationer deras tal för med sig för den datorstödda undervisningen. </p><p>Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer, enskilda och i grupp, och analysen har </p><p>utförts med inspiration från den diskursteoretiska ansatsen. Med hjälp av att teckna </p><p>ekvivalenskedjor har de diskurser som lärarna talar inom identifierats. </p><p>Analysen har medfört att 18 olika diskurser identifierats och ur dessa kan det lärarna vill uppnå med </p><p>att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel samt de krav som ställs på lärare och skolor för att </p><p>förverkliga dessa mål uttolkas. </p><p>Resultatet visade att färdighetsträning, lustfyllt lärande och kritisk granskning är några exempel på </p><p>vad lärarna vill uppnå genom att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel. De krav på lärare och </p><p>skolor som lärarnas uttalande resulterade i är framförallt adekvat kompetens och en god tillgång på </p><p>datorer. Implikationerna som resultatet för med sig är att satsningar på fortbildning för lärare och en </p><p>ökad tillgång av datorer är av stor vikt för datorns att vara eller icke vara i undervisningen.</p>

<p>Detta är en studie om hur det är att studera på Högskolan i Halmstad när man har någon form av funktionsnedsättning. Vi har i denna studie tittat på hur deras funktionsnedsättning har påverkat deras liv allt ifrån när de fick sina diagnoser tills det att de började studera. Vi har även velat få fram hur deras funktionsnedsättning har påverkat deras studier i den bemärkelse att dem har fått stöd och olika hjälpmedel för att klara av dessa. I denna studie så har vi också tagit reda på hur mycket tid och energi som studenterna får lägga ner på sitt skolarbete, men också hur allt detta har påverkat deras sociala tillvaro i och utanför skolan. Vi har även försökt ta fasta på vad studenterna upplever som problematiskt under sin studietid, och tittat på om deras funktionsnedsättning varit en orsakande faktor i detta.</p>

<p>Sverige har under en längre tid haft en åldrande befolkning vilket resulterar i allt högre krav på hälso- och sjukvården då fler personer drabbas av ålderssjukdomar. Demens är en stor diagnosgrupp bland dessa och arbetsterapeuten har en viktig roll i behandlingen av personer med demens där bl.a. kognitiva hjälpmedel är ett nytt område inom arbetsterapi. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av och uppfattningar om kognitiva hjälpmedel för personer med demenssjukdom. En deskriptiv kvalitativ metod användes och datainsamling gjordes genom intervjuer med sex arbetsterapeuter som arbetade inom kommunal demensvård i en mellanstor svensk stad. Resultatet visade att arbetsterapeuterna menade att kognitiva hjälpmedel för personer med demens är ett nytt område och att det behövs ökad kunskap inom den arbetsterapeutiska professionen och bland de personer som möter personen med demens i vardagen. Det framkom att omgivningen har en viktig roll för att kognitiva hjälpmedel ska fungera för personen med demens. Arbetsterapeuterna framhöll även att det är viktigt med tidig intervention av kognitiva hjälpmedel för att det ska ge goda resultat och att kontakt med personen i ett tidigt skede av sjukdomen är grundläggande för kognitiva hjälpmedels effekt.</p>

<p><p>We have during these three past years been getting formal knowledge in business economics and believe that, now in the end of our education, we are qualified to the demands that are put on the labour market. The purpose of this report has been to write about, such an extensive subject area as public purchase though we feel the education is lacking this area and have therefore decided to do our dissertation in public purchase.</p><p>Due to lack of time we have not been able to investigate in the extent we wanted, we had to delimit in sort of municipality and purchase product. We have been investigating in how the process of purchase of aid in Malmö municipality approaches because we wanted to enter deeply into those studies.</p><p>This rapport represents the process of public purchases of aid from both the suppliers point of view as well as the purchase units. All the steps in the process are presented in our investigation.</p><p>By writing this rapport we have presented the division of responsibility of aid, it is divided between Region Skåne and the municipality in Skåne. In Malmö the responsibility is divided between two activities, one of them is Hjälpmedelcentrum who is responsible of the municipality part and the other is Hjälpmedel Malmö who.s responsible of the regional part.</p><p>We have decided to investigate only on the municipality part of the responsibility division and have gradually found out that they in Hjälpmedelcentrum reuse their aids after them being returned from the needed ones in the municipality or even after that the need has stopped, the unit can by reuse save on new purchases.</p><p>In the end of writing this rapport we noticed that owners of small businesses have a difficult time of getting in the market of public purchase. The reasons were that the small businesses not always have the amount of goods that are being sought after by purchasing units but also that many people think small businesses do not have a stable economy and risk not being able to finance the commission.</p></p> / <p>Under de tre senaste åren har vi läs kurser för att få formella kunskaper i förvaltningsekonomi och anser nu i slutfronten att vi har den behörighet som krävs. Syftet med rapporten har varit att skriva om, en så omfattande del i förvaltningsekonomi som, offentliga upphandlingar då vi känner att vi saknade det från utbildningen och har därmed valt att skriva vår avhandling inom just upphandlingar. På grund av brist på tid har vi inte kunnat utreda i den omfattning som vi velat, en avgränsning var av nödvändighet i form av kommun och upphandlande produkt. Hur upphandlingsprocess vid inköp av hjälpmedel i Malmö kommun var av intresse för oss att undersöka. Rapporten utgör processen för upphandling av hjälpmedel från leverantörers- samt upphandlande enhets synvinkel där de olika stegen i processen redovisas. Genom rapporten kom vi fram till att hjälpmedelsansvaret är fördelat mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne. I Malmö är ansvaret fördelat mellan två verksamheter, dels Hjälpmedelcentrum som ansvarar för den kommunala delen och dels Hjälpmedel Malmö som ansvarar för den regionala delen. På Hjälpmedelscentrum återanvänder man sina hjälpmedel efter att brukarna har återlämnat de eller efter att behovet upphört, på så sätt spara enheten nyköp. Slutligen har vi under rapportens gång märkt att småföretagare har svårt att komma in i marknaden för offentliga upphandlingar. Orsakerna var att småföretagare inte alltid har den mängd varor som efterfrågas av offentliga upphandlare men också att många anser småföretagare som ostabila ekonomisk och riskera att inte kunna finansiera uppdrag.</p>

<p>Syftet med vårt arbete var att undersöka hur specialpedagoger på grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan är mer inriktad mot att eleverna ska nå målen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jämföra metoder och arbetssätt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning.</p><p>För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkätundersökning som vi genomförde på 25 specialpedagoger inom respektive skolform. Enkäten som vi använt i undersökningen bestod av två delar, där den första delen handlade om kompensatoriska hjälpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frågorna i enkäten var slutna med fasta svarsalternativ.</p><p>Undersökningen visar att vår uppfattning att man på grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssätt medan man på gymnasieskolan arbetade mer mot målen i kurserna stämmer. Kompensatoriska hjälpmedel används inom båda skolformerna i mycket hög grad, men specialpedagogerna har en önskan att öka användningen av dessa ännu mer. Resultatet i undersökningen visar att specialpedagogerna anser att elever med läs- och skrivsvårigheter är inkluderade i mycket hög grad. Trots detta anger de att den vanligaste anpassningen av studiemiljön är enskild undervisning och arbete i enskilt rum.</p>

<p>Det blir allt vanligare att elever som börjar gymnasieskolan erbjuds varsin laptop, men få matematiklärare verkar använda dem i sin undervisning. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur lärare resonerar kring datorstöd i matematikundervisningen nu när eleverna har tillgång till varsin dator. De forskningsfrågor som besvaras i undersökningen berör gymnasielärares användning och syn på datorstöd samt vad som krävs för att lärare ska använda datorstöd. I undersökningen har fyra matematiklärare på gymnasiet intervjuats. Resultatet är att när datorstöd används i matematikundervisningen så är det främst läraren som använder datorn, och då till att demonstrera, åskådliggöra svårritade figurer, visa simuleringar samt till att variera koefficienter i olika funktioner och visa på de förändringar som sker. För att lärare ska använda datorstöd behöver de få motiv, inspiration, konkreta tips, teknisk utrustning, relevant utbildning samt slutligen mer tid till att planera datorstöd.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever, lärare och föräldrar upplever att elevernas inlärningssituation, med särskilt fokus på koncentrationsförmågan, påverkas vid användningen av ett hörselförstärkande hjälpmedel. Frågeställningarna syftar till att närmare beskriva hur eleverna påverkas av ljud, utan och med det hörselförstärkande hjälpmedlet och hur detta i sin tur påverkar elevernas inlärningssituation och koncentrationsförmåga, för stunden och i det fortsatta skolarbetet. Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk och hermeneutisk ansats. Resultatet grundar sig på tio semi-strukturerade intervjuer av tre elever på högstadiet, elevernas mentorer och föräldrar, samt en lärare med tidigare erfarenheter av det hörselförstärkande hjälpmedlet. Eleverna som deltog hade koncentrationssvårigheter och auditiva perceptionssvårigheter, men var normalhörande. Resultatet visade att eleverna är ljudkänsliga och att det är småljud från pennor och sudd, oregelbundna och plötsliga ljud, samt prat i klassrummet som stör mest. Det visade sig också att det hörselförstärkande hjälpmedlet kunde hjälpa eleverna att koncentrera sig bättre, men att det inte passar alla elever. Jag fann också att användningen av hjälpmedlet medförde att läxläsning underlättades, eftersom eleverna kunde lyssna och koncentrera sig under genomgångar i klassen.

Det blir allt vanligare att elever som börjar gymnasieskolan erbjuds varsin laptop, men få matematiklärare verkar använda dem i sin undervisning. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur lärare resonerar kring datorstöd i matematikundervisningen nu när eleverna har tillgång till varsin dator. De forskningsfrågor som besvaras i undersökningen berör gymnasielärares användning och syn på datorstöd samt vad som krävs för att lärare ska använda datorstöd. I undersökningen har fyra matematiklärare på gymnasiet intervjuats. Resultatet är att när datorstöd används i matematikundervisningen så är det främst läraren som använder datorn, och då till att demonstrera, åskådliggöra svårritade figurer, visa simuleringar samt till att variera koefficienter i olika funktioner och visa på de förändringar som sker. För att lärare ska använda datorstöd behöver de få motiv, inspiration, konkreta tips, teknisk utrustning, relevant utbildning samt slutligen mer tid till att planera datorstöd.

Syftet med studien var att belysa hur lärare kan upptäcka och arbeta med barn som har läs- och skrivsvårigheter. Vi har gjort en kvalitativ studie för att få vetskap om hur några lärare tänker om läs- och skrivsvårigheter. I vår undersökning har vi intervjuat två lärare i förskolan, fem lärare i skolans tidigare år och två vuxna personer som har läs- och skrivsvårigheter. Både i vår litteraturgenomgång och i våra intervjuer framkom flera kännetecken som lärare kan titta efter för att upptäcka att barn har läs- och skrivsvårigheter. Kännetecknen kan till exempel visa sig i barnets språk, motorik och hur barnet läser och skriver. I undersökningen framkom olika faktorer som lärare måste ta hänsyn till i arbetet med dessa barn. Till lärarnas hjälp finns hjälpmedel som är anpassade till barn som har läs- och skrivsvårigheter, men få av lärarna hade tillgång till dessa. Lärare måste försöka förstå barnen för att kunna hjälpa dem. Vi kom fram till att en av lärarens viktigaste uppgifter är att bemöta barnet på ett förstående sätt och bygga upp en klassrumsmiljö där barnet känner sig tryggt, där barnet vågar att be om hjälp istället för att dölja sina problem.